Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8



Relevanta dokument
Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Storinsgården i Skattungbyn - PDC

Checklista för trädgårdsdesign

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Christl Kampa-Ohlsson

Mjölkkon & biologisk mångfald

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården

Tillsammansodlingen ett designprojekt i permakulturkursen i Stjärnsund Av Carina Liljenvall & Jandi Hallin 2013

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Ekosystem ekosystem lokala och globala

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

ODLING SKAPAR GEMENSKAP OCH TRYGGHET I BAGIS Av: Stockholmshem

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Alltid det svarta fåren!

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Anna Dalins förskoleområde

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Utveckling och hållbarhet på Åland

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Hur mycket jord behöver vi?

Vaddå ekologisk mat?

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander

Småskalig och bostadsnära

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Anna Dalins Förskola JÖNKÖPINGS KOMMUN. Förbättringsarbete för en hållbar utveckling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Demonstrationsträdgården Stjärnsund

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Världens närmaste mat

Att få. blommor och bin. att trivas

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vad ska ni kunna om djur?

En lektion om att tänka källkritiskt. Ämnen: Biologi, Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska.

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Gör din egen jord - komposteramera

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då?

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Upptäck Sverige Lgr 11

Sveriges miljömål.

EkoVision Torsvik. Ett hållbart boende. Visionen är framtagen till utställingen Kretshopp, - utställning om en hållbar värld.

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU

Jordbrukets tekniska utveckling.

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

Nyfiken på ekologisk mat?

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Slutrapport för projektet

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

FRÅN ODLINGSLÅDA TILL HEKTAR

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Permakultur och Skogsträdgårdar i Dalarna

Naturfolk lever av vad naturen ger. Något annat slags folk finns inte

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Bra måltider i skolan

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Min bok om hållbar utveckling

Mat, miljö och myterna

Identifiera dina kompetenser

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Riktlinjer för stadsnära odling på allmän plats i Alingsås kommun

Transkript:

1

Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering Bild 11 11 Designutmaningar 12 Slutsats 12 Framtidsutsikter 12 2

Bakgrund Måns Nilsgården ligger vid foten av Billingens västra sida i den lilla byn Öglunda. Här frodas växtligheten på grund av vattentillgången och den goda jorden. Närheten till stora skogsområden, naturreservat och vattendrag bidrar till en naturligtrik mångfald. Tillsammans med gamla fruktträd, betesmark och faluröda byggnader finner man sig i en fin atmosfär. På gården har det sedan länge odlats frukt, grönsaker och rotfrukter i mindre skala. Bild 1. Satellitbild över landskapet kring Öglunda *Ca 3 ha mark *Växtzon 3 *190m över havet som lägst *Årsmedeltemperatur 7 *Nederbörd 500mm/år *1900 soltimmar/år 3

Bild 2. Satellitbild över Öglunda. Visar Billingen i öst, dalgången i vilken Öglunda ligger samt närheten till sjöar. Bild 3. Öglunda med omedelbara omgivningar. 4

Översikt *Byggnader: Bostadshus Stall Garage Hönshus Vedförråd Jordkällare Växthus *Rikligt med bärbuskar och fruktträd *Gott om skog som kan bli ved/virke Bild 4. Baskarta Måns Nilsgården 5

Bild 5. Baskarta Måns Nilsgården, med höjdkurvor. Bild 6. Solinstrålning vid sommarsolstånd. 6

Bild 7. Solinstrålning vid vintersolstånd. Bild 8. Nuvarande zonindelning. 7

Vision En meningsfull livsstil som inspirerar och ger avkastning En plats för ett rikt hållbart liv, med ett överflöd av mat Nära till grannar men med en känsla av avskildhet Komma nära och känna sig som en del av naturen Rikt djurliv och hög biologisk mångfald. Visa att man kan föda upp djur enligt hållbara metoder. Förädla mat enligt traditionella metoder på förstklassiga råvaror Filosofi Man mår nog bra som människa när naturen är så nära att man känner sig som en del av den. När maten man äter är full av näring och inte bara tomma kalorier. När gemenskap sker på ett personligt plan var dag. När etik, hållbarhet och strävan efter ett gott liv är vardag och inte en dröm. Inriktningen är just mycket på djuruppfödning eftersom det är där det känns som vi gör mest fel i nuläget i världen. Även fast vi köper ekologiskt kött, fisk och ägg så står hållbarheten inte ofta bakom. Djuren matas med föda som inte är lämplig för dem vilket även drabbar oss i nästa led. Jakten på ekonomisk vinning och storskalighet gör ingen lycklig. Framtida systemkomponenter Skogsträdgård Höns Bikupor Mjölkkor Fotbollsplan/lekyta Svampodling Komposttoa Kompost Fiskodling Bed& Breakfast Groddamm Fågelholkar Bra klätterträd Mer gemenskap Häckar Utedusch på sommaren 8

