Arbetsmiljöundersökning 1
INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat 6 Tandvårdpersonal 6 Arbetstider 7 - Heltid och deltid 7 - Orsak till deltid 7 - Övertid 8 - Arbetstid 8 Förändringar i yrket 9 Balans i arbetet 11 Utbildning/kompetsutveckling 12 Fysisk arbetsmiljö 12 Psykisk arbetsmiljö 1 Syn på tandläkaryrket 18 Sammanfattande resultat 19 Bilaga - Enkät 21 2
Sammanfattning Sveriges Tandläkarförbund har under höst gomfört arbetsmiljöundersökning. Undersökning, som gomfördes med hjälp av Statistiska ctralbyrån, är uppföljning på d arbetsmiljöundersökning som Sveriges Tandläkarförbund gomförde höst 199. Undersökning har gomförts med hjälp av postkät. Urvalet bestod av 86 personer, vilket utgör drygt 1% av de yrkesverksamma tandläkarna som är medlemmar i Sveriges Tandläkarförbund. Urvalet drogs från förbundets medlemsregister. Svarsfrekvs blev 81% (68 personer). Inom tandläkarkollektivet arbetar många kvinnor deltid. Både inom d privata och offtliga sektorn är det närmare sex av tio tandläkare som arbetar deltid. De vanligaste orsakerna till deltidsarbete bland kvinnorna är att inte vilja eller orka arbeta heltid samt att familjesituation kräver det. De manliga tandläkarna arbetar i betydligt högre utsträckning heltid. De vanligaste skäl för att inte kunna minska sin arbetstid är d privatekonomiska situation, mottagning ekonomiska situation och att det inte finns deltidstjänster att söka. I gomsnitt arbetar hälft av alla tandläkare över anting varje dag eller dagar per vecka. D största förändring det saste året är att tillgång på patiter ökat. Drygt 6% av tandläkarna tycker att tillgång ökat mycket eller något. Arbetstakt har också ökat. Att vara tandläkare innebär att arbeta i ergonomiskt ogynnsamma arbetsställningar. De allra flesta arbetar framåtböjda då de inte stödjer sig med händerna eller armarna, de arbetar till stor del också i vrid ställning. Drygt av tre tandläkare har efter arbetet ont i nedre del av rygg minst dag per vecka upp till varje dag. Hälft av alla tandläkare har efter arbetet ont i övre del av rygg eller nack minst dag per vecka upp till varje dag. I jämförelse mellan kvinnliga och manliga tandläkare kan konstateras att de kvinnliga tandläkarna är mer utsatta för värk än de manliga kollegerna. I jämförelse med d gomsnittligt yrkesarbetande befolkning har tandläkarna betydligt ogynnsammare arbetsställningar och också mer värk än befolkning i gomsnitt. Tandläkarna i d offtliga sektorn uppger sämre psykosocial arbetsmiljö än kollegerna i d privata sektorn. Privattandläkarna anger betydligt större möjligheter att själv bestämma arbetstakt än tandläkarna i d offtliga sektorn. Drygt tre av tio tandläkare känner olust när de går till jobbet. Äv här är de offtliganställda mer utsatta och då särskilt kvinnorna. Att vara utsatt för mobbing från arbetskamrater eller chefer är också vanligare i d offtliga sektorn än i d privata. Beröm från chef är, för tandläkarna i d offtliga sektorn, inte så vanligt förekommande. Två av tre kvinnliga tandläkare där uppger att de eller får någon uppskattning från chef. Några viktiga slutsatser i undersökning är: * Sex av tio kvinnliga tandläkare arbetar deltid. De vanligaste orsakerna är att inte vilja eller orka arbeta heltid. * De kvinnliga tandläkarna är mer utsatta för värk än de manliga tandläkarna * Bland de kvinnliga tandläkarna är privattandläkarna mer utsatta för värk än tandläkarna inom d offtliga sektorn. Äv bland de manliga tandläkarna är det privattandläkarna som anger mest värk. Skillnad är inte alltid signifikant. * Tandläkarna i d offtliga sektorn uppger sämre psykosocial arbetsmiljö än kollegerna i d privata sektorn. 3
