1 Institutionen för humaniora Kursplan Kurskod GIX141 Dnr 06:137D Beslutsdatum 2006-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Inriktning Svenska och matematik för skolans tidigare år Swedish and mathematics directed towards teaching and learning in early school years Svenska Litteraturvetenskap, svenska språket, matematik Poängtal 40 ECTS-poäng 60 Nivå 1 20 i respektive ämne Kursplanen gäller från 2007-01-01 Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Inriktningen ingår i Lärarutbildningsprogrammet och riktas till lärare för skolans tidiga år. För tillträde till inriktningen krävs att den studerande är antagen till ett lärarutbildningsprogram, inriktning Svenska och matematik för skolans tidiga år.
2 Syfte I denna inriktning ska de studerande utveckla sina kunskaper och färdigheter inom svenska och matematik för undervisning i grundskolans tidigare år. Didaktisk teori som behandlas under inriktningen kopplas ihop med skolans verksamhet genom VFU. På motsvarande sätt illustrerar problemställningar uppkomna genom VFU centrala moment i den didaktiska teori som behandlas. De studerande ges tillfälle att omsätta sina kunskaper i praktiken. De får även dokumentera och utvärdera undervisningssituationer, ta del av lokala styrdokument och utifrån sina iakttagelser problematisera det pedagogiska arbetet. Ett kompletterande mål för all lärarutbildning är förmågan att korrekt använda svenska språket i tal och skrift. I kursen ska den studerande skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter att de kan hjälpa och bedöma elever i förskolan och grundskolans tidiga år i deras utveckling av språk-, läs- och räkneförmåga med hänsyn tagen till elevers sociala tillhörighet samt till ålder, kön och etnicitet, självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla förskoleverksamhet och tidig skolundervisning i enlighet med aktuella styrdokument, få kunskap om matematiken som språk, om språkets betydelse för begreppsutveckling och om sambandet mellan språk- och kunskapsutveckling, utveckla metoder och arbetssätt som kan stimulera barns kreativitet och upptäckarglädje, kunna använda IKT i sin undervisning och barnverksamhet, kunna tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling av lärarrollen, utveckla sin egen språk- och matematikförmåga och bli medveten om sin egen läs-, skriv- och matematikförmåga genom att aktivt arbeta med olika slags texter samt deltaga i ett processorienterat skrivande.
3 Innehåll Inriktningen består av följande delkurser: Delkurs 1. Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle (10 p) Delkursens syfte är att de studerande ska tillägna sig sådana insikter och färdigheter att de kan arbeta med olika slag av texter i sin kommande verksamhet. De studerande ska också träna upp sin förmåga att se på textens betydelse i olika kulturella sammanhang och att använda texter i skolan på ett kreativt sätt. I kursen ska de studerande få möta ett representativt urval av barnlitteratur och diskutera dess betydelse för barns socialisering och språkutveckling. Barnböckerna väljs så att de dels belyser skillnader mellan olika genrer och idéinnehåll, dels illustrerar anpassning till olika barns behov och användningsmöjligheterna i förskola och skola. Förhållandet mellan text och bild ska lyftas fram liksom också den rörliga bilden och dess betydelse i socialisationsprocessen. De studerande ska få träna sig i högläsning och fritt berättande och i samband därmed också studera hur man på bästa sätt samtalar med barn om det lästa. De studerande ska också få en inblick i de olika språkvärldar som omger barn och hur det mångkulturella samhället påverkar elevers skolsituation och därmed också klassrumsarbetet. I delkursen ingår tre moment: barnlitteratur 6 poäng, svenska som andraspråk 2 poäng och 2 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, som omfattar ca 10 dagar, prövar de studerande hur deras läsning av barnlitteratur och fria berättande tas emot av barn i olika konstellationer och vilka möjligheter det finns att bearbeta litteraturen genom samtal och andra uttrycksformer. Samtidigt studeras hur förskolan/skolan tar till vara de olika kulturer och kulturella uttrycksmedel som barnen har med sig från sina hemmiljöer.
