Pilbäckskolans handlingsplan för skolbiblioteket

Pilbäckskolans handlingsplan för skolbiblioteket

Högskolan i Kristianstad Skolbiblioteket som skolans pedagogiska centrum 2p. 2003/2004 Christina Eriksson Josefin Högstedt Cecilia Värn Jönsson Innehållsförteckning Presentation av skolan... 3 Pedagogisk syn... 3 Skolbiblioteket bakgrund och nulägesbeskrivning... 4 Syfte... 6 Mål... 6 Hur ökar vi samverkan bibliotek skola för att utveckla ett mer elevaktivt arbetssätt?.. 6 Hur ökar vi elevernas läslust och läsförmåga?... 7 Hur går vi vidare?... 7 Litteraturförteckning... 8 2

Presentation av skolan Pilbäckskolan är en F-6-skola som finns på Hovområdet, centralt i Växjö. Det finns cirka 315 elever på skolan. De är fördelade på 14 klasser från förskoleklass till årskurs 6. Varje klass ingår i en arbetsenhet där viss samverkan kring eleverna sker. Arbetsenheterna består av två arbetslag, årskurs F-3 och 4-6 med cirka 70-100 elever i varje arbetslag. Fritidshemmen för eleverna i årskurs F-3 är också organiserade utifrån arbetslagen så att eleverna träffar samma fritidshemspersonal på eftermiddagen som de har arbetat med under skoldagen. Arbetslagen blir då basen i verksamheten där det direkta arbetet med barnen planeras och genomförs (Pilbäckskolans arbetsplan 03-04). Uppgiften för arbetslaget är att ansvara för att organisera undervisningen så att samverkan sker mellan förskola, fritidshem och skola i de lägre årskurserna och mellan klasserna bland de högre årskurserna. Ett prioriterat mål är att varje arbetslag genomför minst ett större temaarbete varje termin. Arbetslaget har också ansvaret för att organisera specialundervisning och sv2. Öppen verksamhet för eleverna i årskurs 4-6 finns på skolan. Norregårdskolan är hänvisningsskola för våra elever efter årskurs 6. Vi har ett upptagningsområde med barn från olika miljöer, cirka 25 procent av barnen har invandrarbakgrund. Personalen på Pilbäckskolan har höga förväntningar på eleverna och sätter stort fokus på kunskap. Skolans elever har presterat mycket goda resultat på de nationella proven i årskurs 5. Pedagogisk syn På Pilbäckskolan arbetar vi målmedvetet med att utveckla arbetssätt där elevernas behov av kunskap sedda i ett helhetsperspektiv tas till vara. Personalen har stort intresse för och kompetens kring språkutveckling och elevaktivt lärande. Exempel på fortbildningar som personalen deltagit i är Manhattan New School och Reading Recovery, skriv- och läsutvecklingsmetoder. Även i kursplanerna betonar man språkutvecklingens betydelse: Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet. (Skolverkets kursplaner och betygskriterier 2000, s.96) Inom Hovområdet har vi som mål att utveckla språket i ett 1-16-perspektiv. Vi strävar efter ett gemensamt synsätt på våra barn/ungdomars språkutveckling och lärande med läroplanerna för förskola och skola som utgångspunkt: 3

Förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. (Lpfö 98, s. 9) Från och med läsåret 2003/2004 går vi på kurser och fortbildar oss i ett bifrostinspirerat arbetssätt. Cirka trettio lärare på skolan har gått ITiS-utbildning. Vi försöker utveckla det tematiska arbetet i arbetslagen med nya metoder och strävar mot att skapa A- miljöer, ett begrepp myntat av Skolverkets inspektörer. I en A-miljö ingår eleverna i kommunikativa sammanhang som på olika sätt stöder och stärker deras läs- och skrivutveckling (Skolbarn 1/2003, s. 39). Andra kriterier som präglar en A-miljö är att samtalande, lyssnande, skrivande och läsande går i varandra och befruktar varandra. Man använder ämnesintegrerade texter, skönlitteratur och elevtexter som kunskapskällor. Eleverna är producerande och reflekterande läsare och skrivare, de vet vilka deras mottagare är och får gensvar från lärare och arbetskamrater. Det blir en flerstämmig miljö (Sandström Madsén, 1998). Skolbiblioteket bakgrund och nulägesbeskrivning Undersökningar i USA visar att skolbibliotek med god standard när det gäller personaltäthet, mediesamling och tekniksatsning har stor betydelse för elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat (Nilsson, 2003). Biblioteket på Pilbäckskolan är ett ljust och fräscht rum som är öppet och tillgängligt hela skoldagen. I väntan på en ombyggnad av skolan är biblioteket för närvarande placerat vid sidan om huvudbyggnaden, tillsammans med ett arbetslag. Biblioteket har ett välutrustat och aktuellt bokbestånd, drygt 5000 böcker. Våren 2003 ansökte skolan om att få bli ett av kommunens modellbibliotek. En handlingsplan för biblioteket togs fram av rektor och bibliotekspedagog (se bilaga). Ansökan antogs och hösten 2003 startade det tvååriga projektet. Skolan har nu tillgång till bibliotekarie två dagar i veckan. Bibliotekarien har bokprat och undervisar i bibliotekskunskap, ger stöd vid temaarbeten, katalogiserar mm. Bibliotekspedagogen har nedsättning i tjänsten med åtta procent. Tillsammans gör de litteraturinköp, har bokcirklar och biblioteksråd samt ansvarar för att bibliotekets verksamhet fungerar. Det finns biblioteksråd för både låg- och mellanstadiet och bokcirkel för elever i slukaråldern. Biblioteksanslaget är 28 000 kronor per år vilket motsvarar cirka 90 kronor per elev. Varje klass har själva schemalagt en bibliotekstid, då de kan låna/lämna tillbaka böcker. Förskolan och lågstadiet har tider då bibliotekarien är där. Bibliotekarien håller då också i bokprat/boksamtal och bibliotekskunskap. Övriga klasser har också speciella tider men alla kan utnyttja biblioteket under hela dagen. Under hösten har alla bibliotekets medier katalogiserats i den gemensamma kommunkatalogen BOOK-IT. Detta underlättar målet i Växjö kommuns skolplan 4

