Motioner och utlåtanden 2 C Ha
Motioner och utlåtanden Motionerna Bb 1 Bb 12, samt Bb 32, Bb 44, Bb 52, Bb 53, Bb 58 och Bb 61 återfinns i förbundsstyrelsens stadgerapport Motionerna Ha 21 och Ha 22 återfinns under motionerna Ba 1 Ba 4 Motionerna Ha 19 och Hc 2 återfinns under motionerna Ic 7 Ic 8
Förord I det här häftet finner du förbundsstyrelsens (FS) utlåtanden över de motioner som medlemmar och avdelningar har skickat till Transports kongress. I sedvanlig ordning har styrelsen lagt förslag på hur kongressen bör behandla kraven i motionerna. Förslagen bygger dels på en text som förklarar FS ställningstagande, dels på yrkanden om bifall, besvarande eller avslag. Den förklarande texten kan också innehålla skrivningar där styrelsen binder sig till ett visst agerande om utlåtandet vinner kongressens bifall. Under förberedelserna inför motionsbehandlingen menade dock FS att förbundet bör eftersträva enkelhet och tydlighet i kongressbehandlingen. Det innebär att vi försökt minimera åtaganden i de texter som förklarar FS bifalls-, besvarande-, eller avslagsyrkanden. Kravet på tydlighet har också medfört att FS har minskat antalet besvarandeyrkanden. Styrelsen anser att ett bifallsyrkande ska bygga på att förbundet fullt ut, och utan reservationer och ändringar, ska kunna arbeta för de krav som förs fram i den aktuella motionens att-sats. När inte det är möjligt förordar i allmänhet FS ett avslag. Mellanformen besvarad förekommer däremot mer sällan än vid tidigare kongresser. Därför bör inte ett avslagsyrkande alltid ses som att FS är emot principerna bakom förslagen eller struntar i de problemfält som lyfts fram i motionerna. Avslagsyrkandena kan i stället bygga på att ett snarlikt arbete redan pågår eller att kraven redan har förverkligats. Avslaget kan också bero på att kraven är så preciserade att det låser och begränsar arbetet med att genomföra motionens förslag eller på att förbundsstyrelsen eller förbundsrådet har den stadgeenliga rätten/skyldigheten att fatta beslut i de frågor som motionen lyfter fram. När det gäller avtalsfrågor menar förbundsstyrelsen att förhandlingsdelegationerna måste kunna göra självständiga prioriteringar utifrån den situation som råder när avtalsförhandlingarna pågår. Det innebär att FS kan känna djup sympati inför motioner som ändå bör avslås. Förhoppningen bakom förbundsstyrelsens ställningstagande är att kongressen ska fatta tydliga och lättolkade beslut som den kommande styrelsen kan förverkliga utifrån de villkor som gäller då. Förbundsstyrelsen
Motion nr Sid A Politik och fackföreningens roll A 1 Offentlig upphandling 15 A 2 Arbetsmiljön vid upp handling 17 A 3 Det utbredda fusket inom åkerinäringen 18 A 4 Konsekvenser av cabotagetrafik 21 A 5 Reglering av privat arbetsförmedling. 22 A 6 Reglering av privat arbetsförmedling. 23 A 7 Förbjud bemanningsföretag 25 A 8 Arbetsgivares användande av inhyrd arbetskraft och f-skattare 27 A 9 Allmängiltighetsförklaring av kollektivavtal 31 A 10 Återställ rätten till 27 semesterdagar i semesterlagen 34 A 11 Rätt till heltid! 35 A 12 Inför ett bra pensionssystem för LO medlemmar 36 A 13 Pensionsålder. 38 A 14 Allt fler jobbar längre 40 A 15 Pensionsrätt för kamrater med bakgrund från andra länder 42 A 16 Omedelbart utträde ur den Europeiska Unionen 44 A 17 Utträde ur EU. 44 A 18 Svenska Transportarbetareförbundet och EU 46 A 19 Sätt press på bankernas avgifter 50 A 20 Fackföreningsavgiften skall vara avdragsgill 52 A 21 Medlemsavgifter för förbunds- och a-kassemedlemmar 53 A 22 Uppföljning av medlemsförmåner 55 A 23 Återinrättande av arbetslivsinstitut 57 A 24 Förhandlingsutrymmet i avtalsrörelserna är en potemkinkuliss 58 A 25 Förbundets solidaritet med det palestinska folket 61 A 26 Återinför friår 63 A 27 Intensifierad kamp mot rasism och främlingsfientlighet 66 A 28 Uteslutning av aktiva Sverigedemokrater 69 A 29 Byte av logotyp 72 A 30 Inför republik 74 Ba Ekonomifrågor Ba 1 Solidarisk medlemsavgift i Sv Transportarbetareförbundet 75
Motion nr Sid Ba 2 Utjämnad medlemsavgift 76 Ba 3 Medlemsavgifter i förbundet 77 Ba 4 Ett förbund en avgift 78 Ha 21 Ett organisationsnummer 78 Ha 22 Förbundets gemensamma ekonomiska enhet. 79 Ba 5 Avgifter för nya medlemmar. 83 Ba 6 Fritt medlemskap månad 1 vid förstagångsinträde i förbundet 84 Ba 7 Fritt medlemskap månad 1 vid förstagångsinträde i förbundet 85 Ba 8 Avgiftsänkning för nya medlemmar de första sex månaderna 86 Ba 9 Medlemskap för arbetare med tidsbestämda anställningar. 87 Ba 10 Olika avgiftstabeller 88 Ba 11 Elevmedlemskap 91 Ba 12 Elevmedlemskap 92 Ba 13 Elevmedlemskap för gymnasieelev inom transportinriktad utbildning 93 Ba 14 Medlemskap för elever som går på gymnasieutbildning 94 Ba 15 Elevmedlemskap 95 Ba 16 Avgiftsbefrielse för gymnasieelever. 96 Ba 17 Medlemskap för elever som går på Transportlinjen 97 Ba 18 Ungdomsmedlemskap 98 Ba 19 Avgiftsbefrielse för elevmedlemskap 98 Ba 20 Avgiftsbefrielse för gymnasieelever 100 Ba 21 Ungdomsmedlemskap 104 Ba 22 Ungdomsmedlemskap - låg avgift 106 Ba 23 Rea på ungdomsmedlemskap 106 Ba 24 Ungdomsmedlemskap i facket 107 Ba 25 Ungdoms medlemskap i facket 108 Ba 26 Ungdomsmedlemskap i LO 108 Ba 27 Ungdomsmedlemskap - låg avgift 109 Ba 28 Raset 110 Ba 29 Redovisning av medlemsavgift. 113 Ba 30 Medlemsavgiftsredovisning 114 Ba 31 Avskaffande av avdrag på lön för betalning av medlemsavgiften till förbundet 116 Ba 32 Uteslutning för bristande betalning 121 Ba 33 LO-medlemskort 123 Ba 34 Ändring i 6 i förbundets stadgar 124
