Resultatredovisning 2010 Centrum för lättläst Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Centrum för lättläst 802012-6416
Innehåll: 1. Om lättläst 4 2. Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2010 5 3. Centrum för lättläst stiftelsens ändamål 8 4. 2010 i korthet 9 6. Inför framtiden 12 7. Kompetenscentrum 14 8. 8 SIDOR 17 9. LL-förlaget 21 10. Lättläst-tjänsten 30 11. Marknad och kommunikation 33 12. Läsombud 40 13. Utvecklingsarbete IT 43 14. Internationellt samarbete 45 14. Administration 47 15. Styrelsen 49
1. Om lättläst Vi försöker skriva enkelt och lättbegripligt men samtidigt vuxet och värdigt. Vi försöker utnyttja text och bild i förening. En lättläst text har ett gripbart innehåll och handlingen ska vara enkel att följa. Även språket bör vara enkelt och tydligt. Bilderna ska stämma överens med innehållet och stödja texten. Utformningen ska vara väl genomtänkt och presentationen luftig. Stilen ska inte vara för liten och bokstäverna ska vara lätta att tyda. Organisationen av Centrum för lättläst: Styrelse Marknad och kommunikation Direktör Administration Ekonomi 8 SIDOR LL-förlaget Lättläst-tjänsten 4
2. Mål, återrapportering och uppdrag för budgetåret 2010 Verksamhet och mål Målet för statens bidrag till Centrum för lättläst är att personer med begåvningsmässigt funktionshinder och vissa andra grupper med lässvårigheter skall tillgodoses med nyhetsinformation och litteratur. Övergripande verksamhetsmål Mål - Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i hela stiftelsens verksamhet. - Ett barnperspektiv skall integreras i stiftelsens verksamhet, bl a genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. - Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i stiftelsens verksamhet. Återrapportering Stiftelsen skall redovisa måluppfyllelsen enligt de kvantitativa och kvalitativa mått som stiftelsen finner mest relevanta. Redovisningen skall vara jämförbar mellan olika verksamhetsår. Verksamhetsgrenar Centrum för lättläst verksamhet skall redovisas i en resultatredovisning enligt följande verksamhetsgrenar: - Nyhetstidningen 8 SIDOR - Lättlästa böcker - Läsombud - Marknadsföring Nyhetstidningen 8 SIDOR Mål Målet är att utveckla läsaranpassningen av Nyhetstidningen 8 SIDOR. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - prissättningen för tidningen 5
- åtgärder som vidtagits för att utveckla tidningens läsaranpassning - upplagans storlek respektive antal prenumerationer per målgrupp. Lättlästa böcker Mål Målet är en bred utgivning av lättlästa böcker i fråga om svårighetsnivåer och genrer samt att årligen ge ut minst två titlar inom utgivningen av Alla Tiders Klassiker. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - antal utgivna böcker, både totalt och fördelat på olika svårighetsnivåer och genrer, däribland barn- och ungdomsböcker. - utgivningen av lättlästa versioner av Alla Tiders Klassiker för skolans behov. Läsombud Mål Målet är en väl utvecklad verksamhet med läsombud. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits för att stimulera verksamheten med läsombud samt resultatet av dessa åtgärder. Marknadsföring Mål Målet är att ha en god information och marknadsföring av verksamheten till olika grupper som har nytta av lättlästutgivningen, inom bl a omsorgen och skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla informationen och marknadsföringen samt resultatet av dessa åtgärder. Övriga mål och återrapporteringskrav Mål och återrapportering Centrum för lättläst ska kartlägga och analysera det regionala utfallet av sin verksamhet för 2008 och 2009 enligt metodanvisningarna från Statens kulturråd. Analysen ska i första hand fördelas på de olika länen. Redovisningen skall ske till Statens kulturråd i enlighet med de anvisningar rådet lämnar. 6
Mål Målet är att bidra till att utvecklingsarbetet avseende andra medier än för det tryckta ordet går framåt. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits i anslutning till detta utvecklingsarbete. Mål Målet är att verksamheten skall vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa - hur rollen som kompetenscentrum utvecklas och uppnådda resultat - möjligheter och hinder för ett ökat samarbete med andra statliga aktörer som verkar inom lättlästområdet - en strategi för hur rollen som kompetenscentrum bör utvecklas 2009-2011. I detta arbete ingår att definiera målgrupperna och kompetenscentrets insatser samt att redogöra för hur det framtida behovet av lättläst litteratur och information ser ut vad gäller olika brukargrupper. Mål Målet är att öka utbudet av lättläst litteratur och nyhetsinformation i skolan. Återrapportering Centrum för lättläst skall redovisa åtgärder som vidtagits och uppnådda resultat för uppnå detta mål. Av redovisningen ska framgå vilka resultat som uppnåtts med hjälp av de särskilda medel som utbetalats av dåvarande Myndigheten för skolutveckling samt Statens skolverk och som använts för att utöka utbudet av litteratur inom skolan. Centrum för lättläs ska redovisa hur man samverkat med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Omvärldsanalys Centrum för lättläst ska i samband med årsredovisningen redovisa en omvärldsanalys som tar upp förändringar och utvecklingstendenser i samhället som har betydelse för verksamheten, inklusive en kartläggning av andra aktörer på området. 7
3. Centrum för lättläst stiftelsens ändamål Vi är en förlagsrörelse med uppgiften att göra nyhetsinformation och litteratur tillgänglig för människor som har svårt att läsa eller som är otränade i svenska språket. Vår verksamhet grundar sig på ett beslut av en enig riksdag. Utgivningen av lättläst material är en fråga om demokrati och tillgänglighet. Utgångspunkten är att alla människor har rätt till information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen har fastställt stadgarna och utsett styrelsen. Vi vänder oss till alla som behöver eller vill ha något som är lättare än det vanliga utbudet. Det kan gälla barn, ungdomar och vuxna som har lässvårigheter eller är ovana läsare. Här finns t ex personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, personer med dyslexi eller andra former av läs- och skrivsvårigheter, personer med psykiska problem, personer med demens. Även skolbarn och personer med annan etnisk bakgrund som ska lära sig