Rörelseapparaten { Blå text extra. Grön text frågor. Svart text läs och kunna. } Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. På laborationstimmen har vi tittat på tvärstrimmiga muskelceller, alias mukelceller, skeletal muscle. Vi har titta på hjärtmuskelceller, cardiac muscle cell. Även hjärtmuskelcellerna är tvärstrimmiga. Vi har tittat på glatt muskulatur, smooth muscle. Er uppgift var att hitta skillnader och likheter mellan skelettmuskeln och hjärtmuskeln. Labben kan vi säga är en avancerad nivå och jag hade inte räknat med att annat än 1 person I varje klass skulle klara uppgiften. Vi tittar på dem på nästa uppslag: Den övre bilden är skelettmuskel. Den undre är hjärtmuskel. Skelettmuskeln har flera cellkärnor I varje cell. Hjärtmusklen har en cellkärna per cell. Hjärtmuskelns celler är mera grenade än skelettmuskelns. Skelettmuskelns celler är väldigt långa. Nu förstår ni hur man tittar på en bild och jämför. Liknande lekar brukar kallas finn fem fel I tidningar.
By 乌拉跨氪 - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=46401576 By OpenStax College - Anatomy & Physiology, Connexions Web site. http://cnx.org/content/col11496/1.6/, Jun 19, 2013., CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30015036
By OpenStax - https://cnx.org/contents/fptk1zmh@8.25:fei3c8ot@10/preface, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30015048 Ovan kan ni se hur hjärtmuskelcellerna grenar sig. Om någon undrar hur cellerna sitter ihop med varandra... Cellerna ligger ungefär 30 nm från varandra. I cellmembrandet sitter det olkia proteinstrukturer som binder till varandra likt kardborreband. På bilden ser ni gap junktion, vilket mig veterligen bara har det engelska namnet, samt desmosomer, macula adhaerens [makula adherens], bindfläckar. Dessa sätter ihop cellerna med varandra. Det finns även andra bindningar men det ligger långt utanför grundskolekursen. By JWSchmidt at the English language Wikipedia, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=37238509
Muskelfiber. En cell. Flera cellkärnor. Även känd som myocyte. Vi tittar noga på bilden. Myosinet är det protein som står för muskelns kontraktion. I fysiken får ni lära er om energins oförstörbarhet och att all rörelse kräver energi. Så hur sker kontraktionen? (retorisk fråga) Myosinet sitter mellan aktinet och hålls på plats av titintrådar. Dessa proteintrådar är mycket tunna, men väldigt många. Därför blir muskeln en stark struktur son man inte drar av så lätt. Dock kan man få muskelbristningar. I cellen som vi ska prata om senare så finns det olika strukturer med egen funktion. Mitokondrien är cellens enegiverk. Hur det fungerar I detalj är en fråga för höre studier på universitet. På bilden Inedan har vi en myosintråd., lila Ändarna på myosintråden, bollarna spänns I ytterläge.
Bild:By OpenStax https://cnx.org/contents/fptk1zmh@8.25:fei3c8ot@10/preface, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30015038 a) På bollen sitter två ämnen. P fosfor, och ADP adenosindifosfat. En signal från nervsystemet utlöser en knicks på myosinbollen som orsakar kontraktionen och förkortar sarkomeren. Det är detta som är själva kontraktionen. Kraften I en av dessa är 2pN(picoNewton) 2* 10 12. b) ATP och P frigörs men bollen sitter fast vid actinet. d) ATP adenosintrifosfat kommer och frigör myosinbollarna från actinet. e) ATP delar upp sig I ADP och P, och myosinbollarna har återgått till laddat läge och muskelcellen är redo för en ny kontraktion. Muskelfibern består av myofibriller som består av myosin och aktin ordnat parvis. Det är detta som ger muskeln sitt tvärstrimmiga utseende. Dessa två proteiner är grunden för muskelns kontraktion. 1 Sarkomerer byggs upp av myosin och aktin. Myosin bollarna drar tag I aktin trådarna och på så sätt dras muskeln ihop. Muskeln kan bara dra ihop sig. Den kan inte räta ut sig. Därför behövs det en antagonist, d.v.s. en muskel på andra sidan som rätar på lemmen. 2 Många sarkomerer bildar en myofibrill, muskelfiber. Dessa buntas ihop I en cell med många cellkärnor. 3 Cellerna buntas ihop I buntar som I sin tur buntas ihop I buntar. Tillsammans bildar dessa en muskel. 4 Avslutningen på muskeln går över I en sena, som fäster I skelettet. Sarcomere gr. Köttbit. Vi ska titta på hu t.ex biceps fungerar.
By Anatomography - en:anatomography (setting page of this image), CC BY-SA 2.1 jp, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=27449209 Varje muskel har ett ursprung och ett fäste. Biceps sringer ur korpnäbbsutskottet och skulderbladet. Den fäster på radius undersida, strålbenet och I en på armbågsbenets undersida. Biceps kontraheras dras ihop och då böjs armen. På andra sida sitter triceps, den trehövdade muskeln, den svarar för att armen rätas ut igen efter att biceps böjt den.
Bild: By Anatomography - en:anatomography (setting page of this image), CC BY-SA 2.1 jp, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=27447079 På liknande sätt fungerar alla leder I kroppen. Ett finger kan inte räta sig efter att ha böjt sig om det inte fanns en muskel som rätar på fingret. Ryggen:
Magmuskulaturen rectus abdominis, erektor spinae fileerna på ryggsidan. Egentligen ett paket av muskler. Magmusklerna har ytterligare en viktig funktion. Även de är ett paket av muskler som stäcker igen bukhålan och håller innehållet, tarmar, lever m.m. på plats.
CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=238610 Stora Bröstmuskeln pectoralis major. Det finns även en minor, mindre. Major stor. Minor mindre.
Den för ihop armarna mot mitten av kroppen och hjälper även till at lyfta armarna. Antagonister sitter det på baksidan av skuldrorna. Hela armens rotation är en komplicerad rörelse som innefattar många muskler och därför utanför målet för kursen. Deltoideus axelmuskeln. Bild: By Anatomography - en:anatomography (setting page of this image), CC BY-SA 2.1 jp, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=22835978 Framifrån.
Bild: By Anatomography - en:anatomography (setting page of this image), CC BY-SA 2.1 jp, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=22835980 Bakifrån. Deltoideus kallas så eftersom den ser ut som den grekiska bokstaven delta. Den är en antagonist till pectoralis och till stora ryggmuskeln latissimus dorsi.
Bild: CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=238559 Latissimus dorsi stora ryggmuskeln för bl.a. armen bakåt. Rörelseapparaten blir mer komplicerad när vi når de nedre lemmarna.