Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning SOSFS 2006:9 Samtliga patienter som vårdas med stöd av lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska säkerhetsbedömas enligt SOSFS 2006:9 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning. I första hand riktar sig författningen till patienter som tas in för vård under följande förutsättningar 1. vid vilken avdelning vården enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall vårdas, 2. vid vilken avdelning en patient som tas in för frivillig vård från ett häkte, en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem skall vårdas, 3. samt vid vilken avdelning för rättspsykiatrisk undersökning som en patient skall undersökas. En patient som tas in för vård eller vårdas med stöd av LPT faller generellt inom ramen för säkerhetsnivå 3 och ska då vårdas på en enhet med godtagbar säkerhet dvs. säkerhetsnivå 3. Under vissa omständigheter kan en patient som vårdas enl. LPT bedömas som stå i behov av en högre säkerhetsnivå dvs. säkerhetsnivå 2. Patienter på permission eller i öppenvård berörs inte av säkerhetsbedömning. SÄKERHETSANPASSNING Inre säkerhet (vården) Vårdrelation Vårdrelationen ges central betydelse i i författningen och personalens kunskap och förmåga till motivationsarbete. Vårdplan Ett instrument för att på ett strukturerat sätt integrera säkerheten vid verksamheten och den goda vården av patienten. Vårdmiljö Vårdmiljön berör interiör, emotionellt klimat på enheten samt patienternas möjlighet till struktur på dagen med bl.a. en meningsfull sysselsättning och tillfälle till frisk luft och motion. Psykiatriska kliniken Mälarsjukhuset 631 88 Eskilstuna Fax 016-10 36 71 Tel 016-10 30 00 E-post psykklin.mse@dll.se ORG NR 232100-0032 SID 1(3)
Utbildning Utbildningsperspektivet innefattar alltifrån genomgång av verksamhetens säkerhetsrutiner utifrån ett riskperspektiv, konflikthantering, bemötande, samtalsmetodik, utbildning i självskydd, teoretiska säkerhetsutbildningar till säkerhetsamtal med anställda. Yttre säkerhet (skalskydd) Utformning och kontroll Innebär bla skriftliga rutiner om utformning av skalskydd och regelbunden kontroll av dessa. Säkerhetshandling Innebär bla att säkerhetshandlingar ska upprättas för varje avdelning där fysiska säkerheten i byggnaden beskrivs tekniskt. SÄKERHETSKLASSNING Godtagbar säkerhetsnivå/säkerhetsklass 3 Innebär bla fortlöpande kontroll av var patienterna befinner sig och/eller lås på fönster och dörrar Hög säkerhetsnivå/säkerhetsklass 2 Innebär bla ett skalskydd med hjälp av slussfunktion vid de in- och utpasseringsställen i skalskyddet som används av patienterna och/eller larmade fönster och dörrar. Mycket hög säkerhetsnivå/säkerhetsklass 1 Innebär bla ett krav på perimeterskydd i kombination med kraven under säkerhetsklass 2. PLACERING AV PATIENT/Säkerhetsbedömning Psykiatriska klinikerna vid MSE och NLN/KSK tillämpar följande vid bedömning: Huvudregeln är att en patient som tas in för vård eller vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård faller generellt inom ramen för säkerhetsnivå 3 och ska då vårdas på en enhet med godtagbar säkerhet dvs. säkerhetsnivå 3 Bedömning sker alltid i samråd med chefsöverläkare, vilket innebär att primärjour samråder alltid med bakjour i de fall avsteg från huvudregeln eventuellt ska tillämpas. Bedömningen prövas fortlöpande. 1. Risken att skada sig själv eller suicidrisk Vid risken att skada sig själv kan man tänka sig en person som riktar instrumentellt våld mot sig själv i syfte att uppnå ett mål t.ex. omplacering eller läkemedel. 2. Risken att skada annan person 3. Risken för rymning (Säkerhetsnivå 2) ORG NR 232100-0032 SID 2(3)
