Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 29. Södermanland, Östergötland och Örebro län Författare Gustafsson G., Djurberg A. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 9 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Redaktör Djurberg A. Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare, praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 112-825 Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, http://www.vaxteko.nu, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.
VÄXTSKYDDSÅRET 29 Södermanland Östergötland Örebro län Växtskyddscentralen Linköping 581 86 LINKÖPING
Titel: Växtskyddsåret 29. Södermanland Östergötland Örebro län Författare: Göran Gustafsson, Alf Djurberg. Redaktör: Alf Djurberg Utgivare: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping tel 36-15 5 (vx), fax 36-19 5 46 Publ. Datum: December 29 ISSN: 112-825 Copyright: Eftertryck tillåts om källan anges. Omslag: Sädesbladlöss i höstvete Foto: Peder Waern Skriften är tryckt vid Elanders Sverige AB. 1
VÄXTSKYDDSÅRET 29 Södermanland Östergötland Örebro län INLEDNING...3 VÄDER 28/29...5 HÖSTVETE...9 RÅG...13 RÅGVETE...15 HÖSTKORN...17 VÅRVETE...19 VÅRKORN...21 HAVRE...23 HÖSTOLJEVÄXTER...25 VÅROLJEVÄXTER...27 ÄRTER...29 LIN...3 ÅKERBÖNA...31 POTATIS...32 2
INLEDNING I denna skrift sammanfattas resultaten av arbetet från prognos- och varningstjänsten i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län under växtskyddsåret 29. I några fall redovisas även resultat från tidigare års inventeringar. Syftet är att i första hand beskriva förekomsten och omfattningen av olika skadegörare samt vädret under året. Lokala försök redovisas kortfattat i samband med respektive gröda och skadegörare. Syftet med prognos- och varningstjänsten Förekomsten av skadegörare och därmed behovet av bekämpning varierar mycket mellan åren, liksom mellan olika fält samma år. Att anpassa bekämpningen till det verkliga behovet är önskvärt såväl från samhällets sida med tanke på miljön, som för den enskilde odlarens ekonomi. Prognos- och varningstjänsten är ett viktigt hjälpmedel för de lantbrukare som strävar efter att behovsanpassa den kemiska bekämpningen. För vissa skadegörare ställs prognoser, som i förväg anger en förväntad utveckling. För de flesta skadegörare saknas ännu prognosmetoder. För dem ges information om det aktuella läget (varning), baserad på graderingar och iakttagelser i fält. Informationskanaler till rådgivare och lantbrukare är telefonkonferenser, kurser, fältvandringar, växtskyddsbrev, fax, e-mail, Internet mm. De avgörande besluten om bekämpning måste dock lantbrukaren fatta efter bedömning av angreppen i de egna fälten. Historik Prognos- och varningsverksamhet fanns i området redan på 195-talet. Växtskyddsbrev började att ges ut från Statens växtskyddsanstalts filial i Linköping 1955. Informationen i dem baserade sig på inkomna rapporter och på inventeringar, som växtskyddets personal gjorde då behov ansågs föreligga. Utgivningen av dessa växtskyddsbrev pågick fram till omorganisationen 1976. Ett år senare övertog Konsulentavdelningen för växtskydd vid Sveriges Lantbruksuniversitet utgivningen av växtskyddsbreven i östra Mellansverige. Ett samarbete inleddes då med lantbruksnämnderna m fl angående inrapportering av inventeringsresultat till Konsulentavdelningen. I och med Växtskyddscentralernas tillkomst 1986, svarar nu dessa för växtskyddsinformationen i sina respektive områden. Denna information ligger bl a till grund för växtskyddsbreven som de olika lokala rådgivningsorganisationerna ger ut. Medverkande Medverkande i prognos- och varningsverksamheten i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 29 var Hushållningssällskapen i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, Gullviks, Fjellskärs gård AB, Forsbecks AB, Lovangs lantbrukskonsult AB, Svenska Foder AB, Svenska Lantmännen, ett antal jordbrukare, samt personal och praktikanter vid Växtskyddscentralen i Linköping. Sammanfattningen av växtskyddsåret bygger på graderingar i varningsfälten, särskilda inventeringar, samt på observationer och rapporter från olika rådgivare i området. 3
Metodik Under perioden maj-juli sker regelbunden bevakning av skadegörare och sjukdomar i stråsäd, oljeväxter, lin, ärter, åkerböna och potatis. Detta görs med hjälp av graderingar en gång i veckan i obehandlade rutor belägna i konventionellt odlade fält. Graderingar har dessutom gjorts i 14 stycken ekologiskt odlade fält. Det totala antalet fält i regionen som graderades veckovis var i år 25 stycken (tabell 1). De stora ettåriga grödorna i området är höstvete, korn och havre (tabell 2). Dessa grödor bevakas i större utsträckning än övriga. Tabell 1. Antal varningsfält 29 i olika områden och grödor. Län, område Höst vete Råg Råg vete Höst korn Vår vete Vår korn Havre Ärter Oljev. Lin Åker böna Potatis Σ Södermanland, v:a 6 3 1 1 11 Södermanland, ö:a 8 2 1 7 3 1 2 1 25 Östergötland, v:a 18 6 3 3 1 11 3 7 5 2 2 1 71 Östergötland, mell 5 1 1 1 4 2 1 3 2 2 Östergötland, ö:a 7 2 4 1 2 5 21 Örebro, centrala 9 1 2 5 9 11 2 3 1 1 44 Örebro, övriga 3 4 4 2 13 Totalt 56 1 8 4 11 42 22 12 13 12 5 1 25 Därav ekologisk fält 2 1 2 1 4 2 2 14 Skadegörarna graderas på 5 blad eller 25 plantor i den obehandlade observationsrutan. Angrepp av svampsjukdomar i stråsäd graderas på de tre översta bladen och anges i allmänhet som procent angripna blad. Det är då ett genomsnitt räknat på de tre översta bladen. Tabell 2. Åkerarealens användning 29 (1 ha). Medeltal från 24-28 anges inom parentes. Samtliga angivelser för 29 är preliminära uppgifter från SCB. Gröda Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Totalt i regionen Höstvete 24,6 (24,7) 47,9 (46,8) 9,1 (1,1) 81,5 (83,5) Råg 1,2 (1,) 4,1 (3,) 1,8 (1,3) 7, (5,4) Rågvete 2,6 (3,1) 8,3 (8,6) 1,2 (1,6) 12,1 (13,3) Höstkorn,1 (,1) 1,2 (,2),1 (,1) 1,4 (,4) Vårvete 3,2 (2,9) 3,5 (3,) 5,5 (5,4) 12,3 (11,2) Vårkorn 15,1 (12,) 17,3 (17,1) 17,3 (16,3) 49,7 (45,4) Havre 1,4 (11,7) 9,6 (11,2) 15,3 (15,) 35,3 (38,) Blandsäd,6 (,6) 1,8 (1,8),4 (,4) 2,7 (2,8) Höstraps 1,2 (1,) 7,6 (7,5),4 (,4) 9,2 (8,9) Höstrybs,1 (,2), (,), (,1),2 (,3) Vårraps 3,1 (3,7) 3,8 (3,1) 2,7 (2,9) 9,5 (9,7) Vårrybs,1 (,4),1 (,3),1 (,3),3 (1,) Lin 1,2 (,6) 4,2 (2,8),5 (,2) 6, (3,5) Baljväxter 2, (1,7) 5,7 (4,7) 1,1 (,9) 8,9 (7,3) Vall & grönf. 45,3 (41,9) 75,1 (67,3) 35,8 (32,5) 156,3 (141,7) Potatis,1 (,1) 1,7 (1,8),6 (,7) 2,4 (2,6) Övrigt 2,6 (2,5) 2,1 (2,2) 2,4 (2,5) 7, (7,2) Träda 12,3 (19,7) 8,9 (23,4) 9,4 (15,3) 3,6 (58,4) Totalt 125,8 23, 13,6 432,4 4