Motion nr Sid Ba 35 Ökad styrka innebär ökad strejkassa 125 Ba 36 Konfliktfond 125 Ba 37 Angående Svenska Transportarbetareförbundets stugor i Lysekil 127 Ba 38 Stugorna i Lysekil 128 Ba 39 Lysestugorna även som utbildnings och mötesplats 129 Ba 40 Arvoden vid bolagsstyrelseuppdrag 131 Ba 41 Höjd pensionsålder för funktionärerna 133 Ba 42 Nolltolerans 136 Ba 43 Reglering av vid vilka tillfällen, och hur mycket alkohol som får bekostas med förbundets eller avdelningarnas medel. 137 Ba 44 Alkoholfrihet vid all representation 138 Ba 45 Kostnadsfördelning 140 Bb Stadgefrågor Bb 13 Ändrade kongressperioder 143 Bb 14 Inför kongress för Svenska Transportarbetareförbundet vart fjärde år 143 Bb 15 Ändrade kongressperioder och ändrat beräkningsunderlag för val av kongressombud 144 Bb 16 Stadgarna, upprättande av arbetsordning för förbundsstyrelsen och förbundets och avdelningarnas valda revisorer 147 Bb 17 Upprättande av arbetsordning för förbundsstyrelsen samt förbundets och avdelningarnas valda revisorer 148 Bb 18 Valberedning i förbundet 150 Bb 19 Val av stadgekommitté inför kongress 152 Bb 20 Stadgekommitténs förslag skall finnas färdigt innan motionstiden till kongressen går ut. 153 Bb 21 Ändring av stadgarnas 20 moment 2 155 Bb 22 Obesvarad inkomstförfrågan 157 Bb 23 Avgiftsklasser 158 Bb 24 Medlemsavgiften 159 Bb 25 Ökat fokus på antirasism 162 Bb 26 Alla människors lika värde 163 Bb 27 Stadgarnas regler för inträde 164 Bb 28 Medlems rätt till enskild förhandlingshjälp 165 Bb 29 Karenstid vid medlems inträde 167 Bb 30 Förhandlingshjälp 168 Bb 31 Avdelningstillhörighet 171 Bb 33 Medlems förpliktelser - stadgarna 9 172 Bb 34 Tillägg till medlemmars skyldigheter i stadgarna 174
Motion nr Sid Bb 35 Valbarhetshinder 176 Bb 36 Regional studieorganisatör 178 Bb 37 Förtydligande av stadgarna gällande ledamöter/revisorer, ordinarie och suppleanter. 180 Bb 38 Sammansättning av avtalsdelegation 182 Bb 39 Införande av uppförandekoden i stadgarna 183 Bb 40 Tillägg till 23 Mom 2. I Svenska Transportarbetareförbundets Stadgar 184 Bb 41 23 i stadgarna 185 Bb 42 Utträde LO lokalt och regionalt 186 Bb 43 Reprensentantskapsledamöter 188 Bb 45 Stadgeändring 23 moment 4 189 Bb 48 Stadgeändring 23 moment 4 190 Bb 46 23 mom. 4 representantskapet 192 Bb 47 23 mom. 4 representantskapet 193 Bb 49 Val av studieorganisatör 196 Bb 50 Stadgeändring i 23 Mom.4 Studieorganisatör 197 Bb 51 Val av vice kassör i avdelning 199 Bb 54 Stadgeändring i 23 mom.5 Styrelse 200 Bb 55 Lokalt valberedningsarbete 202 Bb 56 Stadgarnas 23 - inrapportering av verksamhet och ekonomi 203 Bb 57 Revision/redovisning 205 Bb 59 Förtroendevalda revisorer 206 Bb 60 Yrkesrevisor i alla avdelningar 208 Bb 62 Ändring av valbarheten till avdelningsstyrelsen 209 Bb 63 Valbarhet för pensionärer 210 Bb 64 Ålderspensionärer bör kunna inneha vissa förtroendeuppdrag inom förbundet 211 C Internationellt C 1 Internationellt arbete 213 C 2 Internationellt nätverksarbete 215 Dc Arbetsrätt Dc 1 Lokal konflikträtt 217 Dc 2 Flytta strejkrätten till lokal nivå. 217 Dc 3 Anställningsvillkor vid upphandling av entreprenader 220
Motion nr Sid Dc 4 Rätten till återanställning 222 Dc 5 Begränsa inhyrning av arbetskraft 222 Dd Avtalsfrågor Dd 1 Lönemodell för våra kollektivavtal 225 Dd 2 Arbetsuppgifter förekommande i flera kollektivavtal 226 Dd 3 Eget kollektivavtal för Terminal/lager 229 Dd 4 Reglera AGB i kollektivavtalen 231 Dd 5 Stimulera lokala lönesystem 233 Dd 6 Definiera arbetsuppgifterna 236 Dd 7 Uppsägning av hängavtalsförbindelser 240 Dd 8 Bemanningsavtalet 242 Dd 9 Ackumulerad procentlön i taxiavtalet 243 Dd 10 Ackumulerad procentlön i taxiavtalet 244 Dd 11 Eget avtal för samhällsbetalda resor 245 Dd 12 Separat färdtjänstavtal 246 Dd 13 Kompetenstillägg 251 Dd 14 Kompetensutveckling måste löna sig 253 Dd 15 Lönepolitisk utveckling 254 Dd 16 Intjänande av semesterdagar åldersbaseras 257 Dd 17 Obekväm arbetstid 258 Dd 18 Obekväm arbetstid 259 Dd 19 Nattarbete 260 Dd 20 Facklig tid 262 Dd 21 Belastning och arbetsmiljö 264 Dd 22 Mindre tvätt 266 Dd 23 Oseriösa företag 267 Dd 24 Ökat medlemsinflytande 270 Eb Arbetstider Eb 1 Inför sex timmars arbetsdag 275
Motion nr Sid Ed Arbetsmiljö och yttre miljö Ed 1 Företagshälsovård för alla 277 Ed 2 Säkrare rastplatser för yrkeschaufförer 279 Ed 3 Säkrare rastplatser för yrkeschaufförer 279 Ed 4 Kodad taxilegitimation 281 Ed 5 Kodad taxilegitimation 282 Ed 6 Taxiförarlegitimationens utformning. 283 Ed 7 Besiktning av timmerkranar 286 Ed 8 Överfallslarm i fordon 289 Ed 9 Överfallslarm i fordon 290 Ed 10 Skjutvapen på arbetsplatser 293 Ee Yttre miljö Ee 1 Rädda Östersjön! 295 Fb Ekonomisk brottslighet Fb 1 Den ekonomiska brottsligheten 299 Fb 2 Fusket inom taxinäringen 301 Fc Trafikpolitik/trafiksäkerhet Fc 1 Alkolås i yrkestrafik och för mobila arbetstagare 305 Fc 2 Alkolås i fordon i yrkestrafik och för mobila arbetstagare 305 Fc 3 Obligatorisk däckkontroll av yrkestrafik vid inpassering in i Sverige 307 Fc 4 Obligatorisk däckkontroll av yrkestrafik vid inpassering in i Sverige 308 Fc 5 Taxi är kollektivtrafik 311 Fc 6 Utökad kontroll av taxilegitimation 313 Fc 7 Utökad kontroll av taxilegitimation 314 Fc 8 Mobiltelefon ett trafikproblem 315 Ha Organisationsfrågor Ha 1 Studieorganisatörers arbetsförhållanden i avdelningarna 317 Ha 2 Studieorganisatörs tid och tillgång till förbundets medlemsregister 318 Ha 3 Tillgång till arbetsverktyg för avdelningarnas studieorganisatörer 319
Motion nr Sid Ha 4 Studieorganisatör 323 Ha 5 Ändring av valförfarandet av regionala skyddsombud 324 Ha 6 Ungdomsansvarig på förbundet 326 Ha 7 Ett starkare Transport i framtiden 327 Ha 8 Regional organisationsansvarig 328 Ha 9 Förbundsfunktionärers placering i Stockholm 331 Ha 10 Personalansvar i förbundet 333 Ha 11 Personalansvarig för förbundsanställd personal 333 Ha 12 Personalvård för förbundsanställda lokalfunktionärer 336 Ha 13 Rehabiliteringsverksamhet för förbundsanställda 337 Ha 14 Årlig redovisning av policy för arbetsmiljöarbetet inom Svenska Transportarbetareförbundet 339 Ha 15 Fortlöpande utbildning för förbundets kontorister, telefonister och verksamhets-assistenter 342 Ha 16 Mentorskap 344 Ha 17 Bildande av nätverk för klubbar och skyddsombud 346 Ha 18 Gemensam telefonväxel 349 Ha 20 Angående avdelnings öppethållande 351 Ha 23 Val- och arbetsordning 353 Ha 24 Nuvarande ersättningsregler för medlemmar vid uppdrag (EFA) 354 Ha 25 EFU - stimulanspeng för medlemmars fackliga arbete/uppdrag 355 Ha 26 Klubbarnas ekonomiska medel 357 Ha 27 Värvningspremie 360 Ha 28 Kollektivavtal funktionärer 362 Hb Gränsdragningsfrågor Hb 1 Industriförbundsprincipen måste gälla fullt ut 365 Hb 2 Översyn av LOs organisationsplan 366 Hb 3 Organiserad i rätt förbund. 367 Hb 4 Organiserad i rätt förbund 368 Hc Övriga organisationsfrågor Hc 1 Layout vid nytryck av stadgarna 371 Hc 3 Angående möjligheten för sektioner och klubbar att komma åt medlemsregister för det egna verksamhetsområdet alternativt regelbundet få ut denna information 372