Delkurs 2. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (10 p) Delkursens syfte är att ge en teoretisk bakgrund till och didaktiska kunskaper om olika metoder för läs- och skrivutveckling under tidiga år. I kursen ska de studerande också utveckla sin egen språkliga förmåga och medvetenhet. Kursen syftar även till att ge de studerande träning i att använda drama som stöd i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet. I kursen läggs stor vikt vid diskussioner om och kritiskt prövande av teorier, metoder och läromedel för den tidiga läsoch skrivutvecklingen. Forskning om tidigt läsande och skrivande barn studeras liksom även om språkförseningar. De studerande får under kursen grundläggande kunskaper i pedagogiskt drama som de sedan ska försöka omsätta till språkoch kunskapsstimulerande verksamhet bland barn. I delkursen ingår fyra moment: läs- och skrivutveckling 4 poäng, allmän språkvetenskap 2 poäng, drama 1 poäng och 3 poäng verksamhetsförlagd utbildning. Under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, som omfattar ca 15 dagar, kartlägger de studerande ett läs- och skrivutvecklingsförlopp hos några barn med olika förutsättningar, där de också får möjlighet att pröva sina idéer om litteraturläsning och kreativ språkstimulans. Delkurs 3. Elevens lärande och begreppsutveckling i matematik (5 p) 4 Delkursen innehåller följande moment: elevers begreppsbildning i matematik matematik som språk: samtal intervju resonemang uppmärksamhet på elevernas tankeformer med utgångspunkt från deras kunnande tankeinstrument för val av arbetssätt det sociala samspelet stimulans av elevers intresse för och upptäckter i matematik förståelse från det konkreta till det abstrakta utvärdering av kunskap: läroplan kursplan betygskriterier nationella prov elevers uppfattning om talbegreppet i ett historiskt perspektiv analys av räknefärdigheter: tabeller algoritmer huvudräkning miniräknaren undersökande aktiviteter
5 problemlösning, analys av utvecklingsbara strategier reflektion och analys av utförda VFU-uppgifter, där elevernas språk, tankar och begrepp undersökts med lämpliga uppgifter. Delkursen utgörs av matematikdidaktik 5 poäng Delkurs 4. Matematik och undervisning (5 p) Delkursen innehåller följande moment: Tal och talbegrepp, positionssystemet Decimaltal och potenser Geometri och rumsuppfattning Mönster i matematiken Algebra ekvationer funktioner Rationella tal Problemlösning Delkursen utgörs av matematikdidaktik 5 p. Delkurs 5. Verksamhetsförlagd utbildning matematik (5 p) Delkursen innehåller följande moment: Styrdokument Momentplanering Lektionsplanering Auskultationer Utvärdering av elevers kunskaper samt åtgärdsprogram Läromedelsgranskning Undersökning av elevens tänkande Delaktighet i lärarens/handledarens samtliga arbetsuppgifter Delkursen utgörs av matematikdidaktik 5 p.
6 Delkurs 6. Matematikdidaktik matematik från början (5 p) Delkursen innehåller följande moment: utveckling av små barns tal- och rumsuppfattning arbetssätt och problemlösning i förskolan och de tidiga skolåren skolstarten med fokus på matematik didaktisk behandling av väsentliga moment t.ex. geometri, statistik, mätning och prealgebra analys av läromedel och datorn i undervisningen konkret matematik nationella och internationella utvärderingar och undersökningar om undervisning i matematik sociala och kulturella aspekter på inlärning och undervisning i matematik Delkursen utgörs av matematikdidaktik 5 p. I kursen lyfts informations- och kommunikationsteknik särskilt fram genom praktiska tillämpningar och diskussioner om användning av tekniken i undervisningen. De studerande vidareutvecklar vetenskapliga förhållningssätt genom teoridiskussioner och metodtillämpningar. Undervisningsformer Examination Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppdiskussioner, laborationer samt obligatoriska seminarier, där de studerande redovisar sina kartläggnings- och analysuppgifter. När kursen ges som distanskurs används särskilda för distributionsformen lämpliga undervisningsformer. Kursen examineras genom muntliga och skriftliga prov och redovisningar av obligatoriska uppgifter. Både individuella redovisningar och gruppredovisningar förekommer. Förmågan att omsätta kunskaper i adekvat handling i förhållande till elever och skolans uppdrag prövas. Lärarstudentens professionella förhållningssätt examineras efter samråd med lärarutbildare i verksamheten. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras i tre moment om 2 poäng i delkurs 1 och 3 poäng i delkurs 2 samt 5 poäng i delkurs 5.
