Landstingets ledningskontor den 11 april 2016

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 1 (88) Plats och tid ande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala, 2016-04-05, kl. 13.00 16.00 Börje Wennberg (S), ordf. Johan Edstav (MP), vice ordf. Bengt-Ivar Fransson (M), ersättare för Nina Lagh (M) Bertil Kinnunen (S) Thomas Eriksson (S), ersättare för Vivianne Macdisi (S) Majlene Ahlgren (S) Johnny Svahn (S) Tobias Renberg (S), ersättare för Ida Svensson (S) Annika Forssell (MP) Ersättare Kerstin Ramdén (S) Erik Hemmingsson (MP) Sofia Rogozinska (V) Landstingets ledningskontor den 11 april 2016 Sekreterare Jessica Bräck Malena Ranch (MP) Sören Bergqvist (V) Anna-Karin Vaz Contreiras (C), ersättare för Måns Vilhelmsson (M) Allan Kruuka (M) Johan Örjes (C), ersättare för Johan Nilsson (M) Lena Lundberg (L) Carl Nettelblad (L) Annika Krispinsson (C) Anna-Karin Klomp (KD) Simon Alm (SD) Tjänstemän Staffan Isling, landstingsdirektör Jessica Bräck, sekreterare Jessica Elgenstierna, presschef Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Jens Larsson, chefsjurist Martina Melander, kommunikationschef Sofia Löfkvist, pol. sek. Felicia Sundmark, pol. sek Paragrafer 78 129 Ordförande Justerande Börje Wennberg Anna-Karin Klomp Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Landstingsstyrelsen 2016-04-05 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift 2016-04-12 Datum för anslags nedtagande Landstingets ledningskontor 2016-05-04 Utdragsbestyrkande

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 2 (88) 78 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser Anna-Karin Klomp (KD) att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: måndagen den 11 april 2016. 79 Fastställelse av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ärende 84, Årsredovisning 2015, Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling, och ärende 96, Effektivare ankomstregistrering för patienter inom Landstinget i Uppsala län utgår samt tillägg ärende 129, initiativärende av Lena Lundberg (L) och Carl Nettelblad (L) om att säkerställa korrekta upphandlingar.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 3 (88) Dnr LS 2016-0003 80 Landstingsdirektörens rapport Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom landstinget enligt bilaga. Bilaga 80 Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Bertil Kinnunen ger en muntlig komplettering av rapporten vad avser kollektivtrafikverksamheten och att trafiken fick ställas in i Gottsunda mot bakgrund av de oroligheter som varit. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 4 (88) Dnr LS 2016-0001 81 Årsredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna landstingets årsredovisning för 2015, att godkänna kollektivtrafiknämndens, kulturnämndens, varuförsörjningsnämndens samt produktionsstyrelsens förvaltningar (Akademiska sjukhuset, Landstingets resurscentrum och Landstingsservice) underskott 2015. Bilaga 81 Landstingets resultat 2015 är minus 106 miljoner kronor. Balanskravsresultatet är minus 109 miljoner kronor. I balanskravsresultatet ingår engångsintäkter från AFA-försäkring och SPV på 114 miljoner kronor. Om dessa exkluderas är resultatet minus 223 miljoner kronor. Det justerade resultatet ska jämföras med landstingets budget som var plus 37 miljoner kronor. Det försämrade resultatet jämfört med budget kan till stor del förklaras av underskott i landstingets verksamheter och då främst Akademiska sjukhuset. För 2014 var balanskravsresultat minus 34 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämnden (-26,1 mnkr), kulturnämnden (-0,4 mnkr), varuförsörjningsnämnden (-0,3 mnkr) och produktionsstyrelsens förvaltningar; Akademiska sjukhuset (-233,0 mnkr), Landstingsservice (-38,8 mnkr), Landstingets resurscentrum (-18,7 mnkr) har negativa resultat 2015. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut, med en strykning i årsredovisningen på sid. 28 samt om ändringar i tabellerna på sid. 27 och 65. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt reviderat förslag.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 5 (88) Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 6 (88) Dnr LS 2016-0065 82 Landstingsstyrelsens övergripande verksamheters årsredovisning 2015 Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna landstingsstyrelsens övergripande verksamheters årsredovisning för 2015. Bilaga 82 Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar Landstingets ledningskontor, förtroendemannakostnader (inklusive Patientnämndens kansli), centrala avgifter, regional verksamhet och finansverksamhet. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter redovisar sammanlagt ett överskott på 91 miljoner kronor. Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 110 miljoner kronor. Resultatet kan jämföras med en budget på plus 26 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen beror på obudgeterade engångsintäkter för AFA Försäkring och kostnadsersättning från Statens tjänstepensionsverk (SPV), om dessa poster exkluderas så är resultatet minus 4 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen mot budget beror på lägre skatteintäkter än förväntat och en justering av semesterlöneskulden. Landstingets ledningskontor inkl. centrala förtroendemannakostnader, regionala medel och centrala avgifter redovisar ett underskott på 19 miljoner kronor. Resultatet kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Årets negativa resultat kan framförallt förklaras av kraftigt ökade kostnader för smittskyddsläkemedel, landstinget får dock en viss kompensation för dessa kostnader av staten. Av redovisningsskäl så hamnar bidraget på finansförvaltningen och underskottet på Landstingets ledningskontor. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 7 (88) Kopia till: Ekonomidirektören Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 8 (88) Dnr LS 2016-0019 83 Styrelsers och nämnders årsredovisningar och verksamhetsberättelser 2015 anmälningsärende Landstingsstyrelsen beslutar att lägga redovisningarna till handlingarna. 