svenska kan ha glädje av lättläst material. Vi ger ut en lättläst nyhetstidning 8 SIDOR och svarar för utgivning av lättlästa böcker. Vidare har vi en uppdragsverksamhet Lättläst-tjänsten som gör lättlästa textbearbetningar åt andra och även erbjuder kurser i att skriva lättläst. Bok- och tidningsutgivningen finansieras till hälften med statliga medel. Försäljningsintäkter mm svarar för resten. Uppdragsverksamheten bedrivs helt på affärsmässiga grunder. Information och marknadsföring utgör en viktig del av arbetet. I samarbete med bl a bibliotek och studieförbund bedriver vi ett arbete med läsombud som framför allt handlar om lässtimulering för personer med stora lässvårigheter. För att uppmärksamma goda insatser som görs för att förbättra begripligheten på något område har vi instiftat Det Lätta Priset som delas ut årligen. Vi strävar efter att delta i utvecklingsarbete, bl a i fråga om hur modern informationsteknik kan anpassas till personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Vi ska stå för kompetens och kvalitet och vi ska fungera som ett kompetenscenter på lättlästområdet. Av den anledningen har vi skapat ett forskarnätverk och inrättat ett vetenskapligt råd med forskare som ska kunna följa verksamheten. 8
4. 2010 i korthet Utgivningen av tidningar och böcker är grunden för verksamheten och utgivningen har bedrivits på ungefär samma nivå som tidigare. År 2010 var satsningen på skolan en prioriterad uppgift därutöver. När det gäller utnyttjandet av moderna medier gjordes en del insatser under året, bl a lanserades webbplatsen Allaväljare inför valet. Under året inrättades även ett vetenskapligt råd i anslutning till verksamheten. Försäljningen år 2010 blev på det hela taget bättre än väntat. Bokförsäljningen ökade jämfört med året innan och uppdragsintäkterna slog rekord. En angelägen uppgift har varit att försöka skapa god balans i ekonomin. Produktionskostnader har kunnat hållas på en rimlig nivå. Skolsatsningarna har inneburit flera nya projekt och även satsningar på att få till stånd bättre kontakt med lärarna. Skolan har länge varit den största användaren av lättläst och skolsatsningarna har sannolikt lett till ett ännu större intresse för lättläst inom skolan. Inriktningen under året Skolsatsningen har bl a inneburit att tidningen 8 SIDOR innehåller mer material med fokus på skolan, bl a fylligare nummer samt mer fördjupningsmaterial på webben. Bokutgivningen har haft en större inriktning på unga läsare och flera billiga produktioner. Under året gavs totalt 13 titlar ut med särskild inriktning på ungdomar. En av skolsatsningarna har varit webbplatsen Miljöspanarna, om klimat- och miljöfrågor för ungdomar. Under året avslutades förlagets dagliga engagemang i webbplatsen. Ett stort arbete har också varit att vidareutveckla lärarrummet på webben för att få till stånd en bra och fruktsam dialog med skolvärlden. Under året byggdes webbplatsen Allaväljare upp, en lättläst mötesplats på webben om politik och om det stundande valet. Viktiga uppgifter har självklart också varit att på annat sätt öka läsaranpassningen samt svara för en god information och marknadsföring av verksamheten. Material för personer med 9
intellektuella funktionshinder framställs regelbundet. De lättlästa produkterna fungerar också mycket väl i mångkultursammanhang och dessa frågor bevakas också i tidningen och i bokproduktionen. Vid sidan av utgivningsverksamheten har en angelägen uppgift varit fortsatt utveckling som kompetenscenter på lättlästområdet. Forskarkontakter ser vi som en hörnsten i ett kompetenscenter. Ökad forskning på lättlästområdet är angeläget för att få ökade kunskaper om att skriva lättläst, om olika målgruppers behov mm. Därigenom får verksamheten en stabil grund att stå på. Sedan några år tillbaka finns ett forskarnätverk som arrangerar konferenser och nätverksmöten. Under året bildades även ett vetenskapligt råd bestående av forskare från olika discipliner som språk, pedagogik mm. Elektroniska medier spelar en allt större roll. Nyhetstidningen finns sedan flera år som webbtidning och flera produktioner har gjorts för webben. Information och kundkontakter över webben har blivit allt vanligare. Utvecklingsarbete när det gäller nya medier kan emellertid inte bedrivas i någon större utsträckning i egen regi. Vi hoppas att det försöks- och utvecklingsarbete som 8 SIDOR bedrivit tillsammans med e-centret i Stockholm och som innebär att information kan anpassas efter behov och förmedlas genom olika medier kan fortsätta i någon form. Andra angelägna projekt på teknikområdet, som t ex webb-tv för bl a personer med utvecklingsstörning eller andra intellektuella funktionshinder, har genomförts i begränsad skala. Samarbeten och allianser med andra verksamheter ser vi som ett sätt att utveckla verksamheten och nå ut bättre. Även internationella kontakter är ett led i utvecklingen till ett kompetenscenter. Initiativ har på olika sätt tagits på dessa områden. Internationella kontakter och samarbeten har fortsatt, bl a genom EU-samarbete och det internationella nätverk för lättläst som bildats på svenskt initiativ. Intäktsökningar men underskott Totalt sett ökade de egna intäkterna under 2010. De egna intäkterna blev ca 15,4 miljoner kronor, vilket är ca 600 000 kronor högre än året innan. Ökningen av de egna intäkterna motsvarar ca 4 procent. Alla producerande enheter ökade sina intäkter. Framför allt ökade bokförlagets intäkter. Förlagets sammanlagda intäkter kom upp i drygt 6 miljoner kronor, inräknat fakturerade portokostnader. Det är mer än 400 000 kr över föregående års försäljning. Tidningens sammanlagda intäkter nådde upp till ca 6,6 miljoner kronor. Det är intäkter som är ca 100 000 kronor bättre än året innan. Uppdragsintäkterna blev drygt 2,8 miljoner kronor, även det bättre än föregående år. Intäktsökningen för bokförlaget kan ha flera orsaker. En förklaring kan vara att fler böcker för skolan givits ut, både klassiker och spännande ungdomsböcker. Flera titlar som gavs ut under 2010 såldes i mer än 1 000 exemplar redan under året. 10
