Den svenska modellen i samhällsvetenskaplig litteratur 1. Välfärdsregim Skattefinansierade universella välfärdstjänster Generösa socialförsäkringssystem (Ghentsystemet) 2. Policyinstrument Omfördelande skatter och transfereringar Interventionistisk ekonomisk politik inkl. en aktiv arbetsmarknadspolitik som prioriterar full sysselsättning Lag om anställningstrygghet (1974) 3. Institutioner och prioriteringar på arbetsmarknaden Ingen statlig inblandning i de centrala avtalsförhandlingarna (Saltsjöbadsavtalet1938) Starka parter på arbetsmarknaden och hög organisationsgrad Löneutjämning och höga minimilöner
En kulturell definition av den svenska modellen 1. Stark social tillit och liten korruption 2. Hög konsensus på arbetsmarknaden (om behovet av anpassning till nya teknologier, nödvändigheten av strukturomvandling och bevarandet av Sveriges konkurrenskraft). 3. Stark politisk konsensus Aktiv sysselsättningspolitik (idag en arbetsmarknadspolitik som är inriktad på problemgrupper ). Finanspolitiska regler, senaste överenskommelse juni 2016 (7 av 8 partier i riksdagen). Universella, huvudsakligen skattefinansierade,välfärdstjänster Krisuppgörelse om den ekonomiska politiken 1992 (5 av 7 riksdagspartier) Perssons åtstramningspolitik 1994-1998 (Vänsterpartiet/Centerpartiet) Pensionsreform 1997 (alla riksdagspartier utom Miljö- och Vänsterpartiet). Decemberöverenskommelsen (DÖ) 2014 (6 av 8 partier i riksdagen) Immigrationspolitiken oktober 2015 (6 av 8 partier i riksdagen) Energipolitiken juni 2016 (5 av 8 riksdagspartier) Utbrett stöd för EU-medlemskap (inget Swexit i sikte) Klimarlag mot utsläpp av växthusgaser februari 2017 (7 av 8 riksdagspartier).
Den svenska modellens nationalekonomi Ekonomisk politik och lönepolitik Normer för prisstabilitet (Knut Wicksell och Erik Lindahl) Kontracyklisk finans- och penningpolitik (Stockholmsskolan) Aktiv arbetsmarknadspolitik (Rehn- Meidnermodellen) Normer för lönebildningen - Solidarisk lönepolitik (Rehn- Meidnermodellen) - Konstant vinstandel på lång sikt (Rehn- Meidnermodellen och EFO-modellen)
Den svenska modellens Makroekonomisk teori nationalekonomi Avvikelser mellan företagens förväntningar/ planer (ex ante) och det makroekonomiska utfallet (ex post) Stockholmsskolan Kumulativa sekventiella processer - Stockholmsskolan Rehn-Meidnermodellens inflations- och tillväxtteori
Rehn-Meidnermodellens politik Mål: förena full sysselsättning och löneutjämning med låg inflation och (hög) tillväxt. Intermediära mål: öka det offentliga sparandet och minska vinstandelen (på medellång sikt). Restriktiv penning- och finanspolitik (främst genom konsumtionsskatter) på medellång sikt. Kontracyklisk ekonomisk politik. Aktiv arbetsmarknadspolitik Selektiva efterfrågestimulanser Yrkesutbildning, omskolning och stöd till geografisk rörlighet Offentliga matchningsåtgärder (inte bara inriktad på problemgrupper ) Solidarisk lönepolitik Lika lön för lika arbete (oavsett företagens lönsamhet) och en central arbetsvärdering för att bestämma rättvisa löneskillnader Tillägg: - Hårdvalutapolitik (vid fasta växelkurser) på medellång sikt - Generösa ersättningar vid arbetslöshet - Marginella sysselsättningsstöd
Rehn-Meidnermodellens teori Viktiga begrepp, distinktioner och hypoteser Vinstandelen (den funktionella inkomstfördelningen) är en nyckelvariabel vid analyser av löneutveckling och tillväxt. Höga vinstandelar resulterar i löneinflation och låg produktivitetstillväxt. Marknadskrafterna (brist på arbetskraft) är en viktig drivkraft i lönebildningen (se löneglidning). Distinktion mellan genomsnittliga och marginella vinster (vinstandelen är ett genomsnittsbegrepp). En generell vinstnedgång är förenlig med Schumpeterianska innovationsvinster! Löneutjämning är tillväxtfrämjande, främst genom påskyndandet av strukturomvandling.
