Kvalitetsberättelse 2015 FSB Finsk Omsorg AB Hanna Kostmann Verkställande direktör
Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Grundfakta 1.2 Ett systematiskt kvalitetsarbete 1.3 Uppföljning genom egen kontroll 1.3 Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning 2. Resultat 2.1 Uppnådda mål 2.2 Värdegrundsarbetet 2.3 Riskanalys 3. Sammanfattning 3.1 Utredning avvikelser 3.2 Analys
1.Inledning 1.1 Grundfakta FSB Finsk Omsorg AB är ett helägt dotterbolag till Finskt Seniorboende AB som har varit verksam inom äldreomsorgen sedan 2002. Verksamheten har funnits inom Stor- Stockholm, med hemtjänst inom Stockholms Stad, Solna och Sundbyberg. FSB Finsk Omsorg AB bildades 2010 för att vara verksam inom äldreomsorgen i kranskommunerna till Stockholm. Den 1 april 2012 startades verksamheten med hemtjänst i Solna Stad. Upptagningsområdet är hela Solna och Sundbyberg. Lokal för hemtjänst gruppen finns i Huvudsta, Kristinelundsvägen 6 och är väl lämpad för administration och rastlokal för personalen. All personal kommer till lokalen vid varje arbetspass börjar och slutar sin arbetsdag där. Dockningsstation för Mobipen finns i lokalen. Personalen har sina arbetskläder i lokalen. Tydliga rutiner kring arbetsgången finns på lokalkontoret i pärmen rutiner och riktlinjer. I december 2015 hade FSB Finsk Omsorg AB 4 aktiva kunder i Sundbyberg och 25 i Solna som fick sina insatser utförda av FSB Finsk Omsorgs personal. 1.2 Ett systematiskt kvalitetsarbete Verksamheten utvärderas och följs upp kontinuerligt av samordnaren Anneli Uibo och av vd:n Hanna Kostmann. Rutiner förändras/förbättras vid behov, genomgång av befintliga rutiner sker årligen i samband med planeringsdagarna ( 2 dagar) som sker i mars månad. Arbetslaget utvärderar och analyserar sitt arbete kontinuerligt i samband med personalmöten och handledningsmöten som hålls tre gånger per termin av ledningen. Kompetensutvecklingsinsatser planeras i samband med planeringsdagarna. Ledningen har medarbetarsamtal 1 gg/år med personalen för att följa upp verksamheten och fånga upp kompetensutvecklingsbehov. Varje år görs en mätning av personalens fysiska och psykiska arbetsmiljö enligt arbetsmiljöverkets krav.
1.3 Uppföljning genom egen kontroll Samordnaren följer upp personalen arbete veckovis genom att kontrollera dokumentation och att kontaktpersonerna i samråd med kunderna gjort genomförandeplaner enligt rutin. Uppföljningsansvar för nyckelhantering, näringsintag, hygien samt klagomålshantering sker i samband med det dagliga arbetet av samordnaren. Avvikelser rapporteras till verksamhetsledaren. Verksamhetsledaren kontrollerar varje månad underlaget för fakturering. Synpunkter och klagomål samlas av verksamhetsledningen kontinuerligt när dessa uppstår. Resultaten av uppföljning och utvärdering används som beslutsunderlag för att utveckla verksamheten vidare och höja kvalitén. Sammanfattning av utvärderingar görs av ledningen årligen i slutet på året. Utifrån detta diskuteras förbättringsområden fram under planeringsdagar för arbetslaget. 1.3 Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning Nollvision gällande synpunkter på bemötande Genomfört Under personalmöten har utbildning i samtalsteknik genomgåtts av arbetslaget. Vikten av målsättning och samtalsnivåer har upplevts av personalen öka förståelsen för det upplevda bemötandet. Solna stads kvalitetsdeklaration genomgång med samtliga i personalen. Påbörjat och pågår Tillgängligheten skall förbättras Genomfört Samtliga i personalen har en arbetstelefon och kunderna har delats numret så det går att nå kontaktpersonen direkt. Klagomålshantering ska bli bättre Personalen och kunderna ska känna till vart de lämnar klagomål/synpunkter och hur vi går vidare.