( 182, 2000-09-28) om samverkan mellan skolbibliotek och Stadsbiblioteket med dess filialer. Elever och personal kan söka och låna böcker själva i systemets skol-opac. Kraven på läskunnighet är större idag än tidigare. Klyftan mellan dem som befinner sig i den goda läscirkeln och dem som befinner sig i den onda blir allt större, vilket leder till ökade motsättningar i samhället, säger Jansen (Gómez, 1996, s. 40). Lundberg poängterar att lärarens insatser är viktiga: En god lärares läsundervisning kännetecknas av att eleverna får arbeta självständigt, läsa fritt och ha tillgång till välförsedda bibliotek där de diskuterar med varandra och med läraren om sin läsning (Gómez, 1996, s. 39). Pedagogerna på Pilbäckskolan satsar mycket tid på läsning i olika former som Hela skolan läser, gruppläsning, läsning för fadderbarn, temaläsning, sagoläsning, tyst läsning, olika läsprojekt mm. I Unescos skolbiblioteksmanifest (1997) betonas bibliotekets betydelse som informationscentrum: Skolbiblioteket förmedlar kunskaper och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Pilbäckskolans satsning på skolbiblioteket är ett naturligt led i skolans mål att undervisningen ska präglas av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt som utgår från elevernas intressen och förutsättningar (Pilbäckskolans arbetsplan 03/04). Skolan strävar efter arbetsformer där eleven ges möjligheter till ett mer aktivt kunskapssökande. Med det synsättet och med det arbetssättet räcker inte längre klassrummet och den traditionella läroboken till. För att få tillgång till fler medier och andra läromedel och för att självständigt med möjlighet till professionell handledning kunna söka information på olika håll måste lärare och elever tidvis kliva ur klassrummet och in i skolbiblioteket och kanske därifrån också gå vidare till t ex arkiv, museer eller andra läromiljöer. Men då måste man i varje skola diskutera skolbibliotekets roll i skolan och i den diskussionen utgå från skolbiblioteket som funktion. För det traditionella skolbiblioteket räcker inte längre till, Motpolen är det öppna skolbiblioteket, som är skolan medie- och informationscentrum och som är väl integrerat i skolans arbete, ett skolbibliotek som inte bara är ett rum utan en funktion som genomsyrar skolans arbete. (Almerud, 1997, s. 1) Vår önskan är att skolbiblioteket ska fungera så som Almerud beskriver det, att biblioteket är väl integrerat i undervisningen och utgör skolans informationscentrum där merparten av skolans olika medier antingen finns samlade eller är sökbara. 5

Syfte Syftet med vår handlingsplan är att ge eleverna ökad läslust och ökad lust att lära. Mål Under läsåret 04/05 skall vi öka samverkan bibliotek skola för att utveckla ett mer elevaktivt arbetssätt - Öka bibliotekskunskapen hos elever och personal - Utveckla skolbiblioteket till ett informationscentrum på skolan Målet är uppnått när de yngre eleverna lär sig hur man söker fakta utifrån egna frågeställningar med stöd av lärare och bibliotekarie. de äldre eleverna använder biblioteket med stöd av lärare och bibliotekarie som ett informationscentrum för att söka, sovra och värdera information utifrån formulerade frågeställningar och problem. merparten av skolans skön- och facklitteratur är katalogiserad och samlad i biblioteket och även övrig media som cd, cd-rom-program. biblioteket tillhandahåller TV- och radioprogram från Utbildningsradion. Under läsåret 04/05 skall vi öka läslusten och läsförmågan hos eleverna Målet är uppnått när eleverna i slutet av det femte skolåret kan läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i litteratur skriven för barn och ungdom. elevernas boklån ökar. eleverna visar på ökad läslust, till exempel i enkäter, portfolier och utvecklingssamtal Hur ökar vi samverkan bibliotek skola för att utveckla ett mer elevaktivt arbetssätt? Idag lånas främst skönlitteratur men vi strävar efter att biblioteket även används i fler ämnen än svenska. Genom att delta i arbetslagens planering kan bibliotekspersonalen fånga upp och tillgodose behovet av böcker och andra medier inom aktuella temaområden genom inköp samt lån och depositioner från andra bibliotek. Vi har börjat arbeta bifrostinspirerat, ett arbetssätt som ger eleven en helhetssyn, (ämnesintegration). Det krävs från lärarhåll att vi utvecklar våra metoder så att vi lär eleverna att se sitt eget lärande, att söka och använda olika källor, att samarbeta med andra, att kontrollera tid och arbetsinsats, att veta målet för arbetet, att känna motivation, uthållighet och självtillit och att utnyttja sin egen kreativitet (Nilsson, 2003, s 37). 6