Rehn-Meidnermodellens bidrag till nationalekonomin Rehn-Saltermodellen (Erik Lundberg). Den solidariska lönepolitiken) leder till utslagning av lågeffektiva årgångar och strukturomvandling. Avsteg från principen om ett medel för varje mål (se bl.a. Jan Tinbergen) varje medel i modellen har fler än ett mål. Medlen i den ekonomiska politiken (inkl. lönepolitiken) interagerar. Ojämvikter på delarbetsmarknader och produktmarknader kan förklara den samtida förekomsten av inflation och arbetslöshet (se Bent Hansen och James Tobins senare teorier om Phillips- och Beveridgekurvan). Vinstökningarna i exportindustrin bestämmer även löneökningstakten i andra sektorer (se EFO-modellen).
Rehn-Meidnermodellens rötter Gustav Cassel och Gösta Bagges teorier om sambandet mellan solidarisk lönepolitik (inkl. höga minimilöner) och produktivitetstillväxt Jan Tinbergens löneekvationer (en viktig bestämningsfaktor: faktiska vinster) Stockholmsskolans ojämviktsteori (Gunnar Myrdal, Erik Lindahl och Erik Lundberg) John Maynard Keynes betoning av relativlönens betydelse Hans W Singers teori om inkomstpolitikens ( löneåterhållsamhetens ) begränsningar i en ekonomi med full sysselsättning
Rehn-Meidnermodellens guldålder 1957-1973 Den aktiva arbetsmarknadspolitikens och den solidariska lönepolitikens genombrott Kraftig ökning av det offentliga sparandet Finans- och penningpolitiken blev mer restriktiv och inga devalveringar Introduktion av konsumtionsskatter En signifikant nedgång i vinstandelen Sverige kombinerade låg arbetslöshet, låg inflation och hög tillväxt med en omfattande löneutjämning
Kritik av Rehn-Meidnermodellen Modellen negligerar vinsternas roll som incitament och finansieringskälla (Lundberg 1985; Lindbeck 1996). Solidarisk lönepolitik hämmar nyföretagande samt leder till företagskoncentration och inlåsningseffekter (Davis & Henriksson 1997; Bergh 2014). En konflikt mellan önskemålet om att uppmuntra expansionen av vissa företag genom den solidariska lönepolitiken och önskemålet om att pressa ned vinstmarginalerna i allmänhet. En konflikt mellan hypotesen om att den solidariska lönepolitiken skapar en löneförmån för de lönsammaste företagen och hypotesen om att nominallönen är en funktion av företagens vinster. Svårt att förena argumentetet för hög marginell lönsamhet med ett krav på höga marginalskatter på arbete.
Den svenska modellen i dagens nationalekonomi Höga löner (ev. minimilöner) och en jämn lönefördelning stimulerar användningen och utvecklingen av arbetsbesparande teknologier samt uppgraderingen av arbetskraft (Agell 1999; Allen 2010; Acemoglu 2010). Normer om rättvisa löner (som påverkar lönestrukturen) har en positiv effekt på arbetsproduktiviteten (Akerlof & Yellen 1990). Solidarisk lönepolitik stimulerar rörligheten på arbetsmarknaden genom att öka antalet vakanser i de gynnade företagen och antalet arbetssökande (och sökintensiteten) genom hotet om arbetslöshet för löntagare i de missgynnade företagen (Acemoglu 2001). En sammanpressad lönestruktur leder till strukturomvandling genom bortfallet av jobb (job destruction) och skapandet av nya (job creation) (Bertola & Rogerson 1997). Utslagning av lågpresterande företag frigör resurser för framväxten av nya företag (Acemoglu m.fl. 2013). Den funktionella inkomstfördelningen har hamnat i centrum igen. Låg tillväxt under perioder med höga vinstandelar enligt Thomas Piketty. Nya empiriska studier visar att en jämnare inkomstfördelning (mellan individer/hushåll) har positiva effekter på tillväxten (IMF, OECD, Världsbanken).
