Jobb i stället för bidrag

Jobb i stället för bidrag

Jobb i stället för bidrag Farummodellen i svenska kommuner Fabian Zäll Timbro/CVV

FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2001 GRAFISK FORM: SILVER SÄTTNING: ATELJÉ TYPSNITTET L&R AB, STOCKHOLM TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 2001 ISBN 91-7566-492-5 ISSN 1404-3033. NR 23 CVV CENTRUM FÖR VÄLFÄRD EFTER VÄLFÄRDSSTATEN TEL 08 587 898 00 FAX 08 587 898 50 www.cvv.nu info@cvv.nu

INNEHÅLL FÖRORD 6 EN ARBETSMARKNAD SOM STÄNGER UTE 8 FÖREDÖMET FARUM 18 SKURUP 22 ESLÖV 34 OSBY 44 DIN KOMMUN NÄSTA? 52 KÄLLOR 66

FÖRORD

För ett år sedan skrev undertecknad tillsammans med Bengt Sohlberg en bok om det liberala systemskiftet i den danska kommunen Farum. Farums kommun har under de senaste 15 åren systematiskt omprövat och effektiviserat hela sin verksamhet samtidigt som man överfört en stor del av makten från kommunen till medborgarna. En av Farums mest spektakulära framgångar är att man sedan fem år har utplånat arbetslösheten bland socialbidragstagarna. Alla arbetslösa, som varit utförsäkrade från A-kassan eller aldrig kommit in i A-kassesystemet och därmed fallit på kommunens försörjningsansvar, har fått jobb. Detta i en förortskommun till Köpenhamn som har präglats av sociala problem och som är en av Danmarks invandrartätaste med en stor grupp invandrare som har bristfälliga kunskaper i danska. För att uppnå detta har Farums kommun aktivt skaffat fram jobb, och även erbjudit jobb i egen regi i kommunens produktionshus åt dem som inte har kunnat få jobb direkt. Den som inte tar ett erbjudet jobb får inget socialbidrag. När boken Farum en yndig kommun utkom våren 2000 föranledde detta en rad kritiska artiklar från vänstern om det orätta i att ställa krav på socialbidragstagare. Men det fanns också kommunalpolitiker som sedan flera år ställt sig positiva till att pröva nya grepp för att få ner arbetslösheten och socialbidragskostnaderna. Denna skrift handlar om tre skånska kommuner, Skurup, Eslöv och Osby, som har inspirerats av Farums arbetsmarknadspolitik och infört liknande modeller. De har alla lyckats bra och har mycket att lära ut till andra kommuner. Malmö februari 2001 Fabian Zäll 7

EN ARBETSMARKNAD SOM STÄNGER UTE

I Sverige har äntligen den tunga 90-talstrenden brutits. Sedan några år har arbetslösheten fallit kraftigt och en stor grupp människor, som tidigare var beroende av politiska beslut om A- kassa, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och socialbidrag, har blivit självförsörjande. Att få sin försörjning från eget arbete är att ha makt över sitt eget liv. Det är att slippa gå och krusa för en socialsekreterare eller vara utlämnad till svårtydda regler om vilken ersättning man är berättigad till eller vad som händer med socialbidraget om man lyckas få några timmars arbete. Men bilden är inte enbart ljus. Vi har fortfarande en mycket hög arbetslöshet för att vara i en högkonjunktur. Under de dåliga åren hamnade en stor grupp människor utanför arbetsmarknaden så pass länge att de nu har svårt att komma tillbaka. Dessa långtidsarbetslösa är ofta hänvisade till socialbidrag och faller därmed inom kommunernas försörjningsansvar. Andra grupper som fortfarande har svårt att komma in på arbetsmarknaden är lågutbildade ungdomar och invandrare med dåliga kunskaper i svenska. Dessa grupper är de som förlorar på inlåsningseffekten av arbetsrättens bestämmelser om anställningsskydd. Arbetsrätten deklarerar i praktiken äganderätten till ett jobb genom hela livet. Detta leder till att arbetsgivare inte vågar ta några risker när de anställer. De som sedan länge är etablerade på arbetsmarknaden får en stark ställning, men det är på bekostnad av grupper som ungdomar och invandrare. Personer som däremot har varit långtidsarbetslösa, eller som är annorlunda på det sätt som invandrare är olika svenskar, drabbas hårt av detta. Detta är en arbetsmarknadsreglering för de redan etablerade. 9

EN ARBETSMARKNAD SOM STÄNGER UTE Om arbetsgivarna skulle få lov att tillämpa bäst in, sämst ut i stället för sist in, först ut skulle till exempel invandrarnas integration genom arbete underlättas betydligt. Arbetsrätten gör det svårare för långtidsarbetslösa och nya grupper på arbetsmarknaden att få jobb. Många av dessa personer är fullt anställningsbara om de bara får en chans. Denna chans har den traditionella arbetsmarknadspolitiken inte kunnat hjälpa till att skapa. Den traditionella arbetsmarknadspolitiken Sedan länge har vi vant oss vid att när myndigheter försöker hjälpa arbetslösa sker det genom stora projekt med tvivelaktigt resultat, i vilka de enskilda individerna bollas runt på ett ovärdigt sätt. Vi har sett det i de många utbildningarna inom AMS, liksom i kommuner som har tvingat arbetslösa att arbeta med meningslösa uppgifter till mycket låg lön. Under 1990-talet har exemplen varit många på hur praktikanter har kunnat utnyttjas av arbetsgivare som subventionerad arbetskraft i stället för att bli anställda. Ett stort problem har också varit att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har trängt undan riktiga jobb. Enligt en studie gjord av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering är undanträngningseffekten av de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna hela 65 procent. 1 Problemen med den traditionella arbetsmarknadspolitiken under 1990-talet har varit: 1 Dahlberg & Forslund, Direkta undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 1999. 10

Praktik och utbildning har inte lett till jobb. Underbetald praktik slår ut riktiga jobb. Företag har kunnat utnyttja praktiksystemet och ta en ny praktikant i stället för att anställa den gamla efter praktiktidens utgång. De arbetslösa utnyttjas av kommunen som gratis arbetskraft. Även detta konkurrerar ut riktiga jobb samtidigt som kommunens besparingsintresse kan komma att väga tyngre än behovet att skaffa praktikplatser som verkligen leder till jobb. Kommuner försöker lasta över kostnaderna från socialbidragen till A-kassan, som staten står för. Många utbildningar är inte yrkesinriktade. De värsta exemplen har varit utbildningar i new age och healing, men det finns också många exempel på utbildningar till udda yrken som inte rimligen kan leda till jobb. Arbetsförmedlingens prestationer är inte imponerande. 1998 förmedlade man bara 16 jobb per anställd. 2 En förklaring till att AMS/arbetsförmedlingen inte har lyckats så bra som man bör kunna förvänta sig med tanke på de summor som satsats, är säkerligen att målet inte bara har varit att förmedla jobb utan också att förmedla åtgärder. Det är inte orimligt att detta delvis har haft rent politiska orsaker, eftersom det ligger i varje regerings intresse att få ner siffrorna på öppen arbetslöshet. Staten inför nu också något som kallas för aktivitetsgaranti för de arbetslösa. Vid ett första påseende kan detta ha vissa likheter med Farummodellen, men det finns stora skillnader. 2 Maria Rankka, Arbetsförmedling eller arbetsförnedring. CVV/Timbro förlag 1999. 11