Motion nr Sid Ib Fackliga studier Ib 1 Utbildade medlemmar ger ett starkt förbund 374 Ib 2 Regionala Studiesamordnare/Ombudsmän 375 Ib 3 Behåll förbundets grundläggande utbildningstrappa i egen regi 377 Ib 4 Tvärfackliga medlemsutbildningar 378 Ib 5 Angående utbildningar för uppdrag 381 Ib 6 Angående utbildningar för uppdrag 382 Ib 7 Central studiekommitté 384 Ib 8 Införande av central studiekommitté i Sv Transportarbetareförbundet 384 Ib 9 Central studiekommitté 385 Ib 10 Ideologi 388 Ib 11 Utbildning. 390 Ib 12 Utbildning 390 Ib 13 Utbildning för valda suppleanter i förbundsstyrelsen och förbundsrådet 392 Ib 14 Utbildning av förhandlingsombud 394 Ib 15 Studier och erfarenhetskonferenser samt årlig fortbildning för fackligt förtroendevalda i bolagsstyrelser, European Works Council (EWC), företagsråd eller för de med förhandlingsmandat 396 Ib 16 Avskaffa mötesteknik från Vit och Flit utbildningarna 399 Ic Informationsfrågor Ic 1 Medlemsvärvning 401 Ic 3 Tidningen Transportarbetaren på nätet och i pappersform 401 Ic 6 Förbättra månadsinbetalningsutskicket 402 Ic 2 Opinionsbildning via LO-tidningen. 406 Ic 4 Tidningen Transportarbetare vår egen tidning? 407 Ic 5 Fackföreningsrörelsen måste ha en modern mediastrategi 408 Ic 7 Transport På Direkten 411 Ic 8 Utvärdering av Transport på Direkten 412 Ha 19 TPD även för de centrala ombudsmännen 413 Hc 2 Icke medlemmar i TPD 414 Ic 9 Avtalstexter och förbundets stadgar för medlemmar med läs- och skrivsvårigheter. 417 Ic 10 Framtagande av utbildningsmaterial som ljudböcker 418 Ic 11 Lättlästa kollektivavtal 418 Ic 12 Bättre informations- och utbildningsmaterial 423
Motion nr Sid Ic 13 Mångfald i Transport 425 Ic 14 Inrätta en webbshop med profilprodukter knuten till förbundets nya hemsida 427 Ic 15 Schyst lista 428 Ic 16 Svenska Transportarbetarförbundets uppförandekod vid nationella och internationella uppdrag skall göras mer tillgänglig 431 Ic 17 Distribution av Transportarbetaren 432 Ic 18 Distribution av Transportarbetaren 433 Ic 19 Tidningsbuden går en dyster framtid till mötes 433 Ja Välfärds- och försäkringsfrågor Ja 1 Jämlik kostnadsfördelning av semesterlönekostnader 436 Ja 2 Jämlik kostnadsfördelning av semesterlönekostnader 437 Ja 3 Tandvård 440 Jb Arbetslöshetsfrågor Jb 1 Förändra a-kassan och regelverket 441 Jb 2 Arbetslöshetskassan 443 Jb 3 En rättvisare A-kassa 446 Jb 4 A-kassan 447 Jb 6 Bättre a-kassa i framtiden 448 Jb 7 A-kassan 449 Jb 5 Ersättning för fackligt arbete skall vara A-kassegrundande 451 Jc Sjukförsäkringsfrågor Jc 1 Avskaffande av karensdag 453 Jf Avtalsförsäkringar Jf 1 Pension 455 Jf 2 Högre pension/bättre ålderdom 455 Jf 3 Inkomstbortfall vid färd till och från arbetet. 457 Jf 4 Avgångsbidrag 459 Jf 5 Omställningsstödet TSL för medlemmar som får sluta sin anställning pga medicinska skäl. 460 Jf 6 TSL - har skapat en riktig möjlighet för många - men inte alla! 461 Jf 7 TSL - har skapat en riktig möjlighet för många - men inte alla! 462
Motion nr Sid Jg Medlemsförsäkringar Jg 1 Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL för våra arbetslösa medlemmar. 464 Jg 2 Inkomstförsäkring 465 Jg 3 Förändring av inkomstförsäkringen 467 Jg 4 Förändring av inkomstförsäkringen 468 Jg 5 Ersättning från inkomstförsäkringen baseras på registrerad inkomst 470 Jg 6 Avskaffa inkomstförsäkringen 471 Jg 7 Inkomstförsäkringen skall inte ingå i medlemsavgiften 472 Jg 8 Inkomstförsäkring kontra Fritidsförsäkring. 473 Jg 9 Inkomstförsäkring 474 Jg 10 Avskaffande av inkomstförsäkringen 475 Jg 11 Inkomstförsäkringen 476 Jg 12 Inkomstförsäkring 477 Jg 13 Fritids- och olycksfallsförsäkring i medlemskapet 483 Jg 14 Utöka försäkringsskyddet för Transports medlemmar 484 Jg 15 Medlemsförsäkringar inom förbundet 484 Jg 16 Medlemsförsäkringar inom förbundet 485 Jg 17 LO:s försäkringspaket 487 Jh Övriga försäkringsfrågor Jh 1 Folksam på provision 490 Jh 2 Folksam på provision 491 Jh 3 Ordningsvakter saknar försäkringsskydd vid fortbildning 493
Motioner och utlåtanden
Internationellt. Motionerna C 1 C 2 Motion C 1 Internationellt arbete Avdelning 6 Efter att förbundet under hösten 2011 förändrat sin inriktning på sitt internationella arbete genom att ta bort tjänsten som internationell sekreterare och istället inrikta sig på att agera genom de internationella föreningar vi är medlemmar i och samtal med enskilda EU-parlamentariker finns det risk att vi förlorar viktig möjlighet att påverka. EU påverkar så mycket av våra liv att EU måste ses som ett prioriterat politiskt område att påverka, bland annat är det de som styr över kör- & vilotidslagstiftningen. Kunskapen om chaufförernas villkor är väldigt låg bland våra folkvalda i Bryssel och detta kan bara påverkas med ständiga kontakter. Det finns en mängd olika lobbyorganisationer som verkar både i Bryssel och inom vårt eget land, många av dem har också lyckats mycket bra med denna verksamhet, ett exempel är faktiskt vår största motståndare Svenskt Näringsliv! Då LO/TCO enbart har en närvaro vars främsta syfte är att bevaka vad som händer inom EU hamnar svenska arbetarerörelsen så klart på efterkälken, att i detta skede ta bort den internationella sekreteraren är att fullständigt tappa kontakten med tätgruppen Svenskt Näringsliv. En internationell sekreterare skulle kunna bedriva en tät kontakt med inte bara EU-parlamentariker utan också de politiskt sakkunniga som samlar underlag till parlamentarikerna för de frågor de ska driva, kontakt bör inte bara tas med våra företrädare utan med samtliga partier och varför inte med andra länders företrädare. 213
Internationellt. Motionerna C 1 C 2 Vi föreslår att kongressen beslutar att förbundet snarast rekryterar en internationell sekreterare att den internationelle sekreterarens främsta uppgift är att främja en god kontakt med i första hand de svenska representanterna, i andra hand de nordiska och i tredje hand med övrig länders representanter och att den internationelle sekreterarens främsta arbetsområde är EU Förbundsstyrelsens utlåtande över motion C 1 I motion C 1 föreslås att förbundet snarast rekryterar en internationell sekreterare att den internationelle sekreterarens främsta uppgift är att främja en god kontakt med i första hand de svenska representanterna, i andra hand de nordiska och i tredje hand med övriga länders representanter och att den internationelle sekreterarens främsta arbetsområde är EU Förbundsstyrelsen håller helt med motionären i att EU påverkar förbundets medlemmar mer och mer. Förbundet jobbar mot EU via de internationaler som förbundet är medlemmar i och även via LO. Europeiska Transportarbetare Federationen, ETF, tar hand om den lobby som förbundet driver mot EU kommissionen och de aktuella frågor som dyker upp där. Internationella Transportarbetarefederationen, ITF, tar hand om övriga frågor utanför EU området och handlar mest om solidariska insatser och den FOC kampanj som bedrivs världen runt. Förbundet är även medlemmar i UNI, EPSU och PSI som är andra internationaler på områden som rör bevakning och samhällsbetalda tjänster. Förbundet jobbar redan med de frågor som motionären 214