Uppdraget Bakgrund och h syfte På uppdrag av Sveriges Tandläkarförbund gomförde Statistiska ctralbyrån (SCB) höst 199 attitydundersökning om arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor bland tandvårdspersonal. Resultat var avsedda att vara underlag för STF:s satsningar på arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor de närmaste år. För att få kunskap om gomförda insatser inom arbetsmiljöområdet givit något resultat gomfördes uppföljande arbetsmiljöundersökning höst. Jämställdhetsperspektivet planeras att följas upp med separat kät under vår 1. Undersöknings omfattning och h gomförande Undersökning gomfördes med hjälp av postkät. Enkät innehöll 32 frågor med fasta svarsalternativ och öpp fråga. Frågorna har utarbetats i samarbete mellan SCB och Sveriges Tandläkarförbund. Några av frågorna från 199 års undersökning ingick i dna undersökning om tandläkarnas arbetsmiljö. SCB ansvarade för urvalet, som drogs från Sveriges Tandläkarförbunds medlemsregister. Urvalet bestod av 86 personer, vilket utgör drygt 1 % av de yrkesverksamma tandläkarna som är medlemmar i förbundet. Urvalet stratifierades på kvinnor och män i privat och offtlig tandvård. Insamlingsperiod omfattade tid 29 augusti t.o.m. 4 oktober. Utsändning och insamling av käterna har skett per post. Två påminnelser har skickats. D första i form av ett tack- och påminnelsekort, och d andra via ett särskilt påminnelsebrev, som skickades tillsammans med ny kät. De inkomna käterna har dataregistrerats gom skanning, teknik som är säkrare än manuell registrering av siffror. Utsändning av blanketter, dataregistrering och tabellframställning har gjorts av SCB. Svarsfrekvs och bortfall Population utgjordes av de yrkesverksamma tandläkare som är medlemmar i Sveriges Tandläkarförbund. Cirka 9 % av Sveriges tandläkare i yrkesverksam ålder är medlemmar i förbundet. Svarsfrekvs blev 81 proct (68 personer), vilket får anses som ett bra resultat. Sveriges Tandläkarförbund hade bl.a. via sin eg tidning informerat om undersökning och dess syfte, vilket trolig var av de bidragande orsakerna till att svarsfrekvs översteg 8 proct. Det registrerade bortfallet på 2 personer fördelade sig ligt följande: 18 personer har klassats som övertäckning, d.v.s. de tillhör ej population då de ej är yrkesverksamma som tandläkare längre, tre var postreturer, två vägrade och önskade ej deltaga. En person har registrerats under beteckning annat skäl. Resultatet av datainsamling Grupp Population Urval Svarande Övertäckn Svarsandel Svarsandel exkl övertäck inkl övertäck Kvinnor offtlig tandvård 2482 26 2 6 86,6 % 84,6 % tlig tandvård 183 19 11 4 81,3 % 79, % Kvinnor privat tandvård 113 16 13 2 8,6 % 84,4 % tandvård 2327 2 179 73,2 % 71,6 % Summa 767 86 68 18 81,4 % 79,7 % 4
Jämförelser För att se om någon förändring ägt rum inom arbetsmiljöområdet kommer del av svar i årets undersökning att jämföras med svar i 199 års arbetsmiljöundersökning. SCB gomför vartannat år arbetsmiljöundersökning, 1999 års undersökning gomfördes på uppdrag av Arbetarskyddsstyrels. Arbetsmiljöundersökning 1999 är baserad på ett urval av drygt 14 personer av d sysselsatta befolkning. En del av frågorna i förbundets arbetsmiljöundersökning har dna gång varit dsamma som några av frågorna i SCB s arbetsmiljöundersökning från 1999. Syftet med detta är att kunna göra vissa jämförelser mellan tandläkarna arbetssituation med befolknings.
