Tillsammansodlingen ett designprojekt i permakulturkursen i Stjärnsund Av Carina Liljenvall & Jandi Hallin 2013

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tillsammansodlingen ett designprojekt i permakulturkursen i Stjärnsund Av Carina Liljenvall & Jandi Hallin 2013"

Ingemar Engström
för 9 år sedan
Visningar:

1 Tillsammansodlingen ett designprojekt i permakulturkursen i Stjärnsund Av Carina Liljenvall & Jandi Hallin 2013 Va mycket data det blev... när man egentligen bara ville vara ute i landet och påta med fingrarna i jorden...!? //Permakulturstudenten

2 Innehållsförteckning Introduktion/bakgrund Begränsningar Zoner Översiktskarta+Baskarta Jordprov PASTE Hur det började

3 Våren 2009 samlades en skara människor från olika delar av Sverige på Holma folkhögskola i Höör, Skåne, för att starta ett odlingsnätverk. Jandi Hallin blev inbjuden för att bidra med sina erfarenheter från WWOOF och han blev sedan den som gav nätverket dess namn - Mykorrhiza. När människorna slutade folkhögskolan i Holma splittrades de över Sverige igen och likt svampens rottrådar gav nätverket frukt i form av nya odlingsgrupper i bland annat Stockholm, Örebro och Göteborg. I Göteborg var det Selim Kramle tillsammans med Jandi, Åke Wikström och Cirre Gustavsson som tog initiativet. Samtidigt letade också Elinor Askmar från Omställningsrörelsen efter odlingsmark i staden. De gjorde gemensam sak och tillsammans bildade de föreningen Tillsammansodlingen. Omställningsrörelsen i samverkan med Studiefrämjandet gjorde det möjligt att etablera föreningen och föreningsstrukturen. Efter att ha tittat på flera platser träffade föreningen den pensionerade Fobo-konsulten Rune Johansson, som arrenderat och odlat grönsaker i Rävekärr, Mölndal, sedan Han distribuerade KRAV-certifierade grönsaker till ekobutiken FRAM, Hemköp och andra butiker. Detta kom att bli marken där fruktknoppen blommade ut Hur fungerar Tillsammansodlingen idag?

4 Arrende Tillsammansodlingen har främst varit inriktad på annuella grödor, då Mölndals kommun endast beviljar arrende ett år i taget. Det har dock odlats grönsaker på marken i över trettio år och det finns stugföreningar i Mölndal som har haft samma typ av arrende sedan 60-talet. Man kan därför hysa ganska stort hopp om att få fortsätta odla där i många år till, men arrendeformen gör att man inte kan planera långsiktigt eller räkna med att investeringar ska få finnas kvar mer än ett år. Styrelsen i föreningen säger dessutom att de upplever att Mölndal inte har några heliga kor och menar att kommunen kan ställa Rävekärr till förfogande för industri- eller bostadsområden, om det blir aktuellt. Företrädare för Miljöpartiet i Mölndal säger att de för närvarande är upptagna med att bygga i centrum och inte har några avsikter att börja bygga i Rävekärr än på länge. I vår design tar vi hänsyn till att arrendeformen med avseende på fasta byggnader och dyrare investeringar, men måste tillåta oss att planera för några år framåt när det gäller vissa viktiga funktioner. Förhoppningen är ju att Tillsammansodlingen ska få vara kvar och bli en självklar del av Mölndal! Kommentar [1]: Carina Liljenvall: Eventuellt flytta längre ned, utmaningar/begränsningar Så här hittar du till Tillsammansodlingen

5 Baskarta

6 Zoner

7 På en plats där det finns ett bostadshus brukar man typiskt sätta bostadshuset till zon 0. På Tilllsammansodlingen bor ingen, och det finns inget bostadshus, och därför blir zonindelningen lite annorlunda. ZON 0-1 Zon 0 och 1 är det första man möts av vid vägen och utgör även verkstadsskjulet med toalett, verktyg, vattenslang, kylrum, omklädningsrum, cykelställ, sopstation men vi har även valt att ringa in bord och stolar där vi umgås, äter och planerar. Samt bilparkeringen. ZON 2 Här har vi valt att ringa in grönsaksodlingen, kompost. ZON 3 krydträdgården. ZON 4 I år har det röjts fram en ny del av marken som visats sig innehålla fullvuxna fruktträd med stora bärbuskar som inte sköts om på tiotals år. Dessa har beskurits och kommit fram i ljuset men även gett skugga under sommarens heta dagar. ZON 5 Marken innefattar en äng i sydvästsluttning som har lite tyngre jord som släpper igenom vatten 7-8 ggr långsammare än den luckra mullrika jord som grönsakerna odlas på. Området

8 har ansetts vattensjukt och har bara odlats vitklöver under deren som Tillsammansodlarna arrenderat marken. PASTE (Plants, Animals, Structures, Tools, Events) Planter Växter Omfattning Skogen Ängen och ån (söder) Norr om odling Odlingen Vilda örter Vitklöver x x Brännässla x x Stinknäva x x x Vitplister x x x Groblad x x Maskros x x Kirskål xxx x xx Mynta x Tistel Kvickrot x Gräs Åkerfräken Säv el. starr xx x

