Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk



Relevanta dokument
Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Antagen av Samverkansnämnden

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Behandling vid samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Beroende och psykisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Case management enligt ACT

Inledning

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri

Beroendecentrum I Norrbotten

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

-Stöd för styrning och ledning

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

Validand och valideringshandledare

Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Psykisk funktionsnedsättning

Årsrapport NOSAM

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Vår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård.

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Genomlysning av psykiatrisk hälso-och sjukvård för vuxna Rapport till Samverkansnämnden 1 juni 2016

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Psykisk ohälsa under graviditet

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Beroendevårdkedja Halland.

Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer

JIL Stockholms läns landsting i (5)

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Behandlingsplanering

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Bostad först i Stockholms stad

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Transkript:

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning ska behandlas samtidigt Ingen evidensbaserad specifik behandling

Personer med komplicerat missbruk(missbruk och psykisk sjukdom) och personer med beroende med eller utan samtidig psykisk sjukdom Konsultation och utbildning till vårdgrannar Råd och stöd till anhöriga

Avgiftningsavdelning för unga vuxna missbrukare (16-21 år) Inställning och behandling med metadon

Bland missbrukare i behandling har 50-80% samtidig psykisk störning Bland psykiatrins patienter har 30-50 % även missbruksproblem Bland öppenvård för missbrukare har 35 % psykisk störning Vid sjukhuskrävande alkoholmissbruk har drygt 50 % psykisk störning Vid institutionskrävande narkomani har c:a 100 % psykisk ohälsa

Psykoser schizofreni, vanföreställningssyndrom Affektiva tillstånd depression, bipolära tillstånd Ångesttillstånd tvångssyndrom, panikattacker, fobier, generell ångest Personlighetsstörningar Neuropsykiatriska störningar ADHD, autism Ätstörningar Organiska psykosyndrom - demenser

Udda: drar sig undan kontakt, ovanlig livsstil, få vänner, udda sätt att tänka, problem med grandiositet Dramatiska: utagerande, svängningar i sinnesstämning, impulsivitet, relationer präglas av pendlingar, grundläggande identitetsstörning, problem med grandiositet Udda Dramatiska

..om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och att dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna skall vara en konsekvens av psykisk störning

Psykossjukdom med missbruk Akutsökande patienter med drogpåverkan och allvarliga psykiatriska symtom Personlighetsstörning med missbruk och kriminalitet Psykossjukdom med missbruk och kriminalitet Hemlösa med missbruk Tunga missbrukare med behov av omfattande sociala stöd- och behandlingsinsatser utan specificerad psykisk störning Psykiska störningar med missbruksrelaterad farlighet Kvinnor med svårt missbruk och marginalisering

Stora bortfallsproblem Svårt ge allmänna riktlinjer Samordnarbehov Beteendeterapeutiska tekniker CRA Psykiatriska team

Patientrelaterade faktorer Sjukdoms- och symtomfaktorer Relations- och sociala faktorer Behandlings- och systemfaktorer

Anknytning Motivation Aktiv behandling Stabilisering av drogfrihet

Svårt upphämta nyligen inlärt material Nedsatt problemlösningsförmåga Svårigheter med komplex information så. Konkret information Lätt att komma ihåg Ej skynda Veckoplan

Krav på att passa tider Krav på att formulera önskemål Krav på att deltaga i aktiviteter Konkurrens med andra grupper som kan formulera krav Och dessutom attityder..

Mäklarmodellen förmedling utan deltagande Sekventiell modell hönan eller ägget Parallell modell samtidigt men inte tillsammans

Utredning Diagnos fastställs primärt/sekundärt Behandling påbörjas riktad mot primär diagnos Ingen effekt vid samsjuklighet

Samtidiga insatser för missbruk och psykisk störning Samliga vårdaktörer integrerar sina behandlingsinsatser Case management individuellt ansvar för patienten samt samordnar och ansvarar för insatser ACT samordnar tillgängliga lokala resurser, stegvis behandling

CM är aktiv i kontakt- och behandlingsarbetet Multidisciplinärt team Integrerad behandling Stabilisera symtom, förhindra återfall, tillgodose basala behov, ökad livskvalitet, ökad social funktionsförmåga Kontinuitet över tid, ingen tidsbegränsning

Konsensus mellan och inom myndigheter om innehåll i integrerad behandling Personalkompetens gemensamma utbildningar

Enighet kring modellen Gemensamma team Delegerade beslut om inläggning, bistånd, behandling Ej projektorganisation Engagemang inom psykiatri, beroendevård, socialtjänst, ibland kriminalvård

Nationella riktlinjer Sjukvårds nämnderna Vård program LGS Regionala Utv.plan psykiatri Region styrelsen Region fullmäktige HSK Prioriteri ng 2010 Sektorsråd Vårdöverens kommelsen Vårdrel. budget Bero sam HSU SU vårdgaranti Policy doku ment Styr dokument BSK Läkemedels komitte Program Prioriterings råd