De böcker som sålt bäst under året är typiskt sett böcker som skolorna köper in och som ungdomar läser. Ett antal ungdomsböcker har producerats och fler billiga utgåvor som pocketböcker har också gjorts. Flera av de böcker som gavs ut 2010 såldes i mer än 1 000 ex redan under året. Bokpriserna har i genomsnitt hållits på ungefär samma nivå under de senaste åren. Samtidigt säljs en större andel till bokhandeln än tidigare och då till det lägre förlagsnettopriset. Vi vet att skolorna i allt större utsträckning köper sina lättlästa böcker från t ex nätbokhandlarna AdLibris och Bokus. Det innebär att våra intäkter relativt sett minskar. Vid årets slut hade tillgångsposterna lager och pågående bokprojekt minskat i värde. Framför allt hade de pågående arbetena minskat betydligt. Värdet av det två balansposterna sjönk med ca 950 000 kronor, vilket påverkar resultatet negativt. En svagt nedåtgående trend har präglat tidningens upplaga under flera år. Därför var det glädjande att se upplagan öka igen mot slutet av året. Samtidigt har intresset för tidningen på webben varit stor under en längre period och besöken där ökar. Prenumerationsintäkterna minskade dock något under året, medan övriga intäkter ökade. När det gäller uppdragsintäkterna är fortfarande verksamheter inom den offentliga sektorn de största kunderna. Under 2010 genomfördes en rad uppdrag i anslutning till valet. De statliga anslagen var ca 16,2 miljoner kronor. Därtill kom det extra anslaget till skolsatsningar på 2 miljoner kronor. Tillsammans med den egna finansieringen blev de sammanlagda intäkterna närmare 33,9 miljoner kronor. De sammanlagda kostnaderna kom upp i ca 33,9 miljoner kronor. Trots försäljningsframgångarna och trots att kostnaderna har kunnat hållas på en rimlig nivå, på fler områden lägre än året innan, så innebär alltså förändringar av lager och pågående arbeten att resultatet blir ett underskott. Årets resultat blev ett underskott på 97 000 kronor. 11
6. Inför framtiden Behoven Lättläst material fungerar bra för många olika grupper. Vi är ganska väl kända inom en begränsad sektor av samhället, framför allt inom skolan, biblioteken och omsorgen. Utanför denna krets är vi fortfarande ganska okända. Vi vet dock att behoven finns på många håll. Studier har visat att 20-25 procent av den vuxna befolkningen inte har den läsförmåga som man förväntas ha när man går ut grundskolan. Vi kan anta att åtminstone 7-8 procent skulle ha glädje av vår utgivning. De s k PISA-studierna visar att svenska 15-åringars läsförståelse har sjunkit i förhållande till andra jämförbara länder och att resultaten har försämrats framför allt bland ungdomar i resurssvaga miljöer. Inom ett annat område av samhället ser vi att äldre människor drabbas av demenssjukdomar och behöver vård och stimulans. Behoven av lättläst material torde komma att öka snarare än minska. Nya marknader, ny teknik ökat samarbete Läs- och skrivsvårigheter av olika slag har på senare år uppmärksammats allt mer inom skolan, i massmedia och i föreningslivet. Behovet av lättläst material och andra insatser har lyfts fram i ljuset. Intresset för vår utgivning har ökat och verksamheten är idag respekterad på ett annat sätt än tidigare. Myndigheter, organisationer och företag söker vårt samarbete. Det tyder på att det finns goda utvecklingsmöjligheter på området och fortfarande återstår mycket att göra. Arbetet med att marknadsföra begreppet lättläst fortsätter därför. Genom att göra lättläst känt i vidare kretsar, att tydliggöra vad lättläst står för, peka på bredden i utgivningen och visa att lättläst kan vara till nytta för många som har lässvårigheter eller begränsad läsförmåga läggs en grund för att nå ut till nya kundgrupper med försäljningsinriktade aktiviteter. Endast genom en större marknad kan försäljningen öka mer markant. Självklart kommer vi även i fortsättningen att ha både utgivning och informationsinsatser för att nå de grupper som vi tar särskild hänsyn till, däribland personer med utvecklingsstörning. En väg att utvecklas vidare är att samarbeta med andra. Vi kommer att lägga ökad vikt vid 12
att hitta fruktbara samarbetsformer med andra verksamheter. Det kan gälla samarbeten både i produktionsledet och i distributionsledet. Forskning Utgivningen av lättläst material bör vila på en vetenskaplig grund. Det vetenskapliga rådet och forskarnätverket är viktiga faktorer för fortsatt god kvalitet i verksamheten. Den moderna tekniken ger nya möjligheter att arbeta med lättläst och lättförståelig information och läsupplevelser. Inte minst kan detta ge möjligheter att utveckla material för personer med särskilda behov. Det är angeläget att vi finns med i detta utvecklingsarbete. Stärkt finansiering balans i ekonomin Det statliga stödet är en grundförutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta utvecklas. Även ökade intäkter från försäljning skapar större möjligheter att verksamheten kan utökas och förbättras. För att nå dit är det nödvändigt att vi bearbetar en större marknad och att vi når ut till fler grupper. Vi måste också kunna möta behoven från olika läsargrupper som kan ha nytta av lättläst. Det kan t ex innebära att vi bör producera lättläst på flera nivåer än idag. Skolan kommer även i fortsättningen att ha stor betydelse. Den prissättning som vi funnit rimlig med tanke på att många av våra köpare är ekonomiskt svaga ger inte alltid tillräckliga intäkter vid de försäljningsvolymer som här är aktuella. Väsentligt högre priser skulle innebära att många av våra köpare delvis givna enligt uppdraget skulle stängas ute från vår produktion. Förutom grupper med lässvårigheter kommer skolan även i fortsättningen att vara en viktig målgrupp för utgivningen. Den förstärkning som vi nu har fått genom uppdraget att utöka utbudet av lättläst i skolan ger oss möjligheter att ytterligare målgruppsanpassa utgivningen. Det är angeläget att vi får till stånd bättre balans i ekonomin. Det senaste årets negativa resultat trots försäljningsframgångar visar att vi behöver se över förutsättningar, prissättning mm vad gäller utgivningen av böcker. Förändringen av balansposter som lager och pågående arbeten påverkar resultatet i hög grad. Vi behöver även utforma prognoser och välja strategi i försäljningsledet. Om vi inte kan få till stånd denna typ av anpassningar måste vi göra besparingar och nedskärningar för att få balans i ekonomin. 13
