Enheten för svensk dagvård och utbildning UTVÄRDERINGSRAPPORT 2011

Enheten för svensk dagvård och utbildning UTVÄRDERINGSRAPPORT 2011

1 INLEDNING... 3 2 UTBILDNINGSRESULTAT... 3 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i matematik... 3 2.2 Utvärdering av inlärningsresultat i naturvetenskaper... 4 Utvärdering av inlärningsresultat i historia och samhällslära... 4 Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastik... 5 2.3 Underkända vitsord och kvarstannare i den grundläggande utbildningen... 5 3 INLÄRNINGSMILJÖ... 6 3.1 Gruppstorlek... 6 3.2 Säkerhet... 6 3.3 Skolhälsoundersökningen... 7 3.4 Antalet datorer i skolorna... 7 4 STÖDFUNKTIONER OCH ELEVVÅRDEN... 7 4.1 Tjänsternas tillgänglighet och tillräcklighet... 7 5. PERSONALENS VÄLBEFINNANDE... 8 5.1 Kommun 10... 8 5.2 Personalens utbildningsnivå... 9 5.3 Erfarenheter av våld eller hot... 9 6 ÖVRIGT... 10 6.1. Enheternas kvalitetsredovisningar... 10 6.3 Enkät om serviceförmågan hos huvudstadsregionens skolor 2010-2011... 11 6.3 Besök i enheterna... 12 2

1 INLEDNING Esbo stadsfullmäktige fattade 20.1.2003 beslut om ett utvärderingssystem för bildningssektorn. I enlighet med beslutet godkände Svenska barn- och utbildningsnämnden 23.4.2003 Planen för utvärdering av dagvård och utbildning. Planen ger en struktur för enheternas utvärderingsarbete. Utvärderingsplanen uppdaterades i juni 2005 för att gälla från och med hösten 2005. Utvärderingsarbetet leds och koordineras av svenska dagvårds- och utbildningsenhetens ledningsgrupp. I denna rapport finns utvärderingsresultat och statistik som blivit färdiga under tiden oktober 2010 t.o.m. oktober 2011. Resultaten utgör en del av grunden för fortsatt utvecklingsarbete. Rapporten har sammanställts av planerare Mia Westerlund. 2 UTBILDNINGSRESULTAT Utbildningsresultat har utvärderats genom riksomfattande utvärderingar av inlärningsresultat i matematik, naturvetenskaper, historia och samhällslära samt gymnastik. Utvärderingarna gjordes i åk 9 våren 2011, förutom gymnastikutvärderingen som genomfördes år 2010. Dessutom har statistik över underkända vitsord och kvarstannare i den grundläggande utbildningen använts vid utvärderingen. Utbildningsstyrelsen genomför utvärderingarna för att få en tillförlitlig bild av nivån på kunskaperna i samtliga ämnen i slutskedet av den grundläggande utbildningen. Utbildningsstyrelsen rapporterar om de centrala resultaten till undervisningsministeriet och publicerar de nationella resultaten i utvärderingsrapporter som färdigställs i början av år 2012. Skolorna som deltagit i utvärderingarna och utbildningsanordnaren har fått ta del av de preliminära resultaten. 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i matematik Provet i matematik bestod av räkneuppgifter från fem centrala delområden i läroämnet utgående från läroplansgrunderna: algebra, funktioner, geometri, tal och räkneoperationer samt statistik och sannolikhet. Sammanlagt deltog 4929 elever i åk 9 i 113 skolor i Finland (615 elever i 15 svenskspråkiga skolor). Totalt kunde en elev få 80 i provet. Den genomsnittliga lösningsandelen för alla uppgifter var 54 %. Lösningsandelen uttrycker hur stor procentuell andel av det maximala antalet som eleverna har uppnått. Resultatet i Esbo är något bättre i jämförelse med hela samplet på alla delområden i provet. 3