9 Gårdsskräppa Våtarv Smörblomma Renfana ån Träd och buskar (ej frukt/bär) Lönn Ek Klibbal Sälg Björk Vide Cypress Tuja Vildkornell Fruktträd, bärbuskar, ätbara perenner Äppelträd Plommon Svarta vinbär Röda vinbär Vita vinbär Sommarhallon Hösthallon

10 Mullbär Odlade anueller Se odlingsplan/växtföljd

12 Djur Mölndals kommun har för andra året upplåtit 7 sommarjobbande ungdomar från Park & Natur till att under uppsikt av Tillsammansodlingens medlemmar arbeta i odlingen. Till råga på det har två medlemmar blivit anställda att instruera och leda arbetet. På Tillsammansodlingen finns det i nuläget bara vilda djur så som insekter, fåglar och en och annan räv. I mitten av odlingen är det uppsatt en fyra meter hög rovfågelstolpe som skall locka rovfåglar att spana efter sorkar i landet. Det har även satts upp ett snigelstaket runt större delen av odlingarna samt förberette inför nästa års odling. Staketet är byggt och ihopskruvat med linoljade stavar och byggplats och har monterats i stenmjöl som anses skydda från sniglar som varit invasiva tidigare år. Strukturer Det mesta verktygen som finns i tillsammansodlingen är antingen skänkt av medlemmar eller inköpt från det den ekonomiska föreningen har fått ihop från grönsaksföräljning och medlemsavgiftsintäckter. En mindre bod som byggt av lera och kubbtekniker under en friggebodsmässa vid Nässlott av elever på Hantverksskolan Da Capos timmringslinje och sedan skänkts och används vid gårdsförsäljning. Sedan tidigare har det funnits en lite större verkstadsbod (8x10m) med en stor planeringstavla där medlemmar skriver upp prioriteringsordning för vad som behöver görs i landet. Boden används även till att lagra grönsaker i kylrum, skölja och packa grönsaker med kök med kyl, frys och litet pentry. Här finns även torrdass. Verktyg Vid starten köptes de verktyg som den tidigare ägaren Rune Johansson använt så som jordfräs, trädgårdsredskap och ackumulatortank för bevattning. Events Skördefest, tipspromenad med frågor om olika frågor inom odling. Jordprov Vi tog tre jordprover genom att gräva tre hål som var en spade djupt och brett och fyllde dem med vatten för att se om vattnet försvann olika fort, vi fyllde även en glasburk med jorden vi fick upp och blandade med vatten, efter omskakning delade jorden upp sig och vi fick se de olika sedimenten. - Det första hålet gjorde vi i mitten på grönsaksodlingen och visade sig vara mull och sandrikt och släppte igenom hälften på 10minuter och allt vattnet var försvunnet på 45 min.

13 - Det andra var i skogsdungen och släppte igenom fem centimeter på 10min och ⅓ på 45min. Det var lite mer lera i den här jorden. - Den tredje hålet sjönk fem centimeter men behöll därefter resten av vattnet resten av dagen. Det var hög lerhalt i denna jord och ingen märkbar sand i glasburken. Behovsinventering Baserat på intervjuer av styrelsen samt sommarjobbarna som påtade i jorden under nio veckor under sommaren 2013 Vision Tillsammansodlingen är öppet för alla men drivs av medlemmar i den ideella föreningen. Det ska vara en fungerande och trivsam plats för såväl barn som vuxna: Föräldrar ska kunna komma dit och arbeta och veta att det finns en trygg och trivsam plats för barnen att leka på. Tillsammansodlingen ska också vara tillgänglig för dem med funktionshinder. Den ska vara en plats där man kan delta i arbetet och lära sig hur man odlar, och den ska erbjuda kurser om sådant som berör odling. Tillsammansodlingen ska tjäna som inspiration för fler stadsbor att börja odla egen mat, en förebild för odling i eller i närheten till staden ett steg på vägen mot ett mer motståndskraftigt ( resilient ) samhälle med lokal matproduktion. Systemkomponenter/lösningar

14 Sammanställning av designförslaget Mål Bredda möjligheterna till praktisk kunskap inom odling. Göra det trivsamt så att fler vill spendera tid ute vid odlingen och därmed minska arbetsbelastningen för den mest dedikerade skaran. Att fortsätta etablera fler element som väcker politiskt intresse av att hålla kvar odlingarna i Rävekärr. Exempel på sådana element skulle kunna vara en kurslokal, lekplats, staket som hindrar barn från att springa ut i vägen, fruktodlingar, svampodlingar och bikupor. S(pecifika)M(ätbara)A(ccepterade)R(ealistiska)T(idsbundna)-mål: 1. Att öka antalet medlemmar från ca 40 till 80 till Skaffa en bikupa till 2015 och genomföra en biodlingskurs. 3. Skapa en lekplats till 2015.

15 4. På några års sikt slippa se E6 från odlingen, genom att plantera salix på ängen parallellt med vägen. 5. Bredda stigar mellan odlingarna, ta bort trösklar i skjulet och ordna en upphöjd odlingsbänk så att rullstolsbundna kan arbeta på odlingen till Designbehoven/utmaningarna 1. Att skapa en skuggig plats där man kan sitta när solen gassar. 2. Skapa lä för vindarna som kommer från sydost och sydväst. 3. Att minska bullret från E6 söder om odlingen. 4. Att slippa se vägen från odlingen. Tack till Tillsammansodlarna som ställde upp på intervjuerna!

Relevanta dokument

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,