I detta sammanhang kan man tänka sig ett scenario där patienten med aggressivt beteende och/eller våld försöker forcera sig ut. Patienten kan då stå i behov av säkerhetsnivå 2 i kombination med ordination av tvångsåtgärder. Det handlar således inte om en patient som motsätter sig vård, då det utgör ett av kriterierna för tvångsvård. 4. Risken för fritagning (Säkerhetsnivå 1) Patientkategorin som avses i dessa sammanhang kommer inte att bli föremål för placering inom allmänpsykiatrin. Vid bedömningen skall särskilt beaktas, om patienten 1. tidigare motsatt sig att medverka i planerade psykiatriska vårdåtgärder, eller 2. är beroende av alkohol eller andra droger. VAD HAR GJORTS I NÄRVÅRDEN? Såväl MSE som NLN/KSK har gjort anmälan till Socialstyrelsen om vilken säkerhetsklass respektive avdelning bedöms inneha. Säkerhetsansvariga samt anmälningsansvariga är utsedda inom respektive klinik. Landstinget Service fastigheter är ombedda att upprätta säkerhetshandlingar. Dialog har förts med såväl säkerhetschef Lars-Gunnar Svensson som med Regionsjukhuset Karsudden. För övrigt har rutiner upprättats, förtydligats eller har en pågående utveckling. MSE Samtliga avdelningar säkerhetsklassificeras enligt nivå 3 godtagbar. Socialstyrelsen genomförde en inspektion den 071002. NLN/KSK Samtliga avdelningar säkerhetsklassificeras enligt nivå 3 godtagbar. Socialstyrelsen planerar genomföra en inspektion den 071220. Landstinget Sörmland Lena Gothefors verksamhetschef ORG NR 232100-0032 SID 3(3)
Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR 2008-02-14 HN-HOS08 Angående säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning SOSFS 2006:9 Sammanfattning: Samtliga patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin skall säkerhetsbedömas enligt SOSFS 2006:9. Lagen gäller enbart förhållanden under sluten vård (sjukhusvård). Innan beslut om inläggning tas skall patienten säkerhetsklassificeras och bedömningen skall dokumenteras i journalen. Det finns tre säkerhetsnivåer, säkerhetsklass 1 med mycket hög säkerhet skall motstå fritagningsförsök, säkerhetsklass 2 med hög säkerhet skall motstå rymningsförsök och vid säkerhetsklass 3 med godtagbar säkerhet skall det finnas rutiner för kontroll av var patienterna befinner sig. Vården bör bedrivas på en vårdavdelning som motsvarar patientens behov, vården får däremot ej bedrivas på vårdavdelning med lägre säkerhetsnivå än vad säkerhetsbedömningen av patienten anger. Förutom säkerhetsansvarig skall en anmälningsansvarig utses. Dessa olika befattningshavare skall ha sådan ställning i organisationen att de också har möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter. Vårdavdelning eller del av vårdavdelning där tvångsvård bedrivs skall vara säkerhetsklassificerad. Anmälan om säkerhetsnivå inlämnas av säkerhetsansvarig till lokala tillsynsmyndigheten (Socialstyrelsen). All personal skall genomgå säkerhetsutbildning, ha återkommande säkerhetssamtal samt genomgå säkerhetskontroll. Synpunkter från verksamheten (RSK) Regelverket präglas av kriminalvårdens förutsättningar, dessutom är det motsägelsefullt och dåligt anpassat till rättspsykiatrins behov. Patienter som avviker (rymmer) brukar göra det i samband med vistelse utanför vårdavdelningen. Kravet på att säkerhetsklassificera alla patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin ökar stigmatiseringen av patientgruppen och förefaller överarbetat. Farliga individer finns även i öppna vårdformer men lagstiftaren har valt att inte reglera detta. Lagen anger som huvudregel att patienter som vårdas enligt lagen om psykiatriskt tvång (LPT) klassificeras som grupp 3. På motsvarande sätt blir de som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) regelmässigt placerade i säkerhetsklass 2. Patienter med ett vårdbehov enligt säkerhetsklass 1 förekommer ytterst sällan, det handlar om enstaka patient per år ur ett nationellt perspektiv. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2008\(2) 14 feb\ 16 Säkerhetskalissificering\ 16 Bilaga 2 Karsuddens hantering.doc SID 1(2) Utskriftsdatum: 2008-02-29 12:44