Så här tycker brukarna om kvaliteten i sociala stödinsatser. Undersökning genomförd våren 2016

Relevanta dokument
Så här tycker brukarna om kvaliteten på insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Undersökning genomförd våren 2016

Sammanställning av brukarenkäten 2012:1 Boendestöd entreprenad

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Alla kan någon gång ha personliga problem

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/160-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Brukarundersökning IFO 2017

SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Brukarundersökning IFO 2016

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2013

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH

Så tycker kunderna om kvaliteten i hemtjänsten. Undersökning genomförd hösten 2012

Regiongemensam elevenkät 2013

Utredningar & rapporter

Regiongemensam elevenkät 2014

Hur nöjda är våra brukare?

Bilagor Målavstämning brukarenkäter Målavstämning brukarenkäter Målavstämning brukarenkäter

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent)

Kundundersökning inom handikappomsorgen, Karlstads kommun 2012 Kundundersökning

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon:

Genomförandet av mätningen 2015

B R U K A R E N K Ä T E R I N O M I F O - FH 2014

Bilaga 1 Enkät till/intervju med boende

Vad tycker Du om oss?

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Utredningar & rapporter

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Örebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent)

Brukarundersökning individ- och familjeomsorgen perioden september t.o.m november 2012.

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare

Brukarundersökning inom socialpsykiatrin Stockholm Stad

Utvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens KBU resultat 2015

Omvårdnad Gävle Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Ålder. Högst 18 år år år år år över 85 år

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos

Brukarenkät Hemsjukvård 2012

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE STADSDELSRAPPORT SÖDERMALM

Anledning till besöket 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kön 21% 22% 14% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Skolenkäten våren 2012

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2015

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Genomförandet av mätningen 2013

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE STADSDELSRAPPORT BROMMA

Nöjdkundundersökning

Skolenkäten hösten 2011

Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering Socialpsykiatri

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2012

Regiongemensam elevenkät 2015

Vara kommun Grundskoleundersökning

Skolenkäten hösten 2011

Brukarundersökning inom socialpsykiatrin Stockholm Stad

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010

Brukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 DAGLIG VERKSAMHET STADSDELSRAPPORT HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 KORTTIDSBOENDE STADSDELSRAPPORT ÖSTERMALM

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Resultat av brukarundersökning Funktionshinder 2016

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Brukarundersökning. Socialförvaltningens reception. Juni 2006

Rådgivning och stöd vid personliga problem vart vänder jag mig för att få hjälp?

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Ålder. Högst 18 år år år år år över 85 år. I SE med en/ båda föräldrarnas födda i SE

Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner rapporten.

Föräldrar elever åk 2 fritidshem 2018

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Genomförandet av mätningen 2011

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2013

Vård och omsorgs system med kundenkäter

Rapport brukarenkät 2009

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser. Kundundersökning. januari Genomförd av Enkätfabriken

Skolenkäten våren 2016

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 KORTTIDSBOENDE STADSDELSRAPPORT SPÅNGA-TENSTA

Transkript:

Så här tycker brukarna om kvaliteten i sociala stödinsatser Undersökning genomförd våren 16 Linköping, september 16

Enkäter om sociala stödinsatser, Kontaktcentrum, behandlingshem och stödbostäder inom verksamhetsområdet Individ- och Familjeomsorg Sammanfattning Omsorgsnämnden i Linköpings kommun har fattat beslut om förstärkt kvalitetsuppföljning i alla nämndens verksamheter. I april 16 genomförde omsorgskontoret med hjälp av Statistik & Utredningar fyra undersökningar om sociala stödinsatser, Kontaktcentrum, behandlingshem för vuxna och stödbostäder inom verksamhetsområdet Individ- och Familjeomsorg. Totalt har 9 personer besvarat de fyra enkäterna, vilket ger en svarsfrekvens på 65 procent. Överlag är de som besvarat enkäterna, förutom för boende i stödbostad, mycket nöjda med de verksamheter som de haft kontakt med. för helhetsomdöme uppgår för sociala stödinsatser till 93. Motsvarande index för de som bor på behandlingshem uppgår till 93 och för besökare på Kontaktcentrum till. Däremot uppgår index för boende i stödbostad till 65,vilket inte är lika högt som det är för de tidigare nämnda undersökningarna. I stort sett är index för helhetsomdöme oförändrat jämfört med 12 för sociala stödinsatser, behandlingshem och Kontaktcentrum, medan index för helhetsomdöme för boende i stödbostad har minskat betydligt. Kvinnor är genomgående mer positivt inställda till de olika verksamheterna än män. Beträffande sociala stödinsatser, boende i stödbostad och besökare på Kontaktcentrum är kvinnor mer positivt inställda till samtliga frågeområden än män. För boende i behandlingshem gäller det omvända, där män är mer positivt inställda till samtliga frågeområden än kvinnor. För sociala stödinsatser är index högre än 85 inom samtliga frågeområden förutom för förändring. för förändring uppgår till 79. För samtliga frågeområden bortsett från tillgänglighet är index 16 något högre än vad det var 12 medan index för tillgänglighet är oförändrat. Förbättringar upplevs i första hand inom den psykiska hälsan samt familje- och vänskapsrelationer. Det som är viktigast för att de med sociala stödinsatser ska vara nöjda med verksamheten är att personalen är intresserad och lyssnar på dem, att personalen är kunnig samt att de får hjälp och stöd inom rimlig tid. Området som bör prioriteras i förbättringsarbete är att få hjälp och stöd inom rimlig tid, 12 var motsvarande område i samma situation. De som upplever att personalen är intresserad och lyssnar på dem är avsevärd mycket mer positivt inställda inom samtliga frågeområden än de som har det motsatta upplevelsen. för frågeområdet helhetsomdöme uppgår till 93 för de som svarar att personalen är intresserad och lyssnar på dem medan det är 26 för de som inte upplever det på samma sätt. För boende i stödbostad är index högre än bortsett från både förändring och helhetsomdöme, där värdet är 53 respektive 65. Inom samtliga frågeområden, förutom för bemötande, är index 16 lägre än vad det var 12. Störst förändring visas för helhetsomdöme med en minskning på 18 indexenheter. Förbättringar avser framförallt den fysiska hälsan och bostadssituationen. Det som är viktigast för att de boende i stödbostad ska känna sig nöjda med verksamheten är att personalen är intresserad och lyssnar på dem samt 1

att personalen visar respekt för dem. Området som bör prioriteras i utvecklingsarbete är att personalen är kunnig. För de boende på behandlingshem är index högre än för alla frågeområden. För samtliga frågeområden, utom för tillgänglighet, har index ökat mellan 12 och 16. för frågeområdet tillgänglighet har minskat endast med,2 indexenheter. Förbättringar noteras i första hand avseende missbruksproblematik samt familje-och vänskapsrelationer. Viktigast för att de boende på behandlingshem ska känna sig nöjda är framförallt att personalen är kunnig och att personalen är intresserad och lyssnar på dem. Områden som bör prioriteras i förbättringssyfte är att personalen har tillräckligt med tid för dem och att personalen är kunnig. För besökare på Kontaktcentrum är index högre än för alla frågeområden förutom för förändring, där värdet är 66. för samtliga frågeområden har minskat mellan 12 och 16, där den största förändringen visas för information med en minskning på 11 indexenheter. Förbättringar visas först och främst inom den psykiska hälsan, familje- och vänskapsrelationer samt missbruksproblematiken. Det som är viktigast för att besökare på Kontaktcentrum ska känna sig nöjda med verksamheten är att få den tid de behöver med personalen och att personalen visar respekt för dem. Områden som bör prioriteras om möjligt i utvecklingsarbete är att de får den tid de behöver med personalen, att det är lätt att komma i kontakt med verksamheten, att personlena är intresserad och lyssnar på dem, att personalen tar hänsyn till deras önskemål och att personalen visar respekt för dem. 2

Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 5 Aktuella verksamheter och utförare... 5 Metod... 7 Svarsfrekvens... 7 Form för resultatredovisning och vad är index?... 8 Upplägg för redovisning av resultatet... 8 Sociala stödinsatser... 9 Bakgrundsuppgifter för dem med sociala stödinsatser... 9 Upplevd kvalitet inom sociala stödinsatser...13 Helhetsomdöme...18 Tillgänglighet... Bemötande...22 Delaktighet...24 Information...26 Förändring...29 Vad är viktigast?...33 Prioriteringsmatris sociala stödinsatser...34 Boende i stödbostad... Bakgrundsuppgifter för boende i stödbostad... Upplevd kvalitet för boende i stödbostad...43 Helhetsomdöme...46 Tillgänglighet...48 Bemötande... Delaktighet...52 Information...54 Förändring...56 Vad är viktigast?...58 Prioriteringsmatris för boende i stödbostad...59 Boende på behandlingshem för vuxna...61 Bakgrundsuppgifter för boende på behandlingshem för vuxna...61 Upplevd kvalitet för boende på behandlingshem för vuxna...64 Helhetsomdöme...67 Tillgänglighet...69 Bemötande...71 Delaktighet...73 Information...75 Förändring...77 Vad är viktigast?...79 Prioriteringsmatris för boende på behandlingshem för vuxna... 3

Kontaktcentrum...82 Bakgrundsuppgifter för kontaktcentrum...82 Upplevd kvalitet för besökare på Kontaktcentrum...85 Helhetsomdöme...89 Tillgänglighet... Bemötande...91 Delaktighet...92 Information...93 Förändring...95 Vad är viktigast?...97 Prioriteringsmatris för besökare på Kontaktcentrum...98 Bilagor 4

Bakgrund Under våren 16 genomförde omsorgskontoret i Linköpings kommun för fjärde gången en enkätundersökning om upplevd kvalitet för huvuddelen av verksamheterna inom individ- och familjeomsorg. Detta utifrån beslut i Omsorgsnämnden om förstärkt kvalitetsuppföljning i alla nämndens verksamheter. Snarlika undersökningar har även genomförts hösten 8, våren och våren 12, vilket innebär att det är möjligt att göra jämförelser om den upplevda kvaliteten vid fyra tidpunkter. Tonvikten i den här rapporten läggs dock vid att göra en jämförelse mellan de två senaste undersökningarna 12 och 16. Uppdraget att genomföra enkäterna har vid samtliga fyra tillfällena lämnats till Statistik & Utredningar vid Linköpings kommun. Frågorna om den upplevda kvaliteten var uppdelade i fem frågeområden som bedöms viktiga för upplevelse av nöjdhet; tillgänglighet bemötande delaktighet information helhetsomdöme Denna rapport är uppdelad i fyra delar och berör personer som har sociala stödinsatser, de som bor i stödbostad, de som bor på behandlingshem och besökare på Kontaktcentrum. Samtliga enkäter berör ovanstående frågeområden. Några frågor har dock anpassats efter verksamhetens karaktär. Aktuella verksamheter och utförare Följande utförare och verksamheter innefattas i Sociala stödinsatser (öppenvård): Leanlink, enheten Råd och Stöd: Mottagningen, Rådgivning, stöd & behandling Barn, ungdom och familjer - år Fältverksamheten Linköpings ungdomsboende Mini Maria Helgkoloni, grupp 1 & 2 Resursteamet Stödteamet Övervakat umgänge Anhörigstöd för vuxna, Sensus 12-steg öppenvård, Sensus Akutboendeteamet Beroendekliniken Ungdomsmottagningen Våld i nära relationer Exodus Stöd i boende, Torparegatan missbruk Intensiv Hemmabaserad Familjeterapi Brottsförebyggande, inkl medling, ungdomstjänst Socialt områdesarbete (Familjecentraler) Vårt Nygård 5

Hagadal Anhörigcenter Team Bo Kvar Familjerådgivning Linköpings Stadsmission: Rådgivning och stödsamtal Sysselsättning Öppenvård, 12-steg, Vita Unga föräldrar 16-22 år Anhörigstöd vuxna Kontaktcentrum Origo Vård och Omsorg: Sysselsättning Stöd i boende Socialpedagogiskt barn- och ungdomsteam: Barn, ungdomar & familjer - år Eleonoragruppen: Barn, ungdomar & familjer - år Anhörigstöd för unga Bloton: Rådgivning och stödsamtal Barn, ungdomar & familjer - år Roger Klaar Rehabilitering Stöd i boende Active Omsorg och skola Stöd i boende Revia i Östergötland AB (Game Over) Stöd och behandling till dataspelande ungdomar Föreningar som bedriver sociala stödinsatser är Kvinnojouren och Brottsofferjouren. Enkäten boende i stödbostad har sänts till är följande stödboenden: Götgatan (Linköpings Stadsmission) Valhallagatan (Linköpings Stadsmission) Skyddat boende för kvinnor (Linköpings Stadsmission) Augustbergsgården (CimbriWa Care) Villa Nova (CimbriWa Care) 6