Resultaten i den nationella utvärderingen av inlärningsresultat i matematik i åk 9 (medeltal) Hela samplet lösningsandel (%) (medeltal) Esbo lösningsandel (%) Algebra max 16 7,9 49,5 9,9 61,9 Funktioner, max. 10 5,3 53,2 6,1 60,6 Geometri, max. 20 8,5 42,4 9,8 49,2 Tal och räkneoperationer, max. 14,4 65,3 16,2 73,5 22 Sannolikhet och statistik, max. 12 7,4 61,8 8,2 68,1 2.2 Utvärdering av inlärningsresultat i naturvetenskaper Uppgifterna i utvärderingen förutsatte kunskap om innehåll, begrepp och fenomen inom naturvetenskaperna samt färdigheter med anknytning till användning av material, förklaring av fenomen och experimentellt arbete. Sammanlagt deltog 5939 elever i åk 9 i 133 skolor (358 elever i 15 svenskspråkiga skolor). Lösningsandelarna för samtliga prov finns i tabellen nedan. Lösningsandelen uttrycker hur stor procentuell andel av det maximala antalet som eleverna har uppnått. Resultatet i Esbo är på samma nivå eller något sämre i jämförelse med hela samplet på alla delområden i provet. Resultaten i den nationella utvärderingen av inlärningsresultat i naturvetenskaper i åk 9: Hela samplet (medeltal) lösningsandel (%) Biologi, max. 82 42,6 52 Geografi, max. 84 51,6 61,5 Fysik, max. 49 27,9 56,8 Kemi, max. 46 27,4 59,5 Utvärdering av inlärningsresultat i historia och samhällslära Uppgifterna, som bestod av flervalsuppgifter och produktiva uppgifter, var konstruerade så att de särskilt skulle mäta de centrala kunskaper och färdigheter som elever i slutskedet av den grundläggande utbildningen förutsätts ha i historia och samhällslära. Sammanlagt deltog 4723 elever i åk 9 i 112 skolor. Den genomsnittliga lösningsandelen för uppgifterna i ämnet historia var 50 % och 64 % i ämnet samhällslära. Lösningsandelen uttrycker hur stor procentuell andel av det maximala antalet som eleverna har uppnått. Resultatet i Esbo är på samma nivå (historia) eller något bättre (samhällslära) i jämförelse med hela samplet. Resultaten i den nationella utvärderingen av inlärningsresultat i historia och samhällslära i åk 9: 4

Resultaten i den nationella utvärderingen av inlärningsresultat i historia och samhällslära i åk 9: Hela samplet lösningsandel (%) (medeltal) Historia, max. 73 36,4 49,9 Samhällslära, max. 66 42,2 63,9 Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastik Utvärderingen i gymnastik ordnades i 51 skolor, bland dem 4 svenska skolor. Sammanlagt 1619 elever deltog i utvärderingen våren 2010. Med hjälp av en elevenkät utreddes bl.a. elevernas kunskaper om gymnastik, deras fysiska aktivitet och intresse för idrott och deras inställning till skolgymnastiken. Eleverna utförde också ett konditions- och rörelsetest. Skolornas gymnastiklärare och rektorer svarade på en enkät. Syftet med utvärderingen var att producera information som kan jämföras med den tidigare utvärderingen i gymnastik. Enligt resultaten hade det inte skett några större förändringar i elevernas medeltal i konditionsoch rörelsebehärskningstestet jämfört med år 2003. Esboelevernas resultat i de olika testdelarna var på medelnivå eller något högre. Det mest oroväckande resultatet var att skillnaderna mellan individerna ser ut att växa ytterligare. Denna polariseringsutveckling märktes tydligare i pojkarnas än i flickornas resultat. Elevernas inställning till skolgymnastik var övervägande positiv. I utvärderingen kom också fram att endast 10 % av eleverna rör på sig enligt nuvarande rekommendationer, trots att idrottsaktiviteten ökat och skillnaderna mellan könen minskat något sedan 2003. Bland Esboeleverna var idrottsaktiviteten på medelnivå. 2.3 Underkända vitsord och kvarstannare i den grundläggande utbildningen Underkända vitsord (vitsorden 4) har inom den grundläggande utbildningen tilldelats i 5 ämnen åt sammanlagt 2 elever vid läsårsbedömningen våren 2011. Detta gäller årskurserna 4-9 eftersom de lägre årskurserna inte tilldelas siffervitsord. Våren 2011 stannade sammanlagt 11 elever på klassen. 2011 2010 2009 2008 Underkända vitsord antal ämnen 5 6 9 antal elever 2 3 6 kvarstannare 11 2 7 3 5