EN ARBETSMARKNAD SOM STÄNGER UTE För det första ligger fokus på aktivitet, inte på arbete. För det andra är den praktik som skall kunna ingå i aktivitetsgarantin utformad på samma sätt som i tidigare statlig arbetsmarknadspolitik. Under lång tid erbjuder man subventionerad arbetskraft till företag, varför risken för undanträngningseffekter är stor. För dem som är över 57 år kan praktiktiden sträcka sig upp till två år, att jämföra med till exempel Skurups praktikplatser på en månad, som beskrivs senare i denna skrift. Den nya arbetsmarknadspolitiken Erfarenheterna av den storskaliga svenska arbetsmarknadspolitiken har med rätta gett dåligt rykte åt det offentligas försök att lägga livet tillrätta för den arbetslöse. Förutom att åtgärderna har varit ineffektiva har de också brustit i vitala moraliska aspekter. Arbetsmarknadspolitiken har inte utgått från respekt för den arbetslösa människan, varken respekterat hennes person eller individuella förutsättningar, utan sett henne som en del i ett kollektiv. Genom kravlöshet gentemot socialbidragstagare har man också brustit i respekt för dem som betalar kostnaderna, skattebetalarna. Denna skrift vill visa på den nya, alternativa, kommunala arbetsmarknadspolitik som har vuxit fram på några håll. Kommuner där man har tröttnat på att AMS och arbetsförmedlingen inte uppfyllt sitt ansvar och i stället själv försöker lösa det praktiska problemet med att en del av kommunens invånare inte har jobb. Detta har man gjort för att hjälpa arbetslösa ur en svår situation men också för att minska kommunens socialbidragskostnader. Inspirationen till den nya arbetsmarknadspolitiken kommer till stor del från Farum. 12

Kommunerna har i detaljerna valt olika tillvägagångssätt, men det som förenar dem och samtidigt skiljer metoderna från otaliga tidigare socialdemokratiska arbetslöshetsprojekt är följande: Arbetslöshet betraktas som ett praktiskt problem, inte ett socialt. Man skiljer mellan dem som behöver socialbidrag för att de inte har ett jobb och dem som behöver bidrag av andra skäl. Arbetsmarknadspolitiken är direkt orienterad mot att skaffa jobb, inte att placera arbetslösa i åtgärder. Inställningen att ett jobb är ett jobb. Kommunen skall hjälpa till med det akuta problemet, rätt jobb får den arbetslöse själv söka sig vidare till. Personlig kontakt mellan kommunen och företagen, vilket förhindrar att företag utnyttjar praktikerbjudanden på ett oseriöst sätt. Tydliga krav på att socialbidragstagaren tar erbjudet jobb, annars dras socialbidraget in direkt. Värdighet Omsorg är inte samma sak som kravlöshet. Självrespekt och makt över det egna livet förstörs av arbetslöshet. Många som har gått arbetslösa under lång tid tappar sin självtillit. Att vissa kommuner då aktivt går in och hjälper enskilda individer, men samtidigt också ställer krav, hjälper många av dessa människor till ett bättre liv. 13

EN ARBETSMARKNAD SOM STÄNGER UTE Ovärdigt är det däremot när kommuner betraktar arbetslöshet som ett socialt problem. Ett exempel på detta är de ofta obligatoriska kurserna för arbetslösa, som inte syftar till att ge yrkeskunskaper utan till att de arbetslösa skall bli bättre människor. Kurser i social kompetens har blivit moderna. I stadsdelen Södra innerstaden i Malmö måste alla som får socialbidrag för att de saknar jobb genomgå en fem veckor lång kurs i social kompetens. Konfliktlösning, samarbetsförmåga och kommunikation är en del av innehållet. På så sätt får vuxna människor veta att deras personligheter, inte bara deras kunskaper, måste förändras. Verksamheten går inte ut på att skaffa jobb, utan blir i stället ett vuxendagis. I Sydsvenska Dagbladet ställer sig en av de arbetslösa, Jenny Vestman, 25 år, skeptisk till utbildarna: De lever i en annan värld. De står där och pratar om hur de tror att vi känner oss. I vår grupp brukar vi säga emot hela tiden. 3 Pluralism I dag vet ingen exakt vilken variant som är bäst. Kanske måste varje kommun anpassa politiken efter sina specifika förutsättningar. Det vi kommer att få se är antagligen en lång rad kommuner som gör olika typer av försök. En del kommer att lyckas mycket bra, såsom kommunerna i denna skrift är exempel på, medan andra säkert kommer att misslyckas. Den kommun som inte gör klart för sig varför man skall ta över detta ansvar från staten riskerar att hamna i samma typ av åtgärdsflora som den arbetsförmedlingen och AMS representerar. 3 Sydsvenska Dagbladet 00-11-07. 14

Att kommunen tar på sig ansvaret att hjälpa socialbidragstagare till jobb innebär inte att kommunen är bäst på genomförandet. Tvärtom vet vi att enbart konkurrensutsättning kan garantera den ständiga vidareutveckling och utvärdering som krävs. Därför är det naturligt att tänka sig att kommuner som vill genomföra Farummodellen också konkurrensutsätter sitt arbetsmarknadskontor. Eslövs kommun är först med att tänka i dessa banor. Där tar man nu in anbud från privata företag som kan hjälpa långtidsarbetslösa ut i arbetslivet. Hur socialbidraget har sjunkit De tre kommunerna i denna skrift har alla lyckats över förväntan med att skaffa jobb till socialbidragstagarna. Hur bra man lyckats mäts bäst genom att se hur mycket socialbidragskostnaderna har sjunkit. Detta betyder inte att de sänkta kostnaderna skulle vara viktigare än att folk får jobb, utan bara att det finns mycket bättre statistik över pengar än över antalet arbetslösa som får hjälp i kommunerna. Skurup och Osby började med den nya politiken för några år sedan. Skurups socialbidragsminskning har accelererat under tre år, från 19 procents besparing 1998 till 26 procents besparing år 2000. Osby har haft den mest spektakulära nedgången, de två senaste åren har den totala socialbidragskostnaden (exklusive flyktingar) minskat med runt 30 procent per år. Eslöv införde sin nya politik för bara ett år sedan. Kostnaderna för socialbidrag som utbetalades på grund av arbetslöshet föll med 16 procent detta första år. Trenden för socialbidrag har varit vikande i hela landet sedan andra kvartalet 1997. Socialbidrag exklusive introduktionsersättningar till flyktingar sjönk med 3,5 procent från 1997 1998, 15