De utförare som bedriver behandlingshem för vuxna genom ramavtal är: Solvändan (Leanlink) Exodus (Leanlink) Brinken, Roger Klaar Oasen (Linköpings Stadsmission) Metod Undersökningen var en totalundersökning som genomfördes under en fyra veckors period i april 16. Samtliga personer som var i kontakt med en verksamhet under denna period erbjöds möjlighet att besvara enkäten. Inför undersökningens genomförande samlades uppgifter in om hur många personer som respektive verksamhet normalt har kontakt med under en månad. Respektive utförare ansvarade för att enkäterna delades ut till deltagarna inom sin verksamhet. Det innebar att personer som under dessa fyra veckor var i kontakt med flera olika utförare fick möjlighet att fylla i flera enkäter, en för varje verksamhet. För att säkerställa de svarandes anonymitet när det gäller innehållet i deras svar erhöll de tillfrågade också ett svarskuvert som de kunde lägga sitt svar i. På flera ställen hade de svarande möjlighet att lägga sitt svar i en speciell postlåda för enkätsvar. Personer som föredrog att ta med sig enkäten hem kunde använda ett i förväg frankerat kuvert för att sända in sitt svar. Ej utdelade enkäter har sänts åter till Statistik & Utredningar. Denna rapport har ställts samman av Aina Fahlström vid Statistik & Utredningar. Svarsfrekvens Totalt har 9 personer svarat på de fyra enkäterna, vilket ger en svarsfrekvens på 65 procent. Enkäten om sociala stödinsatser sändes ut i 2 3 exemplar. 887 enkäter har sänts åter utan att delas ut, vilket innebär att 1 316 enkäter har delats ut. Antalet inkomna svar uppgår till 849 stycken, vilket ger en svarsfrekvens på 64,5 procent. 12 uppgick andelen svarande till 67,2 procent. Enkäten till boende i stödbostad sändes ut i 58 exemplar. 5 enkäter har sänts åter utan att delas ut, vilket innebär att 53 enkäter har delats ut. Antalet inkomna svar uppgår till 25 stycken, vilket ger en svarsfrekvens på 47,2 procent. 12 uppgick andelen svarande till 51, procent. Enkäten till dem som bor på behandlingshem sändes ut i exemplar. 15 enkäter har sänts åter utan att delas ut, vilket innebär att 35 enkäter har delats ut. Antalet inkomna svar uppgår till 23 stycken, vilket ger en svarsfrekvens på 65,7 procent. 12 uppgick andelen svarande till 61,1 procent. Enkäten till besökare på Kontaktcentrum sändes ut i exemplar. Samtliga enkäter har delats ut. 53 svar har kommit in, vilket ger en svarsfrekvens på 75,7 procent. 12 uppgick andelen svarande till 81,4 procent. 7

Form för resultatredovisning och vad är index? Enkäterna bestod till övervägande del av positiva påståenden där de svarande fick möjlighet att ta ställning till hur väl respektive påstående överensstämde med deras åsikt. Svarsskalan bestod av fyra steg, mellan stämmer inte alls (1) och stämmer helt (4). De svarande hade också möjlighet att markera om de inte hade någon åsikt. För att enklare kunna göra olika jämförelser har i denna rapport de inkomna svaren räknats om till index, där är den bästa möjliga nivån som det går att nå, och är den sämsta möjliga. Det innebär att stämmer helt vid beräkningen motsvaras av och stämmer inte alls motsvaras av. Svar av karaktären vet ej/ingen åsikt ingår inte vid beräkningen av index. värdet för respektive svar som kommit in summeras och denna framräknade summa divideras därefter med antalet inkomna svar. Nedanstående skiss visar översiktligt hur de inlämnade svaren har fått nya värden inför beräkningen av index. Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Vet ej/ inte alls delvis till stor del helt ingen åsikt 1 2 3 4 ingår ej vid beräkning 33,33 66,67 av index För att skapa möjlighet till översiktliga jämförelser mellan olika verksamheter, ämnesområden, över tid osv. är det vanligt att använda sig av index. En fördel med index är att det översiktligt är möjligt att jämföra resultat mellan undersökningar som är gjorda med olika antal svarsalternativ. Beroende på påståendets karaktär varierar det hur högt index som kan betraktas som normalt eller bra. Enligt Statistik & Utredningars erfarenhet kan det dock uttryckas att ett riktmärke kan vara att man gör ett observandum för generella påståenden som har ett lägre index än. Påståenden med lägre värde är det ofta intressant att analysera lite närmare. Resultat över kan betraktas som mycket bra, eftersom det krävs att en mycket hög andel av de svarande instämmer helt med påståendet för att det ska vara möjligt att nå så bra resultat. Inom omvårdnadsområdet finns det dock en del som talar för att det inom centrala områden inte räcker med att vara bra, utan att det krävs ett mycket bra resultat över för att servicen ska anses vara av tillräckligt god kvalitet. För att få kunskap och skapa förutsättningar för utveckling och förbättringsarbete är det viktigt att också analysera påståenden med höga värden. Några resultat redovisas även i procent av antalet svarande, bland annat ja- och nej-frågor samt upplevelsen av förbättring. Upplägg för redovisning av resultatet Rapporten är indelad i fyra avsnitt beroende på verksamhet. I varje avsnitt redovisas inledningsvis bakgrundsuppgifter såsom ålder, kön, härkomst, kontaktfrekvens m.m. Därefter redovisas den upplevda kvaliteten inom respektive frågeområde. Diagram visas inom varje frågeområde utifrån helhet, kön och utförare. I bilagor redovisas resultaten på verksamhetsnivå för respektive enhet. För att inte äventyra den personliga integriteten särredovisas inte resultatet för enheter som har färre än åtta svarande. I redovisningen finns även en sammanställning av svar på frågor om insatserna lett till förändring och vad som upplevs som viktigt för upplevelse av nöjdhet. I bilaga finns formuläret till enkäten som riktades till personer med sociala stödinsatser. 8

Sociala stödinsatser Bakgrundsuppgifter för dem med sociala stödinsatser Sociala stödinsatser Svarande efter ålder 55 år eller äldre 16% 13-17 år 7% 18-24 år 13% 45-54 år 19% 25-34 år 19% 35-44 år 26% 26 procent av de svarande är mellan 35 och 44 år, vilket är den största åldersgruppen när det gäller sociala stödinsatser inom öppenvård. Drygt en femtedel är i åldern 25-34 år respektive 45-54 år. 16 procent är i åldern 55 år eller äldre och 13 procent är i åldern 18-24 år. Den minsta åldersgruppen är 17 år eller yngre. Sociala stödinsatser Svarande efter kön Vill ej svara 1% Man 37% Kvinna 62% Majoriteten, 62 procent av de svarande, är kvinnor. Endast 1 procent ville inte uppge sitt kön. 15 procent av de svarande är födda i ett annat land än Sverige. 9

Sociala stödinsatser Svarande efter hur de fick kontakt med verksamheten På annat sätt 28% Jag har själv tagit kontakten 46% Socialkontoret har beslutat om insatsen 26% För drygt en fjärdedel av de svarande har socialkontoret beslutat om insatsen, medan närmare hälften själva har tagit kontakten. 28 procent av de svarande har fått kontakten på annat sätt, som t.ex. via skolan, familjen, vänner eller sjukvården. Den procentuella fördelningen mellan de olika vägarna att få kontakt med verksamheten var densamma som för fyra år sedan. Sociala stödinsatser Svarande efter hur länge de har haft kontakt med verksamheten Mindre än 1 månad % Över 1 år 36% Cirka 1-2 månader 15% Cirka 7 månader - 1 år 16% Cirka 3-6 månader 23% Närmare en tredjedel av de svarande uppger att de har varit i kontakt med den aktuella verksamheten i mer än ett år. Drygt en fjärdedel har varit det i cirka tre till sex månader. Medan de som varit i kontakt med verksamheten i mindre än en månad är procent av de svarande.