Svårt/icke önskvärt att tillämpa den svenska modellen i dag. Argumenten: - Ökad globalisering har omöjliggjort en nationell tillämpning av modellens vinstnedpressningspolitik. En tillämpning kräver en samordning på EU-nivå av lönepolitik, arbetsrätt, vinst- och kapitalbeskattning (och även av momsregler). - Svårigheter att åstadkomma omvandlingstryck vid rörliga växelkurser. - Ny teknik har medfört en differentiering av arbetsuppgifter (den solidariska lönepolitiken kräver jobbstandardisering). - Höga löner för okvalificerad arbetskraft leder till arbetslöshetsoch sysselsättningsproblem vid omfattande invandring.
Möjliga försvar av den svenska modellens teori och praktik 1. Modellen rekommenderar en konstant (inte en reducerad) vinstandel på lång sikt. 2. Modellen rekommenderar ökade vinster på marginalen dvs. stöd av företag och industrier som expanderar (differentierade arbetsgivaravgifter, aktiv arbetsmarknadspolitik och marginella sysselsättningssubventioner). 3. Indirekta skatter (moms) rekommenderas i dagens nationalekonomi. 4. Modellen är formulerad för en öppen ekonomi (den ekonomisk politiken och lönepolitiken ska motverka löneinflation och stimulera produktivitetstillväxten). 5. Finanspolitiska regler och inflationsmål är i princip förenliga med modellens återhållsamma finans- och penningpolitik. 6. Solidarisk lönepolitik gör att lönen för kvalificerad arbetskraft är relativt billig. 7. Starka innovationsmiljöer genom FoU-stöd, forskningsinstitut etc. kan attrahera globala företag i linje med den utbudsorienterade modellen.
Tänkbara modifieringar av argumenten för den svenska modellen Betoning av jämlikhet på bekostnad av ökad jämlikhet (income equality rather than income equalization) 1. Knyter an till dagens empiriska tillväxtstudier 2. Små löneskillnader underlättar övergången till expansiva Baumolska tjänstesektorer (sektorer med begränsade möjligheter att öka produktiviteten) hälso- och sjukvård, socialtjänster, övervakningstjänster, utbildning etc. Ojämlikhet hämmar tillväxten genom att begränsa låginkomsttagares tillgång till (bra) utbildning. Betonas i dagens nationalekonomiska litteratur om sambandet mellan inkomstfördelning och tillväxt. En minskad vinstandel (och en expansiv makropolitik) stimulerar tillväxten i sig genom den positiva konsumtionseffekten. En allmän löneutjämning ger incitament att utveckla arbetsbesparande teknologier och för ett land att specialisera sig på arbetsbesparande produkter och tjänster.
Tänkbara modifieringar av den svenska modellens politik En expansiv finans- och penningpolitik är även nödvändig på medellång och lång sikt i EU-länder med massarbetslöshet. Rehn-Meidnermodellen 2.0 (Erixon 2016). Viktig komponent: Kaldor-Verdoornlagen (en expansiv makropolitik stimulerar produktivitetstillväxten). Vinstskatter i stället för en stram makropolitik för att minska vinstandelen (efter skatt). Ökar frihetsgraden i den ekonomiska politiken (se ovan). Utbildning och (annan) välfärdspolitik krävs vid sidan av arbetsmarknadspolitik för att åstadkomma inkomstutjämning och låg arbetslöshet. Miljö- och energiskatter kan användas för att tvinga fram innovationer och rationaliseringar. Offentliga investeringar (inte bara offentligt sparande).