Internationellt. Motionerna C 1 C 2 påpekar men inte på det sätt som motionären anser att förbundet ska jobba. Förbundet använder även andra vägar för att få gehör för våra frågor inom EU och det är att jobba direkt mot den svenska representationen i EU parlamentet. Det går också att påverka via svenska parlamentariker och näringsdepartement här i Sverige. Som ni ser går det att jobba med internationella frågor på många olika sätt och därför är det viktigt att det internationella arbetet styrs från förbundsledningen. Uppdelningen av arbetsuppgifterna mellan de anställda och ledningen på förbundskontoret är inte en fråga för kongressen att besluta om för det måste ingå i det dagliga arbetet. Det innebär att ledningen måste kunna tillsätta den som är bäst lämpad att delta i respektive område och kunna prioritera vilka frågor som förbundet ska kämpa för. Att vårt internationella arbete skulle bli bättre med att förbundet anställer en internationell sekreterare på heltid, tror inte förbundsstyrelsen är den rätta vägen att kunna påverka det som händer inom EU. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att avslå motion C 1 Motion C 2 Internationellt nätverksarbete Avdelning 2 Globaliseringen och vårt EU-medlemskap leder till att vi tvingas till ett allt större internationellt engagemang. Det internationella arbetet bedrivs på många nivåer. 215
Internationellt. Motionerna C 1 C 2 Det vi vill utveckla är nätverksbyggande mellan fackliga organisationer lokalt. Arbetsplats mot arbetsplats. Denna typ av arbete har varit framgångsrik i arbetet med de två hamndirektiven. Vi föreslår att kongressen beslutar att förbundet verkar för och ställer medel till förfogande för ett internationellt lokalt fackligt nätverksbyggande. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion C 2 I motion C 2 föreslås att förbundet verkar för och ställer medel till förfogande för ett internationellt lokalt fackligt nätverksbyggande. Det motionären tar upp i motionen är ett område som är viktigt för oss att kunna utveckla. Det förslag som motionären föreslår är genomförbart redan idag. Avdelningarna kan själva bestämma om att delta i ett internationellt nätverk som är viktigt för dess medlemmar och kontakter. En lokal fråga sköts alltid bäst lokalt och att förbundet skall ställa medel till förfogande för detta område är inte möjligt. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att avslå motion C 2 216
Arbetsrätt. Motionerna Dc 1 Dc 5 Motion Dc 1 Lokal konflikträtt Avdelning 5 Då Svenska Transportarbetareförbundets förbundsstyrelse/vu genom de kollektivavtal som slutits med Svenskt Näringsliv med all tydlighet visar att vägen som förbundet avser att vandra är att uppmuntra till lokal facklig kamp och att medlemmarna därigenom skall uppnå fördelaktigare avtal på lokal nivå än vad man vill sluta på central nivå, yrkar vi på att förbundet genom att ställa sig bakom kravet på lokal konflikträtt, tillhandahåller den enda möjlighet medlemmarna har att driva lokala avtal med framgång. Tilläggas bör att förbundet centralt i olika medier i klara ordalag bekräftat att lokal kamp är det man öppnat upp för i de ingångna avtalen och man har även uppmanat till lokal facklig kamp i stället för central sådan. Vi föreslår att kongressen beslutar att Svenska Transportarbetareförbundet med kraft ställer sig bakom kravet på rätten till lokala konfliktåtgärder såsom strejk, övertidsblockad osv i linje med vad förbundet förordar angående lokala avtal. Motion Dc 2 Flytta strejkrätten till lokal nivå. Avdelning 46 Jag tillhör en yngre generation som inte är född i det fackliga tänket. Trots detta har jag valt att engagera mig för att det helt 217
Arbetsrätt. Motionerna Dc 1 Dc 5 enkelt är ett system jag tror starkt på. Den enkla tanken att om vi står enade alla löntagare tillsammans på en arbetsplats så kan vi lättare påtala missförhållanden mot en företagsledning, som inte allt för sällan dessutom inte har någon större kontakt med verksamheten. Det är trots allt vi som arbetar dagligen i produktionen, om det så är chaufför, terminalarbetare eller flygplanslastare som kan kan produktionen bäst. Allt fler väljer att avstå ett medlemskap i Transport och LO. Varför? Som en följd av mina fackliga uppdrag har jag tvingats att sätta mig in i de olika nivåer som finns inom dessa organisationer och reflektera över vad som görs på dessa. Något som slagit mig och som säkert kan besvara frågan ovan är att det finns stor motsättning inom nämnda organisationer. När LO har tagit ett beslut brukar det allt som oftast tryckas ner till de olika förbunden, det här får ni sköta. På samma sätt förefaller det som Transport arbetar. I mitt fackliga engagemang har jag stött på denna problematik. Det uppstår en fråga på en arbetsplats. I den händelse frågan inte går att lösa kontaktas Transport. Din lokala avdelning kontaktas och stödjer din uppfattning i frågan och driver en lokal förhandling efter att ha försäkrat sig om att frågan inte går att lösa på berörd arbetsplats. Frågan är fortfarande inte löst och central förhandling begärs. Här kommer problematiken in. Nu blir det långt mellan problemkällan, arbetsplatsen och problemlösarna förbundet. Trots att allt grovjobb och allt förarbete är gjort blir i alltför många fall svaret en variant av, vi förstår problemet och ni har rätt i sak men det är en fråga av lokal karaktär. Det här får ni sköta. Resultatet blir då tyvärr att gemen medlem ställer sig frågan. Vad gör Transport? Motsättningen består i att förbundet trycker ner allt arbete lokalt men behåller vapnen själva när hjälp behövs. Finns vapnen på lokal nivå ser gemen medlem att Transport är ett aktivt fackförbund och det finns goda skäl att tro på ett ökat medlemstal. 218