Sociala stödinsatser Svarande efter hur ofta de har kontakt med verksamheten 1 gång i månaden eller mindre 21% 3 gånger i veckan eller mer 4% 1-2 gånger i veckan 39% 1 gång varannan/var tredje vecka 36% Andelen som har kontakt med verksamheten minst tre gånger i veckan är endast 4 procent av de svarande. Medan 39 procent av de svarande uppger att de har kontakt med verksamheten en till två gånger per vecka. 21 procent uppger att kontakten med verksamheten sker mindre än en gång i veckan. Sociala stödinsatser Svarande efter om man fyllt i enkäten själv eller om man har fått hjälp Fått hjälp att fylla i enkäten 6% Fyllt i enkäten själv 94% 94 procent av de svarande uppger att de har fyllt i enkäten på egen hand. 11

Sociala stödinsatser Svarande efter utförare Active omsorg Game over, Revia Linköpings och skola i Östergötland AB Stadsmission Roger Klaar 4%,5% 7% Rehabilitering 2% Bloton öppenvård 7% Eleonoragruppen 11% Socialpedagogiskt barn- och ungdomsteam 4% Origo Omsorg 5% Föreningar,2% Leanlink, Råd & Stöd % Majoriteten, procent av de svarande, har den kommunala utföraren Leanlink, Råd & Stöd. Näst största grupp, 11 procent av de svarande, är de som har kontakt med Eleonoragruppen, följt av Linköpings Stadsmission och Bloton öppenvård med 7 procent. Varken Game over eller Föreningar kommer att särredovisas i denna rapport på grund av det låga antalet svarande. Svarsfrekvens per utförare inom sociala stödinsatser Eleonoragruppen är den som har högst andel svarande där 98 procent av de tillfrågade har besvarat enkäten. Svarsfrekvens för Stadsmissionen, Bloton-öppenvård, Revia och Active Omsorg & skola är mellan och 83 procent. Lägst svarsfrekvens visas för Föreningar, följt av Socialpedagogiskt b-u-t. 12

Upplevd kvalitet inom sociala stödinsatser Enkäten bestod av totalt kryssfrågor, varav 18 påståendefrågor. Frågorna om den upplevda kvaliteten var uppdelade i fem frågeområden; tillgänglighet, bemötande, delaktighet, information och helhetsomdöme. En av frågorna i ett sjätte område; förändring, var också formulerad som ett påstående. Vid sidan om detta ställdes också en fråga om vad som är viktigast för att man ska vara nöjd med verksamheten. Det fanns även en öppen fråga där det gick att lämna synpunkter. Nämnas bör dessutom att dem som under undersökningsperioden hade familjerådgivning eller boendestöd har besvarat något modifierade enkäter. För det förstnämnda var rubriken annorlunda och uttryckt som Enkät till dig som har kontakt med familjerådgivningen och för det sist nämnda var formuleringen ändrad från verksamheten till boendestödet för ett par frågeställningar. I övrigt var enkäterna identiska och därför samredovisas dessa tre enkäter. Redovisningen av resultaten i denna rapport kommer att ske för helheten och efter kön samt för de utförare som hade tillräckligt många svar för att särredovisas. Dessutom kommer översiktliga jämförelser presenteras för de övriga bakgrundsfrågorna. I bilaga finns resultat för de verksamheter som har minst åtta svarande. När det gäller helheten görs vissa jämförelser mellan 12 och 16. Kommentarerna är genomgående kortfattade. Sociala stödinsatser index per frågeområde efter år Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme 12 16 För frågeområdet tillgänglighet har index hållit sig på samma nivå som för fyra år sedan. Medan för övriga frågeområden har en förbättring skett mellan 12 och 16. Dock ligger index för frågeområdet förändring fortfarande under. 13

Sociala stödinsatser index per frågeområde efter kön Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme Kvinnor Kvinnor är genomgående mer nöjda än män till samtliga frågeområden, vilket också visades för fyra år sedan. Störst skillnad mellan könen visas för både delaktighet och helhetsomdöme, med cirka tre indexenheter i vardera frågeområde. Män Sociala stödinsatser index per frågeområde efter ålder 13-17 år 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-w år Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme För bemötande har samtliga åldersgrupper index över. Detsamma gäller för helhetsomdöme förutom för de som är 17 år eller yngre med ett index på 89. Mest nöjda, för fyra av sex frågeområden, är de i åldern 18-24 år. under visas inom förändring för de som är i åldern 25-54 år. 14

Sociala stödinsatser index per frågeområde efter hur man fick kontakt med verksamheten Själv tagit kontakt Soc.kontorets beslut Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme Annat Minst nöjda med de sociala stödinsatserna är de som fått kontakten genom socialkontorets beslut. Dock har samtliga frågeområden, förutom för förändring, index närmare eller över. Sociala stödinsatser index per frågeområde efter hur länge man har haft kontakt med verksamheten Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme -1 mån 1-2 mån 3-6 mån 7-12 mån >1 år Ett tydligt mönster visas inom förändring, ju längre tid man haft kontakt med verksamheten desto mer upplever man att stödet har lett till förbättringar. De som har haft kontakt med verksamheten i över ett år är mest nöjda inom samtliga frågeområden, förutom för bemötande. 15

Sociala stödinsatser index per frågeområde efter hur ofta man har kontakt med verksamheten Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme 3 ggr/ vecka 1-2 ggr/ vecka Varannnan vecka Någon gång per månad Oavsett hur ofta man har kontakt med verksamheten har samtliga frågeområden erhållit värden över, förutom för förändring. Inom det sistnämnda frågeområdet har, de som har kontakt med verksamheten varannan vecka eller någon gång per månad, index 75 respektive 79. Sociala stödinsatser index per frågeområde efter födelseland Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme Inrikes födda Utrikes födda Inom de flesta frågeområdena är de som är födda i Sverige mer nöjda med de sociala stödinsatserna än de som är födda i ett annat land än Sverige. Störst skillnad visas inom helhetsomdöme, där det skiljer tre indexenheter mellan dem. 16

Sociala stödinsatser index per frågeområde efter om man fyllt i enkäten själv eller om man har fått hjälp Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme Fyllt i själv Hjälp fylla i De som har fått hjälp att fylla i enkäten är mer nöjda än de som själva fyllt i enkäten när det gäller frågeområden information, delaktighet och förändring. Det omvända gäller för övriga frågeområden. 17