EN ARBETSMARKNAD SOM STÄNGER UTE därefter med ytterligare 8 procent mellan 1998 och 1999 och mellan de tre första kvartalen 1999 och 2000. Figur 1. Trenden för socialbidrag är vikande. Sedan 1999 har socialbidragen i hela landet fallit med ungefär 8 procent per år. Socialbidrag exkl flyktingar, hela landet Miljarder kr 12 10 8 6 4 2 0 1997 1998 1999 2000 Kostnader år 2000 ej slutgiltigt fastställda Siffrorna är inte uppdelade så att det framgår hur stor andel som går till personer i behov av ekonomiskt bistånd för att de inte har ett jobb. Vi kan också jämföra med utvecklingen av den allmänna arbetslösheten i Skåne. Den totala arbetslösheten har där sjunkit från 10,6 procent från december 1999 till 8,6 procent december 2000, d v s med 19 procent på ett år. Här måste man dock ta med i beräkningen att de första som kommer ut på arbetsmarknaden inte är de som får socialbidrag, d v s i huvudsak de som 16

är utförsäkrade eller som aldrig kommit in på arbetsmarknaden över huvud taget. Det är den gruppen som kommunerna i denna skrift i första hand har hjälpt till arbete. Skurup, Eslöv och Osby har inspirerats av Farums framgångar med att utplåna arbetslösheten, men också anpassat Farummodellen till lokala förutsättningar. Innan vi tittar på de svenska kommunerna skall vi därför se hur Farum har gått till väga. 17

FÖREDÖMET FARUM

I början av 1980-talet var Farum en ekonomiskt nedgången kommun med Danmarks högsta kommunalskatt och stora skulder. Som enda kommun i Danmark sattes Farum under Folketingets tvångsförvaltning i dag är Farum en lågskattekommun med hög servicenivå och i praktiken avskaffad arbetslöshet. Precis som i Sverige drabbades danska kommuner av en kostnadsexplosion när arbetslösheten steg under första halvan av 1990- talet. Socialbidragskostnaderna ökade samtidigt som skatteunderlaget minskade. Farum utgjorde dock ett lysande undantag. Från 1990 föll arbetslösheten kraftigt varefter den i praktiken har varit utplånad sedan 1995. Farums framgång har skapat en våg av entusiasm bland många som sysslar med kommunal förnyelse i Sverige. Farum har visat att det går att vända situationen och att en kommun kan påverka arbetslösheten. Andelen arbetslösa är inte given av den ekonomiska konjunkturen, utan rätt politiska beslut är avgörande för medborgarnas möjligheter att försörja sig själva. Varför lyckades Farum där alla andra misslyckas? Vi låter frågan gå till Sören Hjort, informationschef i Farum. Hjort menar att det är ett praktiskt problem att inte ha ett jobb, inte ett socialt: Vi löser det genom att skaffa fram jobb, inte genom olika projekt där man sitter och har trevligt. Så får man inga jobb. Farum hade förut fullt med korta projekt där de arbetslösa satt och hade det trevligt men aldrig fick jobb. Vi känner igen resonemanget från Sverige: tänk om arbetsförmedlingen förmedlade arbeten i stället för åtgärder? Det Farum också gör är att ställa krav på socialbidragstagarna. De skall arbeta. Den som behöver socialbidrag för att han inte 19

FÖREDÖMET FARUM har ett arbete får arbete på kommunens eget produktionshus, där enkla manuella sysslor utförs på samma villkor som på vilket företag som helst. Härifrån slussas de arbetslösa vidare till riktiga jobb så snabbt som möjligt. Chefen för Produktionshuset, Lars Bjerregaard, är inte sociolog eller arbetsförmedlare, utan säljare. Hans uppgift är att hjälpa företagen anställa de arbetslösa, inte att administrera åtgärder. Som ett resultat kan Farum nu garantera att alla som behöver socialbidrag för att de inte har jobb blir erbjudna jobb inom 48 timmar. Om bristande språkkunskaper är skälet till arbetslösheten, får man omgående språkträning. De senaste fyra åren har antalet arbetslösa med socialbidrag varit noll personer. Av de jobb som erbjuds är 70 procent inom den privata sektorn och 20 procent i den offentliga sektorn. Resterande 10 procent erbjuds jobb på Produktionshuset. Arbetarna på Produktionshuset blir inte kvar särskilt många månader. Efter ett halvår är i stort sett alla borta därifrån och ute på riktiga jobb. Detta är resultat som inga svenska arbetsmarknadsprojekt kommer i närheten av. När kommunen ger socialbidragstagare arbete på Produktionshuset är det viktigt att de betalar löner som inte underminerar konkurrensen och slår ut riktiga jobb. Genom att Produktionshuset måste ge riktiga löner och ta riktiga priser minskar man den risken. Om ett arbete som Produktionshuset vill göra är tvivelaktigt från konkurrenssynpunkt prövas det i särskild ordning genom konkurrensrådet i amtet. De positiva effekterna av att ge folk arbete begränsar sig inte bara till lägre socialbidragskostnader. Farum har också fått betydligt färre familjer med sociala problem jämfört med resten av landet. När föräldrarna har jobb mår hela familjen bättre. Detta innebär naturligtvis också en stor besparing för kommunen. 20

Integrationen av invandrare i det danska samhället har också gått bättre med en aktiv jobbpolitik. Farums kommun menar att integration handlar om två saker: att ha ett arbete och att prata danska. Båda sakerna sätts i centrum på Produktionshuset. Genom frånvaron av arbetslöshet har negativ segregation kunnat undvikas. Reaktionen har varit mycket positiv hos många invandrare. Ett exempel är flyktingfamiljen från Sri Lanka som hade placerats på norra Jylland, där de bodde 9 månader utan att få jobb. När de hörde talas om Farum flyttade de dit, och inom 48 timmar hade mannen i familjen ett arbete. Ryktet om detta spreds till andra invandrare och flyktingar från samma land, med resultat att det hittills flyttat drygt hundra arbetslösa srilankesiska familjer till Farum. Alla har fått jobb och därmed integrerats i det danska samhället. Farums jobbpolitik var mycket kontroversiell när den infördes. Kommunen blev stämd 104 gånger för att den satte folk i arbete, men vann 102 av fallen (i de två återstående hade kommun missat rena teknikaliteter). Nu är jobbpolitiken den mest kopierade delen av Farummodellen, så även av svenska kommuner. 4 4 Sohlberg & Zäll, Farum en yndig kommun. Liberalt systemskifte i praktiken. CVV/Timbro 2000. 21