Arbetsrätt. Motionerna Dc 1 Dc 5 Därför föreslår jag att kongressen beslutar om att flytta strejkrätten till lokalavdelningarna. Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna Dc 1 och Dc 2 I motion Dc 1 föreslås att Svenska Transportarbetareförbundet med kraft ställer sig bakom kravet på rätten till lokala konfliktåtgärder såsom strejk, övertidsblockad osv i linje med vad förbundet förordar angående lokala avtal. I motion Dc 2 föreslås att kongressen beslutar om att flytta strejkrätten till lokalavdelningarna. Vad gäller frågan om konflikt är detta tydligt stadgat i MBL 41. Förbundets avtal ägs av förbundsstyrelsen som har att besluta om uppsägning, tecknande samt eventuell stridsåtgärd. Förbundet har inga lokala avtal, bara lokala tillämpningar av centrala avtal. Tidigare tecknade lokalavdelningen s k. hängavtal direkt med arbetsgivaren, det innebar teoretiskt att lokalavdelningen skulle ha kunnat konflikta. Numera ägs även hängavtalen av förbundet. MBL 41 stadgar bl.a. att en stridsåtgärd skall vara beslutad i behörig ordning, detta innebär att förbundsstyrelsen måste besluta om stridsåtgärd. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att avslå motion Dc 1 och Dc 2 219
Arbetsrätt. Motionerna Dc 1 Dc 5 Motion Dc 3 Anställningsvillkor vid upphandling av entreprenader Avdelning 5 Kongressen 2007 beslutade gällande motion Dc1 att förbundsstyrelsen skulle verka på olika sätt för att upphandling av entreprenader skulle likställas med övertag av verksamhet enligt LAS 6 b. Under perioden sedan kongressen har förbundet inte redovisat att man arbetat med denna fråga och menar, enligt en rapport kring hur besluten från kongressen genomförts som kom ut hösten 2011, snarare att det hamnat i ett nytt läge. Man menar att det vid entreprenader kommer att kunna drabba våra medlemmar att t.ex. parkeringsvakter som varit anställda i kommunens regi under många år kommer in i bevakningsbolag och med sin långa anställningstid pressar ut Transports medlemmar. Då har man bara tänkt halva varvet. Om upphandling av entreprenader likställs med övertagande av verksamhet enligt LAS 6 b är det självklart att det på detta sätt kan komma in arbetstagare med längre anställningstid hos våra arbetsgivare. Arbetstagarna ska då vara skyddade. De får ta med sig sin anställningstid in i t.ex. bevakningsbolaget. På samma sätt får de ta med sig sin anställningstid tillbaka till kommunen om uppdragen går tillbaka dit i en framtid. Så får även de väktare som följer med över till kommunen, eller annan övertagande entreprenör. Som förbund måste vi sätta ner foten mot detta kringgående av LAS som annars blir konsekvensen. Vi föreslår därför att kongressen på nytt beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att med kraft verka för att upphandling av entreprenader jämställs med övertagande av verksamhet enligt LAS 6 b. 220
Arbetsrätt. Motionerna Dc 1 Dc 5 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Dc 3 I motiondc 3 föreslås att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att med kraft verka för att upphandling av entreprenader jämställs med övertagande av verksamhet enligt LAS 6 b. Motionären efterfrågar en justering av LAS 6b. Frågan har varit uppe i en eller annan form 1997, 2002, 2007. Varje entreprenadbyte måste granskas var för sig, det kan vara fråga om att LAS 6b är tillämplig även vid entreprenadbyte. Frågan är inte helt enkel, LAS 6b tar sikte på verksamhetsövergång inte arbetsuppgiftsövergång. En viktig utgångspunkt bör vara EG-direktivets syfte: att skyddet för arbetstagarnas anställning och anställningsförmåner är knutet till den verksamhet som arbetstagarna arbetar i så länge verksamheten fortgår, oavsett vilken arbetsgivare som driver verksamheten. Alltså direktivet skyddar inte arbetsuppgifter enl. AD 1995:163 m fl. Ett entreprenörsföretag har som affärsidé att utbjuda sina tjänster till flera köpare, att då vid varje kund riskera att fastna i LAS 6b är orimligt. Transportarbetareförbundet är ett utpräglat entreprenörsförbund, motionens intention skulle få till följd att det vid varje kundföretag görs en prövning angående övergång enligt LAS 6b. Detta skulle få orimliga konsekvenser. De få tillfällen som vi skulle vara betjänta av att ha en förändring enligt motionens intention skulle inte motivera en förändring det flertal gånger som det skulle slå fel. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att avslå motion Dc 3 221
Arbetsrätt. Motionerna Dc 1 Dc 5 Motion Dc 4 Rätten till återanställning Avdelning 5 Sedan LO gick ut med att de var öppna för att diskutera turordningsreglerna i LAS har det uppstått en stor oro över vad LO ska ta sig till härnäst. Vi har under flera år sett en urholkning av arbetsrätten som absolut inte gagnar arbetarna, två-undantaget vid färre än 10 anställda är ett exempel. I och med att dessa främmande, skrämmande tankar kommer från vårt sammanhållande förbund LO, tycker vi att det är dags att sätta ner foten mot dem. Urholkningen av vårt försvar mot arbetsgivarnas godtycke måste upphöra. Rätten till återanställning måste däremot stärkas. Vid företag som säger upp sin egen personal och tar in inhyrd bemanningspersonal sätts lagen ur spel. Vi anser att det är obarmhärtigt och inhumant att människor som kanske arbetat på samma arbetsplats i många år ska kunna bli utkastade med badvattnet bara för att ett företag vill spara pengar. Vi föreslår att kongressen beslutar att förbundet gentemot LO ska arbeta för att upprätthålla rätten till återanställning. Motion Dc 5 Begränsa inhyrning av arbetskraft Avdelning 17 Vi ser idag en ökning av inhyrd personal på våra arbetsplatser, det är en utveckling som inte är bra för anställningstryggheten. 222