Helhetsomdöme Sociala stödinsatser påståenden inom Helhetsomdöme efter år Jag är nöjd med den hjälp jag får 12 16 Jag skulle rekommendera en vän som befann sig i en liknande situation att söka stöd hos verksamheten Inom frågeområdet helhetsomdöme har index för båda påståendena ökat något mellan 12 och 16. för båda påståendena befinner sig över. Sociala stödinsatser påståenden inom Helhetsomdöme efter kön Jag är nöjd med den hjälp jag får Jag skulle rekommendera en vän som befann sig i en liknande situation att söka stöd hos verksamheten Kvinnor Män Kvinnor är genomgående mer nöjda än män inom samtliga påståenden. Störst skillnad visas för jag skulle rekommendera en vän som befann sig i en liknande situation att söka stöd hos verksamheten, där det skiljer fyra indexenheter mellan könen. 18

Sociala stödinsatser frågeområdet Helhetsomdöme efter utförare Samtliga utförare har ett värde som är högre än, förutom för Origo som har ett index på 88. Sociala stödinsatser frågeområdet Helhetsomdöme efter avtalstyp Samtliga avtalsområden har erhållit värden på minst i index. Högst index visas för Familjerådgivning med ett index på 95 och lägst för Rådgivning-stöd med ett index på. 19

Tillgänglighet Sociala stödinsatser påståenden inom Tillgänglighet efter år De tider Jag får stöd i den Jag har fått hjälp Personalen har Det är lätt att verksamheten går omfattning jag och stöd inom tillräckligt med tid komma i kontakt att nå är bra önskar rimlig tid för mig med verksamheten 12 16 För påståendena jag får stöd i den omfattning jag önskar och personalen har tillräckligt med tid för mig, inom frågeområdet tillgänglighet, har index ökat något. Medan det omvända gäller för övriga påståenden. Störst förändring mellan 12 och 16 visas för påståendet personalen har tillräcklig med tid för mig, med en ökning på två indexenheter. Sociala stödinsatser påståenden inom Tillgänglighet efter kön De tider verksamheten går att nå är bra Jag får stöd i den omfattning jag önskar Jag har fått hjälp och stöd inom rimlig tid Personalen har tillräckligt med tid för mig Det är lätt att komma i kontakt med verksamheten Kvinnor Män För tre av fem påståenden är kvinnor mer nöjda än män. Dessa påståenden är jag får stöd i den omfattning jag önskar, jag har fått hjälp och stöd inom rimlig tid och personalen har tillräckligt med tid för mig. För övriga påståenden visas inga skillnader mellan könen.

Sociala stödinsatser frågeområdet Tillgänglighet efter utförare Samtliga utförare har värden över. Dessutom har tre av dem erhållit index över, vilka är Socialpedagogiskt barn- och ungdomsteam, Roger Klaar och Active Omsorg och skola. Sociala stödinsatser frågeområdet Tillgänglighet efter avtalstyp Samtliga avtalstyper, förutom för familjerådgivning, har index över. Högst värde visas för Boendestöd unga och lägst för Familjerådgivning, med 98 respektive 79 i index. 21

Bemötande Sociala stödinsatser påståenden inom Bemötande efter år Personalen är Personalen Jag har förtroende Jag upplever att intresserad och respekterar mig för personalen personalen är lyssnar på mig kunnig 12 16 Totalt sett är jag nöjd med bemötandet från personalen Samtliga påståenden inom bemötande har värden över i index. Dessutom har en positiv förändring skett mellan 12 och 16 för alla påståenden, d.v.s. en ökning som varierar mellan en till två indexenheter. Sociala stödinsatser påståenden inom Bemötande efter kön Personalen är intresserad och lyssnar på mig Personalen respekterar mig Jag har förtroende för personalen Jag upplever att personalen är kunnig Totalt sett är jag nöjd med bemötandet från personalen Kvinnor Män I stort sett visas inga större skillnader mellan könen när det gäller påståenden inom frågeområdet bemötande, förutom för påståendet personalen är intresserad och lyssnar på mig, där det skiljer cirka två indexenheter mellan könen. 22

Sociala stödinsatser frågeområdet Bemötande efter utförare Inom frågeområdet bemötande har samtliga utförare erhållit index över. Högst index visas för Active omsorg och skola med ett index på 99. Sociala stödinsatser frågeområdet Bemötande efter avtalstyp Samtliga avtalstyper inom frågeområdet bemötande har värden som är 94 eller högre. 23

Delaktighet Sociala stödinsatser påståenden inom Delaktighet efter år Personalen tar hänsyn till mina önskemål 12 16 Jag får det stöd och de Jag får stöd de tider jag önskar insatser vi kommit överens om Samtliga påståenden inom frågeområdet delaktighet har värden som varierar mellan 87 och 93. för alla påståenden är något högre nu än vad det var för fyra år sedan. Sociala stödinsatser påståenden inom Delaktighet efter kön Personalen tar hänsyn till mina önskemål Jag får det stöd och de insatser vi kommit överens om Jag får stöd de tider jag önskar Kvinnor Män Kvinnor är genomgående mer nöjda än män när det gäller påståenden inom frågeområdet delaktighet. Dessutom har samtliga påståenden index som är 85 eller högre oavsett kön. 24

Sociala stödinsatser frågeområdet Delaktighet efter utförare Samtliga utförare har erhållit index över inom frågeområdet delaktighet. Lägst index har Origo omsorg med ett värde på 86, medan högst index har Socialpedagogiskt barn- och ungdomsteam med ett värde på 97. Sociala stödinsatser frågeområdet Delaktighet efter avtalstyp För samtliga avtalstyper redovisas värden som är minst 88 i index inom frågeområdet delaktighet. Det högsta värdet visas för Boendestöd för unga med ett index på 94. 25

Information Sociala stödinsatser påståenden inom Information efter år Jag får den information jag behöver om verksamheten Den information jag får från personalen är tydlig och lätt att förstå har ökat något mellan 12 och 16 för båda påståendena inom frågeområdet information. Dessutom har samtliga påståenden värden över. 12 16 Sociala stödinsatser påståenden inom Information efter kön Jag får den information jag behöver om verksamheten Den information jag får från personalen är tydlig och lätt att förstå Kvinnor Män För båda påståendena inom frågeområdet information, visas det tydligt att kvinnor är mer positivt inställda än män. Det skiljer fyra indexenheter mellan könen för påståendet jag får den information jag behöver om verksamheten. 26

Sociala stödinsatser frågeområdet Information efter utförare Högst värde inom frågeområdet information visas för utföraren Socialpedagogiskt barn- och ungdomsteam med ett index på 93. Samtliga utförare har fått index som är minst 84. Sociala stödinsatser frågeområdet Information efter avtalstyp Familjerådgivning, Boendestöd för unga och Insatser till unga är de avtalstyper som erhållit värden över inom frågeområdet information. Samtliga avtalstyper har värden som är minst 86 i index. 27

