Dagmaröverenskommelsen 2007

Relevanta dokument
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Nationell Informationsstruktur. ett regeringsuppdrag inom Nationell ITstrategi för vård och omsorg

Nationella indikatorer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Strategisk färdplan Kortversion

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Introduktion till nationell informationsstruktur

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Introduktion till nationell informationsstruktur

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

NI 2015:1 Kort introduktion

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Uppdragshandling. Program för en god äldreomsorg. Dnr RSK

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir.

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Nationell informationsstruktur för vård och omsorg

Samordnad utveckling för god och nära vård

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Nationell Informationsstruktur

Klassifikationer och hkodverk

Lokal examensbeskrivning

PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)

Individens behov i centrum

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget

Statlig styrning med kunskap

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel:

Tillämpningsanvisningar

Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation

Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Digitalisering av den radiologiska diagnostiken - digitalt bildarkiv

Äldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm

Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Ledningssystem för samverkan inom regionens och kommunernas hälsa, vård och omsorg

En ny myndighet inom ehälsoområdet

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Kunskapsstödsutredningen

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Nationell Informationsstruktur. Idag ska vi inte prata om IT!

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården

Nationell IT-strategi för vård och omsorg

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Strukturerad omvärldsbevakning inom arkitektur för digital utveckling. UTKAST version

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

Visionen för e-hälsan 2025

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Hur ska bra vård vara?

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

Dagmaröverenskommelsen 2007 I den nationella strategin för God vård slås fast att verksamheten inom hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet det vill säga säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, evidensbaserad och ändamålsenlig samt ges inom rimlig tid. Dagmaröverenskommelsen har därför inordnats i en ny struktur, där satsningar görs under de områden som är nödvändiga för att uppfylla målet om en god vård. Socialstyrelsens Strategi för God vård tar sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) och tandvårdslagen (TL 1985:125). Strategin för God vård är utgångspunkten för projektet Nationell Informationsstruktur (NI).

Socialstyrelsens nuvarande uppdrag om nationell informationsstruktur 2006 års regleringsbrev: - Socialstyrelsen får uppdraget att förbereda för att ta ett övergripande, nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patientinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig. Uppdraget har sin utgångspunkt i den nationella ITstrategin för vård och omsorg. 2006, augusti förberedelserna resulterar i en handlingsplan för utveckling av en nationell informationsstruktur: - Ett treårigt projekt med start 2007 föreslås med syftet att skapa en nationell informationsstruktur som ger förutsättningar för en ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation, samt att normera på området. - Handlingsplanen godkändes av Socialdepartementet. 2007, januari projektet Nationell Informationsstruktur startar.

Informatikens världv Informatik: Utmärkande för ämnet som helhet är att det sammanför de tekniska, sociala och psykologiska aspekterna hos informationssystem - för att på bästa möjliga sätt tillgodogöra teknikens möjligheter och undvika dess begränsningar. Umeå universitet System: Delar som hänger samman med varandra så att de bildar en ordnad helhet Hur jobbar man med informatik? Målen för verksamheten definieras En verksamhetsstrategi utarbetas, lämpliga processer identifieras Informationsbehoven i processerna identifieras (vad är gemensamt?) En IT-strategi utarbetas (infrastruktur, plattformar, gemensamma tjänster, applikationer.)

Nationell Informationsstruktur Målet är en individbaserad ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation..för att kunna åstadkomma God vård. Ändamålsenlig? -att den kan användas för specifika syften -olika intressenter behöver olika typer av information för olika syften de har olika krav på informationen som måste tillgodoses. Vad krävs för att dokumentationen ska vara ändamålsenlig? -Rätt information (utifrån syftet, kraven) -Beskriven på ett entydigt sätt (sökbar, ej kunna misstolkas) -Beskriven i sitt sammanhang (i en struktur) Strategin för God vård Vården ska vara: Säker Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Patientfokuserad Effektiv Jämlik, och Ges i rimlig tid

Hur gör g r vi då? d -Identifiera rätt information (utifrån syftet, kraven) -Beskriven på ett entydigt sätt (sökbar, ej kunna misstolkas) -Beskriven i sitt sammanhang (i en struktur) Identifiera rätt information Definiera vård- och omsorgsprocessen gemensam bild att utgå ifrån Identifiera intressenternas behov och krav: Intressenter: Vård- och omsorgstagare, närstående Vård- och omsorgspersonal Ledning, styrning, forskning IT-marknad (beställare, leverantörer) Enas om det viktigaste, en kärna av information som alltid måste följa patienten, som är organisationsoberoende.

-Identifiera rätt information (utifrån syftet, kraven) -Beskriva kärnan på ett entydigt sätt (sökbar, ej kunna misstolkas) -Beskriva informationen i kärnan i sitt sammanhang (i en struktur) Beskriva kärnan på ett entydigt sätt Använda redan definierade begrepp och termer för att beskriva informationen i kärnan Definiera begrepp och termer som inte redan finns definierade

-Identifiera rätt information (utifrån syftet, kraven) -Beskriva kärnan på ett entydigt sätt (sökbar, ej kunna misstolkas) -Beskriva informationen i kärnan i sitt sammanhang (i en struktur) Beskriva informationen i kärnan i sitt sammanhang De olika delarna av kärnan måste sättas i ett sammanhang i informationsmodeller en informationsstruktur (modellering)

Nationell Informationsstruktur Förväntat resultat: Beskrivning av en övergripande nationell informationsstruktur, som ska ligga till grund för föreskrifter med regler om vårddokumentationens innehåll och struktur.