Arbetsrätt. Motionerna Dc 1 Dc 5 Man har försökt att driva bemanningsfrågan avtalsvägen men inte lyckats. Vissa förbund har fått igenom viss begränsning medan andra inte lyckats. Det är olyckligt att olika villkor skapas inom olika yrken. Vi anser att för att få lika villkor inom hela arbetsmarknaden krävs lagförändringar inom lagen om anställningsskydd. Meningen med bemanningsbranschen är att täcka upp vid arbetstoppar och vid frånvaro. Som det är idag har vissa företag enbart inhyrd arbetskraft ibland för att kringgå MBL då man inte har några anställda. Andra har ca. hälften inhyrd och hälften anställda år ut och in. Det skapar två (2) lag på arbetsmarknaden, och ofta hyr man in till arbetsuppgifter som är tunga eller monotona. Vi föreslår att kongressen beslutar att förbundet verkar för en lagförändring där man begränsar inhyrning av arbetskraft till en viss procent av ordinarie personal och att förbundet verkar för att förbjuda inhyrning av arbetskraft då återanställningsrätt enligt LAS 25 finns på arbetsstället. Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna Dc 4 och Dc 5 I motion Dc 4 föreslås att förbundet gentemot LO ska arbeta för att upprätthålla rätten till återanställning. I motion Dc 5 föreslås att förbundet verkar för en lagförändring där man begränsar inhyrning av arbetskraft till en viss procent av ordinarie personal och 223
Arbetsrätt. Motionerna Dc 1 Dc 5 att förbundet verkar för att förbjuda inhyrning av arbetskraft då återanställningsrätt enligt LAS 25 finns på arbetsstället. Motionärerna vill på olika sätt ha skärpning av LAS. Förbundet arbetar på flera plan vad gäller frågor om LAS. Gentemot LO har vi i flera år arbetat med bl.a. bemanningsfrågan. Denna fråga har även varit föremål för politiska diskussioner. Intentionen i motion Dc 5 ligger helt i linje med förbundets hållning. Andelen inhyrd arbetskraft och återanställningsfrågan är mycket centrala frågor i förbundets verksamhet. Vi har fört fram frågorna vid otaliga tillfällen i förhandlingar, i LOs beslutande organ samt på den politiska arenan. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att bifalla motion Dc 4 och Dc 5 224
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 Motion Dd 1 Lönemodell för våra kollektivavtal Avdelning 3 Bakgrund: Svenska Transportarbetareförbundet har fortfarande, i de flesta av våra kollektivavtal, inte gått ifrån systemet med tarifflöner. Arbetsgivareorganisationerna vill tveklöst slå sönder kollektivet på arbetsplatserna genom att tvinga in individuella lönesystem eller så kallade pottsystem i våra avtal. Genom detta kan arbetsgivaren sedan förfördela vissa arbetstagare och på så sätt splittra den kamratliga andan och det kollektiva medvetandet på arbetsplatsen. Vi föreslår att kongressen beslutar att Svenska Transportarbetareförbundet skall arbeta för att samtliga avtal ska vara baserade på tarifflöner. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Dd 1 I motion Dd 1 föreslås att Svenska Transportarbetareförbundet skall arbeta för att samtliga avtal ska vara baserade på tarifflöner. Att kongressen beslutar Svenska Transportarbetareförbundet skall arbeta för att samtliga avtal ska vara baserade på tarifflöner Motionen handlar om lönesystem i våra kollektivavtal och förbundsstyrelsen håller med motionären i sak. Förbundsstyrelsen kan aldrig införa ett system eller låsa fast sig genom kongressbeslut gällande kollektivavtalen. Det kan finnas 225
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 system som gynnar våra medlemmar och att då ha låst fast sig till bara tarifflöner är olyckligt. Ett sådant lönesystem är det privata miljöavtalet som används av miljöarbetare i Stockholm. Motionen behandlar avtalsfrågor vilka alltid slutligt avgörs av förbundsstyrelsen med råd av avtalsdelegationer. Förbundsstyrelsen hänvisar till kommande avtalskonferenser under kongressperioden Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att avslå motion Dd 1 Motion Dd 2 Arbetsuppgifter förekommande i flera kollektivavtal Avdelning 2 Inom Svenska Transportarbetareförbundets kollektivavtal finns samma arbetsuppgifter reglerade. Detta innebär att arbetsgivaren med olika avtal kan minska kostnaden för exakt samma arbetsuppgifter genom att konkurrera ut olika kollektivavtal gentemot varandra. Vi föreslår att kongressen beslutar att förbundets förhandlingsavdelning verkar för att det inte skall finnas någon konkurrens mellan olika kollektivavtal. 226
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Dd 2 I motion Dd 2 föreslås att förbundets förhandlingsavdelning verkar för att det inte skall finnas någon konkurrens mellan olika kollektivavtal. Motionären tar upp en viktig fråga som är ett av fundamenten i en fackförenings uppgift. Att försvara och ta tillvarata medlemmarnas villkor på arbetsmarknaden är och förblir vår huvudsakliga uppgift. Det motionen beskriver kallas i dagligt tal ofta för avtalsshopping Frågan är ingalunda ny och förbundet har efter bästa förmåga försökt hantera dessa frågor under åren. Tyvärr har våra motparter en helt motsatt åsikt och detta återspeglas ofta i vår förhandlingsverksamhet vid övergångar av verksamhet, entreprenader samt vid våra avtalsförhandlingar. Det är svårt att rättvist jämföra olika kollektivavtal med varandra. Lön är en faktor, kompetens - och erfarenhetstillägg, arbetstider och semester är andra faktorer som måste vägas in. Det krävs ofta noggranna utredningar innan man kan avgöra vilket som är det bästa avtalet. Förutom löner, förmåner och de allmänna villkoren kan det finnas ett värde i att tillhöra ett större kollektiv vid uppsägningar, omplaceringar, möjlighet att byta stationeringsort etc. Internt har vi vissa gränsdragningsproblem, terminal och hamn konkurrerar delvis med varandra och säkerhetskontrollerna på några av våra flygplatser uppvisar också liknande problem. Sedan gammalt utför väktare vissa uppdrag i hamnar. Inom exempelvis buss och taxi har arbetsgivarna hoppat runt och anpassat arbetsuppgiften till det billigaste avtalet. Vid sidan av våra mellanhavanden med motparten hamnar vi också emellanåt i gränsdragningstvister med andra förbund inom LO, vi har även gränsdragningar med tjänstemännen. Tyvärr vore det en lögn att påstå att förbunden alltid resonerar med medlemmarnas villkor för ögonen, vi möter ibland förbund i 227