Utbildning/kompetsutvec ompetsutveckling Diagram 27 Diagram 3 Utsätts du i ditt arbete för kemikalier? Har du behov av utbildning/kompetsutveckling i odontologi? 3 2 2,8 1 9 8 7 6 4 3 1 8 91, Ja 84, 86,3 1 8, Nej 1, 13,7 1 1 18,8 Nästan hela tid 17,6 1, 1 7,3 Siffrorna anger proct av samtliga svarande Siffrorna anger proct, fördelat på kön och verksamhetsområde Diagram 31 Diagram 28 1 9 8 7 6 4 3 1 Har du behov av utbildning/ kompetsutveckling i ADB/datautbildning? 84,6 I snitt anser sig närmare nio av tio tandläkare ha behov av utbildning/kompetsutveckling inom odontologi. Drygt åtta av tio anser att de behöver utbildning/kompetsutveckling inom datorområdet. Här är behovet något större bland kvinnorna än bland männ. Fysisk arbetsmiljö Diagram 29 91 Ja 77,6 77,8 1,4 9 Nej 22,4 22,2 Siffrorna anger proct, fördelat på kön och verksamhetsområde Utsätts du i ditt arbete för vibrationer, från handhållna maskiner? Arbetar du ibland framåtböjd, då du inte stödjer dig med händerna eller armarna? 3 2 1 1 22 Nästan hela tid Diagram 32,8 19,2 26,2 22,4 17,3 16,2 1,4 13,8 3,1 3,7 kvinnor och verksamhetsområde Arbetar du ibland framåtböjd, då du inte stödjer dig med händerna eller armarna? 3 2 1 1 1,3 9,6 Nästan hela tid 19,2 19,2 21,2,3 22,6,9 18, 1,7, 26 män och verksamhetsområde 2 1 12,9 1,7 19,9 21, 1 1,1 Nästan hela tid Siffrorna anger proct av samtliga svarande 12
Diagram 33 Diagram 36 2 1 1 Arbetar du ibland i vrid ställning? 19,1 16,8 Nästan hela tid 22,9 22,9 22,8 22,9 21,9 18,6 16,3 14, 1,4 4 4 3 3 2 1 1 Har du efter arbetet ont i nedre del av rygg? 18,6 16,3 17,4 17,6 18,3 12 11,6 1, 7 6,3 dgr/mån 2,6 38,7 kvinnor och verksamhetsområde män och verksamhetsområde Diagram 34 Diagram 37 3 2 1 1 19,3 8,8 Nästan hela tid Arbetar du ibland i vrid ställning? 18,8 16,3 22,7 19 23,3 26, 1,3 24,,6 4,8 män och verksamhetsområde Har du efter arbetet ont i övre del av rygg eller nack? 3 3 2 1 1 32,8 24,6 19,1 23,2 9,2 9 17,6 16,1 13 11,8 dagr/mån 8,4 1,2 kvinnor och verksamhetsområde Diagram 3 Diagram 38 Har du efter arbetet ont i nedre del av rygg? 2 Har du efter arbetet ont i övre del av rygg eller nack? 21, 21,4 22,8 22,1 3 2 1 1 16, 12,4 14,2 19,6 8,7 6,7 17,3 18,7 18,1 17,7 dgr/mån 2,2 24,9 kvinnor och verksamhetsområde 1 1 14, 13,1 18,6 9,9, 18,6 16,9 1,1 dgr/mån män och verksamhetsområde 13
Diagram 39 Diagram 4 4 3 3 2 1 1 3 3 2 1 1 Diagram 41 7 6 4 3 1 Har du efter arbetet ont i axlar eller armar? 29,4 27, 18,3 18 8,1,6 19,9 1,9 13, dgr/mån 17, 17, Totalt anser av tio tandläkare att de utsätts för vibrationer från handhållna maskiner. Övriga tandläkare anser sig utsatta för detta i varierande grad. Närmare 7% av alla svarande uppger att de utsätts för vibrationer ungefär 1/4 av tid upp till nästan hela tid. 9 kvinnor och verksamhetsområde Har du efter arbetet ont i axlar eller armar? 18,6 16,9 14,1 1,1 13,4 16,2 14 14,8 11 7,7 dgr/mån 24,4 33,8 män och verksamhetsområde Har du p.g.a arbetet, under de saste 12 månaderna, haft besvär med hörseln?,2 1,4 Alltid För det mesta Sällan Aldrig Siffrorna anger proct av samtliga svarande 24,1 6,4 I d gomsnittliga yrkesverksamma befolkning uppger drygt 7% att de utsätts för dessa vibrationer minst 1/4 av tid. Drygt hälft av tandläkarna uppger att de utsätts för kemikalier under minst halva tid upp till nästan hela tid. Att vara tandläkare innebär också att arbeta i ergonomiskt ogynnsamma ställningar. Väldigt många arbetar framåtböjda då de inte stödjer sig med händerna eller armarna, de arbetar till stor del också i vrid ställning. Drygt 77% av samtliga tandläkare anger att de arbetar framåtböjda, utan stöd för händerna eller armarna, minst 1/4 av tid. Motsvarande siffra för befolkning är drygt 27%. Mer än 8% av tandläkarna arbetar i vrid ställning minst 1/4 av tid. Motsvarande siffra för befolkning är knappt 28%. Männ i d offtliga sektorn är dock inte lika utsatt för detta som övriga tandläkare. Att arbeta på detta sätt innebär ofta påverkan på kropp. Drygt av tre