2013-02-25, 5, godkände landstingsstyrelsen åtgärder i syfte att effektivisera styrelsens utförande av sin uppsiktsplikt. Rapportering av styrelsers och nämnders ekonomi och verksamhet ska ske till landstingsstyrelsen i enlighet med fastställda återrapporteringsrutiner. Produktionsstyrelsens, hälso- och sjukvårdsstyrelsens, kulturnämndens och kollektivtrafiknämndens årsredovisningar föreligger nu för landstingsstyrelsen. Avseende patientnämndens årsredovisning tar nämnden beslut om den vid sitt sammanträde i april varefter den anmäls till landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 9 (88) Dnr LS 2014-0036 84 Årsredovisning 2015 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling utgår.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 10 (88) Dnr LS 2016-0048 85 Budget och verksamhetsplan 2017 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att för sin del godkänna verksamhetsplan och budgetram för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling för år 2017. Enligt förbundsordningen ska förslag på budget med plan för verksamhet och ekonomi senast den 31 mars tillställas medlemslandstingen/regionerna för godkännande av budgetramen. Förslaget godkändes av direktionen den 8 mars 2016 och direktionen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna verksamhetsplan och budgetram för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling för 2017. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 11 (88) Dnr LS 2016-0034 86 Årsrapporter 2015 för landstingsfullmäktiges beredningar Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att lägga årsrapporter 2015 för beredningen för demokrati, jämställdhet och integration, beredningen för äldre och funktionsnedsatta och beredningen för barn och unga till handlingarna. Årsrapporter över beredningarnas verksamhet 2015 föreligger för behandling av landstingsfullmäktige. Beredningarna arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Beredningarna kan också användas för att bereda eller utreda ärenden. Beredningarna följer även debatten och utvecklingen inom för beredningen relevanta verksamhetsområden. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bildades genom beslut av landstingsfullmäktige i februari 2006 och startade sin verksamhet den 1 januari 2007. Beredningen ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områdena demokrati, jämställdhet och integration. Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor respektive beredningen för barn och unga bildades genom beslut av landstingsfullmäktige den 10 december 2014 och startade sin verksamhet den 1 januari 2015. Beredningarna ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom sina respektive områden samt följa hur landstinget arbetar inom områden som rör barn och unga samt äldre och funktionsnedsatta. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 12 (88) Dnr LS 2016-0037 87 Årsredovisning 2015 Gemensamma kostnämnden anmälningsärende Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att lägga årsredovisning 2015 för Gemensamma kostnämnden till handlingarna. Gemensamma kostnämnden har sammanställt årsredovisning för verksamhetsåret 2015. I årsredovisningen beskrivs verksamheten och det ekonomiska utfallet. Kost redovisar ett negativt resultat för 2015 på 2,1 mnkr. För patientmaten uppgår underskottet till 3,1 mnkr vilket beror på minskad försäljning av antalet patientmatsportioner, högre kostnader för reparation och underhåll, högre sjukskrivningskostnader samt införandekostnader för framtidens patientmat. Kostnämnden beslutade den 25 februari 2016 att fastställa årsredovisningen för 2015 och överlämna den till huvudmännen. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 13 (88) Dnr LS 2016-0063 88 Sjukvårdens Larmcentral uppföljning avseende verksamhet och ekonomi 2016 Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att lägga årsredovisning 2015 för Sjukvårdens larmcentral Landstinget i Uppsala län och Landstinget Västmanland till handlingarna. Landstingsfullmäktige beslutade 2015-02-11, 8, att bilda en gemensam nämnd för ambulansdirigering för Landstinget i Uppsala län tillsammans med Landstinget Västmanland. I samband med landstingsstyrelsens beslut 2015-02-03, 17, gavs även ett uppdrag till landstingsdirektören att genomföra en uppföljning av verksamhet och ekonomi i samband med årsbokslutet 2015. Verksamheten har tagit fram en årsredovisning som väl uppfyller detta uppdrag. Den beskriver verksamheten och ekonomin för året 2015. Sammanfattningsvis kan sägas att verksamheten fungerat bättre än väntat med tanke på de stora utmaningar som fanns med att starta en ny verksamhet av denna typ. Sjukvårdens larmcentral har haft bra svarstider från start, och efter att de basala funktionerna säkrats har fokus varit på att utveckla verksamheten. Budget har överskridits med - 0,8 mnkr som kan härledas till ökade kostnader för teknik samt ett tilläggsavtal med SOS Alarm. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 14 (88) Dnr LS 2016-0039 89 Landstingsarkivets verksamhetsberättelse 2015 Landstingsstyrelsen beslutar, i egenskap av arkivmyndighet, att godkänna landstingsarkivets verksamhetsberättelse 2015. Landstingsarkivet är arkivmyndighetens beredande och verkställande organ. Verksamhetsberättelse för år 2015 har sammanställts där verksamhet och ekonomi för arkivmyndighetens verksamhetsområde presenteras. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: Förvaltningschefen, Landstingets resurscentrum Anne Hallvig Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 15 (88) Dnr LS 2016-0064 90 Landstingets miljöredovisning 2015 Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna Miljöredovisning 2015 för Landstinget i Uppsala län. Miljöredovisning 2015 för Landstinget i Uppsala län följer upp målen i landstingets miljöprogram 2015 2018. Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget samt inte minst till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: Miljöchefen Exp. 2016- Sign..