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 samband med gränsdragningstvister som har som enda mål att tillskansa sig så många medlemmar som möjligt. Bemanningsföretagen påverkar också bilden men LOs bemanningsavtal är konstruerat så att det inte ska konkurrera med avtalet på platsen de verkar. Internt har vi större möjlighet att hitta den bästa lösningen för våra medlemmar då det i dessa sammanhang i grunden handlar om en väldigt enkel princip, det vill säga att två slår en. Med andra ord får arbetsgivaren i princip rätta sig efter vår uppfattning under förutsättning att arbetsuppgiften finns i båda avtalen. Detta kräver dock att arbetsgivaren respekterar och rättar sig efter Transports beslut. Det är i dagsläget oklart vilket rättsläge vi befinner oss i om arbetsgivaren skulle fortsätta följa det avtal de själva väljer Inom LO hanteras gränsdragningar med hjälp av LOs organisationsplan och vi har där möjlighet att påverka genom arbetet i LOs styrelse och på LO-kongressen. Tyvärr har vi negativa erfarenheter av dessa frågor inom LO-familjen, främst på bussidan, men även Linta-frågan finns i färskt minne. Som litet förbund är det ofta svårt att få rätt mot de större förbunden och LOs organisationsplan lämnar ibland utrymme för tolkningar. Förbundet och förhandlingsavdelningen kommer alltid att verka för att bästa avtal ska gälla och att detta är en av de grundläggande uppgifterna i att tillvarata medlemmarnas intressen. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att anse motion Dd 2 besvarad 228
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 Motion Dd 3 Eget kollektivavtal för Terminal/lager Avdelning 20 Förbundets medlemmar inom terminal/lager omfattas idag av två kollektivavtal, där enbart ett undantag omfattas av terminalavtalet tecknat mellan förbundet och Almega/tjänsteföretagen. Det stora flertalet omfattas av Transportavtalet. Det som kan konstateras är att genom att samtliga medlemmar inte går under ett kollektivavtal har det försämrat medlemmarnas chans till framförflyttade positioner rejält. Tyvärr har terminal/lagerarbetarna fått smaka på BA:s beska piller då man har penetrerat sönder Transportavtalet genom juridik istället för ett förhandlingstekniskt hantverk. Man har hamnat mitt i Biltrafikens Arbetsgivareförbunds sylvassa klor. Terminalföretagen har blint lyssnat på BA:s rådgivning och genomfört försämring efter försämring för våra medlemmar. För att sätta stopp på den här utvecklingen krävs självklart starka lokala organisationer även ute på arbetsplatserna, vilket organizerprojektet har visat. Men för att medlemmarna skall kunna känna en tillit till sitt yrke krävs även ett anpassat kollektivavtal enbart för denna yrkeskår inom förbundet. Det här verktyget finns redan idag och är tecknat mellan Almega/tjänsteföretagen och Transportarbetareförbundet. Ett kollektivavtal som är anpassat efter verksamheten där arbetstidsparagraferna är skrivna för verksamheten och inte smittade av arbetstidsskrivningar för åkeriverksamhet. Vi föreslår att: förbundets terminal/lager-medlemmar skall omfattas av ett eget kollektivavtal och 229
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 att: förbundet inför nästa avtalsförhandling arbetar fram ett förslag till kollektivavtal vilket skall omfatta samtliga medlemmar. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Dd 3 Motionären skriver i motionen att vi ska inleda förhandlingar med Almega och föra över terminal/lager ifrån Transportavtalet till avtalet med Almega. Tyvärr finns det ett stort problem med den tanken och det beror på att de flesta företag som har terminal/lager har avtal med Biltrafikens Arbetsgivareförbund och inte med Almega. Förbundets ambitioner är att skilja terminal/lager från åkeri vid nästa avtalsrörelse. Arbetet startade redan vid avtalsförhandlingarna 2011 då ledningsgruppen gjorde ett eget avtal och vi påbörjade argumentationen för ett eget avtal för terminal/lager. Efter avtalsförhandlingarna 2011 tryckte även förbundet upp små avtalsböcker i A6-format där man separerade åkeri och terminal/ lager. Vi kommer att fortsätta arbetet med att försöka skilja på dessa arbetsgrupper även vid nästa avtalsrörelse 2013. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att anse motion Dd 3 första att-satsen besvarad och att avslå motion Dd 3 andra att-satsen 230
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 Motion Dd 4 Reglera AGB i kollektivavtalen Avdelning 29 AGB-försäkringen är i regel i samband med uppsägning ett viktigt ekonomiskt tillskott för den berörde. Det är därför viktigt att arbetstagaren inom rimlig tid får möjlighet att kunna pröva möjligheten att få ersättning från AGB-försäkringen. För att kunna pröva försäkringen krävs vanligtvis en underskrift från både arbetstagare och arbetsgivare. Tyvärr händer det att arbetsgivare trots begäran från arbetstagaren inte skriver under och/eller tillsänder arbetstagaren/försäkringshållaren underlaget för att denna skall kunna pröva sin rätt till AGB-försäkringen. Motionären vill därför att kongressen skall besluta: att Svenska Transportarbetarförbundet arbetar för att arbetsgivare alltid skall utge påskrivet/underskrivet AGB-underlag till arbetstagaren personligen senast en månad efter att arbetsgivaren har mottagit eller fått en begäran om utskrift från arbetstagaren eller den i dess ställe och att det i kollektivavtalen för Svenska Transportarbetarförbundet skall skrivas in att arbetsgivaren alltid skall utge påskrivet AGB-underlag till den anställde senast en månad efter anställningens avslutande. 231
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Dd 4 I motion Dd 4 föreslås Motionären vill därför att kongressen skall besluta: att Svenska Transportarbetarförbundet arbetar för att arbetsgivare alltid skall utge påskrivet/underskrivet AGB-underlag till arbetstagaren personligen senast en månad efter att arbetsgivaren har mottagit eller fått en begäran om utskrift från arbetstagaren eller den i dess ställe och att det i kollektivavtalen för Svenska Transportarbetarförbundet skall skrivas in att arbetsgivaren alltid skall utge påskrivet AGB-underlag till den anställde senast en månad efter anställningens avslutande. Motionären påpekar ett problem som våra medlemmar kan råka ut för när man har blivit uppsagd från sitt arbete. AGB försäkringen ingår i kollektivavtalsförsäkringarna och det är en partsförsäkring. Den ger ersättning till våra medlemmar om det uppstår en arbetsbristsituation hos arbetsgivaren. Det kan också vara andra orsaker till att man blir arbetslös t.ex. konkurs eller att arbetsgivaren inte finns kvar av andra orsaker. Försäkringen fungerar så att om det som motionären beskriver uppstår, kan man som enskild ändå skicka in underlaget till AFA och få ut den ersättning man är berättigad till trots att arbetsgivaren inte skriver på underlaget. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att anse motion Dd 4 besvarad 232