7. Kompetenscentrum Målsättning Målet är att verksamheten ska vara ett kompetenscentrum på medieområdet i frågor som rör lättlästhet och begriplighet. Sammanfattande analys De olika delarna i verksamheten fyller alla viktiga funktioner i ett kompetenscenter. Produktion och kommunikation är lika viktiga delar. Utgivningen omfattar numera produkter med bredd och variation och i många fall på olika nivåer av lättläst. På senare år har vår uppdragsverksamhet Lättläst-tjänsten fått en mer framträdande roll och bör kunna utvecklas mera. Utvecklingsarbete med andra medier, framför allt IT, bör fortsätta. Under senare tid har kontakterna över webben fått en allt större betydelse. I rollen som kompetenscenter ligger att vi ska uppfattas som det bästa alternativet när det gäller lättläst. Kompetens och kvalitet är två av hörnstenarna i vår verksamhet. En självklar del i ett kompetenscenter är god kunskap om språket och lättlästkonceptet samt god kännedom om medier och produktionstekniker samt goda insikter om läsarna och hur de kan nås. Till stor del utgörs kompetensen av beprövad erfarenhet. De som arbetar med lättlästutgivningen har skaffat sig en stor kompetens på området genom erfarenhet och ett samlat kunnande. För att bedöma de behov som finns och se vilka lösningar som krävs behövs en helhetssyn. Ett kompetenscentrum bör ha en tydlig forskningsanknytning och ha en god omvärldsbevakning. Forskningsrön bör ställas samman och ny forskning komma till. Vi har på olika sätt lagt vikt vid forskningsfrågorna bl a genom den forskargrupp som intresserat sig för frågorna och bildandet av ett forskarnätverk. Till ett kompetenscentrum hör också utvecklingsarbete, inte minst på teknikområdet. Modern teknik kan vara till stor nytta för att göra information och litteratur tillgängligt. Fortstatt kompetensutveckling är också en viktig del i ett kompetenscenter. Det handlar här om att ta del av de resultat som kommer fram genom bl a forskningsinsatser och att t ex knyta till sig språkkonsulter eller annan expertis för att ha en levande diskussion kring språket. 14
En central roll som kompetenscenter på lättlästområdet förutsätter samarbete och goda kontakter med andra verksamheter som t ex har ett uppdrag på näraliggande områden eller ansvar för information till olika grupper. Forskning Inom ett kompetenscentrum är forskning av stor betydelse. Det är önskvärt att knyta till sig sådan kompetens på olika sätt och bygga upp någon form av forskarplattform i anslutning till lättläst. Forskningsrön behöver ställas samman och det behövs ytterligare forskning inom flera discipliner. Det kan gälla språket, läsprocessen, bild och form, målgruppers behov mm. Målsättningen är att intressera forskare för lättlästområdet samt att få igång mer forskning om lättläst. Våra egna resurser till forskning är mycket begränsade och medel från annat håll liksom samarbete med andra parter är därför ett förstahandsalternativ. Ett vetenskapligt råd har inrättats som kommer att inleda sitt arbete i januari 2011. För ett par år sedan hölls en forskarkonferens med rubriken Texten, läsaren och samhället. Ett 40-tal forskare från olika länder deltog. Konferensen arrangerades av Centrum för lättläst i samarbete med Språkrådet, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Konferensen behandlade vuxnas läsande i ett samhällsperspektiv. Detta var första steget för uppbyggnaden av ett aktivt forskarnätverk som sedan har arbetat vidare med dessa frågor. Tanken är att nätverket ska vara en mötesplats för intresserade forskare och att mer forskning ska kunna komma i gång. Forskarnätverket, nu med ett 15-tal aktiva deltagare, har genomfört de fyra första av sex planerade möten under en treårsperiod. Det första mötet hölls i Stockholm och hade temat Everyday and working life perspectives/samhälls- och arbetslivsperspektiv. I maj 2009 hölls det tredje mötet. Det hade temat Språk och kognition i textförståelse och textproduktion och hölls vid Språk- och Litteraturcentrum, Lunds universitet. Mötet innehöll föreläsningar om olika skriftsystem, on-line studier av skrivande, ögonrörelsestudier av läsning mm. Det fjärde mötet hade temat Funktionsnedsättning, läsning och skrivning. Kommande teman som planeras är Läsvanor och Marknadens texter. Sedan en tid tillbaka finns inom Centrum för lättläst en sekretariatsfunktion på deltid med uppgift att biträda forskargruppen, ha kontakt med andra forskare, sammanställa forskningsresultat mm. Vi bör också bedriva ett aktivt kvalitetsarbete för att kunna utvärdera vår egen verksamhet. Vi ska inte bara göra bra saker utan även rätt saker. Vi får in synpunkter på LL-utgivningen inte bara från kunder utan även från personer utanför denna krets, t ex genom fokusgrupper. Arbete med att utforma kvalitetsprogram pågår. Vi avser också att utveckla ett väl fungerande nätverk tillsammans med andra verksamheter, i lämpliga fall utveckla samarbetsformer 15
och skapa allianser. Vi ska också fortsättningsvis vara öppna för internationellt samarbete. Måluppfyllelse Vår roll som kompetenscentrum bör kunna utvecklas mera. Det förutsätter ytterligare utvecklingsarbete i fråga om nya medier samt forskarkontakter och omvärldsanalyser. En omvärldsanalys har ställts samman och presenteras i ett särskilt dokument. En strategi för hur kompetenscentret bör utvecklas under de närmaste åren blir en följd av detta arbete. En tydligare ställning som kompetenscentrum skulle sannolikt underlätta samarbetet med andra aktörer. Vi bör kunna inleda mer av samarbeten både när det gäller produktion, utvecklingsfrågor och marknadsinriktade frågor. Ett viktigt steg i utvecklingen av kompetenscentret har tagits i och med att forskningsfrågorna fått en tydlig förankring inom Centrum för lättläst. Ett aktivt forskarnätverk finns och ett vetenskapligt råd har nu etablerats. 16