Önskade effekter Samverkan över organisationsgränserna Information som följer vård- och omsorgstagaren Kontinuerlig utveckling av verksamheten Effektivt resursutnyttjande minskat dubbelarbete rätt information vid rätt tidpunkt Uppföljning och öppna jämförelser Systematiskt kvalitetsarbete Patientsäkerhet

Sammanfattningsvis Vad vi utgår ifrån i utvecklingen av själva strukturen? Strategin för God vård Nationell IT-strategi En gemensam bild av vård- och omsorgsprocessen Vetenskap och beprövad erfarenhet (vi börjar inte från 0 ) Standards Intressenternas krav på informationen Pågående utvecklingsarbete och forskning Vad säkerställer att det blir ett bra resultat? Hög och bred kompetens Granskning av den struktur som successivt tas fram Verifiering av att strukturen är användbar i verkligheten Samverkan med andra pågående projekt/aktiviteter Aktivt deltagande i standardiseringsarbetet Att vi kan beskriva nyttan - visualisera!

Arbetsprocessen i projektet Verksamhetskrav (4 grupper) Intressentgrupper som arbetar fram verksamhetskrav (på informationen) Kompetens och erfarenhet Granskning av struktur Grupp som granskar framtagna utkast till till informationsstruktur Informationssäkerhet Grupp som bidrar till till verifiering av strukturen Analys och verifiering Verksamhetskrav och förväntningar Utveckling av struktur Grupp som utvecklar informationsstrukturen Verksamhetskrav och förväntningar Testmiljöer Projekt i i verksamheten, där strukturen testas o verifieras Test och verifiering Expertstöd Expertstöd inom viktiga områden som begrepp och termer, klassifikationer, standardisering, m fl fl Samordning Gemensamma aktiviteter med nationellt viktiga aktörer och angränsande projekt Forskning Långsiktiga effekter Demonstrator

Arbetsgång Syfte och uppdrag för NI Vårdens bedrivande, viktiga vårdkoncept och God vård Utformning av en modell som kan underlätta kommunikation Ändamålsenlig vårddokumentation Målen i IT-strategin Utformning och exemplifiering av informationsstrukturer

Ansats Skapa/möjliggöra samverkan Hitta processerna som bygger på samverkan Identifiera informationsförsörjning Hitta begreppen som behövs för samverkan Noggrannare definiera begreppen Eliminera risker för feltolkning etc Grund för att utveckla samverkan, ledning, forskning, informationstjänster, etc

Att bygga påp befintliga resultat Spindeln Basmodellen Samba SAMS Primdoc HISA Contsys SLL RIM m fl

Def. av modelleringsbegrepp Gå igenom standarder egenskaper Beskr av förväntningar Syfte (inkl avgr.) Användning skall ha vissa Utveckla modell Verifiera Pedagogisera Beskr hur olika ansatser förhåller sig till varandra Delanvändning 1 delas upp i krav Utveckla modellens olika delar krav, behov Testmiljöer Delanv. 2 Delanv. 3 Delanv. 4 Modellbegrepp, Hur dela upp modellerna Delanv. 5 Delanv. 6 Utveckla arkitektur Vad finns det runt om det som skall levereras Förklara användning för olika aktörer

Analys o sammanställn. tidigare arbeten Metodik, arbetsgrupper Arkitektur Defintion processmodeller Vård och omsorg Begreppsmodellering Informationsmodellering Verifiering, granskning, arbete med testmiljöerna Beskrivning av användning Definition av ändamålsenlig vårddokumentation Pedagogisering / Visualisering Omvärldsbevakning 2007 2008 2009

Slut

Användning ndning Grund f samverkansutveckling Grund f vård o omsorgsutveckling Utveckla ledning Utveckla personal och arbetsformer Utveckl av informationstjänster Reducera kommunikationsrisker Minska risker för pat. Öka kvaliteten i Besluten - Kvalitet f pat - Resursanvändn Underlätta kommunikation mellan aktörer Stödja ändamålsenlig vårddokumentation

Arbetsområden 1. Definiera syfte 2. Definiera användning 3. Utveckla modeller 4. Beskriv hur använda 5. Verifiera modeller 6. Pedagogisera 7. Relatera till andra arbeten 8. Analysera förväntning 9. Definiera modelltyper, modellsamband o modelleringsbegrepp

A. Analysera syfte B. Definiera användningsområden C. Studera standarder D. Studera viktiga utvecklingsarbeten E. Ta del av andra projekt F. Utveckla olika modelldelar G. Upprätthålla versioner av modellerna H. Bedriva aktiva dialoger med nedslagsplatserna I. Utveckla beskrivningar hur använda J. Utveckla pedagogiseringsmaterial K. Skriva rapporter L. Sammanträffa med andra projekt M. Analysera relationer till andra projekt N. Delta i verifiering O. Studera svar och synpunkter P. Kommentera svar och synpunkter Q. Presentera R. Projektplanera S. Prova utveckling/användning av tjänster Aktiviteter