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 16 (88) Dnr LS 2016-0068 91 Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län (2016-2018) Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anta Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län enligt bilaga. Bilaga 91 a Särskilt yttrande Sören Bergqvist (V) inkommer med särskilt yttrande. Bilaga 91 b Landstingsfullmäktige beslutade 2015-11-23, 129, om föreliggande Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen och nämnder i Landstinget i Uppsala län. Det är obligatoriskt för fullmäktige att utfärda reglementen för styrelser och nämnder, vilket framgår av 6 kap. 32, kommunallagen. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut, med nedanstående korrigering på sidan 11 avseende fastighets- och servicenämndens uppdrag: Fastighets- och servicenämnden har vidare följande uppdrag: Drift och översyn av landstingets lokalbestånd. Löpande fastighetsfrågor. Tillhandahållande av effektiva stödprocesser för kärnverksamheten. Tillämpningar av miljöprogrammet. Verksamhetsanknuten service. Energifrågor.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 17 (88) Transporter. Mat/kost. Bereda behov av fastighetsinvesteringar i samband med framtagande av investeringsplan. Fastighetsinvesteringar i enlighet med landstingets investeringsprocess och inom av fullmäktige antagen investeringsbudget. Immateriella och övriga materiella investeringar. Genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Upphandlingar inom verksamhetsområdet. Städverksamhet. Utrustning. Sören Bergqvist (V) yrkar att det i reglementet, under fastighets- och servicenämnden, ska läggas till följande punkt under uppdrag: Avgifter i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut. Sören Bergqvist yrkar vidare att landstingsstyrelsen därmed konstaterar att fastighets- och servicenämnden idag inte har befogenhet att besluta om avgifter. Ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till Sörens Bergqvist (V) första yrkande och avslag på Sören Bergqvist andra yrkande. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag, inklusive ovan nämnda korrigering på sidan 11 avseende fastighets- och servicenämndens uppdrag. Ordföranden ställer Sören Bergqvists (V) första yrkande mot avslag och finner att landstingsstyrelsen bifaller Sören Bergqvists yrkande. Ordföranden ställer Sören Bergqvists (V) andra yrkande mot avslag och finner att landstingsstyrelsen avslår Sören Bergqvists yrkande. Kopia till Landstingsfullmäktige Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 18 (88) Dnr LS 2016-0065 92 Revidering av tillämpningsföreskrifter för Resepolicy för Landstinget i Uppsala län Landstingsstyrelsen beslutar att att ge landstingsdirektören i uppdrag att revidera resepolicyns tillämpningsföreskrifter samt att utreda och komma med förslag på styrmedel angående tjänsteresor, senast till landstingsstyrelsens sammanträde i november 2016, vid landstingsstyrelsens sammanträde i november 2016 redovisa en utredning om intern klimatkompensation. Landstingsfullmäktige beslutade om ny resepolicy 2003-09-22. I samband med detta fastställdes även tillämpningsriktlinjer som reviderades enligt beslut i landstings-styrelsen 2009-12-21. Policyn anger övergripande regler för hur anställda och förtroendevalda ska genomföra resor i tjänsten. De till policyn bilagda tillämpningsföreskrifterna konkretiserar regler för olika resesätt. Landstinget har höga ambitioner att minska sin klimatpåverkan, samtidigt visar årets att miljöredovisning att koldioxidutsläppen för tjänsteresor och främst från flygresor ökar. På grund av policyn med tillhörande tillämpningsföreskrifters ålder är det rimligt att genomföra en översyn. I samband med detta bör även möjligheten till klimatkompensation, förslagsvis för sträckan Stockholm-Göteborg i ett inledande skede utredas. En annan åtgärd som är viktig för att minska utsläpp från såväl tjänsteresor som patientresor är kommande digitaliseringsstrategi med tillhörande handlingsplan. Landstingsstyrelsens ordförande yrkar att första att-satsen revideras till: att ge landstingsdirektören i uppdrag att revidera resepolicyns tillämpningsföreskrifter samt att utreda och komma med förslag på styrmedel angående tjänsteresor, senast till landstingsstyrelsens sammanträde i november 2016, Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt reviderat förslag.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 19 (88) Kopia till Miljöchefen HR-direktören IT-direktören Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 20 (88) Dnr LS 2016-0049 93 Tobacco Endgame, ett rökfritt Sverige 2025 Landstingsstyrelsen beslutar att ställa sig bakom det nationella initiativet Tobacco Endgame, rökfritt Sverige 2025. Rökningen beräknas vara den enskilt största riskfaktorn för sjukdom och död och en betydande orsak till den ojämlika hälsan i samhället. Trots ökande kunskap om orsakssamband och effektiva motåtgärder går det tobaksförebyggande arbetet för långsamt. WHOs tobakskonvention, ratificerad av Sverige 2005, innehåller den breda åtgärdspanel som krävs för en varaktig minskning av rökningen och därmed en minskad sjukdomsbörda. Några länder har - med stöd från Tobakskonventionen tagit initiativ till en ytterligare skärpning mot rökning genom politiska beslut. Ett måldatum har preciserats då tobaksrökning ska ha minskat till noll eller nära noll. Exempel på sådana länder är Nya Zeeland vars politiska ambition är att vara essentially smoke-free, alltså praktiskt taget rökfritt år 2025, Irland (2025), Skottland (2034) och Finland (2040). Denna strategi som fått namnet Tobacco Endgame innebär ett perspektivskifte som bidrar till ett ökat fokus på kraftfulla åtgärder för ett minskat tobaksbruk. I Sverige har Tobaksfakta, en oberoende tankesmedja tagit initiativ till en svensk version Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 med fokus i första hand på cigarrettrökning. I februari ställde sig den svenska regeringen, i beslutet om en förnyad strategi för alkoholnarkotika, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020, bakom målet om att nå ett rökfritt Sverige till år 2025. Denna målsättning har bedömts som realistisk förutsatt att den åtföljande handlingsplanen omfattar implementering av Tobakskonventionens breda åtgärder. Ett 90-tal organisationer har ställt sig bakom tanken med en Tobacco Endgamestrategi, varav flera landsting/regioner, Region Jämtland Härjedalen, Landstinget i Kalmar län, Region Örebro län samt Region Gävleborg. Att ställa sig bakom strategin innebär att man bejakar följande punkter: - Vi förstår bakgrunden och behovet av att skärpa den tobaksförebyggande strategin;