8. 8 SIDOR Målsättning Målsättningen är att utveckla läsaranpassningen av 8 SIDOR. Utgivning Den tryckta versionen av 8 SIDOR har som tidigare år kommit ut en gång i veckan, med lättlästa och begripliga nyheter för personer som av olika anledningar har svårt att läsa och ta till sig skriven text. Papperstidningen 8 SIDOR kom under året ut med 52 nummer. En stor årlig nutidsorientering skickades ut i november månad. Varje nummer av tidningen fanns också inläst som ljudtidning. 8 SIDORS nyhetstidning på webben producerades varje vardag i veckan, samt sändes även som webbradio dagligen. 8sidor.se har också under året publicerat ett par hundra nyhetsvideos. Sammanlagt publicerades ca 250 nätutgåvor och 250 webbradiosändningar under året. Webbsajten 8sidor.se bestod även av en faktasajt med artiklar om världens länder, stora internationella organisationer och annat faktamaterial. Webbtidningen används dagligen av olika läsargrupper, framför allt i skolor och inom invandrarundervisningen men även av personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Under 2010 drevs också sajten Allaväljare, en fakta-, nyhets och bloggsajt om valet hösten 2010, speciellt riktat till personer med lässvårigheter och skolelever. Materialet bestod av artikar, samhällsguide, videos, ljud- och bildband om de politiska partierna och riksdagen, 8 SIDOR-intervjuer med partiledarna och en blogg där läsarna kunde kommunicera med politiker från riksdagens samtliga partier. Webbplatsen 8sidor.se hade under året 405 000 unika besökare och allavaljare.se 133 000 besök. Genom att tidningsmaterialet numer publiceras i flera olika former och i många fall dagligen genomfördes under året närmare 2000 produktioner eller publicerings/uppdateringstillfällen. 17
Till 8 SIDORs utgivning hör även en skriftserie. Under året gavs skriften Valskolan 2010 ut i serien. Skolsatsning läsaranpassning Utvecklingen av skolanknutet material och läsaranpassning skedde under 2010 genom satsning på väljarsajten Allaväljare, där läsarna tog del av ett stort utbud pedagogiskt material om val, väljande, politiker, riksdag och regering. Daglig videoförmedling av nyheter introducerades och 8 SIDOR producerade drygt tio egna videointervjuer med partiledarna, riksdagens talman etc. På 8sidor.se finns avdelningar med skolanknutet material och varje vecka distribueras lärar- och instuderingsfrågor via nätet. Statistik för Allaväljare-projektet Allaväljare hade 10 politiska bloggare från samtliga riksdagspartier, 8 av bloggarna var riksdagsledamöter, en partisekreterare. Sammanlagt gjordes över 600 inlägg och nästan 200 kommentarer på bloggen. Allaväljare bestod av 148 avdelningar med 22 kategorier. Allaväljare hade 15 multimediaspel om riksdagen, regeringen, riksdagspartierna samt fyra mindre partier. Allaväljare publicerade cirka 100 nyhetsvideos om valet och politiken. Allaväljare producerade 17 egna videointervjuer med riksdagens talman samt partiledarna för samtliga riksdagspartier. Med partiledarna gjordes två intervjuer, en om politikens innehåll och en om det politiska språket. Allaväljare publicerade varje vardag under 2010, fram till och med valet, nyhetsnotiser om politik, politiker och valfrågor. Allaväjare hade adresser till samtliga riksdagsledamöter. Allaväljare publicerade en Sverigeguide och en Valguide, samt löpande alla partiers pressmeddelanden. Allaväljare hade under valmånaden september drygt 50 000 besökare på sajten. Tillsammans med 8sidor.se hade 8 SIDORs redaktionella webb 160 000 webbesök under september, ett besöksrekord. Allaväljare hade under valnatten en egen valvaka, publicerade aktuella videoklipp från röstsammanräkningen och partiernas valvakor, samtfrån reaktioner efter valresultatet. Allaväljares nätverk av politiker deltog under valåret i debattartiklar, samt skrev motioner om vikten av tillgänglig information. Utvecklingsarbete och läsaranpassning Tekniskt utvecklingsarbete och läsaranpassning har varit knutet till produkter som distribueras via internet: Webbtidning, faktasajt, webbradio, videonyheter, pdf-tidning, ljudfiler av den inlästa papperstidningen, blogg, ljud- och bildspel. Särskilt lässvaga hade också möjlighet att lyssna till materialet på 8sidor.se och allavaljare.se via en syntetisk röstservice. 8 SIDOR har en av Sveriges mest använda tjänster för syntetisk tal i nyhetsförmedling. 18
Ytterligare ett steg i den tekniska utvecklingen togs i slutet av året då förarbete inleddes för att ta fram 8 SIDOR-applikationer för mobiltelefoner och surfplattor. Nyhetstjänst Nyhetstjänsten innebär att 8 SIDOR säljer lättlästa nyhetssammanfattningar veckovis till regionala dagstidningar. Över 100 nyhetssammanfattningar producerades, vilket inneburit en intäktsförstärkning för tidningen. Nyhetstjänsten förlorade under året två kunder och har i dag två regionala kunder, Nerikes Allehanda och Sundsvalls Tidning. Nedgången i upplaga fortsatte men en uppgång i slutet av året Den genomsnittliga upplagan sjönk till 9 355 jämfört med 9 733 föregående år. En minskning med 4 procent, vilket är detsamma som förändringen mellan 2008 och 2009. Under slutet av 2010 kom dock upplagan att öka och under november och december låg den över motsvarande period föregående år. Se diagrammet nedan. 14000 8 SIDORs genomsnittsupplaga åren 1988-2010 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prenumerationspriset Prenumerationspriset på tidningen under 2010 var 775 kronor för ett årsabonnemang. Priset var oförändrat jämfört med 2009. I priset ingår tillgång till allt material på webben. Förväntad försäljning resultat runt noll 8 SIDORs upplaga minskade under år 2010 och intäktsmålen uppnåddes inte. Prenumerationsintäkterna slutade på cirka 6 miljoner, ca 100 000 kr lägre än föregående år. Andra intäkter i form av nyhetstjänst, tidskriftsförsäljning mm ökade däremot under året och de sammanlagda egna intäkterna kom upp i cirka 6,6 miljoner kronor, vilket är något bättre än året innan. Resultatet för året blev emellertid ett underskott på ca 25 000 kronor. Efter att hälften av intäkter och kostnader för Lättläst-tjänsten förts till tidningsverksamheten blev resultatet ett underskott på 8 000 kronor. Se digrammet överst på nästa sida. 19
8 000 000 7 000 000 8 SIDORs intäkter 1995-2010 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Prenumeranterna 8 SIDOR har läsare och prenumeranter inom flera olika grupper. Likaså visar en genomgång av prenumerantstocken att de är jämnt fördelade över lander. Under året gjordes ingen läsarundersökning, men fördelningen mellan prenumerantgrupper torde vara densamma som föregående år. Undervisningen är den största kundgruppen, följt av verksamheter med personer med intellektuellt funktionshinder. Se diagrammet nedan. 8 SIDORs kund-grupper 70% 60% 50% 2005 2007 2009 40% 30% 20% 10% 0% Används i ungdomsskolan Läses med personer Används i vuxenutbildning med int. funktionshinder Används i svenskundervisning för invandrare Bibliotek Annat Köper tidningen till barn eller själv Måluppfyllelse Målet att utveckla läsaranpassningen har uppnåtts. Tidningen har läsaranpassats bland annat genom webbtidningen och ljud, bild och video distribuerat via webbtidningen. Därutöver har sajten Allaväljare förmedlat valnyheter, valfakta och bloggmöjligheter med svenska rikspolitiker. Satsningen på skolan har bidragit till utvecklingsarbetet. Upplagan har dock inte ökat. 20