tandläkare har efter arbetet ont i nedre del av rygg minst dag per vecka upp till varje dag. I gomsnitt bland befolkning har av fyra ont i nedre del av rygg varje vecka. Hälft av alla tandläkare har efter arbetet ont i övre del av rygg eller nack minst dag per vecka upp till varje dag. Av dessa uppger drygt två av tio att de har ont i dessa områd varje dag. Gomsnittligt i befolkning har knappt av tre personer dessa besvär varje vecka. I arbetsmiljöundersökning 199 uppgav nästan var tredje kvinnlig tandläkare och var femte manlig nack- och ryggbesvär. Drygt två av tio tandläkare uppger också att de varje dag efter arbetet har ont i axlar eller armar. Männ i d offtliga sektorn har i mindre utsträckning dessa besvär i jämförelse med de manliga privattandläkarna, skillnad är dock inte signifikant. I jämförelse mellan kvinnliga och manliga tandläkare kan dock konstateras att de kvinnliga tandläkarna är betydligt mer utsatta för värk än de manliga kollegerna. Det är också vanligare att de kvinnliga privattandläkarna har ont varje dag efter arbetet i nedre del av rygg och i övre del eller nack, i jämförelse med kvinnorna i d offtliga sektorn, skillnad är dock inte signifikant. Äv i 199 års arbetsmiljöundersökning var det större andel av de kvinnliga tandläkarna än av de manliga som uppgav att de hade problem. Och äv i d undersökning var det större andel tandläkare inom d privata sektorn än inom folktandvård som upplevde dessa problem. Äv då var det de kvinnliga tandläkarna inom d privata sektorn som hade de största problem. Precis som i årets undersökning var nack- och ryggbesvär det största problemet. 6% av tandläkarna i årets undersökning uppger att de aldrig har problem med hörseln, övriga 4% anger problem med hörseln i varierande grad. 14
En av tre kvinnliga tandläkare inom d offtliga sektorn har under de saste 12 månaderna allvarligt övervägt att byta yrke, m inte vidtagit någon åtgärd för detta. Totalt har närmare av fyra tandläkare under det saste året allvarligt övervägt att byta yrke, m inte vidtagit någon åtgärd. I arbetsmiljöundersökning 199 var det av tre bland de kvinnliga och av fyra bland de manliga tandläkarna som övervägt att byta yrke. Då liksom nu var det få som gjort något aktivt för detta. Sammanfattande resultat Åtta av tio tandläkare har under de saste tre år inte bytt arbetsplats. De som i minst utsträckning bytt arbetsplats är manliga privatpraktiker. Vanligast är att byta från folktandvårdsklinik till annan. Näst vanligaste typ av arbetsbyte är att som kvinnlig tandläkare byta från folktandvård till privattandvård. Närmare 6% av de kvinnliga tandläkarna arbetar deltid. Bland männ har något fler privatpraktiker, i jämförelse med 199 års arbetsmiljöundersökning, börjat arbeta deltid. Bland kvinnorna har deltidsarbetandet minskat något i jämförelse med för fem år sedan. De vanligaste orsakerna till att arbeta deltid är att inte vilja eller orka arbeta heltid samt familjeskäl. Att arbeta mycket övertid är vanligt inom tandvård. Hälft av alla tandläkare arbetar över anting varje dag eller dagar per vecka. Bland befolkning i övrigt uppger 21% att de arbetar över varje dag eller dagar per vecka. I jämförelse med arbetsmiljöundersökning 199 har övertid ökat för alla kategorier förutom de manliga privatpraktikerna. De som till största del vill minska sin arbetstid är männ, detta är dock inte signifikant. Det vanligaste skälet för att inte kunna minska sin arbetstid är mottagnings ekonomiska situation m äv d privat ekonomiska situation är ett vanligt angivet skäl samt avsaknad av deltidstjänster att söka. Sedan 199 har betydels av mottagnings ekonomiska situation ökat för tandläkarna inom d offtliga sektorn och minskat för de privatpraktiserande männ. D största förändring som skett det saste året är att tillgång på patiter ökat, till skillnad mot 199 då tillgång på patiter var något som angavs ha minskat mycket. I årets undersökning anges äv arbetstakt har ökat. Lön har också ökat något