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 Motion Dd 5 Stimulera lokala lönesystem Avdelning 46 Förbundet är tämligen ensamt om att hävda tarifflönesystemet i centrala riksavtal. Vidhållandet av tarifflönesystemet och att centrala påslag skall användas för att höja tarifferna har inneburit att, med något undantag, ingångslönerna i av förbundet tecknade kollektivavtal är anständiga. Ja, i jämförelse med ingångslönerna i av andra förbund tecknade avtal, höga. Arbetsgivarna har därför uttryckt att de vill förändra ingångslönerna, vilket förbundet konsekvent sagt nej till. Tarifflönesystemet innebär även inkomsttrygghet i så måtto att medlemmarna vet vilken lön de ska ha enligt avtal. Nackdelen med att konsekvent alltid hävda tarifflönesystemet enligt riksavtal är bland annat att produktivitetsvinster i enskilda företag alltid tillfaller företaget. Riksavtalssystemet uppmuntrar heller inte till att utveckla lokal facklig aktivitet i lönefrågan. Det finns inget som förhindrar en sådan aktivitet i förbundets kollektivavtal, tvärtom finns det i Transportavtalet skrivningar om premie- och ackordslöner. Förbundet har dock inte prioriterat att utveckla lönesystem som innehåller rörliga komponenter. Skrivningarna om detta betraktas i många fall som föråldrade. Tvärtom har den uttalade politiken varit ett kraftfullt nej till allehanda potter. På de flesta arbetsplatser saknas därför facklig potträning och därmed förmåga att förhandla om fördelning av produktivitetsvinster. Den utbildning som sedan något år kommit igång inom förbundet med titeln, Kampen om produktiviteten, är ett steg till förbättrad potträning. Men om det är något som framkommit i denna utbildning, så är det brister i kunskap om förhandlingar kring lokala lönesystem. Och det är inget att förvåna sig över då 233
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 kulturen i förbundet sedan 70-talet varit tarifflönesystemet. För hur många har studierna av kampen om produktiviteten stämt till eftertanke och funderingar omkring hur lokala lönesystem kan utvecklas. Vi är övertygade om att med nuvarande ordning med Medlingsinstitutet och industrinormen måste vi inom förbundet utveckla tarifflönesystemet så att det tillåter löneglidning utöver centrala avtal. Helt enkelt bli mer industrilika. Ett sätt att åstadkomma en sådan förändring är att stimulera utvecklingen av lokala lönesystem. System som medlemmarna på den enskilda arbetsplatsen är bärare av. Vi tror att ett sådant ansvar kan bidra till att utveckla det lokala fackliga arbetet. Utvecklandet av lokala lönesystem för att tillgodogöra sig produktivitetsvinster innebär inte en avveckling av tarifflönesystemet, utan tvärtom en möjlighet till löneglidning utöver tarifferna. En sådan förändring av förbundets lönepolitiska kultur måste, för att röna framgång, ha aktivt stöd från hela vår organisation. Vi föreslår att kongressen beslutar att stimulera utvecklandet av lokala lönesystem på arbetsplatser som så önskar att skapa en organisation för stöd åt arbetsplatser som önskar utveckla lokala lönesystem och att utvidga och permanenta utbildningen i kampen om produktiviteten. 234
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Dd 5 I motion Dd 5 förslås att stimulera utvecklandet av lokala lönesystem på arbetsplatser som så önskar att skapa en organisation för stöd åt arbetsplatser som önskar utveckla lokala lönesystem och att utvidga och permanenta utbildningen i kampen om produktiviteten. Förbundsstyrelsen tvingas konstatera att det under de senaste 15 åren inte skett någon rörelse i riktning med motionen förutom Stockholms miljöarbetare. Förbundsstyrelsen har dock verkat för att försöka ändra inriktning genom utbildning och diskussioner vid möten för att stimulera och utveckla så att vi på lokal nivå kan börja påverka våra löner över de centrala avtalen. Förbundsstyrelsen kan även efter utbildningen av våra lokala funktionärer konstatera att rörelsen inte tagit något steg framåt. Vi tror att det behövs mer utbildningar även med våra förtroendevalda och vanliga medlemmar. Förbundsstyrelsen kommer även i fortsättningen att verka för att våra medlemmar ska få ta del av produktiviteten genom att se till att det utbildas mer i Svenska Transportarbetareförbundet. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att avslå motion Dd 5 235
Avtalsfrågor. Motionerna Dd 1 Dd 24 Motion Dd 6 Definiera arbetsuppgifterna Avdelning 5 Arbetsgivarna tär på gränserna och lägger mer alternativa arbetsuppgifter på de olika yrkesgrupperna som inte tillhör yrket. Allt för att uppnå maximal produktivitet utan att förhandla om den lön och kompetens arbetsuppgifterna är värda. Värdetransport som kör leveranser av varor eller post, väktare som ska tömma och åka med sopor till sopcontainrar. Parkeringsvakter och biljettkontrollanter som går ner 5 000 kronor i lön för samma arbete för att de blev anställda av annat yrkesföretag. Ordningsvakter ska måla om stängslet på företaget när det finns tid över. Arbetsgivarna har rätt att leda och fördela arbetet. Den enda juridiska lösningen till att begränsa denna möjlighet, är via kollektivavtal eller medbestämmandeavtal. Det är vi, den fackliga organisationen, som är motparten på arbetsmarknaden som ska påvisa att man inte ska lönedumpa yrkena. T.ex.. att man byter till ett bemanningsföretag eller entreprenörföretag som går under andra kollektivavtal i syfte att lönedumpa ett helt yrke. Lönedumpning av yrkesrollerna och deras kompetens, detta förhållandesätt och strategi som arbetsgivarna visar, är av klara ekonomiska grunder. De sänker en hel yrkesrolls status och lön utan att förhandla överhuvudtaget. Andra konsekvenser är att stressen ökar för våra arbetskollegor, dels genom mer arbetsuppgifter, men även psykologiskt att inte känna sig trygg och stolt i sin yrkesroll. Vi föreslår att kongressen beslutar att förbundet ska verka för att arbetsuppgifterna för transports olika yrkeskategorier tydligt definieras i kollektivavtal att förbundet ska verka för att det i våra kollektivavtal förs in 236