9. LL-förlaget Målsättning En övergripande målsättning har varit att bredda utgivningen i fråga om svårighetsnivåer och genrer. En särskild målsättning har varit att öka utgivningen för skolans bruk. Ytterligare en målsättning har varit att ge ut minst en titel i serien Alla Tiders Klassiker. Produktionsmål Produktionsmålet har varit att producera 25-30 titlar med böcker på alla tre nivåer, i skilda genrer och i syfte att nå en bred läsekrets och särskilt satsa på unga läsare. Mot bakgrund av uppdraget att öka utbudet av lättläst i skolan har en särskild satsning gjorts genom webbplatsen miljospanarna.se om miljö- och klimatfrågor. Webbplatsen har byggts upp under ett par års tid. En projektledare har handlett ungdomar som bloggat om ämnet och kända debattörer har publicerat artiklar på webbplatsen. I september avslutade förlaget sitt redaktionella arbete med webbplatsen. Förlaget har arbetat mer integrerat med marknadsavdelningen för att på så vis få en mer effektiv marknadsföring och stärka förlagets varumärke. Utgivning och genrer LL-förlaget strävar efter en varierad utgivning inom olika genrer, romaner, deckare, barnböcker, science fiction, politik, faktaböcker mm. LL-böckerna har tidigare främst haft en vuxen publik, men under de senaste åren har ett ökande antal böcker för barn och ungdomar givits ut. Under de senaste åren har produktioner för unga läsare i skolan varit en angelägen satsning. Totalt sett har utgivningen hållits på ungefär samma nivå som tidigare år. Under året gavs 27 helt nyproducerade titlar ut och därutöver 8 tilltryck, dvs. nya utgåvor av tidigare utgivna böcker. Totalt producerades alltså 35 titlar. Tabell: Antalet utgivna titlar nyproduktion Genrer 2007 2008 2009 2010 Fakta (varav ungdom inom parentes 14 6 6 (2) 5 (2) Skönlitteratur (varav ungdom inom parentes) 19 (11) 28 (9) 28 (9) 22 (7) Totalt 33 34 34 27 21
Nivåer av lättläst LL-förlaget ger ut böcker på tre nivåer av lättlästhet. Den allra lättaste nivån vänder sig främst till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning men också till läsare som är funktionella analfabeter och helt nya i svenska språket. I årets produktion återfinns en titel på denna nivå. Liksom tidigare hamnar de flesta titlarna på mellannivån och bearbetningarna samt några av faktaböckerna på den tredje nivån. Vi vet från utvärderingar att flera böcker på mellannivån också passar bra för läsare med intellektuellt funktionshinder. Ett exempel är På jobbet 9 till 5, en bok som gjordes i samarbete med personal från Sensus Studieförbund och baserar sig på verkliga händelser på en daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning. På nivå 3 hamnade förutom bearbetningar av kända romaner även den ambitiösa fackboken Blod och lera om första världskriget och biografin över Marie Curie forskaren som sprängde gränserna samt Jarlen och Kungariket om Birger jarl. Boken uppmärksammades på Stockholms Medeltidsmuseum i samband med invigningen av utställningen om Birger jarl och 800- årsjubileet av hans födelse 2010. Tabell: Antalet titlar på olika svårighetsnivåer nyproduktion Nivå 2007 2008 2009 2010 Nivå 1 3 5 2 1 Nivå 2 24 15 22 18 Nivå 3 5 14 6 8 Totalt 33 34 30 27 Satsning på unga läsare och skolan Totalt har 13 titlar producerats direkt för barn- och ungdomar och för skolan. Där återfinns såväl fantasyböcker som berättelser om relationer mellan killar och tjejer eller mellan ungdomar och föräldrar som t ex böckerna Väx upp och dra till fjällen! och Junia på jakt. Även familjer med en annan bakgrund än den svenska skildras i berättelsen om svensk-eritreanska Saba i boken Saba sanningar och lögner. Inom serien med s k hästböcker om Vilma och Happy har ytterligare en titel publicerats. Två av ungdomsböckerna sålde så bra att förlaget inom kort måste göra tilltryck. Även många titlar som inte presenteras specifikt som böcker för unga läsare används i hög grad i skolan. Det gäller många av klassikerna, spänningsböckerna och böckerna i lättpocketserien. Faktaboken Rasism i slips om Sverigedemokrater och nazister idag är exempel på en bok som används i skolan, liksom den nämnda boken om Birger jarl. Kring båda böckerna höll förlaget även seminarier på bokmässan i Göteborg. 22
Skolsatsningen www.miljospanarna.se Miljöspanarna är den första miljösajt som riktar sig direkt till ungdomar och delvis skrivs av ungdomar själva. Under året har Vi fem, ungdomarna som bloggar, varit mycket aktiva kring aktuella frågor som rör klimat och miljö, allt från sopsortering och kärnkraft i Sverige till globala frågor. På sajten finns grundläggande ingångar som t ex Miljöfakta som innehåller illustrerade basfakta kring klimat- och miljöhot såsom växthuseffekten men även hur man går till väga för att påverka sin politiker. På sajten finns Klimatskolan i tre delar där de grundläggande klimatproblemen benas ut. Varje månad har en konstnär gjort en aktuell bildkommentar som även kan laddas ned som skrivbordsunderlägg. Sajten är länkad till lärarrummet där det finns flera lektioner kring vad miljöspanarna har gjorts. Svåra ord i artiklarna är markerade och förklarade i en ordlista och till ungdomarnas bloggar skriver redaktören frågor som lärarna kan använda. Vi har bedömt att Miljöspanarna nu kan gå in i en ny fas. Under hösten avslutade bokredaktionen sitt redaktionella arbete med sajten i betydelsen att inga nya texter produceras. Webbplatsen miljospanarna.se finns kvar med bl a en lärarhandledning och ungdomarna själva fortsätter på olika sätt sitt arbete och har ett eget bloggforum. Ett urval av texter från webbplatsen har givit upphov till boken Miljöspanarnas bästa som ges ut i januari 2011. Återberättade böcker En övervägande del av utgivningen är nyskrivet material, men även bearbetningar fyller en viktig funktion. De bearbetade titlarna som gavs ut under året uppgick till åtta stycken (därtill kommer flera tilltryck). Förlagets ambition är att presentera såväl kända klassiker som rykande aktuella och omtalade titlar. Exempel på de förra är Kafkas Förvandlingen som även är rikt illustrerad och den efterlängtade Mor gifter sig av Moa Martinson. Exempel på en aktuell titel är John Ajvide Lindqvists Människohamn. Satsning på pocket För att få fler köpare och få t ex skolor att köpa fler exemplar av en titel har förlaget medvetet satsat på pocketutgivning. Åtta titlar är utgivna som pocket och storpocket. Ytterligare två titlar är producerade med mjuka pärmar för att hålla kostnaderna och priset nere. Satsningar på cd + bok Den satsning som startade år 2008 att ladda ner förlagets mp3 till cd och sälja som bok + cd visade sig vara mycket efterfrågad av folk- och skolbibliotek. Numera finns ett 40-tal titlar i sortimentet och försäljningen sker via Bibliotekstjänst. 23