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 21 (88) Vi stödjer principen att ett årtal ska preciseras då rökningen ska vara kraftigt begränsad; Vi stödjer en bred opinionsbildning för ett politiskt beslut med den inriktningen. Att ställa sig bakom strategin är ett sätt att långsiktigt bidra till att minska invånarnas rökvanor och rökrelaterade sjukdomar samt landstingets omfattande vårdinsatser och kostnader samt för att öka stödet för regeringens beslut om en Tobacco endgame-strategi. Rökningens hälsoeffekter och samhällskostnader i Uppsala län beräknas vara 470 dödsfall, 3600 insjuknade samt en kostnad på 1 074 miljoner per år. Under våren kommer Uppsala län att revidera det regionala åtgärdsprogrammet, ANDT Uppsala län 2016-2020, utifrån den nationella ANDT-strategin. Genom detta åtgärdsprogram uttrycker länet sin viljeinriktning om hur den nationella politiken ska genomföras utifrån förutsättningarna i Uppsala län. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Exp. 2015- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 22 (88) Dnr LS 2016-0128 94 Bidrag för glasögon till barn och unga Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå landstingsfullmäktige besluta att att bidrag till glasögon eller kontaktlinser för barn och unga från och med 8 år till och med det år barnet fyller 19 år, i Landstinget i Uppsala län, ska uppgå till 800 kr, bidrag till glasögon eller kontaktlinser för barn från och med 0 till och med 7 år, i Landstinget i Uppsala län, från och med 1 maj 2016 ska uppgå till 800 kr. Riksdagen har fattat beslut om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i lag (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga. Lagen, som gäller fr.o.m. 1 mars 2016, innebär att landstingen ska lämna bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga från och med 8 år till och med det år barnet fyller 19 år och omfattas av landstingens skyldighet att erbjuda hjälpmedel enligt 3 b hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Detsamma gäller den som erbjuds hälso- och sjukvård med stöd av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Bidraget ska lägst uppgå till 800 kr per person. I dag ger Landstinget i Uppsala län ett bidrag på 550 kr per person till barn i åldersgruppen 0-7 år. Hälsa och habilitering bedömer att bidragsnivån bör vara enhetlig, d.v.s. uppgå till 800 kr per person även i åldersgruppen 0-7 år. De ökade kostnaderna för en höjning bedöms till 150 000 kr per år och finansieras inom ram av de medel som förvaltningen får för glasögonbidrag. Förslaget är att bidragsnivån för barn och unga 0-7 år höjs till 800 kr per person fr.o.m. den 1 maj 2016. Hälsa och habilitering bedömer att förslaget om en enhetlig tillämpning av bidragsnivån till 800 kr per person ger en mer jämlik tillgång till glasögon för barn och ungdomar i åldern 0-19 år. Vårdstyrelsen beredde ärendet 2016-03-23, 37.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 23 (88) Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Landstingsfullmäktige Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 24 (88) Dnr LS 2016-0052 95 Organisationsbidrag till RFHL 2016 Landstingsstyrelsen beslutar att ge bidrag om 115 000 kronor till RFHL Uppsala län, Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling. RFHL har inkommit med en ansökan om ett treårigt partnerskap med landstinget 2016-2018, kring läkemedelsproblem med psykoaktiva läkemedel. Föreningens målgrupp är de som mår dåligt av psykoaktivt verkande mediciner och som inte tar hjälp av hälso- och sjukvården. RFHL önskar en utveckling till ett partnerskap av de tidigare treåriga överenskommelser landstinget har haft med RFHL fram till 2016. Enligt RFHL ger ett partnerskap möjlighet att i samverkan utveckla råd och stöd till personer som är drabbade av läkemedelsberoende eller andra biverkningar av psykoaktiva substanser. Akademiska sjukhuset har sedan 2010 ett uppdrag att erbjuda psykoterapi till läkemedelsberoende. I uppdraget ingår att vårdinsatserna ska utformas och ges i samverkan med andra vårdaktörer så att effektiva vårdkedjor åstadkoms. Särskilt ska samverkan ske med aktörer inom beroendepsykiatri och primärvård. Samverkan ska även ske med andra aktörer så att alla kan få hjälp. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att kvalitetssäkra de råd och det stöd som ges. Landstingsstyrelsen bedömer därför att det inte är aktuellt att teckna ett partnerskap med RFHL utan föreslås att istället godkänna ett föreningsbidrag till RFHL om 115 000 kronor för 2016, vilket motsvarar nuvarande nivå. Medel belastar ansvar 22045, bidrag till föreningar. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: RFHL Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 25 (88) Dnr LS 2016-0053 96 Effektivare ankomstregistrering för patienter inom Landstinget i Uppsala län utgår.