VÄDER 28/29 Höstrapsens etablering påverkades negativt av vädret och i många fall var plantorna alltför svaga inför vintern. Höstvetets utveckling blev däremot normal. Vintern var återigen mildare än normalt. April blev torr i hela området och då genomfördes vårsådden. Maj och juni, och särskilt juli blev regnigare än normalt. Väderleken gynnade svampsjukdomarna. I höstvete förekom relativt mycket svartpricksjuka och i korn fanns förutom sköldfläcksjuka och bladfläcksjuka även Ramularia. Från mitten av augusti blev vädret mer stabilt. Skörden gick förhållandevis bra och kvaliteten blev normal. Likaså blev skördenivån normal med undantag för höstrapsen som i många fall blev en besvikelse. cm 4 3 2 1 Valla Okt Nov Dec Jan Feb Mar cm 4 3 2 1 Malmslätt Okt Nov Dec Jan Feb Mar cm 4 Örebro 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Figur 1. Antal snödagar och snödjup på tre olika platser vintern 28/29 (enl. SMHI). Tabell 3. Antal snödagar på tre olika platser under några olika år jämfört med normalvärdet 1961-9 (enl. SMHI). Normal 99/ /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 Valla D-län 12 49 41 39 83 85 65 116 54 29 66 Malmslätt E-län 92 65 62 37 86 86 61 9 39 6 36 Örebro T-län 15 68 88 61 114 95 76 99 52 2 75 5
Valla mm 28/29 16 Normal 1961-9 12 8 4 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug mm Malmslätt 16 12 8 4 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug mm Örebro 16 12 8 4 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 2. Månadsvis nederbörd vid tre olika platser 28/29 (enl. SMHI). 6
C 2, Valla 28/29 Normal 1961-9 1,, -1, Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug C 2 Malmslätt 1-1 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 3. Månadsvis temperatur vid två olika platser 28/29 (enl. SMHI). Norrköping tim 28/29 4 Normal 1961-9 3 2 1 Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Figur 4. Antal soltimmar månadsvis i Norrköping 28/29 (enl. SMHI). 7
C/mm Valla Nederbörd Temperatur 3, 2, 1,, 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 C/mm Malmslätt 3 2 1 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 C/mm Örebro 3, 2, 1,, 1/5 11/5 21/5 31/5 1/6 2/6 3/6 1/7 2/7 3/7 Figur 5. Dygnsvis nederbörd och temperatur maj-juli 29 vid tre olika platser (enl. SMHI). 8
HÖSTVETE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 56 höstvetefält under tiden 5 maj- 21 juli. Tabell 4. Varningsfältens sortfördelning i höstvete 29. Område Gnejs Harnesk Kranisch Marshal Mulan Olivin Stava Övriga Södermanlands län 1 1 1 2 Östergötlands län 1 4 2 2 2 14 1 4 Örebro län 3 2 1 6 Sådd, övervintring och beståndsutveckling Trots riklig nederbörd i augusti hann jorden torka upp så att höstvetesådden kunde ske i normal tid på de flesta håll. Inför vintern var bestånden normalt utvecklade. Övervintringen var god utan angrepp av utvintringssvampar. Under de första nätterna i maj sjönk temperaturen ner mot - 5 C samtidigt som temperaturen dagtid nådde upp till + 2 C. De kalla nätterna resulterade lokalt i frostskador. Under våren förekom betydligt mindre övervintrande svartpricksjuka än normalt. Omslaget till regnig väderlek senare under våren och fortsatt nederbörd under sommaren resulterade dock i kraftiga angrepp av svartpricksjuka på många håll. Det förekom även starka angrepp av sädesbladlöss. Bekämpningsbehovet var relativt stort både mot svampsjukdomar och insekter. Skörden blev normal på de flesta håll och kvaliteten i allmänhet god. Utvintringssvampar Första snön kom redan i november, men något mer bestående snötäcke blev det inte förrän i februari. Då kom det lite mer snö som blev liggande en bit in i mars. I Örebro låg snön kvar i under hela mars. Totalt sett fanns inget längre sammanhängande snötäcke och angreppen av snömögel eller andra utvintringssvampar var obefintliga. Rotdödare Angreppen av rotdödare var svaga i hela området. Endast ett av de inventerade fälten tangerade den ungefärliga skadetröskeln som är cirka 3. Tabell 5. Angrepp av rotdödare i höstvete 29. Rotdödarindex Område Antal fält Medel Min Max Södermanland 7 8,9 2, Östergötland 23 6,2 31, Örebro län 3 9, 5, 11, 9
1 25 8 2 % angr. blad 6 4 2 15 1 5 Löss/strå 3 3 31 32 37 41 49 58 65 71 77 85 5- maj 12- maj 19- maj 26- maj 2- jun 9- jun 16- jun 23- jun 3- jun 7-jul 14-jul 21-jul Mjöldagg Bladfläckar Gulrost Sädesbladlus Figur 6. Skadegörarutveckling i höstvete 29. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Stråbassjukdomar Angreppen av stråknäckare inventerades vid begynnande stråskjutning i början av maj. Den torra väderleken under april och början av maj missgynnade stråknäckaren. Vid vårgraderingen låg index i medeltal på knappt 3 och bekämpningsbehovet bedömdes som litet. Väderleken förändrades, och under resten av sommaren var det ganska regnigt med många nederbördsdagar. Trots det svaga vårangreppet, var angreppet vid juligraderingen oväntat stort. Drygt en tredjedel av de inventerade fälten överskred index 3 vilket är ett ungefärligt värde för skadetröskeln. Angreppen orsakade dock inte liggsäd i någon större omfattning. Det fanns inga försök i området som belyser vilken skördeskada angreppen orsakade. Tabell 6. Angrepp av stråknäckare i olika områden. Juligradering 29. Stråknäckarindex Område Antal fält Medel Min Max Södermanland 7 16,9 3,1 37,5 Östergötland 26 29,7 2,5 54,4 Örebro län 3 12,9 5, 2,6 Mjöldagg Vid den första graderingen den 5 maj påträffades angrepp av mjöldagg i drygt 2 % av fälten i Östergötland och under efterföljande vecka i några fält i Södermanland. I slutet av säsongen konstateras mjöldagg i ca 75 % av fälten och då var i medeltal 8 % av bladen angripna. Angreppen var vanligast i sorterna Olivin och Tulsa. Bekämpningsbehovet var litet. 1