Alla Tiders Klassiker Välkända klassiker är sedan lång tid ett givet inslag i utgivningen av lättlästa böcker. En förutsättning för bearbetning till en lättläst utgåva är självklart att berättelsen i fråga bedöms lämplig för en sådan bearbetning och att en intresserad skribent är villig att åta sig arbetet samt att nödvändiga tillstånd kan inhämtas från eventuella rättighetshavare. Vi har i uppdrag att ge ut minst en titel om året ur den nya serien av Alla Tiders Klassiker. En del av titlarna i den nya serien har bedömts svåra att bearbeta till en lättlästversion och i något fall kan rättigheterna vara svåra att få. Under året gav vi ut Moa Martinsons Mor gifter sig och Emile Zolas Thérèse Raquin, i vår version Brottslig kärlek. Av titlar i den nya serien av Alla Tiders Klassiker finns nu två titlar i LL-version. Bland de titlar som ingår i såväl gamla som nya serien finns totalt arton utgivna i en lättläst version. Utvärderingsgrupper Förlaget har olika utvärderingsgrupper som träffas ungefär en gång per termin. Detta ger viktig kunskap om hur böckerna fungerar i praktiken, om nivåerna ligger rätt osv. Dessutom kommer ofta värdefulla förslag och idéer. Förlaget har under året träffat elever från en särskola, från Kunskapsskolan, elever med allmänna lässvårigheter, invandrarelever samt deltagare i en yrkesgrupp från daglig verksamhet. De väljer själva böcker som de läser och diskuterar, vissa lämnar även skriftliga kommentarer. Mötena är betydelsefulla för förlaget för att veta att det vi gör fungerar men ger också idéer till nya böcker. Priser och upplagor Ambitionen är att ha en bra spridning med både billiga böcker och mer påkostade och rikt illustrerade böcker. Förlaget har medvetet under det senaste åren hållit en låg prisprofil och producerat fler böcker i pocket för att öka böckernas tillänglighet. Det genomsnittliga konsumentpriset på böckerna utgivna under 2010 var 127 kronor, tidigare har snittpriset legat på ca 136 kronor. Anledningen till sänkningen är att det producerades fler pocketböcker. De billigaste böckerna är små minipocket som börjar på 40 kr och de dyraste är de tunga faktaböckerna som kostar 190 kronor. Däremellan ligger skönlitteratur på 180 kr, ungdomsböcker på 170 kr, storpocket på 125 och pocket på antigen 65 kr eller 85 kr. När det gäller upplagor låg genomsnittet på ca 2 000 exemplar, något lägre än föregående år. Spännande böcker och de små pocketböckerna trycks ofta i 3 000 ex, de bearbetade klassikerna i ca 3 000 ex, ungdomsböckerna trycks mellan 1 500 och 2 500 ex, och lägst de nischade böckerna till personer med intellektuell funktionsnedsättning som trycks i 1 500 ex. Försäljningsframgångar men minusresultat De rena försäljningsintäkterna kom upp i drygt 5,6 miljoner kronor. Inklusive fakturerade 24
portoavgifter mm blev förlagets totala intäkter nära 6 miljoner kronor. Det är intäkter som ligger mer än 400 000 kronor över föregående års försäljning. Som redan nämnts säljs nu böcker i allt större utsträckning till återförsäljare, inte minst nätbokhandlarna, och då till det lägre s k F-priset. Det leder till att intäkterna per såld bok i princip minskar. Samtidigt försäljningen ökat i volym. Under året såldes runt 80 000 exemplar, jämfört med ca 75 000 de senaste åren. En faktor som i sig skulle kunna påverka förlagets resultat är att produktionskostnaderna har hållits nere med billigare produktioner mm. Även personalkostnaderna minskades en del. Emellertid påverkas förlagets resultat också av värdet på lagret och de pågående arbetena, bokprojekten. Värdet av dessa tillångsposter minskade kraftigt under året. Resultatet för bokförlaget blev trots försäljningsframgångarna ett underskott på 185 000 kronor. Efter att hälften av kostnader och intäkter för Lättläst-tjänsten förts till förlaget minskade underskottet till 168 000 kronor. LL-förlagets intäkter framgår av diagrammet nedan. LL-förlagets intäkter 1995-2010 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram. LL-förlagets intäkter åren 1995-2010 LL-förlagets försäljning 1995-2010. Antal böcker. 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram. Bokförsäljningen i volym sett över åren 1995-2010. Antal sålda exemplar. Vem köper LL-böcker? De stora kundgrupperna finns inom skolan, biblioteken och bokhandeln. Det finns ett stort intresse från skolan och annan undervisning. Många lärare efterfrågar lättlästa böcker. 25
Det gäller lärare i grundskolan och särskolan, lärare som arbetar inom vissa program på gymnasieskolan, lärare inom invandrarundervisning, på folkhögskolor, komvux med flera. För att nå utanför denna krets av förmedlare och nå nya målgrupper behövs en allmän satsning på lättläst som företeelse. LL-förlaget hade under året ca 2 500 aktiva kunder och dessa kunder gjorde sammanlagt ca 4 900 beställningar, vilket var något färre än föregående år. I genomsnitt består en order av 15 böcker till ett värde av ca 950 kronor. Både antalet kunder och antalet beställningar är ungefär desamma som föregående år. Några stora kunder dominerar, främst Bibliotekstjänst AB, Adlibris och Bokus. Privatpersoner köper i genomsnitt tre böcker för sammanlagt 215 kronor. Anmärkningsvärt är att försäljningen till F-pris ökat kraftigt, dvs den försäljning som går till bokhandeln eller andra återförsäljare. Återförsäljarna har fortsatt att öka sina inköp av LL-böcker, både i inköpsvärde och antal böcker. Här är