SKURUP

Skurup är en liten kommun med 14 000 invånare. Den ligger på skånska slätten, vid Skånes sydkust, mitt emellan Malmö och Ystad. Många av invånarna pendlar till jobb i andra kommuner, inte minst till Malmö. Skurup har en grundläggande struktur som liknar Farums, så till vida att kommunen är liten och kan dra nytta av arbetsmarknaden i en storstad som ligger på pendelavstånd. Skurup är en utpräglad jordbrukskommun och har relativt hög andel marknadsförsörjning. Lönerna ligger under riksgenomsnittet i både privat och offentlig sektor, det är ont om småföretag. Enligt SAF:s rapport om företagsklimatet i Skånes kommuner har Skurup en relativt svag position. På SAF:s index över klimatet för småföretag i Skåne kommer Skurup på plats 27 av 33. Under mitten av 1990-talet led kommunen också av hög arbetslöshet. 5 Att vända en trend Sven Rosengren är folkpartistisk fritidspolitiker i Skurup och en av initiativtagarna till den nya arbetsmarknadspolitiken. Han berättar att kommunen inte tyckte att arbetsförmedlingen gjorde tillräckligt för de arbetslösa. Man hade haft många års diskussioner med arbetsförmedlingen utan att detta hade resulterat i något bra samarbete mellan kommun och arbetsförmedling. Socialbidrag betalades vid denna tid ofta ut under långa perioder till personer som var fullt arbetsföra men inte kunde hitta något jobb, berättar Sven Rosengren. Det gick på tvärs emot avsikten med socialbidraget, som var att det skulle betalas ut under korta perioder som tillfällig och kompletterande hjälp i särskilda situationer. 5 SAF Skåne, Rapport om företagsklimat och tillväxt i de skånska kommunerna, 1999. 23

SKURUP Vid mitten av 1990-talet var arbetslösheten hög i kommunen berättar kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten Torbjörn Thorsson: Många människor som bara gick sysslolösa bröts ner. Samtidigt gick de sociala kostnaderna i taket på grund av arbetslösheten. Vi var tvungna att ta pengar från skola och äldreomsorg för att betala socialbidrag. Tekniska nämnden hade vi redan bantat med 70 procent. Vi skulle bli ruinerade om vi inte gjorde något åt detta och bröt trenden. Samtidigt visste vi att det fanns mycket slentrian i socialbidragen, vi betalade ut stora summor utan att tänka på hur de arbetslösa skulle få försörjning, vi satt passivt och väntade på att problemen skulle lösas. Sven Rosengrens motion visade att man kanske kunde göra något åt situationen, fortsätter Torbjörn Thorsson. För oss var det viktiga att hitta lösningar, inte om idéerna kom från ett annat parti. Vi åkte några stycken till Farum och träffade Lars Bjerregaard, chefen för Produktionshuset, d v s Farums arbetsmarknadsenhet. När vi kom hem skrev jag ett förslag till ny organisation och nytt arbetssätt där den del av socialbidraget som gick till arbetslösa flyttades över till ett utskott under kommunstyrelsen, en ny förvaltning som skulle vara liten och obyråkratisk, Arbete och försörjning, tog över verksamheten. Syftet var att förmedla jobb till de arbetslösa så att de kunde försörja sig själva. Så gör Skurup När tanken väcktes att man skulle använda Farum som modell för att sätta socialbidragstagarna i arbete, fanns det bland politikerna en öppenhet för nya lösningar. En grupp från kommunen gjorde studiebesök i Farum och blev väldigt entusiastisk. Kommunen började genast jobba med att införa de nya idéerna i Skurup. Resultatet kom mycket snabbt när den nya politiken infördes 24

efter årsskiftet 1998. Redan efter någon månad kunde man se att socialbidragskostnaderna för arbetslösa sjönk. Under de senaste tre åren har man kunnat ge jobb till ett stort antal personer som inte blev hjälpta av den tidigare politiken. Utgifterna för arbetsmarknadsersättning/socialbidrag till arbetslösa var 2000 nere i 46 procent av vad de hade varit 1997. Under samma period har socialbidragen som betalas ut på grund av sociala problem legat i stort sett stilla. Torbjörn Thorsson berättar att socialdemokraterna leder ett minoritetsstyre i kommunen. Före valet 1998 regerade socialdemokraterna tillsammans med centern och tidigare har det suttit borgerliga minoritetsregeringar i kommunen: De osäkra majoritetsförhållandena har lärt oss att lyssna på andra. Skall vi kunna göra något här måste vi hjälpas åt. Det flyktingfientliga partiet Kommunens väl är stort i Skurup, då måste vi andra vara beredda att bjuda till för att hålla dem utanför det direkta inflytande. Kommunstyrelsens vice ordförande, moderaten Kent Olsson, har samma bild av Skurups arbetsmarknadspolitik som Torbjörn Thorsson. Olsson menar att en viktig anledning till att Skurup har lyckats få ner arbetslösheten bland socialbidragstagare är att politikerna varit överens över partigränserna. Målet har hela tiden varit viktigare än att misstänkliggöra förslag som kommit från motståndarsidan. Det första Skurup gjorde var att dela upp socialbidragstagarna i två kategorier. 70 procent av socialbidragstagarna fick socialbidrag enbart för att de inte hade något arbete. Ansvaret för dessa kommunmedborgare lyfte man ut och gav till enheten Arbete och försörjning under kommunstyrelsen. Arbetsmarknad, 25

SKURUP försörjning och utbildning är på detta sätt samordnat i en gemensam organisation. Som chef anställde man Göran Fredriksson. Att enheten ligger direkt under kommunstyrelsen visar den politiska prioriteringen. Detta är viktigt när man går ifrån ett invant arbetssätt. Tjänstemännen måste känna att de har stöd från sina politiker. Den som nu på grund av arbetslöshet kommer in till kommunens enhet Arbete och försörjning får omgående hjälp med att söka jobb. Fredriksson, eller någon av de andra anställda, sätter sig direkt ned med personen och går igenom de jobb de känner till och skickar personen dit. Inom 5 dagar garanterar man jobb, praktik eller vuxenstudier. Utbildningen är direkt yrkesinriktad, ingen placeras där för utbildningens egen skull. Farummodellen anpassades efter det arbetssätt man valde för Skurup. Bland annat gav man större möjlighet för utbildning än man gör i Farum. Men i stort arbetar man på samma sätt som i Farum: Man ställer krav på dem som får socialbidrag för att de inte har ett arbete. Om en person vägrar ta det jobb som erbjuds dras socialbidraget in. Då tar man själv ansvar för sin försörjning. Men det är ett ovanligt bekymmer, säger Göran Fredriksson. Kommunen försöker hitta rätt jobb till den arbetslöse som behöver hjälp. Men ingen kan gå och vänta på att rätt jobb skall dyka upp om det finns andra jobb lediga. Grundinställningen är att ett jobb är ett jobb. Det är individens egen sak att hitta rätt jobb, kommunen skall hjälpa till att lösa det akuta problemet, att man inte har arbetsinkomst till sin försörjning. 26