3 INLÄRNINGSMILJÖ 3.1 Gruppstorlek I tabellen presenteras antalet elever i grundskolan fördelat på olika gruppstorlekar. I statistiken ingår inte smågruppsundervisningen. Årskurs 1-2 2005-06 2006-07 2007-08 2008-09 2009-10 2010-2011 2011-2012 storlek elever % elever % elever % elever % elever % elever % elever % < 18 271 49 261 44 295 52 250 45 185 31 210 32 228 36 18-21 196 35 211 35 137 24 187 33 200 33 349 54 305 49 22-25 92 16 92 15 140 24 122 22 114 19 89 14 66 11 26-29 0 0 26 4 0 0 0 0 106 17 0 27 4 Årskurs 3-6 2005-06 2006-07 2007-08 2008-09 2009-10 2010-2011 2011-2012 storlek elever % elever % elever % elever % elever % elever % elever % < 18 207 17 255 21 210 17 219 19 283 25 370 33 269 24 18-21 354 29 352 29 534 43 485 41 382 34 306 27 447 40 22-25 327 27 355 29 206 16 282 24 382 34 314 28 288 26 26-29 243 20 161 13 306 24 139 12 82 7 107 9 79 7 30-93 8 62 5 0 0 0 0 0 0 31 3 31 3 Årskurs 7-9 2005-06 2006-07 2007-08 2008-09 2009-10 2010-2011 2011-2012 Storlek elever % elever % elever % elever % elever % elever % elever % <18 164 27 196 27 191 24 497 58 119 14 121 15 200 28 18-21 413 69 470 66 600 76 359 42 731 86 663 85 523 72 22-25 22 4 44 6 0 0 0 0 0 0 0 26-29 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30-0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Medelstorleken 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 åk 1-2 18 17 17 17 20 18 17 åk 3-6 21 19 22 20 20 18 19 åk 7-9 18 19 19 17 19 19 18 3.2 Säkerhet Staden har försäkrat alla barn i dagvård, skolelever samt gymnasiestuderanden. I statistiken för 2011 finns de olycksfall som rapporterats till försäkringsbolaget 1.1.2011-31.10.2010. Olycksfall: Studerande/elever Daghemsbarn 2008 260 93 2009 177 134 2010 172 146 2011 129 144 I denna statistik ingår även de finska skolornas och daghemmens statistik 6