1 8 % angr. blad 6 4 2-29 3-3 31-31 32-32 33-37 38-42 43-5 51-59 6-65 66-74 75-1 1992 1998 29 Medel 88-9 Figur 7. Angreppsutveckling av bladfläcksvampar i höstvete under 29, genomsnittlig utveckling under åren 1988-28, samt år med kraftigast resp. svagast utveckling. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka Tidigt under våren påträffades mindre angrepp av svartpricksjuka än normalt. Vid begynnande stråskjutning (DC 3) var i medeltal 2 % av blad 1-3 angripna av bladfläcksvampar, vilket är betydligt mindre än för genomsnittsåret. Orsaken var mindre mängd övervintrande smitta än normalt i kombination med torrt väder under april månad. Det fortsatta vädret fram till axgång blev emellertid gynnsamt för både svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka. Vid begynnande axgång hade angreppet ökat till 16 % angripna blad 1-3. Svartpricksjuka dominerade angreppsbilden, men undantagsvis förekom starka angrepp av vetets bladfläcksjuka i riskfält i framför allt områdets norra delar. Med hänsyn till den regniga väderleken bedömdes bekämpningsbehovet som stort. Vid den sista avräkningen den 21 juli var 85 % av blad 1-3 angripna och vetets utveckling hade nått DC 85 (degmognad). Fältförsök visar att angreppen orsakade varierande skador (se tabell 7). Den genomsnittliga merskörden av en axgångsbehandling med,4 l/ha Proline i blandning med Comet,25 l/ha blev 69 kg/ha (7 försök). Gulrost De första pustlarna av gulrost observerades strax före axgång i några fält med sorterna Akteur och Gnejs och senare även i sorten Olivin. Angreppen utvecklades inte nämnvärt och som mest hittades små förekomster i 1 % av fälten. Det genomsnittliga angreppet nådde upp till 2,3 % angripna blad 1-3 och betydelsen var försumbar i de allra flesta fall. Brunrost Angreppen av brunrost var obefintliga och de svagaste på flera år. Enstaka pustlar påträffades endast i ett fält. 11
Tabell 7. Bekämpning svampsjukdomar vid begynnande axgång i höstvete. Resultat från länsförsök i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 29. Behandling Skörd, kg/ha Husby gård Kyrkeby Kölbäck Marstad Skälsund Svanhals Margaretelund Medeltal Obehandlat 647 842 741 83 734 817 669 75 Proline,4+ Comet,25 +91 +124 +4 +4 +34 +56 +6 +69 Förfrukt H-vete V-raps Ärter H-vete H-raps H-raps H-vete Sort Olivin Gnejs Olivin Marshal Akteur Harnesk Olivin Län D E E E E T T Bladlöss Den första sädesbladlusen upptäcktes den 26 maj då höstvetet nått tvånodsstadiet. Fem veckor senare vid höstvetets blomning skedde en relativt kraftig uppförökning av lössen. I mitten av juli då vetet nått DC 77 nådde angreppet i genomsnitt upp till 12 löss per strå och bekämpningströskeln överskreds i ca 7 % av fälten. Angreppet av sädesbladlus var det starkaste sedan 1983. Liksom de flesta år fanns det enstaka havrebladlöss och grönstrimmiga gräsbladlöss i små mängder. Vetemyggor Myggornas svärmning följdes i ett fåtal fält med hjälp av feromonfällor som lockar hannar av den röda vetemyggan. Fångsterna var relativt små under året. Angreppen blev också svaga. Den ekonomiska skadetröskeln överskreds inte i något av de undersökta fälten. Som mest påträffades 2,1 % angripna kärnor. Till skillnad från situationen för ca 1 år sedan då den gula vetemyggan dominerade, har inte en enda gul vetemygga påträffats under de senaste tre åren. Vetedvärgsjuka Framför allt i norra Södermanland påträffades randig dvärgstrit i något större omfattning än normalt, men i flertalet områden hittades inga eller endast få stritar. Under våren påträffades höstangripna plantor i främst områdets norra delar, vilket innebar en viss angreppsrisk i området. Senare under sommaren påträffades lokalt relativt starka skador i delar av fält i framför allt norra Södermanland. Övriga skadegörare Angrepp av fritfluga observerades under första delen av maj i de norra delarna av området. Fysiologiska fläckar utvecklades hastigt i mitten av maj i framför allt sorterna Harnesk, Kranish, Mulan och Olivin. Angrepp av gulstrimsjuka påträffades i enstaka fält i de östra delarna av området. Enstaka symtom av axfusarios observerades under året i hela området. 12
RÅG Omfattning och sortfördelning Totalt graderades 1 rågfält under tiden 5 maj 3 juni. Tabell 8. Varningsfältens sortfördelning i råg 29. Område Amilo Conduct Evolo Kaskelott Picasso Visello Södermanlands län 2 Östergötlands län 1 1 1 1 1 2 Örebro län 1 Sådd, övervintring och beståndsutveckling Sådden av råg blev utdragen p.g.a. regn. Rågen utvecklades dock väl under hösten och inför vintern hade bestånden nått normal utveckling. Det förekom inga skador av utvintringssvampar och angreppen av svampsjukdomar senare under säsongen var måttliga. Skörden blev normal och med god kvalitet. Stråbassjukdomar Några angrepp av stråknäckare observerades inte under våren och inte heller i någon större omfattning under sommaren. Mjöldagg Angreppen av mjöldagg var svaga fram till blomning. Därefter skedde en viss angreppsutveckling och vid mjölkmognad den 3 juni hade angreppen avancerat till 23 % angripna blad 1-3. Eftersom sjukdomsutvecklingen kom sent i förhållande till grödans utveckling var betydelsen av angreppet måttlig. Sköldfläcksjuka Den torra väderleken under vår och försommar hämmade utvecklingen av sköldfläcksjuka. Angrepp gick att hitta i ca hälften av fälten, men i en låg frekvens. Vid blomningen ökade angreppen och vid graderingen den sista juni hade angreppet ökat till 23 %. Bekämpningsbehovet mot sköldfläcksjuka var litet. Brunrost Brunrost påträffades överhuvudtaget inte i något av de undersökta rågfälten. Trips Förekomsten av trips var mindre än normalt. Bekämpningströskeln överskreds i två av 1 undersökta fält. Senare uppföljning visade att sugskadorna blev något starkare än förväntat. I genomsnitt hade 15 % av stråna symtom av tripsens sugskador. Betydelsen av angreppet får betecknas som liten. 13