7 Betygsättning Vid betygsättning av den verksamhetsförlagda utbildningen samt drama 1 poäng används något av betygen Godkänd eller Underkänd. Vid betygsättningen av övriga moment används något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Överlappning Kursbevis Övrigt Kursens moment i svenska överensstämmer med momenten i svenska i inriktningen GIX146 Svenska och engelska för skolans tidiga år. Delkurs 1 och 2 motsvarar GUX141, där VFU emellertid är utbytt mot fältstudier. Delkurs 1 motsvarar även SVI142 och delkurs 2 motsvarar SVI143, där VFU i båda fallen byts ut mot fältstudier. Delkurs 3 och 6 ingår även i GIX731/ GIX735. Delkurs 3, 4 och 6 ingår också i GUX711/GIX145. Delkurs 3 ingår även i GIX711/GIX715. Tre poäng av delkurs 3 samt hela delkurs 6 ingår i GIX741. Delkurs 4 ingår även i GUX743. Studerande som med godkänt resultat genomgått kursen kan på begäran erhålla kursbevis. För studerande som ej godkänts vid ordinarie VFU-tillfälle ges möjlighet till endast en förnyad prövning. Läromedel Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Delkurs 1. Barnspråk och barnlitteratur i ett mångkulturellt samhälle (10 poäng) Axelsson, M. (red.) Att undervisa elever med svenska som andraspråk ett referensmaterial Skolverket, 1999 Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs. Rinkeby Språkforskningsinstitut, 1999 103 151 Chambers, A. Böcker inom oss. Om boksamtal. Norstedts, 1994 eller senare 154 Kjersén Edman, L. Grundskolan. Kursplaner. Bedömning. Svenska. Svenska som andraspråk. Modersmål www.skolverket.se Barn- och ungdomsböcker genom tiderna Natur & Kultur, 2002 227 Ladberg, G. Skolans språk och barnets. Studentlitteratur, 2000 230
Nettervik, I. I barnbokens värld. Gleerups, 2002 280 Nikolajeva, M. Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur, 2000 270 8 Skardhamar, A-K. Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. Litteraturundervisning i grundskolan. Studentlitteratur, 1994 Barnlitteratur enligt särskild förteckning Delkurs 2. Läs- och skrivutveckling under tidiga år (10 poäng) Nya Lusboken: en bok om läsutveckling. Bonnier utbildning AB, 2001 140 175 Alleklev, B. & Lindvall, L. Listiga räven. Läsinlärning genom skönlitteratur : ett läsprojekt i Kvarnbyskolan, Rinkeby i samarbete med Rinkeby bibliotek. En bok för alla, 2000 75 Boström, L. & Josefsson, G. Vägar till grammatik. Studentlitteratur, 2006 213 Eriksen Hagtvet, B. Språkstimulering. D. 1, Tal och skrift i förskoleåldern. 224 Natur och kultur, 2005 Lindstedt, I. Längsjö, E. & Nilsson, I. Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Studentlitteratur, 2002 Att möta och erövra skriftspråket : om läs- och skrivlärande förr och nu. Studentlitteratur, 2005 146 143 Svenska språknämnden Söderblom, H. (red.) Trageton, A. Språket lyfter! Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för åren före skolår 6. Lärarhandledning. Uppsala universitet. Institutionen för nordiska språk, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska (FUMS) Liber distribution, 2003 Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. Liber, 2000 Sagor att läsa och berätta. Litteraturfrämjandet. En bok för alla, 1991 Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola. Liber, 2005 29 220 190 199 Barnlitteratur enligt särskild förteckning
9 Emanuelsson, G. m. fl. (red.) Emanuelsson, G. m. fl. (red.) Delkurs 3. Elevens lärande och begreppsutveckling i matematik (5 poäng) Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren Tema, NCM. Göteborgs universitet, 1996 Tidskriften Nämnaren. NCM. Götebors universitet, aktuellt år 150 (urval) Kilborn W. & Löving M. Baskunskaper i matematik. Studentlitteratur, 2002 250 (urval) PRIM-gruppen Lusten att lära med fokus på matematik Skolverket rapport nr. 221, 2003 www.skolverket.se Analysschema i matematik för tidiga skolår. Skolverket, 2003 45 62 Kompendier, MSI. Växjö universitet, aktuellt år ca 400 Delkurs 4 Matematik och undervisning (5 poäng) Dahl K. & Nordquist S. Matte med mening tänka tal och söka mönster. AlfaBeta, 1994 64 Kompendier, MSI. Växjö universitet, aktuellt år 300 Delkurs 6. Matematik från början (5 poäng) Emanuelsson, G. m. fl. (red.) Emanuelsson, G. m. fl. (red.) Analysschema i matematik för tidiga skolår. Skolverket, 2003 Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren Tema, NCM. Göteborgs universitet, 1996 Matematik från början. Nämnaren Tema, NCM. Göteborgs universitet, 2000 62 50 (urval) 247 Kilborn, W. & Löving, M. Baskunskaper i matematik. Studentlitteratur, 2002 100 (urval) Kompendier, MSI. Växjö universitet, aktuellt år ca 300