Vi lärare har gått kurser i målformulering och ITiS-användande. En vidare utveckling är att praktisera det genom våra temaarbeten och använda biblioteket som ett arbetssätt. För att använda biblioteket som ett arbetssätt behöver vi på skolan och i arbetslagen diskutera synen på kunskap och kunskapsinhämtande, få bibliotekskunskap och träning i informationssökning av bibliotekarien. Skolledningen ansvarar för att vi får utrymme för detta både i fortbildning och under arbetslagskonferenser. Bibliotekarien ansvarar för att eleverna årskursvis får bibliotekskunskap och träning i informationssökning. På bibliotekets hemsida läggs användbara länkar ut av bibliotekarien. Hur ökar vi elevernas läslust och läsförmåga? Ökningen når vi genom ett samarbete mellan bibliotekarie, bibliotekspedagog, lärare, föräldrar och elever. I Lpo 94 betonas samarbetet mellan hem och skola för att nå läroplanens mål. Lennart Grosin har skrivit en broschyr som han kallar Hemmets läroplan som riktar sig till föräldrarna. Broschyren bygger på forskning om hur föräldrar kan bidra till att deras barn klarar sig bra i skolan. I broschyren trycker han på att läsningen är den viktigaste kunskapen. Bibliotekstjänst har också en broschyr om hur man blir duktig i läsning (Grogarn, 1998) som riktar sig till föräldrarna. Dessa informationsblad delas ut på föräldramöten där även skolbibliotekarien medverkar. Bibliotekarien träffar eleverna i klasserna och tipsar om böcker, har bokprat/boksamtal. Bibliotekarien och bibliotekspedagogen köper in litteratur efter elevernas önskemål och behov. Eleverna i biblioteksrådet presenterar nyinköpta böcker för klasskamraterna och framför önskemål om bokinköp. Bibliotekspedagog och bibliotekarie håller i bokcirkel var tredje vecka för elever i slukaråldern. Cirkeldeltagarna skriver recensioner som anslås i biblioteket och läggs ut på bibliotekets hemsida. På sidan finns också en topplista med de populäraste böckerna. Biblioteket skall skylta med böcker på ett sådant sätt som inbjuder till läsning. I klasserna förekommer olika former av läsprojekt som sporras av lärarna på olika sätt, exempelvis tårtkalas, diagramuppföljning, godisregn Ett annat sätt att öka elevernas läslust är att bjuda in författare och att besöka stadsbiblioteket. En förutsättning för att uppnå målen är att skolan har fortsatt stöd av bibliotekarie minst två dagar i veckan. Hur går vi vidare? Biblioteksgruppen, där rektor, bibliotekarie, bibliotekspedagog och lärarrepresentanter för de olika stadierna ingår, ansvarar för att handlingsplanen utvärderas och revideras varje läsår. Vår vision är att biblioteket ska vara bemannat hela skoldagen samt att det får en central placering, såväl lokalmässigt som i undervisningen. 7

Litteraturförteckning Almerud, P. (1997) Skolbibliotek som arbetssätt. Stockholm: Svenska kommunförbundet. 40 sid. Gómez, E. & Svenne, M. (1996) Aktivt lärande med skolbibliotek. Idéer och metoder för lärare och bibliotekspersonal i grundskolan. Lund: Bibliotekstjänst/Skolverket. 131 sid. Grogarn, M. & Ahlén, B. Hur man blir duktig i läsning. Lund: Bibliotekstjänst (1998) Grosin, L. Alla föräldrar kan! : hemmets läroplan - vad föräldrar kan göra för att deras barn skall klara sig bra i skolan (2001) Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (1998) Pilbäckskolans arbetsplan 03/04 Nilsson, M. (2003) Informationsfärdighet i skolan. Lund: Bibliotekstjänst. 150 sid. Sandström Madsén, I. Nationella kvalitetsgranskningen (1998) Skolbarn 1/2003 Skolverkets kursplaner och betygskriterier 2000 Unescos skolbiblioteksmanifest (1997) 8