Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Relevanta dokument
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Dyr samhällsnota för osunda levnadsvanor

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Självständigt arbete på avancerad nivå

Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälsooch sjukvården

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Prevention och behandling vid

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Levnadsvanor för patienter med

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Om äldre (65 och äldre)

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

4. Behov av hälso- och sjukvård

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Hälsan i Sörmland Äldre

Nya nationella riktlinjer för tandvård

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Hälsoläget i Gävleborgs län

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Hälsan i Sörmland. Äldre

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Arbete med levnadsvanor Västernorrland Primärvård

Folkhälsoatlas koloncancer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

KOL och rökavvänjning

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Transkript:

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se

Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer i befolkningen? Ett stöd för professioner och beslutsfattare

Skattningar av framtida samhällskostnader: Kostnader FRAMTID Sjuklighet Hälsa (riskfaktorer) NU

RHS - Hälsokalkylator Version 1: beaktar bara HSV-kostnader. Prognos på 5 år fram Utvecklas under 2012-2013. Introducerats i sept. 2013. Används i ca 15 landsting Version 2. Utvecklas under 2013-2014. Hälsovinster: minskning i antal nya fall, vinst i QALY och DALY Kostnader: HSV, kommun, försäkringskassan Prognos på 10 år fram

Utgångspunkter Riskfaktorer: BMI>30, kraftig övervikt Daglig rökning Fysisk inaktivitet, motion mindre än 2 tim/vecka Riskbruk av alkohol (AUDIT) Källa: Befolkningsenkät, Hälsa på lika villkor / Liv och hälsa Åldersgrupp: vuxna, 20-84 år (tre åldersgrupper) Diagnoser: svara för 40% av sjukdomsbördan Besparingar: färre antal nya fall (minskad incidens) på grund av positiv utveckling av riskfaktorer Kostnader: per patient/per år: HSV, kommun, försäkringskassan

Riskfaktorerna påverkar sjukdomar: BMI>30 Daglig rökning Fysisk inaktivitet Riskbruk ICD-10 code Diabetes typ 2 x x x E11 Ischemiska hjärt sj x x x I20, I24, I25 Stroke x x x I61, I63, I64 KOL x x J40-J44 Depression x x x x F32-F33 Höftfraktur x x x S72.0-S72.2 Levercirros x K70, K74 Epilepsi x G40- G41 Psykiska störningar av alkohol x F 10. Cancers: (45% av incidens) Kolon x x x x C18 Lunga x C34 Bröst x x x x C50 Prostata x x C61 Matstrupe x C15 Lever x C22

Relativa risker: exempel Män, 45-64 år Diagnoser: Diabetes Ichemisk hjärtsjukd Stroke Koloncancer Lungcancer Bröstcancer Prostatacancer KOL Depression Frakturer BMI>30 Daglig rökning Fysisk inaktivitet 6,4 1,2 2 1,7 2,9 1,3 1,3 2,6 2,2 Riskbruk 1,5 1,2 1,6 1,8 26,4 - - - - 1,2 1,1 10,6 1,1 1,3 1,02 1,76 2 1,8 2 1,2

Relativa risker och Impact Fractions Relative risks (RR): RR= P exposed / P non-exposed RR man, ålder 50-64 ( rökare, lungcancer)=26 Potential impact fractions (IF): Framtid Nu IF=[(P2-P1)+RR(P1-P2)]/[(1-P1)+RR*P1] 1) Rökning och lungcancer: P1=0,13 (13%); P2=0,1 (10%); RR=26 IF=0,17 Reduktion in rökningsprevalens från 13% till 10% leder till reduktion in incidens av lungcancer med 17% 1) Morgenstern and Bursic, 1982 8

Tidshorisont Tidshorisont 10 år, från år 5. Relativa risker (RR) förändras linjärt, från RR to 1 under 10 år RR i = (RR/10)* i, i - antal år, i= 5 till 10 Risk faktors prevalens förändras, linjärt, från år 5 (i=5 till 10), p2 i =(p2/10)* i Then totala reduktion av incidence: F ( n ) f ( i ) i 5 n - reduktion av incidence under år i. Namn Efternamn 31 mars 2015 9

Modellen Relativa risker : svenska och internationella vetenskapliga studier, kön- och åldersspecifika Incidens: svenska register och vetenskapliga studier Beräknar förändringar i antal nya fall beroende på förändringar i riskfaktorer för respektive kön- och åldersgrupp Kostnader: HSV VAL databas Stockholm, andra registrara Kommun - skattats utefter funktionsförmåga IADL (Lindholm et al, 2013, Salomon et al, 2012). Försäkringskassan - skattats utefter sjukskrivningsgrad, IADL, 80% ersättning

Modellen Modellen kan anpassas till olika landsting med hänsyn till åldersstruktur och förekomst av riskfaktorer Data och beräkningsprinciper: The Swedish RHS-model (Risk factors, health and societal costs)-technical report Namn Efternamn 31 mars 2015 11

Hälsokalkylator: hut funkar det? Modellen in dataapplikation! Kan användas för att: Motivera satsningar för att förbättra levnadsvanor Följa upp utvecklingen i befolkningslevandsvanor, både i hälsaoch ekonomiska termer Skatta ekonomisk vinster för att öka jäklighet i befolkningen De bästa nivåer: BMI>30: 8% rökning: 5% fysisk inaktivitet: 10%

Rökning: Modellens resultat: om daglig rökning ska ligga på 5% år 2024: Besparingar: HSV 3,1 miljard. Kr Kommun 1,5 miljard. Kr FK 2,7 miljard. Kr Totalt: 6,3 miljard. kr

Slutsats Om förekomsten av riskfaktorer för sjukdom kan reduceras uppstår betydande samhällsbesparingar De relativa besparingarna beror på den ursprungliga riskfaktor- nivån, dvs nuläget påverkar storleken på de möjliga besparingarna Modellen innehåller även andra hälsoeffekter DALY, QALY