1 8 % angr. blad 6 4 2 32 37 45 55 59 63 65 69 75 5-maj 12-maj 19-maj 26-maj 2-jun 9-jun 16-jun 23-jun 3-jun Mjöldagg Sköldfläcksjuka Brunrost Figur 8. Skadegörarutveckling i råg 29. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Övriga skadegörare Inga angrepp av andra skadeinsekter eller sjukdomar noterades. 14
RÅGVETE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 8 rågvetefält under tiden 5 maj - 14 juli. Tabell 9. Varningsfältens sortfördelning i rågvete 29. Område Dinaro Fidelio Södermanlands län Östergötlands län 5 1 Örebro län 2 Sådd, övervintring och beståndsutveckling Det förekom inga angrepp av utvintringssvampar och övervintringen var god. I sorten Dinaro förekom mycket starka angrepp av gulrost och bekämpningsbehovet uppgick till två eller tre behandlingar i många fält. I de enstaka fält som fanns med sorten Fidelio var angreppen av mjöldagg mycket starka, men däremot förekom ingen gulrost. Skörden blev normal och likaså kvaliteten. Stråbassjukdomar Under våren var angreppen av stråknäckare svaga och bekämpningsbehovet bedömdes som litet. Liksom i höstvete utvecklades angreppen under den regniga sommaren och vid sommargraderingen i juli hade 2/3-delar av de inventerade fälten ett index över skadetrösken. Svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka Angreppen av svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka var svaga under hela säsongen. Vid sista graderingen den 14 juli var i genomsnitt 18 % av blad 1-3 angripna. Någon bekämpningsinsats var inte aktuell. Sköldfläcksjuka Angreppen av sköldfläcksjuka var också mycket svaga under hela säsongen. Enstaka symtom förekom bara i ett fåtal fält. Någon riktad bekämpning mot sjukdomen var inte aktuell. Mjöldagg Sedan flera år tillbaka angrips sorten Fidelio kraftigt av mjöldagg. Redan vid begynnande stråskjutning, i början av maj fanns kraftiga angrepp i fält med sorten Fidelio. Angreppen utvecklades under hela säsongen och vid de sista graderingarna var i stort sett alla blad angripna. I sorten Dinaro påträffades överhuvudtaget ingen mjöldagg. 15
1 8 % angr. blad 6 4 2 23 3 31 38 45 51 59 65 68 73 83 5- maj 12- maj 19- maj 26- maj 2-jun 9-jun 16-jun 23-jun 3-jun 7-jul 14-jul Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Gulrost Figur 9. Skadegörarutveckling i rågvete 29. Medeltal för Södermanlands och Östergötlands län. Gulrost Redan i början av maj påträffades gulrost i enstaka Dinaro-fält. Angreppsutvecklingen var måttlig under maj månad, men vid månadsskiftet maj-juni började spridningen att ta fart. Den fortsatta angreppsutvercklingen blev kraftig och vid slutet av blomningen var 76 % av blad 1-3 angripna. Även kraftiga angrepp uppe i axen var vanligt. Försök och praktiska erfarenheter visar att angreppen hade mycket stor skördepåverkan. Bekämpningsbehovet var mycket stort i Östergötland med ända upp till tre behandlingar i en del fält. Även i Södermanlands och Örebro län förekom angrepp, men betydelsen var mindre eftersom angreppen utvecklades betydligt senare. Endast fält med sorten Dinaro var drabbade men i försök observerades angrepp även i sorten Cando. Trips Bekämpningströskeln mot trips tangerades i ca 25 % av de undersökta fälten. Gradering av skadorna på flaggbladets bladslida visade att ca 13 % av bladslidorna var skadade, vilket är en förhållandevis låg siffra. Övriga skadegörare Några andra skadegörare noterades inte i varningsfälten. 16
HÖSTKORN Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 4 höstkornfält under tiden 5 maj - 3 juni. Tabell 1. Varningsfältens sortfördelning i höstkorn 29. Område Chess Wintmalt Södermanlands län Östergötlands län 3 1 Örebro län Sådd, övervintring och beståndsutveckling Det förekom inga angrepp av utvintringssvampar och övervintringen var god. Mjöldagg förekom redan i början av säsongen och bekämpningsbehovet var relativt stort. Skörden blev normal och kvaliteten god. Kornets bladfläcksjuka Angreppen av kornets bladfläcksjuka var svaga under vår och försommar. I samband med axgång skedde en viss angreppsutveckling och vid sista graderingen den 3 juni var i genomsnitt 11 % av blad 1-3 angripna. Bekämpningsbehovet mot kornets bladfläcksjuka var litet. Sköldfläcksjuka Angreppen av sköldfläcksjuka var mycket svaga under hela säsongen. Symtom förekom bara i ett fåtal fält och som mest nådde angreppet upp till 2 % angripna blad 1-3. Någon riktad bekämpning mot sjukdomen var inte aktuell. Mjöldagg Redan vid den första graderingen i början av maj förekom mjöldagg allmänt i fälten och i genomsnitt var drygt 2 % av blad 1-3 angripna. Vid mitten av juni ökade angreppen och vid de sista graderingarna var knappt 4 % av blad 1-3 angripna. Mjöldaggsbekämpning var sannolikt motiverad i många fall. Kornrost Enstaka pustlar av kornrost observerades i mitten av maj i något fält. Angreppet utvecklades dock inte vidare och sjukdomen saknade betydelse under året. Ramularia Någon systematisk gradering av Ramularia gjordes aldrig. Observationer i höstkornet visar emelletid att sjukdomen förekom under senare delen av säsongen. Betydelsen av angreppet är oklar. 17