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 26 (88) Dnr LS 2016-0054 97 Strategi för digitalisering i Landstinget i Uppsala län Landstingsstyrelsen beslutar att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en strategi för digitalisering för Landstinget i Uppsala län, enlig nedan beskriven struktur, senast till landstingsstyrelses sammanträde i juni 2016. De övergripande, styrande dokumenten som idag finns för IT-området är inaktuella och behöver ses över. Landstingsfullmäktige beslutade 2008-04-21, 42, om en IT-policy för landstinget. Landstingsdirektören får nu i uppdrag att ta fram en strategi för digitalisering i Landstinget i Uppsala län. Den framtagna strategin kommer att ersätta den tidigare beslutade IT-policyn. Detta dokument blir styrande och vägledande och fastslår inriktning för IT-området och de landstingsövergripande principer som ska gälla. I dokumentet beskrivs också roller och ansvar för framtagande, genomförande och uppföljning. Strategin för digitalisering, tillsammans med strategier för landstinget övriga verksamhetsområden, som exempelvis ehälsa och etrafik, lägger grunden för andra typer av styrande dokument såsom delstrategier, riktlinjer, handlingsplaner och systemförvaltningsplaner (pm3). Strategin för digitalisering realiseras genom handlingsplaner.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 27 (88) Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: IT-direktören Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 28 (88) Dnr LS 2016-0055 98 Strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård 2016 2018 Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård 2016 2018 enligt bilaga. Bilaga 98 I kommunallagen (1991:900), 6 kap, 7, anges att nämnderna/styrelserna inom ett landsting ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården har lämnats över till en juridisk person eller en enskild individ, exempelvis en privat utförare. Som ett led i arbetet med att fullgöra kraven i kommunallagen har ett förslag på en strategi tagit fram för politiskt beslutsfattande som ska ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet på tjänstemannanivå. Landstinget har sedan hösten 2013 utvecklat arbetet med fördjupad uppföljning (tidigare kallat medicinska och ekonomiska revisioner) och utvärdering av såväl privat som offentlig hälso- och sjukvård. Återrapporteringar av arbetet har skett till hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt beslut i september 2014. Den senaste återrapporteringen till styrelsen avseende genomförda och planerade fördjupade uppföljningar skedde i juni 2015. Under de kommande åren har landstinget för avsikt att fortsätta utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp offentliga och privata vårdgivare i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning från landstinget. Ett arbete kommer även att initieras för att årligen i särskild ordning kunna återrapportera till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året i enlighet med det beslutade landstingsfullmäktigeprogrammet.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 29 (88) Från och med den 1 januari 2015 har landstingets ansvar för uppföljning av privata utförare stärkts i och med ändringar i kommunallagen (1991:900), 3:e och 6:e kapitlet. Av lagen framgår att landstingsfullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b ). Landstingsfullmäktige antog 2015-11-23, 135, ett program för uppföljning av privata utförare 2016-2018. Landstingsstyrelsens hälso-, och sjukvårds- och FoUU-utskott behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 19 februari 2016. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: Vårdstyrelsen Sjukhusstyrelsen Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 30 (88) Dnr LS 2016-0070 99 Cancerplan 2014 2015 för Uppsala-Örebroregionen Landstingsstyrelsen beslutar att lägga redovisningen till handlingarna. I januari 2015 träffades en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om kortare väntetider i cancervården. Regeringen har avsatt 2 miljarder under 4 år (2015-2018) för extra satsningar inom cancerområdet. Den innebär bland annat att alla landsting och regioner ska besluta om att inrätta standardiserade vårdförlopp och att landstingen tillsammans med RCC ska ta fram en handlingsplan för hur ett system med standardiserade vårdförlopp ska införas. Att korta ledtider och skapa standardiserade arbetssätt för cancervården över hela regionen är ett omfattande arbete som kommer att kräva mycket resurser både av landstingen och från RCC. Det finns höga förväntningar från socialdepartementet på att de avsatta två miljarderna mycket snabbt ska driva på utvecklingen mot en förbättrad och mer standardiserad vård inom cancervården. Landstingsstyrelsen beslutade 2014-12-15, 252, att för sin del anta Cancerplan 2014-2015. Landstingsstyrelsen beslutade 2015-03-31, 72, att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården och att anta den handlingsplan för införande som tagits fram i lokala cancerrådets regi. Vid samma tillfälle uppdrogs till landstingsdirektören att ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i Cancerplan 2014-2015 ska genomföras. Genomförandeplanen antogs av landstingsstyrelsen 2015-10-06, 207. I beslutet uppdras också till landstingsdirektören att tillsammans med Cancerrådet Uppsala följa det fortsatta arbetet med genomförandeplanen för Cancerplan 2014-2015 och genomförandet av handlingsplanen för standardiserade vårdförlopp, samt att avrapportera uppdraget till landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 31 (88) Kopia till: Björn Lövgren Ekmehag Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 32 (88) Dnr LS 2016-0071 100 Cancerplan 2016 2018 för Uppsala-Örebroregionen Landstingsstyrelsen beslutar att att för sin del anta Cancerplan 2016-2018 för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, uppdra till landstingsdirektören att, senast till landstingsstyrelsens sammanträde i oktober 2016, ta fram en handlingsplan för hur mål och aktiviteter i cancerplanen ska genomföras i landstinget. Utifrån den nationella cancerstrategin (SOU 2009:11) har regionala cancercentrum (RCC) inrättats i landets sex sjukvårdsregioner, med syfte att öka jämlikheten i cancervården och vrida vårdens perspektiv från organisation och struktur till patienternas fokus. RCC Uppsala Örebro har visionen Regionalt samarbete för