Med den nya politiken flyttades fokus alltså från att sätta folk i åtgärder till att hitta jobb åt dem. Till skillnad mot Farum och även Eslöv och Osby förmedlar man också jobb till arbetslösa på A-kassa, även om man i första hand arbetar med dem som uppbär socialbidrag. De praktikplatser på privata företag som kommunen erbjuder är oftast tidsbegränsade till en månad. Den undanträngningseffekt som subventionerad praktik kan ha undviks genom den korta praktiktiden och genom den personliga kontakten mellan Arbete och försörjning och arbetsgivaren. I en liten kommun som Skurup kan arbetsgivaren inte utan att detta uppmärksammas komma undan med att byta praktikant när den subventionerade tiden gått ut. Någon enstaka arbetsgivare har ingivit oss oro för att de möjligen försökt utnyttja systemet, men det är inte något stort problem, säger Göran Fredriksson. I första hand skall alla praktikplatser vara på privata arbetsplatser. Framför allt är det större företag som tillhandahåller praktikplatser. Först om detta inte går tar man till praktikplatser hos offentliga arbetsgivare. Nu för tiden letar man praktikplatser i samarbete med arbetsförmedlingen. För den lilla rest oftast äldre personer eller personer med språkproblem som man inte kan få ut på praktikplatser får det bli egna projekt. Dessa projekt kan sträcka sig längre än till en månad. De krav som ställdes med den nya politiken var på sin tid långtgående. Torbjörn Thorsson berättar: 27

SKURUP Vi krävde att de som blev erbjudna ett jobb skulle ta det, annars stängdes kassan. Även av dem som fick en praktikplats krävdes att man ställde upp om man ville få pengar från kommunen. Vi lever i ett fritt land. De som inte vill ha jobb slipper, men då skall de inte leva på oss andra. Dock påpekar Torbjörn Thorsson att man inte får tillämpa detta för fyrkantigt, man måste bedöma varje människa individuellt. Den nya politiken bemöttes i huvudsak positivt av både arbetslösa och personal, berättar han: Vi hade räknat med en hel del överklaganden, men så blev det inte. Många arbetslösa var i stället glada över att få hjälp att hitta jobb. Och den arbetsträning som en praktikplats innebär, utöver möjligheten att få jobb, kom också väl till pass. Särskilt arbetslösa ungdomar hade ofta skapat sociala mönster t ex att vända på dygnet som gjorde att de hade svårare att få jobb. Vi har inte heller fått negativa kommentarer från andra socialdemokrater eller från SSU. I dag är det inte lika fult att kräva att folk tar eget ansvar som det var tidigare. En annan sida av motprestationskravet var att de som hade satt i system att skoja med socialtjänsten inte längre kunde göra detta. Det gick inte att köra taxi i Malmö och få socialbidrag i Skurup när man förväntades ställa upp på en praktikplats. Sammantaget fick vi socialbidraget att sjunka relativt snabbt. Länsarbetsnämnden hävdade revir Vad gäller samarbetet med arbetsförmedlingen gick vi direkt på pumpen, berättar Torbjörn Thorsson. Vi ville ha dem med oss, men de visade sig mycket negativa. Fortfarande är förhållandet 28

frostigt, förtroendet för arbetsförmedlingen är lågt hos kommunen och det saknas kontakt mellan politikerna i Skurup och arbetsförmedlingen. Jag kan inte heller tänka mig att sitta i en arbetsmarknadsnämnd och administrera deras byråkratiska regelverk. Det är helt skilt från vårt sätt att arbeta, eftersom vi kräver lösningar inom fem dagar. På basplanet finns det dock ett samarbete som fungerar någorlunda, eftersom kommunens tjänstemän har kontakt med arbetsförmedlingen även om kommunledningen inte har det. Sven Rosengren, som sitter i kommunstyrelsens utskott för arbete, instämmer i att arbetsförmedlingen i början var mycket negativ, de till och med motarbetade kommunen. Länsarbetsnämnden gick ut i tidningarna med att Skurup slog in öppna dörrar genom att göra det som arbetsförmedlingen redan gjorde. Kritik mot Farum Även om Farum har varit den stora inspirationskällan för Skurup är Torbjörn Thorsson kritisk till delar av deras arbetsmarknadspolitik. Skurup har också valt att göra lite annorlunda. Kommunen har lagt in möjlighet till utbildning genom komvux i systemet. Det förvånar mig, säger Torbjörn Thorsson, att Farum inte tror på utbildning. I framtiden krävs goda baskunskaper för de flesta jobb, inte minst i matematik och språk. Kunskap, och förmågan att tillgodogöra sig kunskap, är avgörande för möjligheten att komma ut på arbetsmarknaden. Konkurrensutsättning Vad gäller de andra skånska kommuner som tillämpar Farummodellen menar Torbjörn Thorsson att Eslövs försök med att konkur- 29

SKURUP rensutsätta sitt arbetsmarknadskontor är mycket intressant. Han ser gärna att Skurup provar detta om Eslöv får det att fungera: Vårt utgångsläge är att människor vill försörja sig själva och att vi bara skapar förutsättningarna för detta. Då finns det ingenting som säger att det måste vara vi som driver förmedlingen av jobb och praktikplatser. De icke anställningsbara Hur ser då Skurup på de grupper som har svårast att klara sig på arbetsmarknaden? Vad gäller invandrare är det tyvärr så att även de som pratar svenska och har en bra utbildning ofta har svårt att få jobb, säger Torbjörn Thorsson: Här är problemet den gömda rasismen; de som har ett konstigt namn har nekats arbete under lågkonjunkturen även om de varit lämpade för jobbet. Detta börjar lossna nu, inte för att den dolda rasismen har försvunnit utan på grund av arbetsmarknadsläget. Sen finns det en grupp invandrare som inte kan svenska än, eller som har väldigt dålig utbildning med sig. Vi har en liten grupp kosovoalbaner i Skurup som har haft svårt att få jobb. Allra värst är det för invandrarkvinnor med dålig utbildning, de har ofta mycket svårt att komma ut på arbetsmarknaden. De riskerar att bli mycket isolerade om de inte lär sig språket. Det finns också en grupp av gamla och utslitna som inte får några nya jobb. De går ofta på A-kassa, men vi hjälper dem ändå till meningsfull sysselsättning av sociala skäl, naturligtvis helt frivilligt utan motprestationskrav. För den här gruppen har vi en lägre målsättning och accepterar längre praktiktider. 30