1 8 % ang blad 6 4 2 3 31 32 41 49 58 61 67 77 5-maj 12-maj 19-maj 26-maj 2-jun 9-jun 16-jun 23-jun 3-jun Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Figur 1. Skadegörarutveckling i höstkorn 29. Medeltal för Södermanlands och Östergötlands län. Trips Bekämpningströskeln mot trips uppnåddes i ett av de undersökta fälten. Gradering av skadorna på flaggbladets bladslida visade att ca 15 % av bladslidorna var skadade. Betydelsen bedömdes som liten. Övriga skadegörare Enstaka förekomster av sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus förekom, men betydelsen var marginell. 18
VÅRVETE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 11 vårvetefält under tiden 12 maj - 14 juli. Tabell 11. Varningsfältens sortfördelning i vårvete 29. Område Qvarna Triso Vinjett Södermanlands län 1 Östergötlands län 1 Örebro län 3 5 1 Sådd och grödutveckling De flesta fälten såddes i normal tid under april. Trots regnig väderlek från senvåren och framåt utvecklades inte svampangreppen förrän sent i vårvetets utveckling. Undantaget var mjöldagg som etablerades under stråskjutningen. Skörden blev något högre än normalt men proteinhalten i många fall för låg. Svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka Den torra väderleken under vår och försommar motverkade utvecklingen av både svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka. Undantaget var enstaka fält i Södermanland med vete som förfrukt i kombination med reducerad jordbearbetning där starka angrepp av vetets bladfläcksjuka förekom redan vid bestockningen. Trots att det var relativt många regndagar från midsommar och framåt blev angreppen generellt sett måttliga under hela säsongen. Ett normalår brukar angreppsnivån sluta på ca 6 % angripna blad, i år blev slutangreppet 23 %. Bekämpningsbehovet var måttligt även om lokala undantag förekom i särskilt utsatta riskfält. Mjöldagg Inte heller mjöldagg och rost trivdes i det torra vårvädret. De första angreppen observerades i början av juni när vårvetet var i begynnande stråskjutning. Angreppsutvecklingen gick långsamt och vid full blomning hade angreppet ökat till 4 % angripna blad 1-3. Betydelsen var marginell. Rost Den första pustlarna av gulrost noterades i mitten av juni i sorten Quarna. Angreppsutvecklingen uteblev och sjukdomen observerades endast i 2 fält. Sjukdomen saknade betydelse i vårvetet under året. Brunrost förekom inte. 19
1 25 8 2 % angr. blad 6 4 15 1 Löss/strå 2 5 11 12 21 3 31 32 37 51 59 65 12-maj 19-maj 26-maj 2-jun 9-jun 16-jun 23-jun 3-jun 7-jul 14-jul Mjöldagg Bladfläckar Brunrost Sädesbladlus Figur 11. Skadegörarutveckling i vårvete 29. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Fritfluga Temperatursumman 9 daggrader uppnåddes omkring den 1 maj i området. Många fält hade då ännu inte passerat det känsliga utvecklingsstadiet. Trots det blev angreppet av fritfluga svagt. Ostadig och kylig väderlek i mitten av maj försvårade fritflugornas äggläggning och dessutom var årets population liten. Bladlöss De första havrebladlössen dök upp vid midsommartid. Uppförökningen uteblev och endast enstaka havrebladlöss kunde konstateras i ett fåtal fält. Det fanns inget bekämpningsbehov mot havrebladlöss i vårvete. Enstaka sädesbladlöss började dyka upp i mitten av juni. En månad senare gick lössen att hitta i 9 % av fälten. Bekämpningströskeln överskreds i 4 %. I medeltal blev angreppsmaximum 4 löss per strå. Även grönstrimmig gräsbladlus observerades, men förekomsterna förblev på en mycket låg nivå under hela säsongen och saknade betydelse. Vetemygga En genomgång av 9 axprov visar att angreppen av vetemyggor var obefintliga under året. Övriga skadegörare Ovanligt stora förekomster av minerarflugans näringsstick observerades i slutet av maj i Örebro län. Eftersom angreppen kom förhållandevis tidigt blev främst de äldre bladen skadade. Lokalt förekom dock skador även på de övre bladen. Som mest noterades 24 % angripna blad 1-3. Även om angreppet såg hotande ut tidigt på säsongen så måste skadan av angreppet betecknas som måttlig. 2
VÅRKORN Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 42 vårkornfält under tiden 12 maj - 14 juli. Tabell 12. Varningsfältens sortfördelning i vårkorn 29. Område Astoria Gustav Judit Justina Makoff Minttu Mitja Tipple Övriga Södermanlands län 1 1 1 7 Östergötlands län 1 5 1 1 2 6 3 Örebro län 2 1 1 3 1 2 3 Sådd och grödutveckling Enligt AnalyCen i Lidköping och Frökontrollen i Örebro var betningsbehovet mindre än normalt. Det torra vädret i kombination med god sundhet på utsädet resulterade i lite primärangrepp av kornets bladfläcksjuka. De flesta fält såddes vid normal tid under april. Tidiga mjöldaggsangrepp förekom i känsliga sorter och senare under sommaren utvecklades angrepp av sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka i framför allt fält med intensiv kornodling. Sent under säsongen utvecklades även angrepp av Ramularia. Skörden blev god och kvaliteten likaså. Mjöldagg Angreppen av mjöldagg var relativt kraftiga under året, särskilt i Östergötland. Redan vid den första graderingen den 12 maj förekom 1 % mjöldagg i ett fält med sorten Sebastian. I känsliga sorter som Astoria, Gustav, Judit, Minttu, Mitja och Sebastian hamnade slutangreppet i många fall på mellan 5-1 % angripna blad 3. I genomsnitt för alla fält nådde angreppet upp till 12 %. Mjöldagg påträffades i drygt 4 % av alla undersökta fält och bekämpningströskeln överskreds i 15-2 % av totala antalet fält. Sköldfläcksjuka Angrepp av sköldfläcksjuka fanns i enstaka fält, men angreppet utvecklades aldrig utan förblev på en låg nivå under hela säsongen. Kornets bladfläcksjuka Generellt sett var angreppen av av kornets bladfläcksjuka svaga. Orsaken var den torra våren som effektivt förhindrade utvecklingen av primärangrepp. Det fanns emellertid enstaka fält med relativt starka angrepp. Ofta var förfrukten korn i dessa fält och sannolikt härstammar smittan från infekterade skörderester. Bekämpningsbehovet var i stort sett begränsat till denna typ av fält. Rost Angrepp av kornrost konstaterades i 18 % av fälten, men angreppet kom sent och betydelsen var marginell. Även förekomst av gulrost observerades i enstaka fält, men angreppet saknade betydelse. 21