2. Resultat 2.1 Mål nollvision på synpunkter på bemötande tillgänglighet ska förbättras klagomålshanteringen ska förbättras 2.2 Uppnådda mål Inga synpunkter på personalens bemötande har mottagits inom verksamheten. Synpunkter och klagomål registreras och statistik över synpunkter hålls av företagsledningen. Enligt Solna stads kvalitetsindex 2015 har FSB Omsorg mycket gott omdöme av sina kunder. Det genomsnittliga omdömet är mycket gott i samtliga punkter. Tillgängligheten måste arbetas vidare med. Det är viktigt att personalen vet vilken telefon som följer vilket schema så man når rätt person. Klagomålshantering ska arbetas vidare med. Samtliga synpunkter har inte dokumenterats enligt rutin. 2.3 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Risker för att det kan inträffa händelser som kan medföra brister i verksamheten kartläggs av verksamhetsledaren. Rapportering av risker sker av den egna personalen, kunder eller andra intressenter. Risker att någon av personalen misstolkar schemat finns eller att besök uteblir från planeringen, därav kontaktpersonerna har blivit informerade av att ta ansvar över sina kunders insatser och försäkra sig om att planeringen stämmer. Samtliga skall efter arbetsdagen lämna schemat till samordnaren och ha bockat av sina besök under dagen. Risken att detta händer är inte särskilt stor men konsekvenserna om det händer kan vara katastrofala. Nu när personalen bockar av besöken upptäcks dock senast i slutet på arbetsdagen om någon inte fått sina insatser. Risk att akutmottagningar inte meddelar när en kund skickas hem utan intagning på vårdavdelning finns. Kontaktpersonerna är informerade om att de ska försäkra sig om var kunden finns om inte han/hon är hemma och att hemkomsten planeras. Risken att detta händer är stor, det har hänt flera gånger och konsekvenserna efter händelserna är att personen inte får de insatser som är beviljade. Oftast kommer det fram att personen är hemma inom ett dygn men redan detta kan orsaka stor skada till den det drabbar. Ansträngningen att kontrollera ifall personen skickats hem inom ett dygn efter akutmottagnings vistelse är relativt liten. 3.Sammanfattning
3.1 Utredning avvikelser Det har inkommit 6 skriftliga klagomål totalt under 2015. Synpunkterna handlar om personal (2) samt uteblivna besök (3) och sen ankomst (1). Antalet klagomål motsvarar troligen inte verkligheten utan personalens kunskap om klagomålshanteringen skall förbättras och detta kommer att göras genom handledning och under APT-möten. Under 2015 har flera samordnare tjänstgjort och arbetsledningen har varit ett utvecklingsområde. Två kunder har valt att byta utförare från oss vilket kan härledas till bristande arbetsledning. Personalens formella kompetens är bristfällig, i arbetslaget finns två personer som inte uppfyller kraven, undersköterska 1300 gymnasiepoäng. Detta tas upp som punkt i utvecklingsplanen för 2016. 3.2 Analys Ett ständigt medvetet arbete mot att alla i arbetslaget bidrar till mycket gott socialt klimat där alla har möjlighet att utvecklas och känna välbefinnande. Ett arbetschema program har tagit i bruk under 2015 för att underlätta och säkra planering och utförandet av kundernas besök. FSB Finsk Omsorg är en liten aktör på äldreomsorgs marknad inom Solna och Sundbyberg och organisationen är tydlig. Arbetet med kontinuitet är inga problem då det tjänstgör åtta personer i arbetslaget. Samverkan med primärvården och andra aktörer kring kunderna kan anses fungera bra. Eftersom arbetslaget är litet är informationsöverföringen lätt och tillgänglig för alla. 3.3 Bedömning av måluppfyllelse Uppnått men behöver arbetas med fortlöpande. Arbetet med tillgänglighet och klagomålshantering fortlöper vidare.