att minska insjuknandet i cancer och för en utvecklad cancervård med patienten i fokus. I den nya cancerplanen har denna vision konkretiserats i fem områden med olika åtgärder för att realisera visionen. Planen fokuserar på följande fem områden: Patientens ställning Vårdens struktur Kompetensförsörjning Forskningssamordning Prevention och tidig diagnostik Det framtagna förslaget till cancerplan för åren 2016-2018 är en revision av tidigare cancerplan för åren 2014-2015, som antogs av landstingsstyrelsen 2014-12-15, 252. I planen redovisas olika förslag till åtgärder inom de olika fokusområdena. Som exempel föreslås att alla landsting i regionen ska ansluta sig till satsningen om standardiserade vårdförlopp och att landstingen utvecklar samarbetet för att underlätta genomförandet av de standardiserade vårdförloppen. Vad gäller vården struktur anges i planen bland annat att landstingen under 2016 ska genomföra den beslutade regionala nivåstruktureringen av kolorektal, gynekologisk och urologisk cancer. Patientens och anhörigas roll som medaktörer i vården lyfts fram i planen liksom att alla vårdprocessgrupper ska erbjuda patientföreträdare att medverka i gruppernas arbete. En

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 33 (88) viktig del i planen är olika förslag som syftar till att säkerställa kompetensförsörjningen för sjukvårdsregionens cancervård. Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvård- och FoUU-utskott beredde ärendet vid sitt sammanträde den 14 mars 2016. Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till: Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Samverkansnämndens kansli Registrator, Akademiska sjukhuset Gustaf Ullenhag, ordförande Cancerrådet i Uppsala Claes Juhlin, styrgruppen för Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Björn Lövgren Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 34 (88) Dnr LS 2016-0129 101 Närvårdsarbetet i landstinget Landstingsstyrelsen beslutar att att att ställa sig bakom den av hälso- och sjukvårdsstyrelsen sedan tidigare beslutade, 2015-03-16, 156, inriktningen (strategin) för närvårdsarbetet 2015-2018, uppdra till landstingsdirektören ta fram förlag till ny struktur och organisation för närvårdsarbetet för den kommande Region Uppsalas samverkan med kommunerna. Redovisning av uppdraget ska ske till hälso- och sjukvårds- och FoUU-utskottets sammanträde den 19 augusti 2016, uppdra till landstingsdirektören att redovisa en uppföljning av beslutade närvårdsaktiviteter, samt lämna förslag till eventuellt nya prioriterade aktiviteter för 2017. Redovisning av uppdraget ska ske till hälso- och sjukvårds- och FoUUutskottets sammanträde den 19 augusti 2016. Enligt reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen och nämnder i Landstinget i Uppsala län är en uppgift för hälso- och sjukvårds- och FoUU-utskottet att för landstingsstyrelsens räkning bereda strategiska närvårdsfrågor. I dokumentet, Inriktning av närvårdsutveckling i Uppsala län 2012-2014, definieras närvård som ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvård och social omsorg mellan kommunerna och Landstinget i Uppsala län. Enligt landstingsplanen 2016-2018 är närvård är ett samarbetskoncept som syftar till att mer av vården ska kunna utföras nära patienten, helst i det egna boendet. Ett annat syfte är att minimera patientströmmarna till sjukhusen. Av landstingsplanen framgår att en förutsättning för ett väl fungerande närvårdsarbete är att området ses som en landstingsövergripande fråga och inte en fråga för enskilda förvaltningar. Närvårdsarbetet bygger på tre delar: 1. Landstinget och kommunerna måste dels var och en fullfölja sina uppgifter på bästa möjliga sätt.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 35 (88) 2. Landstinget och kommunerna måste hjälpa och stärka varandra för ökad förmåga. 3. Landstinget och kommunerna måste vid behov hitta gemensamma organisatoriska lösningar för att lösa gemensamma problem. Enligt landstingsplanen ska landstinget driva närvårdsfrågorna utifrån ett helhetsperspektiv, med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt vårdnivå. Detta kräver samsyn och god samverkan med länets kommuner. Landstinget måste ha ett likartat förhållningssätt till samtliga kommuner men vara öppna för att de lokala lösningarna kan se olika ut. Detta beroende på lokala förutsättningar och prioriteringar. När det gäller styrning och organisering av närvårdsfrågorna på länsnivå utgör styrelsen för Regionförbundet i Uppsala län idag ett politiskt forum för gemensamma frågor mellan landstinget och länets kommuner. Tjänstemannaberedning kommuner och landsting (TKL) är ett tjänstemannaforum för gemensamma frågor som rör hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Kommunerna företräds i TKL av förvaltningschefer och landstinget av tjänstemän i ledningsfunktion. Dagens struktur för lokal samverkan kring närvårdsfrågorna innebär att det i varje kommun finns landstings- och kommunpolitiker som regelbundet möts i dialog. Landstingets närvårdsutveckling samordnas genom särskilt utsedda politiker, varav två av dessa har ett huvudansvar att delta i styrgruppsarbetet på lokal nivå. Därutöver finns politiska representanter med lokal anknytning. Närvårdsstrateger och närvårdskoordinatorer samordnar och stödjer utvecklingsarbetet. De sistnämnda har sin placering i kommunerna och är samfinansierade mellan landstinget och länets kommuner. Dagens struktur och organisation för samverkan kring närvårdsfrågorna behöver omprövas i vissa delar i samband med bildandet av Region Uppsala fr.o.m. den 1 januari 2017. Utöver vad som framgår av landstingsplanen kring övergripande mål och syfte för närvårdsarbetet togs under 2015 fram en närvårdsstrategi, Strategi för närvårdsarbetet 2015-2018. Strategin, som är en viktig grund för arbetet under innevarande mandatperiod, fastställdes av hälso- och sjukvårdsstyrelsen i mars 2015. Strategin består av följande punkter: Framtagande av en ny politisk viljeinriktning för 2015-2018. Översyn av organisation och struktur för närvårdsarbetet för att skapa en effektivare region och organisation byggd på helhetstänkande och jämlik vård i hela länet. Prioriterade målgrupper är barn och unga samt personer med psykisk ohälsa i alla åldrar samt äldre. Prioriterade närvårdsaktiviteter för 2015.