1 25 8 2 % angr. blad 6 4 15 1 Löss/strå 2 5 12 21 22 23 31 32 41 55 69 75 12-maj 19-maj 26-maj 2-jun 9-jun 16-jun 23-jun 3-jun 7-jul 14-jul Mjöldagg Bladfläckar Sköldfläcksjuka Sädesbladlus Figur 12. Skadegörarutveckling i vårkorn 29. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Tabell 13. Merskörd av olika fungicider i vårkorn. Resultat från länsförsöken i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 29. Skörd, kg/ha Behandling DC Ulvåsa Granhammar Skallerud Medeltal Obehandlat 621 767 513 634 Acanto Prima,75 37-39 +11 +49 +9 +53 Stereo,4 +Amistar,25 37-39 +99 +41 +45 +62 Förfrukt Korn Korn Råg Sort Henley Gustav Henely Län E T T Bladlöss De första havrebladlössen påträffades den 9 juni då kornet var i begynnande stråskjutning. Som mest påträffades havrebladlöss i 25 % av fälten, men förekomsterna var små och saknade betydelse. Sädesbladlöss förekom i samtliga undersökta fält och i nivåer upp till 5 löss per strå. I enstaka fält motiverade angreppen en bekämpning vilket är mycket ovanligt. Övriga skadegörare I Södermanland och i de östra delarna av Östergötland förekom kraftiga angrepp av jordloppor som gjorde att fälten lyste vitt. I slutet av maj uppträdde en del symtom på fysiologiska bladfläckar i en del sorter. I år var det framförallt Tipple som uppvisade kraftiga symtom. I Örebro län förekom mycket näringsstick av minerarfluga, men skadorna blev begränsade. Under mjölkmognadsfasen utvecklades kraftiga angrepp av Ramularia i en del fält. I början av juni förekom tydlig manganbrist i många fält. 22
HAVRE Omfattning och sortfördelning Veckovis graderades 22 havrefält mellan 12 maj och 21 juli. Tabell 14. Varningsfältens sortfördelning i havre 29. Område Belinda Cilla Freddy Ingeborg Ivory Kerstin Övriga Södermanlands län 1 2 Östergötlands län 2 1 2 1 Örebro län 3 2 2 5 1 Sådd och grödutveckling Betningsbehovet mot havrens bladfläcksjuka och Fusarium var litet. Likaså förekom lite flygsot. Huvuddelen av fälten såddes i normal tid under april. Trots regnig väderlek från senvåren och framåt blev svampangreppen måttliga, men det förekom mer sädesbladlus än normalt. Skörden blev bra och kvaliteten likaså. Havrens bladfläcksjuka och brunfläcksjuka Angreppen av havrens bladfläcksjuka och brunfläcksjuka var svaga till måttliga fram till sista graderingen den 21 juli. Maxangreppet i ett enskilt fält blev 5 % angripna blad. Den genomsnittliga angreppsnivån vid sista graderingen var 21 % angripna blad 1-3. Betydelsen av sjukdomarna var marginell. Kronrost och svartrost Ingen kronrost konstaterades i varningsfälten men i andra fält hittades enstaka angrepp av kronrost i augusti. Även svartrost förekom lokalt vid den tiden. Med undantag av mycket sent utvecklade fält i kända riskområden bedöms angreppen ha saknat betydelse. Fritfluga De första fritflugorna fångades omkring den 1 maj ungefär samtidigt som temperatursumman 9 daggrader uppnåddes i alla tre länen. Trots att många havrefält inte passerat sitt känsliga stadium när fritflugorna började svärma blev angreppen svaga. Inventering av 13 fält visar att i genomsnitt 1,6 % av huvudskotten blev angripna. Som mest påträffades 5 % angripna skott i ett fält i södra Östergötland. Bekämpningsbehovet mot fritfluga var litet. Orsaken till de svaga angreppen var den ostadiga väderleken i mitten av maj vilken effektivt hämmade fritflugornas äggläggning. Dessutom var årets fritflugepopulation relativt liten. Bladbakterios De första angreppen av bladbakterios observerades i mitten av juni. Angreppen förekom i cirka hälften av de undersökta fälten. I de flesta fall var förekomsterna små. 23
1 8 2 % angr. blad 6 4 1 Löss/strå 2 11 12 14 21 31 32 41 55 59 69 77 12- maj 19- maj 26- maj 2-jun 9-jun 16-jun 23-jun 3-jun 7-jul 14-jul 21-jul Bladfläckar Kronrost Havrebladlus Sädesbladlus Figur 13. Skadegörarutveckling i havre 29. Medeltal för Södermanlands, Östergötlands och Örebro län. Bladlöss och rödsot Under hösten avräknades mindre än,1 ägg per knopp av havrebladlöss på häggarna. De första vingade havrebladlössen påträffades i början av juni. Lössen spred sig och påträffades senare i knappt 6 % av varningsfälten. Med undantag av något enstaka fält blev emellertid angreppen svaga och nådde genomsnittligt endast upp till 1,7 löss per strå. Vid midsommartid påträffades de första sädesbladlössen. Förekomsterna ökade och i mitten av juli fanns det sädesbladlöss i ca 6 % av fälten. Bekämpningströskeln tangerades i ca 1 % av varningsfälten. Det gick även att hitta enstaka förekomster av grönstrimmig gräsbladlus. Förekomsten av rödsot var obefintlig. Tabell 15. Antal ägg av havrebladlöss i Östergötland. Högsta och lägsta värde inom parentes. Vintern 28/29 Plats Antal häggar Antal ägg/knopp Östergötland 12,5 (-,24) Örebro län 4,1 (-,4) Övriga skadegörare I slutet av maj rapporterades från Örebro län om allmänna förekomster av näringsstick orsakade av minerarflugor. Eftersom näringssticken kom tidigt i förhållande till havrens utveckling blev larvskadorna förhålldevis små på de övre bladen och skördeskadan därmed måttlig. Runt den 1 juni förekom stark manganbrist på olika håll i området. 24