Resultat De direkta effekterna av Farummodellens införande blev större och kom snabbare än någon hade trott. Vid årsskiftet 1997/1998 började kommunen förmedla arbete. Redan under första året lyckades man hitta arbete till ungefär 200 personer utöver dem som normalt skulle ha fått jobb under perioden. En direkt effekt blev att missbruket av socialbidrag mycket snabbt försvann, genom kravet på motprestation. Det gick inte att jobba svart samtidigt som man fick socialbidrag, om man var tvungen att gå till sin praktikplats på ett företag. Figur 2: Skurups kommun minskade kostnaderna för socialbidrag till arbetslösa med 19 procent 1998, med 23 procent 1999 och 26 procent 2000. Socialbidrag till arbetslšsa, Skurup Miljoner kronor 12 10 8 6 4 2 0 1997 1998 1999 2000 Genom att sätta folk i arbete sparade kommunen årligen 20 25 procent av socialbidragskostnaderna för denna grupp, förutom att man också fick större skatteintäkter. Detta är över förväntan, eftersom man från kommunen inte trodde att man skulle lyckas hålla denna förändringstakt när väl de arbetslösa som lättast borde kunna hitta arbete hade hjälpts. Mycket, men långtifrån 31

SKURUP allt, av denna förändring beror på den förbättrade konjunkturen under dessa år. Jämför gärna med figur 1. 32

ESLÖV

Eslöv är en utpräglad jordbrukskommun mitt i Skåne med 28 000 invånare. Livsmedelsförädling är dominerande bransch med företag som Procordia Food och Danisco Sugar. Kommunen har goda kommunikationer med motorväg och tåg till Malmö/Lund som ligger bara några mil bort. Ändå arbetar hela 90 procent av invånarna inom kommunen. Eslöv har en ovanligt pigg socialdemokratisk ledning som inte präglas av den rädsla för förändring och nya grepp som finns i många andra socialdemokratiska kommuner. Inför 2001 hör Eslöv till de få socialdemokratiska kommuner som sänker sin skatt, även om det bara är med 50 öre. Man är inte heller rädd för att i begränsad omfattning konkurrensutsätta traditionell kommunal verksamhet. Också oppositionens företrädare vittnar om en pragmatisk socialdemokrati som tar många av de borgerliga partiernas frågor och genomför dem. Nya grepp mot arbetslösheten I mitten av 1990-talet, efter den stora lågkonjunkturen, hade Eslöv fortfarande hög arbetslöshet, kommunalt budgetunderskott och socialbidrag som sköt i höjden. 1995 1996 satte socialdemokraterna i kommunen stort hopp till de centrala arbetsmarknadsprojekt som skulle få ned arbetslösheten. Så blev det inte. I stället för att skaffa jobb åt folk var dessa projekt inriktade på att placera dem i åtgärder. En stor motgång kom 1998 när Eslövs största och äldsta företag, Volvo Excavator, lade ner och 700 personer blev arbetslösa. Under de år som följde lyckades dock kommunen locka till sig ett stort antal mindre företag, och i dag har de flesta som friställdes fått nytt jobb. Arbetet har varit så framgångsrikt att SAF utnämnt Eslöv till vändpunktskommun år 2000. 35

ESLÖV Som ett resultat av Volvokrisen tillsattes efter valet 1998 en arbetsgrupp som fick i uppdrag att ta fram riktlinjer för en ny kommunal arbetsmarknadspolitik. Ledamot var bland andra folkpartisten Lesley Holmberg, för övrigt en av de första politikerna i Skåne att uppmärksamma Farums exempellösa framgångar. Holmberg lyckades få med sig de andra partierna i arbetsgruppen på tanken att Eslöv skulle ta efter Farummodellen. Den nya arbetsmarknadspolitiken samordnades av kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott. Ulf Truedsson, utskottets ordförande, sammanfattar tanken med den nya politiken: Vi gör inte detta för att minska kostnaderna i kommunen utan för att hjälpa de arbetslösa att få jobb så att de kan försörja sig själva. Liksom i Skurup finns en enighet över partigränserna om det förnuftiga i att skaffa jobb till socialbidragstagare. Ulf Truedsson igen: Alla partier är rörande överens om jobblinjen. Det finns stor politisk enighet om Eslövs nya arbetsmarknadspolitik. Men så är vi också en kommun med bra politiskt samarbetsklimat. Så gör Eslöv Det nya arbetssättet började användas 1 januari 2000. Då delades socialbudgeten i två delar där näringslivsenheten fick 65 procent. Denna del av budgeten motsvarade kostnaderna för socialbidrag till dem som inte kunde få jobb. Den nya politiken innebär inte minst en attitydförändring: Arbetslöshet hanteras inte längre som ett socialt problem. Kommunen gräver fram jobb, men den som inte tar det som erbjuds 36

får själv stå för sin försörjning. Kassan stängs alltså om man inte vill ta ett jobb, eller den praktikplats eller utbildning som skall leda fram till ett jobb. Chef för näringslivsenheten är Rolf Adolfsson, speciellt rekryterad för att införa Eslövs variant av Farummodellen: Vi måste möta den enskilda människan för att individuellt avgöra vägen till självständighet. Vi har brutit med den arbetsmarknadspolitik som behandlar den arbetslöse som en del av ett kollektiv. Detta innebär t ex att de långa projekten för invandrare, som inte ger jobb utan bara parkerar folk, skall brytas. Det är eget jobb och egenmakt som gäller. Rolf Adolfsson beskriver bemötandet som personer som söker socialbidrag på grund av arbetslöshet får: Det första som måste göras är att reda ut den ekonomiska situationen. Det är inte möjligt att prata om något annat förrän det akuta problemet är ordnat. Vad för sorts stöd är de berättigade till? Därefter försöker vi se vilket jobb de kan ta. Behöver de utbildning först, t ex i svenska? Vi måste anpassa oss till varje enskild människas förutsättningar. Till exempel måste man fråga en arbetslös flykting: Skall du flytta hem? Många handläggare har svårt att fråga, men frågan måste ställas. Det är meningslöst att erbjuda svenskundervisning för någon som planerar att lämna landet. Eslöv garanterar omgående jobb, praktikplats eller utbildning. 37