förutom de traditionella bokhandlarna numera även de s k nätbokhandlarna betydande aktörer. År 2008 var F-prisförsäljningen 53 procent, år 2009 hade den ökat till 62 procent och 2010 var den närmare 65 procent. Den ganska kraftiga ökningen av inköpen från återförsäljarna torde förklaras av att allt fler skolor och bibliotek men även andra gör sina inköp den vägen, inte minst via de större nätbokhandlarna som t ex AdLibris och Bokus. Enbart nätbokhandlarna står för ca 27 procent av inköpen. Färre köper sina böcker direkt hos förlaget till fullpris. Att allt större del av försäljningen slussas ut till återförsäljare och till ett lägre pris och därtill en större andel pocket förklarar att inte intäkterna ökar mer trots att fler böcker säljs. Försäljningssätt LL-förlagets böcker - kronor 3000000 2500000 2008 2009 2010 2000000 1500000 1000000 500000 0 Btj Bokhandel Läromedia Webb-bok K-pris Diagram. Bokförsäljningen i kronor. Fördelning mellan LL-förlagets kundgrupper 2008-2010. Bibliotek och skolor behåller trots detta en ställning som betydande kunder direkt hos förlaget, även om inköpen jämfört med föregående år har minskat. Tillsammans svarade skolor och bibliotek för ca 35 procent av inköpen. Det är inte helt lätt att i denna statistik se direkta effekter av skolsatsningen i försäljningen. Vi ser att ungdomsböcker säljer allt bättre och även andra böcker som vi vet används i skolan. 26
Vi kan se att Läromedia som är återförsäljare för skolans räkning har fördubblat sina inköp på tre år. En stor del av inköpen som går via webb-bokhandlarna och den vanliga bokhandeln är troligtvis också inköp till skolan. Med all sannolikhet bör vi kunna dra slutsatsen att skolan blivit en allt större kund, skolorna köper fler böcker, men de köper i mindre utsträckning direkt från oss. Det är ännu svårare att ange en siffra på andelen privatpersoner som köper LL-böcker. En del privatpersoner gör sina inköp från vår postorderbokhandel, en del handlar sannolikt också i vanliga bokhandeln eller via bokhandlare på nätet. Även de som finns i särskilt boende inom omsorgen är att betrakta som privata kunder och finns med i denna statistik. Vad säljer bäst? I tabellerna som följer redovisas statistik över försäljningen av LL-böcker, dels de mest sålda LL-böckerna totalt och dels försäljningen för olika genrer. LL-böcker är inga färskvaror. En hel del böcker säljer bra över lång tid. Backlistförsäljningen står för mer än hälften av ett års intäkter. De sju mest sålda LL-böckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Guillou Ondskan Bearbetning 24 756 65 kr Mankell Fotografens död Lättpocket 16 976 40 kr Mankell Mannen på stranden Lättpocket 16 059 40 kr Frank Anne Franks dagbok Bearbetning 15 278 125 kr Nesser Ormblomman Lättpocket 12 596 40 kr Fogelström Mina drömmars stad Bearbetning 11 785 125 kr Ajvide Lindqvist Vampyren i Blackeberg Bearbetning 9 331 85 kr Listan över de bäst säljande böckerna toppas av Jan Guillous Ondskan i LL-version med nästan 25 000 sålda exemplar. Därefter kommer Fotografens död av Henning Mankells i lättpocket som närmar sig 17 000 sålda exemplar samt ytterligare en lättpocket av Mankell. Klassikern Anne Franks dagbok är också en storsäljare. Man kan konstatera att det är skönlitterära böcker och framför allt bearbetningar av kända verk som totalt sett säljer bäst. De bäst säljande böckerna har alla givit ett nettoöverskott. De sju mest sålda LL-böckerna 2010 Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Guillou Ondskan Bearbetning 1 809 65 kr Ajvide Lindqvist Vampyren i Blackeberg Bearbetning 1 782 85 kr Mankell Mannen på stranden Bearbetning 1 250 40 kr Ajvide Lindqvist Människohamn Bearbetning 1 227 85 kr Arro Döden i pizzan Ungdom/spänning 1 215 65 kr Stevenson Dr Jekyll & mr Hyde Bearbetning 1 210 65 kr Schwartz Saba sanningar och lögner Ungdom 1 174 170 kr 27
En sammanställning över de sex böcker som såldes bäst under år 2010 toppas också den av Jan Guillous Ondskan som under året såldes i ca 1 800 exemplar. Bland övriga böcker som såldes bra under året är John Ajvide Lindqvists Vampyren i Blackeberg och Människohamn. Även bearbetningen av Henning Mankells Mannen på stranden och Robert Louis Stevensons klassiker Dr Jekyll & Mr Hyde finns på bästsäljarlistan. Två ungdomsböcker fanns också med bland årets bästsäljare, Döden i pizzan som såldes över 1 200 exemplar och som vann Bokjuryns pris 2009 i kategorin Ungdomsböcker 13+. Bokjuryn är knuten till Barnens bibliotek och Barnbokskatalogen. Det är barnen själva som röstar fram sin favoritbok under året. En annan av årets bästsäljare var Saba-sanningar och lögner om en svensk-eritreansk ung kvinna, hennes familj och förväntningar som ställs på henne. De sju mest sålda ungdomsböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Krog Draksvärdet Ungdom 5 103 135 kr Krog Det mystiska skeppet Ungdom 3 878 170 kr Schwartz Klotter & kärlek Ungdom 3 726 135 kr Schwartz Mitt liv som GameBoy nörd Ungdom 3 536 170 kr Alexandersson Bögslungan Ungdom 3 456 65 kr Falck Fettot Ungdom 3 382 135 kr Krog Häxmästarens skugga Ungdom 3 262 160 kr De typiska ungdomsböcker som säljer bäst är spännande berättelser, böcker om kärlek och gestaltningar av ungdomars vardag och drömmar. Den bäst säljande ungdomsboken har sålts i över 5 000 exemplar. Övriga ungdomsböcker som sålt bra ligger mellan 3 000 och 4 000 exemplar. Listar vi upp de sex bäst säljande faktaböckerna ser vi att ämnena är skiftande, från historia till vardagsjuridik och samtidsskildringar. Dessa har alla nått över 4 000 exemplar, två över 5 000 exemplar och de två bäst säljande har nu sålt över 7 000 exemplar. Det är samma titlar som legat i topp de senaste åren. De sju mest sålda faktaböckerna totalt Författare Titel Typ/Genre Sålda ex Pris Peterson Jag, Gustav Vasa Historia 7 179 80 kr Göndör A6171 - jag överlevde Auschwitz Historia 7 034 65 kr Persson Jag bröt med nazismen Samhälle 5 779 65 kr Lindquist&Schildt Festa och Fira Handbok 5 674 175 kr Jansson Lätta kokboken Mat 4 609 50 kr Killander Lättlästa lagar Juridik 4 593 160 kr Gripe Nordiska gudar Historia 4 553 160 kr Man kan av den redovisade statistiken inte dra några långtgående slutsatser om prisets betydelse för försäljningen. Bland de böcker som säljs bäst finns några av de billigaste pocketböckerna, 28