HÖSTOLJEVÄXTER Omfattning Mellan den 5 maj och 3 juni följdes veckovis tre höstoljeväxtfält med nedgrävda sklerotier av bomullsmögel. I mitten av juni gjordes en avräkning i 13 fält av skador orsakade av rapsbagge, skidgallmygga samt angrepp av bomullsmögel. Tabell 16. Varningsfältens sortfördelning i höstoljeväxter 29. Område Calypso Express Södermanlands län Östergötlands län 2 1 Örebro län Sådd och övervintring Regnigt väder försenade sådden. Rapsen fortsatta utveckling under hösten hämmades av kall väderlek och under april månad missgynnades rapsen av torka. Till detta kom kalla nätter i början av maj vilket lokalt resulterade i köldskador. Sannolikt förekom även manganbrist vid denna tid. Den kyliga och regniga sommaren medförde en sen skörd. Kvantitetsmässigt blev skörden en besvikelse på många håll. Bomullsmögel Sklerotier av bomullsmögel placerades under hösten ut i sju fält i området. De första apothecierna bildades i början av juni då blomningen just kulminerat. Den regniga väderleken gynnade dock utvecklingen av apothecier och vid midsommar fanns det apothecier i samtliga varningsfält men då var blomningen över sedan ett par veckor tillbaka. Inventeringen senare under sommaren visade att angreppen blev mycket svaga i hela området. Tabell 17. Angrepp av bomullsmögel i höstraps i Östergötland 1991-29. Bomullsmögel % Andel fält (%) med >2% År Antal fält angripna plantor angripna plantor 1991 42 9 11 1992 1993 12 3 8 1994 1995 53 19 36 1996 11 11 1997 24 15 25 1998 12 3 1999 13 6 2 46 21 14 1 22 17 5 23 16 2 24 18 2 25 13 1 26 17 6 12 27 12 2 28 14 29 13 2 25
Rapsbaggar Mängden rapsbaggar var måttlig under året. Andelen skadade skidor var dock förhållandevis hög. En orsak till detta var att många rapsfält var ojämnt utvecklade bl a av köldskador, vilket medförde problem med rapsbaggebekämpningen. En annan orsak till de förhållandevis stora skadorna är sannolikt också att endast 4 % av de inventerade fälten bekämpades mot rapsbagge. Tabell 18. Inventering av rapsbaggeskador i konventionellt odlad höstraps i Östergötland 21-29. År Antal fält Skadade skidor, % Genomsnittligt antal bekämpningar Andel pyretroider, % exkl. Mavrik 21 16 43,5 (17,5-78,8) 1,8 65 22 2 19,6 ( 6,6-35,5) 1,1 14 23 22 25,8 (1,9-69,) 1,2 24 1 9,2 ( 3,6-17,6) 1, 25 12 21,1 ( 8,2-33,4),6 26 15 34,1 (15,2-88,9) 1,1 27 12 18, (1,6-27,9) 1,4 28 14 9,2 ( 1,4-3,3),4 17 29 13 26,2 ( 8,3-48,3) 1, 8 Skidgallmygga I många fältkanter gick det att hitta angrepp av skidgallmygga, men mindre angrepp förekom även inne i fälten. En inventering visade att 6,8 % av skidorna var skadade inne i fälten. Betydelsen av angreppet måste bedömas som måttlig eftersom rapsen har en mycket god förmåga att kompensera för skador. Övriga skadegörare Vintervädret innebar att några rapsjordloppor inte förekom i området. Larvskador av blåvingad rapsvivel gick lätt att hitta i stjälkarna, men sannolikt saknade angreppet betydelse. Under de första nätterna i maj sjönk temperaturen ner mot - 5 C samtidigt som temperaturen dagtid nådde upp till + 2 C. De kalla nätterna resulterade i frostskador runtom i området. Den stora amplituden i lufttemperatur i kombination med torr mark som har en sämre värmehållande förmåga än fuktig jord har sannolikt bidragit till skadorna. Dessutom visade bladanalyser på lågt innehåll av mangan. Liksom tidigare år förekom kransmögel allmänt på västra slätten i Östergötland. Oftast resulterade dock inte angreppen i fullt utvecklade mikrosklerotier. Detta tycks f.ö. vara genomgående under senare år jämfört med vad som var fallet för 1-2 år sedan. Angreppen av svartfläcksjuka och torröta var i allmänhet svaga. 26
VÅROLJEVÄXTER Omfattning och sortfördelning Veckovis mellan den 12 maj och 7 juli följdes tio våroljeväxtfält, med nedgrävda sklerotier av bomullsmögel. Under augusti inventerades i åtta fält skador av rapsbagge, skidgallmygga och bomullsmögel. Tabell 19. Varningsfältens sortfördelning i våroljeväxter 29. Område Heros Joplin Ritz Övriga Södermanlands län 1 2 Östergötlands län 1 2 1 Örebro län 3 Sådd och grödutveckling Huvuddelen av fälten såddes vid normal tid under april. Angreppen av rapsbaggar var relativt omfattande. Trots regnig väderlek från senvåren och framåt blev angreppen av bomullsmögel i allmänhet svaga. Skörden blev ojämn. Bomullsmögel Sklerotier från bomullsmögel placerades ut i fem fält under våren. Trots den regniga sommaren grodde endast ett mindre antal apothecier i mitten av juli när blomningen höll på att avta. Däremot påträffades vilda apothecier i några fält. Inventeringar från ett trettiotal fält visar också att angreppen var små, trots regn i samband med rapsens blomning. Tabell 2. Angrepp av bomullsmögel olika år. Procent angripna plantor År D E T 1993 14 19 1 1994 <1 <1 1995 12 6*) 1996 16 23 4*) 1997 17 5 9*) 1998 7 22*) 1999 5 18*) 2 7 1*) 21 <1 <1 <1*) 22 2 7*) 23 9 16*) 24,5 2 16*) 25 1 11*) 26 <1 2*) 27 1 7*) 28 <1 4*) 29 3 8*) *) grad. utförd av Hushållningssällskapet i Örebro. 27
Klumprotsjuka Av drygt 2 inventerade fält i Örebro-län påträffades klumpotsjuka i cirka en femtedel av fälten. Angreppsgraden varierade mellan 2 och 24 % angripna plantor. Rapsbaggar Populationen av rapsbaggar var relativt stor och antalet skadade skidor cirka 17 %. Variationen mellan fälten var stor och i det mest angripna fältet var knappt hälften av skidorna skadade. De inventerade fälten hade behandlats mellan en och tre gånger mot rapsbaggar. Mavrik hade används lika ofta som någon av de registrerade neonicotinoiderna. Tabell 21. Inventering av rapsbaggeskador i våroljeväxter i Östergötland 2-29. År Antal fält Skadade skidor, % Genomsnittligt antal bekämpningar Andel pyretroider, % (exkl. Mavrik) 2 26 41,9 ( 2,-69,) 3,3 1 21 32 27,6 ( 3,1-92,3) 2,3 58 22 1 28,3 ( 7,-56,2) 2,7 17 23 1 17, (11,-38,2) 2,6 24 1 12,4 ( 2,7-29,7) 1,5 7 25 1 18,1 ( 4,3-33,6)?? 26 12 17,1 ( 3,1-37,1) 2,2 8 27 1 31,9 ( 8,1-49,3) 2,5 28 6 8,8 ( 3,-18,) 2,3 7 29 8 16,6 ( 5,7-48,8) 2,1 Övriga skadegörare Jordloppor orsakade en del problem med uppkomsten i de östra delarna av Södermanland och Östergötland. Angreppen av skidgallmygga var större än normalt och det starkaste sedan 1992. I medeltal var 16 % av skidorna angripna. Betydelsen av angreppet är oklart, men eftersom rapsen har god förmåga att kompensera skadorna är betydelsen väsentligt mindre än vad angreppssiffran anger. Prognosmetod för angrepp av skidgallmygga saknas. Angreppen av kransmögel, svartfläcksjuka och torröta var svaga. 28