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 36 (88) När det gäller punkten prioriterade närvårdsaktiviteter ovan har samtliga aktiviteter påbörjats eller genomförts. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har därefter, vid utgången av 2015, kompletterat närvårdsstrategin med en lista över prioriterade aktiviteter för 2016. Enligt beslutet utgör denna en grund inför dialog med länets kommuner om lokala verksamhetsplaner för närvården. Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårds- och FoUU-utskott behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 19 februari 2016. Bertil Kinnunen (S) yrkar att andra att-satsen stryks och den tredje att-satsen revideras med att uppdrag ges till landstingsdirektören om detsamma. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen bifaller Bertil Kinnunens (S) ändringsyrkande. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt reviderat förslag. Kopia till: Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 37 (88) Dnr LS 2016-0130 102 Avveckling av avgiften för screening gynekologisk hälsokontroll Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att avveckla avgiften för gynekologisk hälsokontroll hos barnmorskemottagningarna, att gälla fr.o.m. 2016-07-01. Landstingsstyrelsen beslutar att föreslå vårdstyrelsen besluta att 2 000 000 kronor finansieras av budget för nya beslut inom hälso- och sjukvårdsområdet, ansvar 24999 vårdstyrelsen, för att täcka de ökade kostnaderna för gynekologisk hälsokontroll hos barnmorskemottagningarna. Detta gäller under förutsättning att landstingsfullmäktige beslutar att avveckla patientavgiften, att föreslå vårdstyrelsen besluta att överföra 350 000 kronor för år 2016 och 700 000 kronor fr.o.m. 2017 från ansvar 24999 till sjukhusstyrelsen för att förbättra vårdkedjan vid gynekologisk hälsokontroll. Detta gäller under förutsättning att landstingsfullmäktige beslutar att avveckla patientavgiften, att uppdra till landstingsdirektören att redovisa statistik över antal utförda screeninggynekologiska hälsokontroller till landstingsstyrelsens sammanträde i augusti 2017. Nätverket mot gynekologisk cancer har vid flera tillfällen skrivit till landstinget med uppmaning att avveckla avgiften för screening gynekologisk hälsokontroll. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015-12-15, 215, att ge landstingsdirektören i uppdrag att utreda frågan om att avveckla avgiften. Nätverket har en nollvision att ingen kvinna ska behöva dö i gynekologisk cancer. Om en kvinna deltar i alla tolv hälsokontroller som rekommenderas av Socialstyrelsen minskar risken för cancer med 90 %. I Uppsala län har fler kvinnor än genomsnittet i Sverige insjuknat i cervixcancer de senaste åren. Om man behandlar tidiga former kan man

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 38 (88) förhindra en framtida cervixcancer. Dessa tidiga former kan man hitta på en hälsokontroll. Endast fyra länder i Europa, varav Sverige är ett, har avgift i hela eller delar av landet. I Landstinget i Uppsala län är avgiften för en gynekologisk hälsokontroll 170 kronor från och med 2016-01-01. I Landstinget Västmanland och i Landstinget Dalarna har man också avgift för kontrollen. Stockholm läns landsting och Landstinget Sörmland har ingen avgift för hälsokontrollen. Mödrahälsovården har varit i kontakt med andra landsting och den samlade bedömningen är att storleken på avgiften inte är så betydelsefull för antalet kvinnor som genomgår hälsokontrollen. Andra åtgärder för att öka antalet kvinnor som genomgår kontroll bedöms vara viktigare. Fördelen med avgiftsbefrielse är möjligen vid förstagångskontroller och i områden som är socialt utsatta. Den rekommenderade täckningsgraden är enligt svenska och europeiska dokument 85 % för att uppnå resultat i form av lägre cancerfrekvens av kontrollerna. I Uppsala län var täckningsgraden 66 % år 2013. Våra grannlandsting hade samtidigt högre täckningsgrad, Västmanland 80 %, Sörmland 80 %, Dalarna 90 %. Samtidigt var hörsamheten, det vill säga den andel kvinnor som gör hälsokontroll inom ett år från kallelsen, 33 %. Produktionsstyrelsen tog i november 2015 ett beslut om en handlingsplan för att förbättra vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll. En avgiftsfrihet skulle vara ett komplement till denna handlingsplan samt ett ställningstagande för vikten av förebyggande arbete i form av screening. Den statistik som går att få fram avseende antalet utförda hälsokontroller är bristfällig. Enligt statistiken tog barnmorskemottagningarna 8 794 cytologprover under 2014. Utifrån befolkningsunderlaget bör cirka 27 000 kvinnor kallas varje år för hälsokontroll. Enligt processregistret i Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention (NKCx) togs 18 000 prover under 2014. Det är oklart var de resterande 9 000 proverna togs, men sannolikt har många av dessa prover tagits av privata gynekologer. Ersättningen från landstinget till barnmorskemottagningarna är 233 kronor per besök för gynekologisk hälsokontroll. Under 2015 betalade landstinget ut 830 000 kronor till barnmorskemottagningarna för kontrollerna och patientavgiften var 1 203 000 kronor. Den sammanlagda ersättningen uppgick 2015 till 2 033 000 kronor för 9 316 utförda kontroller. Det är svårt att prognosticera kostnaderna av en avgiftsbefrielse för gynekologisk hälsokontroll. Nedan har två kostnadsscenarier tagits fram: 1. Lika många kvinnor som idag, det vill säga 9 316, kommer att göra hälsokontroll på en barnmorskemottagning. Ökad kostnad: 1 203 000 kronor. 