3.3 Skolhälsoundersökningen Enkäten Hälsa i skolan har gjorts i Esbo i april 1999, 2002, 2004, 2006, 2008 och 2010. Undersökningen har som mål att genom en nationellt enhetlig metod producera information för kommuner och skolor om 14-18-åriga ungdomars levnadsförhållanden, skolförhållanden, hälsa, hälsovanor, hälsokunskaper och elevvård. Rapporten sammanställs av Institutet för hälsa och välfärd - THL. Enkäten har hittills genomförts i Södra och Östra Finland samt Lappland jämna år och i resten av Finland och Åland udda år. Från år 2013 kommer man att övergå till att genomföra enkäten i hela landet samtidigt. 3.4 Antalet datorer i skolorna Enligt statistik från 20.9.2011 fanns det i svenska grundskolor i Esbo 561 arbetsstationer som användes i undervisning. Antal elever/arbetsstation är därmed ca 5 elever/arbetsstation. Alla dessa 561 arbetsstationer har Internet-förbindelse. I gymnasiet var antalet arbetsstationer 83. Detta betyder ca 6 elever/arbetsstation 4 STÖDFUNKTIONER OCH ELEVVÅRDEN 4.1 Tjänsternas tillgänglighet och tillräcklighet Enligt lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt till avgiftsfri elevvård vilket behövs för att hon eller han skall kunna delta i undervisningen. Med elevvård avses främjande av elevens inlärning, goda psykiska och fysiska välbefinnande samt främjande och upprätthållande av hennes sociala välbefinnande i skolgemenskapen. Syftet med elevvård är att förebygga, upptäcka och avhjälpa hinder för inlärning och andra problem i samband med skolgången. Elevvårdens tjänster beskrivs i den läroplan som är godkänd i Svenska barn- och utbildningsnämnden. Under innevarande läsår arbetar sex skolpsykologer och fyra kuratorer inom svensk dagvård och utbildning. I gymnasiet är psykologens roll konsultativ, vid behov görs även utredningar. Skolpsykologerna arbetar också i förskolorna. Antalet elever per skolpsykolog och skolkurator i grundskolan och gymnasiet är följande: Elever / skolpsykolog Elever /kurator År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Grundskola 624 632 681 657 532 534 523 1248 1046 925 907 886 890 873 Gymnasium 474 479 489 494 511 504 518 Psykologen arbetar en dag/vecka i gymnasiet. I Finno resurscenter finns även en ergoterapeut och en talterapeut. I varje förskolegrupp arbetar en speciallärare en timme per vecka. Tre konsultativa specialbarnträdgårdslärare arbetar inom dagvården. 7

5. PERSONALENS VÄLBEFINNANDE 5.1 Kommun 10 Esbo stad undersöker regelbundet personalens synpunkter på kvaliteten i arbetslivet. Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) har genomfört undersökningen Kommun10 åren 2001, 2004, 2006, 2008. I undersökningen deltar utöver Esbo städerna Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Nådendal, Nokia, Reso, Valkeakoski och Virdois. I undersökningen år 2010 deltog 333 personer (62%) av de anställda inom svensk dagvård och utbildning. De största utmaningarna enligt svaren är kontroll över arbetstid och stress i arbetet. Däremot upplever personalen att stämningen på arbetsplatsen är mycket god, cheferna stöder och de blir rättvist behandlade. I tabellen nedan finns en jämförelse av vissa nyckeltal som beskriver personalens välmående, inom staden, bildningssektorn, svensk dagvård och utbildning och dess olika personalgrupper. Kontroll över arbetstid Stress i arbetet Kontroll över arbetet Stämningen på arbetsplatsen Chefsstöd Rättvis behandling Esbo 2,66 3,42 3,72 3,72 3,62 3,83 SITO 2,38 3,42 3,88 3,89 3,84 3,98 SDU 2008 2,39 3,45 4,00 3,99 4,06 4,07 SDU 2010 2,27 3,46 4,02 4,00 4,08 4,18 Förvaltning 3,29 3,78 4,02 4,34 Dagvården 2,48 3,45 3,82 3,83 3,96 4,02 Grundskolorna 1,90 3,49 4,22 4,17 4,23 4,37 Gymnasiet 2,00 3,62 4,21 3,77 Terapeuter, kuratorer, skolsekreterare, vaktmästare 3,32 3,28 3,89 3,94 Förklaring: 1-5, % Ju större värde desto bättre kontroll Ju större värde desto mera stress Ju större värde desto bättre kontroll Ju större värde desto bättre stämning Ju större värde desto bättre stöd Ju större värde desto mer upplevd rättvisa Resultat saknas för vissa av grupperna i frågor som gäller ledarskap, för att antalet svar är färre än 50. 8