Ja- och nej-fråga om delaktighet efter kön Procent Kvinnor Män Ej aktuellt Vet ej Nej Ja Jag har tillsammans med personalen gjort en skriftlig plan/planering 36 procent av kvinnorna och 43 procent av männen uppger att de tillsammans med personalen har gjort en skriftlig plan/planering. Andelen som svarat att de inte har gjort en skriftlig plan/planering tillsammans med personalen är 22 procent för både kvinnor och män. Ja- och nej-frågor om information efter kön Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Ej aktuellt Nej Ja Jag vet att jag har rätt att läsa den dokumentation som finns om mig Jag vet vart jag vänder mig med synpunkter och klagomål Närmare hälften av kvinnorna och 54 procent av männen uppger att de vet att de har rätt att läsa den dokumentation som finns om dem. Dessutom uppger 58 procent av kvinnorna och 64 procent av männen att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål. 28

Förändring Sociala stödinsatser Stödet jag har fått har lett till förbättringar för mig och/eller min familj efter år Procent Vet ej/ Ingen åsikt Stämmer inte alls 12 16 Stämmer delvis Stämmer till stor del Stämmer helt De flesta av de svarande uppger att stödet de har fått har lett till förbättringar för dem eller deras familj. Detsamma gällde för fyra år sedan. har ökat något från 77 till 79 mellan 12 och 16. Sociala stödinsatser Stödet jag har fått har lett till förbättringar för mig och/eller min familj efter kön och år Procent Vet ej/ Ingen åsikt Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer till stor del Kvinnor Män Kvinnor Män 12 16 Stämmer helt Samma mönster visas nu som för fyra år sedan, vilket är att andelen kvinnor som uppger att de instämmer helt i att stödet de fått har lett till förbättringar är något högre än männens. 16 uppger en tydlig majoritet av både kvinnor och män att stödet de fått har lett till förbättringar. Drygt en tiondel av vardera kön varken vet eller har någon åsikt avseende påståendet 29

Sociala stödinsatser Stödet jag har fått har lett till förbättringar för mig och/eller min familj efter hur länge man har haft insatsen och år Procent Vet ej/ Ingen åsikt Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer till stor del -2 mån 3+ mån -2 mån 3+ mån 12 16 Stämmer helt För att stödinsatsen ska ha hunnit medföra någon positiv förändring behöver det ofta ha hunnit gå en viss period. Helt naturligt är det också mycket mer förekommande att de som har varit i kontakt med verksamheten i mer än två månader instämmer i att stödet har medfört en förbättring och att ovissheten är mindre än dem som varit i kontakt med verksamheten under en kortare tid. För de som varit i kontakt med verksamheten i två månader eller mindre instämmer 24 procent helt i att stödet har lett till förbättringar. Medan drygt hälften av de som varit i kontakt med verksamheten i minst tre månader, instämmer helt i det. Liknade mönster visades för fyra år sedan. Sociala stödinsatser Stödet jag har fått har lett till förbättringar för mig och/eller min familj efter utförare

för samtliga utförare har värden över i index. Högst index visas för Social- Pedagogiskt barn- och ungdomsteam med ett värde på 88 i index. Råd & Stöd, Eleonoragruppen och Roger Klaar har index under. Sociala stödinsatser Stödet jag har fått har lett till förbättringar för mig och/eller min familj efter avtalstyp Högst index visas för Boendestöd för unga, med ett index på. För Insatser för unga och Boendestöd (vuxna) är index över. Medan övriga avtalstyper har index som varierar mellan och i index. Sociala stödinsatser Inom vilket eller vilka områden har förbättringar skett? efter år Procent 12 Min psykiska hälsa Familjerelationer / Vänskapsrelationer Hela min livssituation 16 Förbättringar har i första hand skett inom den psykiska hälsan, familjerelationer/vänskapsrelationer och hela livssituationen. Detsamma gällde för fyra år sedan. 31

Sociala stödinsatser Inom vilket eller vilka områden har förbättringar skett? efter kön och år Procent 12 16 12 16 12 16 Kvinnor Män Min psykiska hälsa Familjerelationer / Vänskapsrelationer Hela min livssituation För kvinnor är det den psykiska hälsan som i första hand har förbättrats medan det för män är familjerelationer/vänskapsrelationer. Den psykiska hälsan är det mest förekommande området för män. Och det tredje mest förekommande för både män och kvinnor är hela min livssituation. 32

Vad är viktigast? I enkäten fanns det möjlighet för de svarande att välja ut tre av nio områden som är viktigast för att de ska känna sig nöjda med verksamheten. Samtliga områden redovisas på nästföljande sida. Sociala stödinsatser Vad är viktigast för att du ska känna dig nöjd med verksamheten? efter år Procent Att personalen är intresserad och lyssnar på mig Att personalen är kunnig 12 16 Att jag fått hjälp och stöd inom rimlig tid De tre områdena som upplevs som viktigast för att kunna känna sig nöjd med verksamheten är de som visas i diagrammet ovan, vilka även gällde 12. Sociala stödinsatser Vad är viktigast för att du ska känna dig nöjd med verksamheten? efter kön och år Procent 12 16 12 16 12 16 Kvinnor Män Att personalen är intresserad och lyssnar på mig Att personalen är kunnig Att jag fått hjälp och stöd inom rimlig tid För både kvinnor och män är att personalen är intresserad och lyssnar på dem det viktigaste för att de ska känna sig nöjda med verksamheten. Detta gällde även för fyra år sedan. 33

Prioriteringsmatris sociala stödinsatser Samtliga nio av dessa speciellt utvalda påståenden hade mycket höga betyg med ett index som är högre än 85. Placeras dessa påståenden ut relativt varandras betyg och betydelse i en prioriteringsmatris går det trots allt att få information om vilka områden det kan vara lämpligt att prioritera för att deltagarna ska känna sig ännu mer nöjda med verksamheten i framtiden. Det är viktigt att komma ihåg när nedanstående matris studeras, att i princip oavsett hur bra betyg som variablerna erhåller kommer en spridning att ske mellan de olika rutorna. Skalan förskjuts på ett sätt som innebär att en spridning visuellt alltid kommer att vara möjlig att skönja. Endast ett undantag finns från ovan nämnda regel, och det är om alla variabler skulle få exakt samma betyg och om de samtidigt skulle vara exakt lika viktiga. Generellt kan det sägas att det är bra om variablerna sprider sig i diagonalen från positioner nere till vänster till positioner uppe till höger. Då får de viktigaste variablerna de högsta betygen och de lite mindre viktiga variablerna något lägre betyg. Betyg 99 97 95 BEVARA G FÖRBÄTTRA OM MÖJLIGT D 93 E 91 I F B 89 A 87 85 H C LÄGRE PRIORITET PRIORITERA Betydelse A Fått hjälp och stöd inom rimlig tid B Personalen har tillräckligt med tid för mig C Lätt att komma i kontakt med verksamheten D Personalen är intresserad och lyssnar på mig E Personalen är kunnig F Personalen tar hänsyn till mina önskemål G Personalen visar respekt för mig H Jag får den information jag behöver I Informationen från personalen är tydlig och lätt att förstå 34