2. Ökad täckningsgrad från 69 % till 80 %, det vill säga 12 222 kvinnor kommer att göra hälsokontroll på en barnmorskemottagning. Ökad kostnad: 2 018 000 kronor.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 39 (88) Målet är att antalet kvinnor som genomgår gynekologisk hälsokontroll ska öka vilket i så fall skulle innebära en ökning av landstingets kostnader på cirka 2 000 000 kronor, enligt scenario två. Denna kostnad är en ersättning till barnmorskemottagningarna och kommer att hanteras av vårdstyrelsen. De beslut produktionsstyrelsen tog i november 2015 för att förbättra vårdkedjan för gynekologisk hälsokontroll kommer att innebära en kostnadsökning på cirka 700 000 kronor vilket kommer att hanteras av sjukhusstyrelsen. Den sammanlagda kostnadsökningen för att nå målet att fler kvinnor skall genomgå gynekologisk hälsokontroll bör hållas samman och tas från vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel. En ökning av antalet hälsokontroller enligt ovan bedöms inte påverka arbetsmiljön negativt för personalen på barnmorskemottagningarna. Antalet utförare av hälsokontroller är så pass många att bedömningen är att det inte kommer att ske någon stor ökning per mottagning. Samråd har skett med mödrahälsovårdsenheten på Akademiska sjukhuset och Akademiska laboratoriet. Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårds- och FoUU-utskott behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 19 februari 2016. Sören Bergqvist (V) yrkar om ett tillägg sist i femte stycket under ärendebeskrivningen samt ett ställningstagande för vikten av förebyggande arbete i form av screening. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen bifaller Sören Bergqvists (V) tilläggsyrkande. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag och Sören Bergqvists (V) tilläggsyrkande. Kopia till: Landstingsfullmäktige Budgetchefen Exp. 2015- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 40 (88) Dnr LS 2016-0131 103 Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer Landstingsstyrelsen beslutar att anmoda vårdstyrelsen att att se över sätt att öka kunskapen och medvetenheten hos Folktandvårdens medarbetare samt att utveckla en struktur för förbättrad samverkan mellan Folktandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst, ta fram riktlinjer vid Folktandvården för tidig upptäckt och bemötande vid våld i familj eller nära relation. Landstingsfullmäktige beslutade 2015-09-30, 101, att bifalla en motion om tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer. Landstingsstyrelsen fick i uppdrag att se över sätt att öka kunskapen och medvetenheten hos Folktandvårdens medarbetare, att utveckla riktlinjer och rutiner vid Folktandvården för tidig upptäckt och bemötande vid våld samt att utreda förutsättningarna för att utveckla en struktur för samverkan mellan Folktandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst. Folktandvården anser att tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer bör prioriteras. Folktandvården har riktlinjer och rutiner för barn som far illa. Dock saknas rutiner och riktlinjer för misstanke mot våld mot vuxna i nära relationer. Samverkan mellan Folktandvården, barnhälsovården och socialtjänsten fungerar bra, men kan utvecklas ytterligare, dessutom är det viktigt att öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet om våld i familj och i nära relationer och ytterligare utbildningsinsatser är därför önskvärda. Vårdstyrelsen ansvarar för verksamheten vid Folktandvården varför vårdstyrelsen föreslås fortsatt bevaka ärendet i enlighet med motionens intentioner samt att ta fram riktlinjer vid tidig upptäckt och bemötande vid våld i familj eller nära relation.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 41 (88) Landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att landstingsstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Vårdstyrelsen Tandvårdsdirektören Exp. 2016- Sign.

Landstingsstyrelsen 2016-04-05 42 (88) Dnr LS 2016-104 Landstingets i Uppsala län forskningspris 2015 Landstingsstyrelsen beslutar att dela ut 2015 års forskningspris till Robert Bodén, Christer Janson, Bo Nilsson och Eva Baecklund. Landstingsstyrelsen instiftade 2009 ett forskningspris för patientnära forskning. Prefekter med ansvar för kliniska områden nominerar kandidater. En arbetsgrupp med representanter för landstinget samt medicinska fakulteten gör urvalet enligt de av landstingsstyrelsen fastställda kriterierna. Fyra priser á 10 000 kronor delas ut. Landstingets pris för insatser inom klinisk forskning tilldelas anställda inom Landstinget i Uppsala län som genom sin forskning bidragit till betydelsefulla förbättringar i hälso- och sjukvården. Arbetsgruppen för utdelning av forskningspris för patientnära forskning föreslår landstingsstyrelsen dela ut 2015 års pris till följande personer: Robert Bodén, docent och överläkare i psykologi, får priset för sin forskning inom de allvarliga psykiska sjukdomarnas biologi och behandling med fokus på schizofreni, bipolär sjukdom och katatoni. En rad studier har genomförts som bland annat visar att patienter med nämnda allvarliga sjukdomar löper påtagligt högre risk att dö efter hjärtinfarkt och har en betydande högre förekomst av metabolt syndrom och diabetes jämfört med personer utan allvarlig psykisk sjukdom och även efter korrigering för livsstilsfaktorer. Christer Jansson, professor och överläkare inom lung- och allergisjukdomar, får priset för sin forskning kring livskvalité och prognos vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Forskningen har påvisat nyttan av strukturerade KOL-mottagningar med astma-kol sjuksköterska och även validerat ett nytt instrument för att bedöma risken för försämringsperioder vid KOL det s.k. DOSE-instrumentet. Han har också studerat kvalitén vid spirometrier utförda i regionen och påvisat stora förbättringspotentialer. Bo Nilsson, professor och överläkare i klinisk naturlig immunitet, får priset för sin forskning av strukturella och funktionella aspekter av komplementsystemet och andra