ESLÖV Om Rolf Adolfsson och hans handläggare inte direkt kan skaffa ett jobb försöker man bättra på chanserna via utbildning eller praktik. Skillnaden gentemot traditionell arbetsmarknadspolitik ligger i att all utbildning och praktik är direkt relaterad till att skaffa jobb. Praktikplatser har fått dåligt rykte eftersom de har använts för att stuva undan arbetslösa. I Eslöv används de i stället för att få ut arbetslösa till arbetsplatser där de kan få fast jobb. Genom att ha personlig kontakt med företagen och genom att begränsa praktiktidens längd förhindrar man att företagen utnyttjar systemet för att få billig arbetskraft. Företagen och kommunen delar på kostnaderna vilket gör att företag har råd att prova om en praktikant passar på jobbet. I den nya arbetsmarknadspolitiken i Eslöv kan man inte få socialbidrag utan att själv aktivt arbeta med att ta sig ur arbetslösheten. Kan man inte själv skaffa ett jobb fixar näringslivsenheten fram ett, lyckas inte det så får man i alla fall en praktikplats. Om företagen inte vill ha personen i fråga som praktikant får man se vad som saknas i utbildning, till exempel kunskaper i svenska, som krävs för i stort sett alla jobb. Skillnaden är att ingen nu kan gå hemma och få bidrag utan att någon bryr sig. Man måste jobba heltid med att ta bort de hinder som gör att man inte får jobb. Ulf Truedsson formulerar saken så här: Varje människa är unik. Vi möter varje människa efter hennes förutsättningar. Vi skickar inte 50 människor till samma ställe för löpande-band-åtgärder. För att nå bästa resultat för varje person får det inte finnas några gränser mellan verksamheterna, till exempel mellan undervisningen i svenska för invandrare och övriga försök att få jobb. Vi har inte lyckats få bort alla gränser än men vi är på väg. För att lyckas få bra samarbete mellan olika myndig- 38

heter är det viktigt att lägga verksamheterna i samma hus, så att de anställda träffas naturligt till vardags. På frågan om Eslöv har haft likadana problem i samarbetet med den traditionella arbetsförmedlingsstrukturen som Skurup, svarar Ulf Truedsson: Vi känner oss inte alls motarbetade av länsarbetsnämnden eller arbetsförmedlingen, tvärtom. Att Skurup haft den erfarenheten kan bero på att de startade några år tidigare än vi. Också vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, moderaten Mikael Kurtsman, håller med: Det har gått förvånansvärt bra med samarbetet mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Praktik Det finns grovt sett två sorters praktik, språkpraktik och praktik för att komma i kontakt med arbetslivet. Språkpraktiken får vara längre och kommunen accepterar också att förlänga den. Vi ser i dag inget missbruk av praktikplatserna från företagens sida, så som det var på den gamla AMS-tiden, säger Rolf Adolfsson. Det beror delvis på den personliga kontakten, men också på att arbetsgivarna i dag ofta inser de indirekta kostnaderna med att ständigt byta anställda. Undanträngningseffekten tror han är marginell, dels på grund av korta praktiktider men också för att man i dag är mer medveten om detta. Detta är en av orsakerna till att man i Eslöv har kopplat ihop socialbidragshanteringen och arbetslöshetsbekämpningen med näringslivsenheten. 39

ESLÖV För att praktiken skall fungera bra får det inte finnas någon brist på fantasi hos handläggarna, de får inte släppa de arbetslösa som är på praktik, säger Rolf Adolfsson. Rolf Adolfsson är inte odelat positiv till att kommunen fixar fram jobb eller praktik direkt. Kanske skall man ge folk en chans att hitta något själva först och låta kommunen gå in först efter en månad eller två. Det finns risk för att vi fixar alltför mycket. Politikerna kan också göra mer för att kratta i manegen, att ändra företagens attityd till att ta emot praktikanter från oss. Utbildning Många arbetslösa i Eslöv går på grundvux. Här finns det mycket som kan bli bättre, menar Rolf Adolfsson. Tyvärr är näringslivsenheten inte huvudman för utbildningarna. Teoretiskt kan vi neka utbildning som vi inte tror leder till anställning, men detta har hittills inte hänt. Vår syn på utbildningens betydelse för att underlätta för de arbetslösa att få jobb är att den kan bli mycket mer målinriktad, d v s yrkesinriktad. Men utvecklingen går i rätt riktning, målmedvetenheten har ökat. Rolf Adolfsson berättar också att efter detta första år som den nya politiken har drivits så planeras ytterligare organisationsförändringar för 2001, då ansvarsordningen skall klargöras för handläggarna. Konkurrensutsättning Eslöv har börjat arbetet med att konkurrensutsätta sitt arbetsmarknadskontor, på initiativ av arbetsmarknadskontoret självt. Man har tagit in anbud från företag som vill hjälpa långtidsarbetslösa 40

att komma ut i arbetslivet. Ett företag kan t ex först hjälpa arbetslösa ut i praktik för att därefter försöka få dem anställda. Ju snabbare de lyckas desto bättre för både företaget och de arbetslösa. Ett av de aktuella företagen är startat av tre personer som har hoppat av arbetsförmedlingen för att starta eget. Detta är kanske början på en ny bransch, där privata företag inte bara återfinns inom verksamheter som arbetar med rekrytering av högutbildad arbetskraft, utan även när kommunen behöver hjälpa vanligt folk till arbete. Ulf Truedsson ser positivt på konkurrensutsättning av denna del av kommunens verksamhet: Uppdraget är att få ut människor i sysselsättning. Om andra är bättre på det än kommunen så låt dem göra det i stället. Vem som gör jobbet är inte det viktiga, utan att det blir gjort. Vi kan också lära oss av de privata förmedlingarna. Det är lätt att man blir hemmablind och resonerar så att det här har vi gjort i hundra år så det går bra i hundra år till. Det viktiga är inte vem som gör det utan att politikerna har ansvaret och kontrollen. Resultat När den nya arbetsmarknadsorganisationen trädde i kraft vid årsskiftet 1999/2000 tillerkändes man 65 procent av den socialbudget som tidigare hade varit gemensam för personer med sociala problem och personer som saknade ett arbete. Av anslagna 18,8 miljoner använde man år 2000 bara 15,8 miljoner, vilket är en besparing på 3 miljoner, eller 16 procent, första året. Det är också ungefär dubbelt så mycket som förändringen i socialbidrag i genomsnitt har varit i hela landet. 41

ESLÖV Figur 3: Utbetalning av socialbidrag till arbetslösa har minskat med 16 procent första året med den nya arbetsmarknadspolitiken. Socialbidrag till arbetslšsa, Eslšv 20 Miljoner kronor 15 10 5 0 16% 1999 2000 Rolf Adolfsson är förvånad över att det syns en så tydlig förändring redan efter ett år. Till stor del beror den på en attitydförändring, politiker och tjänstemän är mindre inriktade på det ekonomiska och mer på att fixa jobb. Men handledarna har också genomgått en stor kulturförändring, från att vara traditionella socialsekreterare till att bli handläggare för arbetsmarknadsfrågor som också betalar ut försörjningsstöd. Vi har väldigt lite kvar av egen verksamhet där folk sitter i konstiga projekt. I stället är folk som ännu inte fått jobb ute på arbetsmarknaden i praktik. 42