Prioriteringsmatrisen läses på följande sätt: Bevara Här återfinns frågor med relativt höga betyg men med mindre betydelse för hur nöjda brukarna totalt sett är med verksamheten. Det är viktigt att sträva efter att behålla brukarnas nöjdhet på dessa faktorer men de behöver inte prioriteras i förbättringsarbetet. Förbättra om möjligt Lägre prioritet Prioritera Här hamnar frågor som relativt sett har både höga betyg och stor betydelse. Även om frågorna redan har höga betyg är det viktigt att om möjligt förbättra dessa eftersom de har stor betydelse för brukarna. Frågor med relativt låga betyg men med mindre betydelse för brukarna. Frågor i denna kvadrant är något mindre viktiga att förbättra än övriga. Här hamnar frågor med relativt sett låga betyg men med stor betydelse för att brukarna ska vara nöjda med verksamheten. Det är i första hand dessa frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet. Det området som bör prioriteras i första hand är att hjälp och stöd fås inom rimlig tid, detta område hamnade i samma ruta för fyra år sedan. Att personalen är intresserad och lyssnar på dem, att personalen är kunnig och att personalen visar respekt är de områden som bör förbättrats om det är möjligt. 35

Upplevd kvalitet inom de viktigaste områdena efter om man upplever att dessa områden fungerar bra eller dåligt För tre av de viktigaste områdena som nämns ovan har det också tagits fram ett resultat som jämför dem som helt eller till övervägande del upplever att det fungerar bra inom dessa områden med dem som endast till mindre del eller inte alls upplever att dessa områden fungerar bra. Värt att poängtera är att gruppen som upplever att det fungerar bra är oerhört mycket större än den grupp som upplever att det inte fungerar bra. Sociala stödinsatser Upplevelse om personalen är intresserad och lyssnar eller inte (D) Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme Intresserad & lyssnar Inte intresserad & inte lyssnar De svarande som upplever att personalen varken är intresserad eller lyssnar på dem är inte speciellt nöjda med kvaliteten på de sociala stödinsatser som erbjuds. För denna grupp har de flesta av frågeområden fått värden under i index, högsta värdet visas för information med ett index på 59. När det gäller den andra gruppen, de som är nöjda, har samtliga frågeområden erhållit värden som är minst 89, förutom för förändring med ett index på 79. Notera att endast 1 procent av de svarande uppger att de inte är nöjda med det aktuella påståendet, som tillhör bemötande. 36

Sociala stödinsatser Upplevelse om man upplever personalen som kunnig eller inte (E) Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme Kunnig personal Inte kunnig personal För de flesta av frågeområdena är index högre än hos de som upplever att personalen är kunnig. Lägst index får frågeområdet förändring med ett index på. De svarande som upplever att personalen inte är kunnig har index som varierar mellan 47 och för frågeområdena. 3 procent av de svarande uppger att de inte är nöjda med det aktuella påståendet, som tillhör bemötande. Sociala stödinsatser Upplevelse om man upplever att man fått stöd inom rimlig tid eller inte (A) Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information FörändringHelhets-omdöme Samtliga frågeområden, förutom två, har index över hos de som upplever att de fått stöd inom rimlig tid, det lägsta fås för förändring med ett index på. De som upplever att de inte fått stöd inom rimlig tid är inte särskilt nöjda när det gäller tillgänglighet med ett index på 56. För bemötande är det däremot högst hos den sistnämna gruppen med ett index på 86. 7 procent av de svarande uppger att de inte är nöjda med det aktuella påståendet, som tillhör tillgänglighet. 37 Inom rimlig tid Inte inom rimlig tid

Lämnade synpunkter i enkäten om sociala stödinsatser I enkäten fanns det möjlighet att i klartext lämna kompletterande synpunkter om hur man upplever att verksamheten fungerar. Det kom in 143 öppna svar. Exempel på kommentarer: Tack vare Stadsmissionen har jag varit alkoholfri snart 2 år och fått timanställning på Stadsmissionen och mår mycket bra nu. Tack och trevlig sommar. Jag skulle vilja ha en ren kvinnogrupp på kvällstid. Jag önskar att jag kommit i kontakt med Hagadal tidigare i graviditeten, så bättre information via MVC hade gjort att jag fått mera och bättre stöd tidigare. Alla borde få möjlighet att prata med någon från Hagadal-föräldrar-spädbarn. Otroligt bra stöd från dem! Första besöket denna gång. Svårt att skatta det. Helt rättvist på ett besök. (Har varit här tidigare i andra ärenden och blivit nöjd med hjälpen jag fått). En fantastisk verksamhet som hjälper vår familj på ett fantastiskt sätt. Jag har deltagit i Mindfulness mycket bra föreläsare, på anhörigcenter. Väldigt tacksam att er verksamhet finns. Fortsätt måna om och uppmuntra er fina personal så de har lusten, glädjen och orken att fortsätta arbeta som de gör... Personalen från Team Bo kvar är helt suverän. Jag lider av div. fobier och har stor fobi för just att ta kontakt. De är tydliga, härliga och glada mot mig de gånger vi träffats och visar intresse. Jag är lyckligt lottad, då jag var illa där innan socialen ryckte in. Tacka dem och värdera dem högt! <3 Att kompetensen och förhållningssätten på Hagadal skulle spridas till andra delar av vården. Man växer som individ både kunskapsmässigt och i relation till andra människors livsöden och åsikter. Jag är imponerad av den kunskap som finns på Beroende kliniken. Framför allt är det en tillgång att kunna nå både läkare, psykologer och terapeuter. Att ha allt under "ett tak" är oerhört viktigt. Mobiltelefon/telefoner eller allt som kan störa samtalet mellan klienten och personalen skulle inte tillåtas. Detta får jag som klient att tappa förtroende för personalen då det kan uppfattas som respektlös och oseriöst. Rekommendera: förbättra tillgängligheten för samhället. Mycket nöjd med min tid på Råd & Stöd Jag är nöjd med insatserna, snabb och hjälpsam. Och jag är tacksam för de tiderna jag har varit med. Att gå hit och prata har räddat och hjälpt mig otroligt mycket. Inte så bra stora gruppen max 4 så man blir hörd och har tid. 38