5.2 Personalens utbildningsnivå Personalens utbildningsnivå 2011: centralen, skolsekreterare, skolgångsbiträden och elevvården. Fast anställda Tidsbundna Nivå/år 2010 2011 2010 2011 Grundnivå 10 8 11 6 Mellannivå 23 29 22 6 Högskolenivå 17 18 3 1 Totalt 50 55 36 13 Personalens utbildningsnivå 2011: Dagvård Fast anställda Tidsbundna Nivå/år 2010 2011 2010 2011 Grundnivå 48 47 79 69 Mellannivå 116 119 53 38 Högskolenivå 48 52 1 5 Totalt 212 218 134 112 Personalens utbildningsnivå 2011: Skolor Fast anställda Tidsbundna Nivå/år 2010 2011 2010 2011 Grundnivå 3 2 17 19 Mellannivå 6 6 52 49 Högskolenivå 177 180 60 61 Forskarnivå 2 1 0 0 Totalt 188 189 129 129 5.3 Erfarenheter av våld eller hot Enligt statistiken har 9 rapporter om våld eller hot på arbetsplatsen inkommit till arbetsskyddschefen under tiden 1.1 31.10.2011 Åtta anmälningar gäller barn i daghemsålder, en anmälan kommer från en skola. För ett år sedan var de rapporterade fallen 7. 9

6 ÖVRIGT 6.1. Enheternas kvalitetsredovisningar Kvalitetsredovisningen är ett dokument som skolorna och daghemmen uppgör i slutet av varje läsår/verksamhetsår under ledning av rektor/föreståndare. Kvalitetsredovisningen innehåller en beskrivning av läsårets prioriterade mål, enheternas insatser för att nå målen samt en bedömning av hur väl målen uppnåtts. Enheterna redogör även för åtgärder som vidtas då målen inte uppnåtts. Dagvårdens prioriterade mål under verksamhetsåret 2010-2011 var bland annat: det svenska språket Samtliga daghem har haft språket som ett prioriterat mål. Enheterna har gjort språkarbetet till en del av den dagliga verksamheten, bl.a med sagostunder, bokkasse/biblioteksbesök, drama, diskussioner och prat i vardagssituationer, språkportfolio, språklekarbesök. hälsa och motion ökad delaktighet, både barn och föräldrar sång, rytmik och musik miljö och natur: Grön Flagg, sortering, skogsmulle Trivsel och trygghet bl.a. respekt och ansvar för andra, trygg dagisstart, social kompetens, smågruppsverksamhet, tid för barnet, och individuellt bemötande utveckling av sammanhållen förskole- och nybörjarundervisning Skolornas prioriterade mål under läsåret 2010-2011 var anknutna till bland annat: Trivsel och trygghet: t.ex. ökad social kompetens (KiVa-skola, genuspedagogik, StegVis), ansvar och respekt, arbete över klass- och årskursgränser utveckling av sammanhållen förskole- och nybörjarundervisning förankring av IT i den dagliga undervisningen, bl.a. IPT-projekt i åk 1 och 2 det svenska språket skolorna har bl.a. satsat på att stärka skriftlig och muntlig framställning, språklig medvetenheten och identitet. KELPO, utveckling av allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Miljö och natur, Grön Flagg De av SDU initierade gemensamma utvecklingsmålen under verksamhets-/läsåret 2010-2011: Det svenska språket KELPO (förskolan och åk 1-) Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen Förutom dessa punkter ur kvalitetsredovisningarna har eleverna i de flesta skolorna fått fylla i olika trivselenkäter. Enheterna gör även regelbunden egen utvärdering. 10