OSBY

Osby kommun, som ligger i norra Skåne vid gränsen till Småland, kallas för Skånes Gnosjö. Här har arbetslösheten alltid varit låg. Osby är en av Sveriges företagstätaste kommuner med 730 företag på bara 13 000 invånare, många av dem i trä- och metallbranschen. Åtskilliga av företagen är underleverantörer till IKEA i Älmhult, bara två mil norrut. Även under de svåra åren på 1990-talet lyckades man hålla arbetslösheten nere. De många småföretagen visade sig flexibla under trycket från sämre efterfrågan. 6 Invånarna säger att det finns en Osbyanda, som gör att småföretagen hjälper varandra och samarbetar i nätverk. Om man får en order som man själv inte kan utföra tipsar man sina konkurrenter. Har någon en maskin som inte används fullt ut låter man grannföretaget använda den för någon annan framtida gentjänst. Farum inspirerar Osby har inte haft samma djupgående problem med arbetslöshet under lågkonjunkturen som Eslöv och Skurup. Ändå var arbetslösheten inte på något vis försumbar. Osby ville därför hjälpa de arbetslösa till eget arbete och samtidigt spara pengar åt kommunen. Centerpartisten och den borgerliga majoritetens enda kommunalråd, Anders Pettersson, berättar att Osby letade alternativ i slutet av 1990-talet när socialbidragskostnaderna skenade. Den stora inspirationen till den nya politiken kom när Lars Bjerregaard, chef för Farums produktionshus, besökte kommunen och höll ett seminarium med hundratals deltagare. Osby kommun startade sin variant av Farummodellen så fort 6 SAF Skåne, Rapport om företagsklimat och tillväxt i de skånska kommunerna, 1999. 45

OSBY som lagstiftningen ändrades 1 april 1998. Osby är den kommun som har lyckats bäst med att snabbt få ned arbetslösheten. Sedan kommunen börjat arbeta aktivt med att få socialbidragstagare i jobb har man minskat sina samlade socialbidragskostnader, exklusive flyktingar, med ungefär 60 procent mellan 1997 och 2000. Socialbidragskostnaderna låg 1997 på 12,5 miljoner kronor, en avsevärd summa i en kommun med 13 000 invånare. Av socialbidragskostnaderna gick 4,5 miljoner till flyktingar. Ingmar Bernthsson berättar: Vi hade en vision om att inom två år skulle socialbidragets ökning vara bruten och kostnaderna skulle vara nere på 10 miljoner för socialbidrag inklusive flyktingar. De pengar vi sparade skulle gå till äldreomsorgen. I dag är vi nere på 3,8 miljoner, så man kan säga att vi lyckats över förväntan. Så gör Osby I Osby säger man inte att man följer Farummodellen, i stället kallar man sin arbetsmarknadspolitik för Osbymodellen. Osbymodellen innebär att den som söker socialbidrag av det enda skälet att han eller hon inte har ett jobb, inom 48 timmar skickas vidare till kommunens produktionshus, Källan. Härifrån blir den arbetslöse utslussad till ett riktigt jobb eller till en praktikplats. Den som inte vill ta erbjudet jobb, eller som vägrar praktik, blir av med sitt socialbidrag. Anders Pettersson berättar att det råder politisk enighet kring jobblinjen och den nya arbetsmarknadspolitiken i Osby. Moderaternas representant i kommunstyrelsen, Dag Ivarsson, håller med om att arbetsmarknadspolitiken i kommunen drivs i samförstånd mellan blocken. 46

Som ett resultat av enigheten i dessa frågor är socialdemokraten Ingmar Bernthsson ordföranden i socialnämnden trots att Osby styrs av en borgerlig majoritet. Redan från starten var berörd personal positiv. De tyckte att det var bra att de kunde erbjuda något och inte bara dela ut pengar. Kommunens arbetsmarknadscentrum Källan drogs igång, med ansvar att hitta jobb och praktikplatser. Detta kombinerades med att socialsekreterarna jobbade efter Rönnlundsmetodiken, även kallad Uppsalamodellen. Det innebär att de som får socialbidrag inte bara passivt kan ta emot, utan ständigt måste göra återbesök och visa att de aktivt söker jobb. Kommunen lägger stora resurser på varje enskilt ärende för att locka fram kraften hos bidragstagaren. Rönnlundsmetodiken har ibland kommit i vanrykte när den tilllämpats för fyrkantigt och jobbsökandet har skett för sin egen skull, men som allt annat måste den tillämpas med eftertanke och med anpassning till individen, säger Ingmar Bernthsson. De som kommer till socialkontoret för att få hjälp får detta direkt. Om de inte redan har ett jobb på gång får de komma till Källan, där personalen hjälper dem ut i praktik eller jobb. Dock finns det en grupp som inte har fått praktik utan annan sysselsättning som kommunen ordnade. Det fanns även en del som inte ville få jobb, i synnerhet en del ungdomar, säger Ingmar Bernthsson. Men vi tillät ingen att leva på det allmännas bekostnad av slentrian. Dock måste man använda påtryckningsmedlet med eftertanke. Vi jagar t ex inte en gammal jobbare som slitit i hela livet och sedan fått sparken när han blivit utsliten. Det måste vara så att man kan visa hänsyn i vissa fall. Om det däremot är någon som aldrig har jobbat och tror 47

OSBY att man kan leva på kommunens bekostnad så kan vi inte acceptera det. Det kan låta hårt, men man skall inte leva på andras pengar, det är bäst för den arbetslöse också att inte passiviseras. Om vi menar allvar med att vi är för arbetslinjen här i kommunen, så måste vi ställa krav. Ingmar Bernthsson jämför det aktiva sättet att bemöta de arbetslösa i Osby med hur till exempel Malmö arbetar. I Malmö har socialsekreterarna inte tid att jobba med bidragstagarna som individer, för att skapa långsiktiga lösningar. Om jag var ordförande i socialnämnden i Malmö skulle jag tredubbla antalet socialsekreterare så att de kunde jobba aktivt med biståndstagarna och inte bara passivt dela ut pengar. Ett problem med den statliga aktivitetsgarantin är just detta, fortsätter han, att man inte bedömer människor individuellt. Alla skall in i aktiviteter, även om de t ex snart skall pensioneras. Källan Tony Persson är chef för Källan som skall hjälpa de arbetslösa att få jobb. När socialkontoret skickar hit en person börjar vi med intern sysselsättning, t ex i receptionen eller vaktmästeriet några veckor för att vi skall lära känna personen och få tid på oss att ordna en praktikplats. Det normala är att den arbetslöse kan gå till ett företag för praktik inom tre veckor. Praktiktiden är 8 veckor, då företaget inte betalar någon lön. Efter det har 70 procent av de arbetssökande fått jobb på sin praktikplats. Resten har i de allra flesta fall fått jobb någon annanstans. I början försvann en del av socialbidragstagarna genom att en del av dem som tog socialbidrag för att komplettera A-kassa av- 48