Oerhört viktig verksamhet! Att man som utsatt kvinna kan få stöd när närstående har alkoholproblem och man i övrigt har svårt att får stöd. Önskvärt vore även att få hjälp med fysiskt flytt av möbler och bohag, samt hjälp med skydd vid hot. I förlängningen även hjälp med juridiska frågor. En oerhört värdefull verksamhet, dit man kan komma som man är. Man möter kompetenta människor på ett otvunget sätt och man trivs genast. TACK! Lite flera småbarnsgrupper med hela familjen. Elimination communication(ec) = "babypottnint" som tema i gruppverksamhet. Även ergonomiskt bärande, som sövning och giftminimering är ämnen som är viktiga för mig, och som jag tycker är relevanta att diskutera i grupp. Att det ska finnas träffar på helger så man har möjlighet att fortsätta gå här om man börjar plugga eller jobba.. Det är synd att man får ett begränsat antal besök. Jag hade gärna sett att det gick under högkostnadsskyddet. Det är den bästa hjälp och bästa stödet jag fått hittills och hade gärna fortsatt gå hit. Råd & Stöd Våld i nära relationer både enskilda samtal & gruppverksamheter gör ett fantastiskt arbete. Jag hade aldrig varit där jag är idag om inte de hade funnits & hjälpt mig. Verksamheten behöver dock mer kännedom. Det är få som vet om att hjälpen finns att få. Själv sökt hjälp. Fått ett stort stöd i en kris i mitt liv. Det har varit till stort stöd. Önskvärt med snabbare kontakt. Skulle kunna få välja om journalföring är OK. Mer öppettider utanför arbetstid(8-17) skulle uppskattas. Bättre telefontider! Tråkigt att behöva lämna återbud via allmän mail => sen avbokning. Mer personal! Det tog flera månader innan vi fick tid hos familjerådgivare, och vi var i kris. Allt är toppenbra här på familjerådgivningen! Jag är tacksam för all hjälp jag får från min kontakt person och personal från Origo boendestöd. Men önskar ha mera tid för fritidsaktiviteter. Att personalen skulle visa mer respekt för personerna som kan inte mycket språket. Personalen respekterar individen oavsett "problematik" hjälpsamma, stöttande och kunniga. Pysslar alltid så de ska hinna hjälpa så fort som möjligt. Får en att utvecklas och våga lita på sig själv. 39

Boende i stödbostad Bakgrundsuppgifter för boende i stödbostad Boende i stödbostad Svarande efter ålder 18-24 år25-34 år 35-44 år % 4% 4% 45-54 år 25% 55 år eller äldre 67% 92 procent av de svarande är 45 år eller äldre, varav 67 procent är 55 år eller äldre. Boende i stödbostad Svarande efter kön Vill ej svara % Kvinna 33% Man 67% 67 procent av de svarande är män. 92 procent av de svarande är födda i Sverige.

Boende i stödbostad Svarande efter hur de fått kontakt med verksamheten På annat sätt 17% Jag har själv tagit kontakten 12% Socialkontoret har beställt insatsen 71% För 71 procent av de svarande har socialkontoret beställt insatsen, medan 12 procent har själva tagit kontakten med verksamheten. Närmare en femtedel av de svarande har fått insatsen på annat sätt. Boende i stödbostad Svarande efter om man fyllt i enkäten själv eller om man har fått hjälp Fått hjälp att fylla i enkäten 25% Fyllt i enkäten själv 75% 75 procent av de svarande har fyllt i enkäten själva. 41

Boende i stödbostad Svarande efter utförare Linköpings Stadsmission 52% CimbriWa Care 48% Boende i stödbostad erbjuds av två utförare, vilka är Linköpings Stadsmission och CimbriWa Care, vars andel utgör 52 procent respektive 48 procent av de svarande. Svarsfrekvens per utförare och verksamhet inom boende i stödbostad Procent Valhallagatan (S) Götgatan (S) Skyddat boende för kvinnor (S) Totalt Stadsmissionen Augustbergsgården Villa Nova (C) (C) Totalt CimbriWa Care Linköpings Stadsmission är den utförare som fick lägst andel svarande av de tillfrågade med 41 procent, medan CimbriWa Care fick 57 procent. När det gäller de olika verksamheterna, Villa Nova var den som fick högst svarsandel med procent, och för hela undersökningen uppgick andelen svarande till 47 procent. Viss försiktighet bör iakttas när resultatet av undersökningen studeras. Resultatet visar vad de som svarat på enkäten anser om verksamheten, men detta resultat kan inte anses vara generaliserbart. 42

Upplevd kvalitet för boende i stödbostad Enkäten bestod av totalt 27 kryssfrågor, varav 16 påståendefrågor. Frågorna om den upplevda kvaliteten var uppdelade i fem avsnitt; tillgänglighet, bemötande, delaktighet, information och helhetsomdöme. I ett sjätte avsnitt om förändring fanns det också en fråga som var utformad som ett påstående. Dessutom ställdes frågor om vad som är viktigast för att man som boende ska vara nöjd med verksamheten och om stödet man fått har inneburit någon förändring, och om så är fallet vad den förändringen har inneburit. Det fanns även en öppen fråga där det gick att lämna synpunkter. Det bör notera att antalet svarande uppgick till endast 25 personer. Trots det kan det ändå vara meningsfullt att redovisa svaren uppdelade efter bakgrundsfrågorna kön, ålder samt om man har fyllt i enkäten själv eller inte. Kommentarerna är genomgående kortfattade. Boende i stödbostad index per frågeområde efter år Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme För samtliga frågeområden, förutom för bemötande, har index sjunkit mellan 12 och 16. Störst förändring visas för helhetsomdöme med en försämring på 18 indexenheter. De näst största förändringarna visas för frågeområdena förändring och delaktighet, med en försämring på 12 respektive 9 indexenheter. De flesta av frågeområdena har fått värden över i index, förutom för förändring och helhetsomdöme, med ett index på 53 respektive 65. 12 16 43

Boende i stödbostad index per frågeområde efter kön Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme Kvinnor Inom samtliga frågeområden är kvinnor överlag mer nöjda än män. Störst skillnad visas för förändring, där det skiljer 15 indexenheter mellan könen. Näst största skillnad visas för information, där det skiljer indexenheter mellan könen. Män Boende i stödbostad index per frågeområde efter ålder Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme 18-54 år 55 år eller äldre De som är 55 år eller äldre är genomgående mer nöjda än de som yngre än 55, förutom för frågeområdet förändring. Överlag visas det stora skillnader mellan åldersgrupperna vad det gäller de olika frågeområden. Störst skillnad visas för tillgänglighet med en skillnad på 25 indexenheter mellan åldersgrupperna. 44

Boende i stödbostad index per frågeområde efter hur man har fått kontakt med verksamheten Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme Socialkontoret har beställt insatsen Annat sätt De som har fått kontakt med verksamheten på annat sätt är mest nöjda när det gäller frågeområden information och förändring, med ett index på 82 respektive. Störst skillnad visas för tillgänglighet, där det skiljer 18 indexenheter mellan grupperna. Det visas stora skillnader även för information och helhetsomdöme, där det skiljer indexenheter i vardera frågeområde. Boende i stödbostad index per frågeområde efter utförare Tillgänglighet Bemötande Delaktighet Information Förändring Helhetsomdöme Stadsmissionen CimbriWa Care för samtliga frågeområden, förutom för förändring, är högre för de som har CimbriWa Care som utförare än de som har Linköpings Stadsmission som utförare. Störst skillnad visas för helhetsomdöme, där det skiljer 22 indexenheter mellan grupperna. CimbriWa Care har värden på minst 76 i index inom samtliga frågeområden, förutom för förändring som har ett index på 47. Å andra sidan har Stadsmissionen värden som varierar mellan 55 och 72 inom samtliga frågeområden. 45