ÄRTER Omfattning och sortfördelning Under tiden 12 maj 3 juli graderades veckovis tolv ärtfält. Baljprov för inventering av ärtvecklarskador togs i slutet av juli. Tabell 22. Varningsfältens sortfördelning i ärter 29. Område Brutus Clara Faust Rocket Övriga Södermanlands län 1 1 Östergötlands län 1 4 1 1 1 Örebro län 1 1 Sådd och grödutveckling De flesta fälten såddes under april. Den regniga väderleken under sommaren resulterade i att många ärtfält gulnade. Skörden blev ojämn. Ärtvecklare Varje år räknas angreppet av ärtvecklare av i ett mindre antal fält. I genomsnitt var 5% av baljorna angripna i årets inventerade fält. För foderärter anses den ekonomiska skadetröskeln ligga runt 5 % angripna baljor. Denna gräns överskreds inte i något av de inventerade fälten. För matärt ligger motsvarande gräns på ca 2 % angripna baljor och detta värde överskredes inte heller i något av de undersökta fälten. Trips Ärttrips påträffades i drygt hälften av fälten. Då förekomsterna i allmänhet var små bedömdes angreppet ha liten betydelse. Ärtbladlöss De första ärtbladlössen observerades första veckan i juni. Angreppet utvecklades förhållandevis sent, men då lusförekomsten i vissa fall blev mycket hög fanns ändå ett bekämpningsbehov i uppskattningsvis en tredjedel av fälten. I vissa fält fanns mer än 1 löss per toppskott. Övriga skadegörare Angrepp av andra skadegörare förekom inte. 29
LIN Omfattning och sortfördelning Under tiden 12 maj 7 juli graderades veckovis tolv linfält. Tabell 23. Varningsfältens sortfördelning i lin 29. Område Sunrise Taurus Övriga Södermanlands län 1 Östergötlands län 8 2 Örebro län 1 Sådd och grödutveckling De flesta fälten såddes under april. Angreppen av den stora linjordloppan var mindre än normalt. Skörden blev i de flesta fall bra. Alternaria Utsädesanalyser visade på ett allmänt betningsbehov mot Alternaria. Angreppen i fält blev dock svaga. Linjordloppa Förekomsten av den stora linjordloppan var mindre än normalt i början av säsongen. I mitten av maj ökade dock antalet jordloppor, vilket framför allt resulterade i skador i sent utvecklade linfält. Generellt sett blev angreppen förhållandevis måttliga under året. 3
ÅKERBÖNA Omfattning och sortfördelning Under tiden 12 maj 3 augusti graderades veckovis fem åkerbönfält. Tabell 24. Varningsfältens sortfördelning i åkerböna 29. Område Columbo Paloma Övriga Södermanlands län Östergötlands län 2 2 Örebro län 1 Sådd och grödutveckling De flesta fälten såddes under april. Bönorna utvecklades bra under året men angreppen av chokladfläcksjuka blev starka på många håll. Skörden blev ojämn men i många fall bra. Chokladfläcksjuka En vecka in i juni påträffades de första symtomen av chokladfläcksjuka på bladen. Sjukdomen utvecklades långsamt fram till början av juli då det skedde en kraftig angreppsutveckling i vissa fält. Någon vecka senare var samtliga blad angripna i dessa fält och senare i augusti var bladen helt vissna och ramlade av plantorna. Då kunde också sjukdomen påvisas i alla varningsfält. I kraftigt angripna fält kan skadan bli betydande. Bönbladlöss De första observationerna av bönbladlus gjordes i mitten av juli. Som mest nådde angreppet upp till 15 löss per planta i ett fält och som medeltal för varningsfälten 5,5 löss/planta. Betydelsen av angreppet var marginell. Ärtvivel Gnagskador av ärtviveln fanns i stort sett på alla blad under de första veckorna efter uppkomst. Plantorna tycktes dock inte påverkas av angreppen. Övriga skadegörare Svaga angrepp av bönfläcksjuka och bönbladmögel observerades i några fält under juli. Angreppen saknade betydelse. Bönrost konstaterades inte under året. Som en följd av frostnätterna i början av maj drabbades en del fält av köldskador vilket medförde att plantorna blev svartfärgade. 31
POTATIS Omfattning och sortfördelning Under tiden 4 juni - 28 augusti graderades veckovis tio potatisfält. Tabell 25. Varningsfältens sortfördelning i potatis 29. King Område Bintje Fakse Edward Melody Perlo Ukama Södermanlands län Östergötlands län 1 2 3 2 1 1 Örebro län Sättning och grödutveckling Sättningen gjordes huvudsakligen under andra hälften av maj. Knölsättningen blev något sämre än vanligt. Den största blasttillväxten skedde under andra halvan av juni och första halvan av juli. Skörden blev något lägre än väntat pga den sämre knölsättningen. Potatisbladmögel Fram till början av juli var behovet av bladmögelbekämpningar lågt i området enligt olika prognosmodeller. Därefter blev vädret gynnsamt för bladmöglet. Många nederbördsdagar under juli gjorde det svårt att hitta lämpliga behandlingstidpunkter. Trots detta blev det små problem med bladmögel under året. Gråmögel och torrfläcksjuka Som vanligt gick det lätt att hitta gråmögel i många fält. Däremot påträffades inga angrepp av torrfläcksjuka under året. Bladlöss Endast enstaka bladlöss noterades i de inventerade fälten under året. Stritar Mängden stritar avräknades med hjälp av gula klisterfällor i varningsfälten. Liksom tidigare år fångades de första stritarna mycket tidigt, ibland före potatisens uppkomst. Första inflygningstoppen kom redan den 4 juni. Några fält i området kring Skänninge och Bjälbo hade fångster på mellan 5 och 1 stritar per fälla och dag, vilket är mycket men samtidigt bara hälften så mycket som under 28. Inflygningen blev utdragen p.g.a. låg temperatur och pågick under första halvan av juni. En fångsttopp av andra generationen kunde ses i några fält i början av juli. I ett bekämpningsförsök fanns det ca 15 stritnymfer/planta i mitten av augusti och angreppet orsakade tidigare nedvissning i de obehandlade rutorna. Försöket tyder också på att skadorna påverkat storleken på skörden, även om försöket inte gav statistiskt säkra resultat. 32