6.3 Enkät om serviceförmågan hos huvudstadsregionens skolor 2010-2011 Enkäten om serviceförmågan inom undervisningsväsendet i huvudstadsregionen bygger på stadens nuvarande gemensamma utvärderingsplan för utbildningen. Enkäten producerar region-, stads- och skolspecifik information om utbildningstjänsternas kvalitet. Enkätens första fas genomfördes år 2009 i årskurs 8 i de finsk- och svenskspråkiga skolorna i Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda samt i Helsingfors avtalsskolor. Enkätens andra fas, en förfrågan till vårdnadshavare och elever i årskurs 5, genomfördes i oktober-november 2010. Svarsaktiviteten, 37 %, var avsevärt högre än året innan då endast 19 % av eleverna/ vårdnadshavarna svarade. Sammanlagt skickades enkäten ut till 9 928 elever. Antalet svar som inkom var 3 631. I Esbo svarade 1 095 elever/vårdnadshavare på enkäten och svarsprocenten var 40. För de svenskspråkiga skolornas del i Esbo var svarsprocenten 48. Trots att svarsprocenten var rätt bra, var bortfallet av svar relativt stor, men likartad i alla kommunerna. Av den anledningen kan resultaten anses vara beskrivande på kommunnivå, men endast riktgivande på skolnivå. Skolvisa resultat skickades till skolorna om antalet svarare var minst 10 och svarsaktiviteten minst 15 %. Till de skolor som inte mötte minimiandelen svarare för att få skolvisa resultat fick ta del av de stads- och områdesspecifika resultaten. Enkäten bestod av 8 delområden; fastställandet av elevens skolplats, inlärningsattityder, inlärningsmiljön, verksamhetskulturen och arbetssätt, samarbetet mellan hemmen och skolan, organisering av handledningen, elevvård och bedömningen av eleven. Från resultaten bland de svenskspråkiga skolorna i Esbo framgår att majoriteten av vårdnadshavarna upplever att deras barn har åtminstone en kamrat i skolan och att barnet känner sig tryggt. Vårdnadshavarna upplevde att olikheterna mellan könen inte beaktas tillräckligt i undervisningen och att möjligheterna att söka till en annan skola än närskolan är otillräckliga. Resultat ur enkät om serviceförmågan (de bäst genomförda sakerna framställs först) Esbo, sve skolor, % Helt eller nästan överens % HSR medeltal, % HSRskolornas bästa 1/4, % De fem saker som genomförs bäst: 32 Vårt barn har åtminstone en kamrat i skolan 98 98 100 4 I skolan litar man på vårt barns förmåga 93 90 96 13 Mobbning tolereras inte i vårt barns skola 91 88 94 5 Barn uppmuntras till en positiv inställning till inlärning 91 88 94 1 Möjlighet att gå i skola belägen på tryggt avstånd från hemmet 90 94 100 11

Helt eller nästan överens % HSRskolornas bästa 1/4, % Esbo, sve HSR De fem saker som genomförs mest sällan: skolor, % medeltal, % 12 Skolans verksamhetskultur skapas tillsammans med barnen 72 71 80 25 Vi har fått tillräcklig information om vårt barns val av läroämnen 71 83 93 9 Datateknik används mångsidigt som ett stöd för inlärningen 58 64 78 2 Tillräckliga möjligheter att söka till annan skola än närskolan 54 76 88 20 Olikheter mellan könen beaktas i undervisningen 52 56 67 År 2011 genomförs undersökningen bland elever och deras vårdnadshavare i åk 2. 6.3 Besök i enheterna Enligt utvärderingsrapporten besöker en grupp av tjänstemän varje daghem områdesvis och varje skola vart femte år. Besöken är en del av utvärderingen och genomförs enligt uppgjort program. Vi har börjat en ny omgång daghemsbesök i januari 2011. Besöken genomförs under hela året och förväntas vara slutförda i februari 2012. Utbildningsdirektören och undervisningschefen besöker skolorna under läsåret 2011-2012 med beaktande av förändringarna i läroplanen som trädde ikraft 1.8.2011. 12