Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Seminarium 8 Pedagogen i vardagen samspel och lärande Stockholm 25-26 mars 2010 Arne Gustafsson / Håkan Bergkvist, SPSM 3
Pedagogiska förutsättningar I går I dag Pedagogen förmedlar Helklass Styrd turtagning Statiskt utnyttjande av salen Individuella arbetsplatser/bänkar Alla förmedlar Grupparbeten Spontan dialog Flexibelt utnyttjande av salen Öar eller konferensbord + grupparbetsbord. 4 Akustiken måste anpassas till pedagogiska arbetssätt Större krav på lärmiljöernas akustik 5 Kommunernas beredskap Hälften av Sveriges kommuner saknar kravlista på ljudmiljön när det ska renoveras eller byggas nya skolhus. (Boverkets minimikrav är Ljudklass C enligt SS 25268:2007. Bland annat: 30dB(A), 50 db(c), T 20 max 0,5 sek.) 9 av 10 kommuner saknar handlingsplan för bullret i skolan. www.svt.se Publicerad 5 februari 2009. 6
Användning av hörapparat och hörtekniska hjälpmedel 7 Allt färre elever använder sina hörapparater/ci i skolan 2001 12 % använder ej sina hörapparater/ci 2007 33 % använder ej sina hörapparater/ci Sannolikt skäl är en allt svårare ljudmiljö bidrar till att göra det svårt att använda hörapparater/ci i skolan! 8 De viktigaste förhållandena för deltagande i undervisning och skolarbete. Rangordning enligt 387 elever. Coniavitis Gellerstedt, L. 2007 Elever som använder hörapparat/ci och hörselteknik i skolan Bra ljudmiljö (inget buller, stolskrap, eko mm) Lärarnas sätt att vara och undervisa Hörselteknisk utrustning som fungerar Elever som använder hörapparat/ci i skolan Lärarnas sätt att vara och undervisa Bra ljudmiljö (inget buller, stolskrap, eko mm) Elever som har, men inte använder hörapparat/ci i skolan Lärarnas sätt att vara och undervisa Bra ljudmiljö (inget buller, stolskrap, eko mm) 9
Krav på SNR (talets styrka i förhållande till det störande bullret) för 50 % rätt med lyssning via hörapparater Distorsion Smal bandbredd Ojämn frekvensrespons Dålig AGC Bättre förstärkare (Class D) = Lägre distorsion Större brandbredd Bättre frekvensrespons Bättre AGC Digital signalbehandling Från Killion, M. 1997. Hearing aids: Past, present, future: Moving toward normal conversation in noise 10 Inga dramatiska förbättringar i hörapparater som gör det lättare/tydligare att höra vad som sägs i ett pratigt klassrum. Elever med hörapparater/ci är fortfarande beroende av att ljudmiljön är bra för att vara delaktig i klassrummet. 11 Det handlar inte bara om att kunna höra vad som sägs eleverna måste också kunna höra vad som sägs utan nämnvärd ansträngning! 12
Att komma ihåg vad som sagts Det sagda Höra det som sägs Långtids minne Korttids minne Sammanhang Förståelse och ny kunskap Arbetsminne Fritt efter Kjellberg & Ljung, 2007 13 Att komma ihåg vad som sagts Det sagda Höra det som sägs Långtids minne Korttids minne Tröttheten Sammanhang ökar svårare att bibehålla koncentrationen. Förståelse och ny kunskap Arbetsminne Fritt efter Kjellberg & Ljung, 2007 14 Att minnas vad som sagts Utan minne, inget lärande! 15
Var kan vi hitta stöd i arbetet med att förbättra skolornas ljudmiljöer, finns det krav? 16 Samhällets minimikrav för skolans ljudmiljö Övergripande: PBL, Plan och Bygglagen Tillämpningsregler: återfinns i BBR som ersatte Svensk byggnorm 1989. Hänvisar till Svensk Standard SS 25268:20 Samhällets minimikrav för skolan är ljudklass C (Svensk Standard SS 25268:20) Efterklangstid: max 0,5 sek. Högsta ljudnivå från installationer: 30 db (A) resp 50 db(c). Utrymme som uppfyller ljudklass C eller bättre är tillgängligt för men inte optimerat för personer med varierande grad av nedsatt hörsel. För optimering krävs att efterklangstid, speciellt vid 125 Hz väljs så kort som praktiskt möjligt. 17 Studie av 516 barn i år 4, Sigtuna kommun 30 % av alla elever i år 4 hade svårigheter i skolan enligt föräldrar och/eller lärare. 5-6 % hade diagnostiserad ADHD Lika många till hade betydande ADHD-symptom bara i skolan Holmberg. K. 2009 Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community 18
Visuell miljö Flera dörrar till klassrummet? Fönster på flera väggar? Hur är fönstren placerade i förhållande till barnen? Kan eleverna bli störda av aktiviteter på skolgården? Hur ser förvaringen ut i klassrummet? Är det öppna bokhyllor eller slutna? Övriga inredningsdetaljer? Växter, akvarium, väggdekorationer, datorer, etc. Catrin Tufvesson, 2007: Concentration difficulties in the school environment with focus on children with ADHD, autism and Down s syndrome. Doktorsavhandling, Lunds universitet. 19 20 Bättre förutsättningar för eleverna att nå målen Skolans resultat förbättras 21
Fortsättning 22