det saste året. Framförallt är det tandläkarna inom d offtliga sektorn som anser detta, de privatpraktiserande tandläkarna anser i högre utsträckning att lön varit oförändrad det saste året. D största minskning det saste året gäller arbetsglädj. Det är framförallt tandläkarna inom d offtliga sektorn som upplever detta. Äv i arbetsmiljöundersökning 199 stod arbetsglädj för d största minskning. Vad gäller balans mellan kliniskt och annat arbete anser många inom d offtliga sektorn att det är för stor andel kliniskt arbete. Äv i 199 års undersökning var det dna grupp som ansåg sig ha för mycket klinisk tid. Bland de offtliganställda männ har dock stor förbättring inträffat sedan 199, då större andel av dessa idag anser att det råder bra balans mellan kliniskt och annat arbete. Med annat arbete avses här administration, information, inläsning, kontakter med kolleger och liknande. Bland kvinnorna i d privata sektorn är det fler i dag som, i jämförelse med 199, anser att det är för stor andel kliniskt arbete och betydligt färre som anser att det är för stor andel annat. Männ i d privata sektorn tycker ungefär likadant i dag som 199. Närmare 7% av alla svarande uppger att de utsätts för vibrationer från handhållna maskiner ungefär 1/4 av tid upp till nästan hela tid. Detta är betydligt fler än i d gomsnittliga yrkesverksamma befolkning, där drygt 7% uppger att de utsätts för dessa vibrationer minst 1/4 av tid. Drygt 77% av samtliga tandläkare anger att de arbetar framåtböjda utan stöd för händerna eller armarna minst 1/4 av tid. Äv här skiljer sig tandläkarna från d gomsnittliga befolkning, där motsvarande siffra är drygt 27%. Mer än 8% av tandläkarna arbetar i vrid ställning minst 1/4 tid, här är motsvarande siffra för befolkning knappt 28%. Att arbeta i dessa arbetsställningar leder ofta till värk. Drygt av tre tandläkare har efter arbetet ont i nedre del av rygg minst dag per vecka upp till varje dag. Hälft av alla tandläkare har efter arbetet ont i övre del av rygg eller nack minst dag per vecka upp till varje dag. I arbetsmiljöundersökning 199 uppgav nästan var tredje kvinnlig tandläkare och var femte manlig nack- och ryggbesvär. Drygt två av tio tandläkare uppger också att de varje dag efter arbetet har ont i axlar eller armar. Tandläkarna har inom flera områd betydligt mer värk än befolkning i övrigt. I jämförelse mellan kvinnliga och manliga tandläkare kan konstateras att kvinnor är betydligt mer utsatta för värk än de manliga kollegerna. Äv i 199 års undersökning var det större andel av de kvinnliga tandläkarna än av de manliga som uppgav att de hade problem. Och äv i d undersökning var det större andel tandläkare inom d privata sektorn än 19
inom folktandvård som upplevde dessa problem. Äv då var det de kvinnliga tandläkarna inom d privata sektorn som hade de största problem. Precis som i årets undersökning var nack- och ryggbesvär det största problemet. Inom d privata sektorn finns betydligt större möjligheter att själv bestämma arbetstakt än inom d offtliga sektorn. Närmare tre av tio tandläkare känner olust när de går till jobbet. Känslan infinner sig mellan dag i veckan till varje dag. Äv här är de offtliganställda kvinnorna mer utsatta. Av d gomsnittliga befolkning har 18% uppgett att de känner olust minst varje vecka inför att gå till arbetet. Tandläkarna i d offtliga sektorn får inte så ofta uppskattning från sin chef. Däremot får samtliga tandläkare mycket uppskattning från andra personer, t ex. patiterna. Äv här är det skillnad på tandläkarna i respektive sektor. Privattandläkarna anger att de i högre utsträckning får uppskattning varje dag än kollegerna i d offtliga sektorn. Totalt har närmare av fyra tandläkare under det saste året allvarligt övervägt att byta yrke, m inte vidtagit någon åtgärd. I arbetsmiljöundersökning 199 var det av tre bland de kvinnliga och av fyra bland de manliga tandläkarna som övervägt att byta yrke. Då liksom nu var det få som gjort något aktivt för detta.