Design I designen har vi försökt tillämpa många av permakulturprinciperna. Vi har utgått från våra tankar, visioner och behov och försökt harmonisera dem med platsen. Genom observation och sunt förnuft har vi formulerat en vision och flera mål där hälsa, produktivitet, mångfald och glädje alla ligger i grunden. Genom att observera platsen har vi identifierat vilka användningsområden olika delar av gården är bäst lämpade till, vilka komponenter som finns idag och vilka vi kan introducera för att öka funktionaliteten och den biologiska mångfalden. Zonerna kommer att förändras kraftigt. Framförallt kommer betesmarken och området för skogsträdgården bli mer välbesökt. Vi hoppas att alla delar av gården kommer att besökas och nyttjas mer flitigt med designförslaget. Bild 9. Framtida zonindelning Sektorernas effekter kommer förhoppningsvis vara gynnsamma, då skogsträdgården ligger i syd-sydvästligt läge med vindskydd från norr och övriga platser för odling har tillgång till sol under större delen av dygnet, framförallt under eftermiddag och kväll. 9

Gynnsamma kopplingar finns till exempel mellan komponenterna kor och höns. Korna ska beta på olika delar av gården i ett rotationssystem där hönsen följer efter och äter upp fluglarver i kornas spillning samt hjälper till att fördela gödslet. Från smörproduktionen som sker med mjölk från korna kommer vi få över skummjölk vilken kan göras till ostmassa, vilken vi ger till hönsen som proteinfoder istället för alternativ såsom soja eller fiskmjöl. I och med att korna betar gräs och örter från hagen, och hönsen äter larver och mjölkprotein hoppas vi producera hälsosamma ägg och mejeriprodukter med bra balans av omega-3 och omega-6. Vi kommer också producera gödsel dels från korna och från vår egen komposttoalett som vi kan använda i eget växthus eller odlingsland, samt dela med oss till behövande grannar. Bin hjälper träd, buskar och blommor med pollinering och bidrar till vår försörjning av honung. Bild 10. Odlingslådor på gården (Maj -14) De viktigaste funktionerna är försörjningen av mat för hushållsbehov och försäljning, och hälsa och glädje av ett balanserat och bra liv. Vi har en rik mångfald av komponenter som bidrar till matproduktionen. Fördröjningen av flöden stöds av komponenterna swales, damm och bäck, regnvatteninsamling, kompostering samt växthusodling som fördröjer och ackumulerar solenergi. Byggandet av resurser sker genom komponenterna kompostering, hållbar odlingsteknik (t ex täckodling) och genom att behålla mycket träd på platsen och gynna träd och buskar i skogsträdgården. De sociala resurserna kommer att byggas genom att göra gården till en plats för lek och upplevelse, inte bara arbete, och genom att bjuda in grannar till en odlingsgemenskap. 10

Behovsinventering Måla/renovera byggnader Rusta upp/köpa in staket och förbereda hage och stall för djurhållning Undersöka möjlighet till fiskodling Anlägga fotbollsplan/lekplats Skaffa bikupor Skapa uteplats/hängställe på husets nordsida Köpa kor, höns och fisk Skogsträdgård Groddamm Snickra Fågelholkar Anlägga Häck mot grannar Komposttoa + kompost Annonsera för Bed and breakfast Renovera hönshus Rusta jordkällare Göra i ordning stenmurar och eventuellt få bidrag Gräva Swales Minska körvelns utbredning Ta bort höga träd i söder för att få in mer solljus och samtidigt ha mer träd och buskar i Norr för att fånga upp kall vind Odla svamp Bild 11. Hönshus med renoveringsbehov 11

Designutmaningar Skapa smidigt och effektivt rotationssystem för betande kor och sprättande höns Hantera markvattnet i slänten öst om huset Inspirera människor till att ställa om, fler småbrukare ökar resiliensen i världen och bidrar till att göra den trevligare och finare Lansera opastöriserat supervitamin-smör Hållbar koskötsel, hönsuppfödning och fiskodling där allt foder produceras inom närområdet Avskärma grannar med växtlighet Skydda höns och fisk från rovdjur Slutsats Resiliensen kommer att öka i och med att vi utökar och hjälper den biologiska mångfalden genom kombinationen av djurhållning och varierad odling, tillsammans med bikupor och gynnsamma miljöer för insekts- och svampliv i skogen. Med flera olika inkomstkällor ökar resiliensen i vår matförsörjning liksom den ekonomiska försörjningen. Framtidsutsikter Inom 5 år ska skogsträdgården ha börjat ta form och ger även viss avkastning från mark- och mellanskikt. Den biologiska mångfalden är hög och sprider sig mellan skog, bikupor och betesmark och manifesteras i god honung samt rik skörd på frukter och bär. Nu har vi klart för oss hur möjligheterna ser ut att utveckla djurhållningen, om vi ska blanda mjölkkor med andra betande djur eller om vi helt enkelt ska skaffa fler kor. Vi kan också börja ta emot besök och håller i studiedagar och kurser för hållbar småskalig djurhållning och lokal matproduktion och förädling. Om 10 år är skogsträdgården gänglig, lummig och ger hög och varierad avkastning. Besökare till Bed&Breakfast-verksamheten liksom vänner, grannar, intresserade och besökande skolklasser kommer hit och ser hur slutna kretslopp harmoniserar med hållbar och hälsosam matproduktion i en livsstil som bjuder in till lek, vila och inspiration. Vid goda ekonomiska förutsättningar är vi nu även småskaliga elproducenter. 12