Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd 8 Dålig tandhälsa 10 Nedsatt psykiskt välbefinnande 12 Hälsorelaterad livskvalitet 13 Hör samtal utan svårighet 14 Trygghet/Sociala relationer 16 Aktivitet på fritiden 16 Socialt stöd 16 Tillit 16 Saknar tillit till människor 17 Deltar i sociala aktiviteter 18 Avstår att gå ut p.g.a. rädsla 20 Någon att dela innersta känslor med 21 Hjälp med praktiska problem 23 Socioekonomiska förhållanden 24 Saknar kontantmarginal 25 Utbildningsnivå 27 Levnadsvanor 28 Riskkonsumtion av alkohol 29 Röker dagligen 31 Snusar dagligen 33 Fysisk aktivitet 30 min/dag 35 Fetma BMI>30 37 Äter frukt och grönt 39 Riskabla spelvanor 41 Bilaga 1 43 Definitioner 43 För mer information kontakta Hans Fröling Tel:063-14 75 92 E-post:hans.froling@jll.se Produktion: Utvecklingsenheten - Foto: Karin Wåhlén-Götzmann. Jämtlands läns landsting 2007 2

Sammanfattning Under våren 2006 genomförde Folkhälsoinstitutet en nationell befolkningsenkät för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Jämtlands läns landsting deltog i undersökningen och skickade ut ca. 8.000 enkäter till ett slumpmässigt urval personer i länet. Resultatet som nu har analyserats på kommunnivå ger en bild av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND I Krokoms kommun uppger män överlag att de har ett bättre allmänt hälsotillstånd än kvinnor. Undantaget är arbetslösa kvinnor där förhållandet är det motsatta. Andelen som uppger sig ha ett gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd sjunker med åldern. DÅLIG TANDHÄLSA I Krokoms kommun uppger 14 procent av invånarna att de har dålig tandhälsa. Sämst tandhälsa har förtidspensionerade män, 36 procent och förtidspensionerade kvinnor, 28 procent. NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Nästan var fjärde ung kvinna i Krokoms kommun uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Allra sämst mår förtidspensionerade kvinnor och arbetslösa män. HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET (EQ5D) I Krokoms kommun är det en större andel kvinnor än män som har en nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Äldre och medelålders besväras mest av sämre rörlighet och smärtor medan unga besväras på grund av oro/nedstämdhet. HÖR SAMTAL UTAN SVÅRIGHET I Krokoms kommun är det fler män än kvinnor som uppger att de har svårigheter att höra vad som sägs i ett samtal. Störst besvär uppger långtidssjukskrivna, förtidspensionärer och ålderspensionärer. SAKNAR TILLIT TILL MÄNNISKOR I Krokoms kommun saknar omkring var fjärde invånare tillit till andra. Bland de yngsta är andelen ännu större. Andelen som saknar tillit är högst bland långtidssjukskrivna, arbetslösa och bland unga. DELTAR I SOCIALA AKTIVITETER I Krokoms kommun deltar ca. två tredjedelar av invånarna i någon form av sociala aktiviteter. Kvinnorna är aktivare än männen. Deltagandet är lägst bland förtidspensionerade män. AVSTÅR ATT GÅ UT P.G.A. RÄDSLA I Krokoms kommun har fler än var tredje ung kvinna någon gång avstått från att gå ut på grund av rädsla att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt. 3

NÅGON ATT DELA SINA INNERSTA KÄNSLOR MED I Krokoms kommun uppger de flesta (89 procent) att de har någon att dela sina innersta känslor med. HJÄLP MED PRAKTISKA PROBLEM I Krokoms kommun är det i högre grad män än kvinnor som uppger att de inte kan få hjälp med praktiska problem i vardagen. Det kan gälla matinköp, enklare reparationer etc. Den största andelen återfinns i gruppen arbetslösa män. SAKNAR KONTANTMARGINAL I Krokoms kommun uppger nästan var tredje kvinna och var femte man att de saknar kontantmarginal, vilket definieras som att inom en vecka kunna skaffa fram 15 000 kr. De största andelarna som saknar kontantmarginal återfinns bland studerande och arbetslösa kvinnor. UTBILDNINGSNIVÅ I Krokoms kommun har 26 procent av invånarna en gymnasieutbildning som är tre år eller längre. 11 procent har en högskoleutbildning. Högskoleutbildning är dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män. RISKKONSUMTION AV ALKOHOL I åldersgruppen 16-29 år har 29 procent av männen och 18 procent av kvinnorna i Krokoms kommun en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Även i gruppen arbetslösa finns en hög andel med riskabel alkoholkonsumtion. RÖKER DAGLIGEN I Krokoms kommun finns ca. 11 procent dagligrökare. Den största andelen finns i åldersgruppen 45-64 år och bland förtidspensionärer. Andelen kvinnliga dagligrökare är 5 procentenheter högre än bland männen. SNUSAR DAGLIGEN I Krokoms kommun snusar var tredje man och var tionde kvinna dagligen. FYSISK AKTIVITET 30 MIN/DAG I Krokoms kommun uppger två tredjedelar av invånarna att de är fysiskt aktiva mer än 30 minuter varje dag. Bland yngre och i medelåldern är kvinnorna mer fysiskt aktiva, medan det omvända gäller för de i de äldre åldersgrupperna. FETMA BMI>30 I Krokoms kommun lider nära 15 procent av invånarna av fetma, dvs. ett BMI som är högre än 30. Den största andelen finns bland förtidspensionerade män och bland långtidssjukskrivna kvinnor. 4

ÄTER FRUKT OCH GRÖNT 5 GÅNGER/DAG Det är färre än var tionde invånare i Krokoms kommun som uppger att man äter frukt och grönt 5 gånger per dag eller oftare. Det är väsentligt fler kvinnor som äter frukt och grönt i den omfattningen. Bland de äldre är andelen mycket låg. RISKABLA SPELVANOR I Krokoms kommun är det få invånare som uppvisar riskabla spelvanor totalt sett. Högsta andelen återfinns i grupperna förtidspensionerade män och långtidssjukskrivna kvinnor. 5

Inledning Bakgrund Det övergripande nationella folkhälsomålet är att: Skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att kunna fatta beslut och göra prioriteringar är det viktigt att veta hur befolkningen mår och lever. Den här rapporten ger en bild av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Krokoms kommun 2006. Den bygger på en enkätundersökning med ett urval av ca. 10 procent av kommuninvånarna. Bra underlag är viktigt Det behövs bra underlag från såväl registerdata som enkätundersökningar för att få en samlad bild av hälsotillståndet i befolkningen och mot bakgrund av den på bästa sätt kunna svara an mot befolkningen behov. Tillgången till olika registerdata ger värdefull, men i visst avseende begränsad, information om sjukdomsförekomst och beskriver endast den del av befolkningen som har uppsökt hälso- och sjukvården. Den informationen bör därför kompletteras med enkätundersökningar för att få en bredare bild av hälsoläget i hela befolkningen. Genom en enkät får ett större urval av befolkningen möjlighet att redovisa sin egen upplevelse av sitt hälsotillstånd. Det är t.ex. värdefullt för att få en uppfattning om den psykiska hälsan i befolkningen. Enkäten ger också möjlighet att samla in kunskap om levnadsvanor och livsvillkor, som komplement då analyser görs för att förstå den bild av hälsan som framträder. Hälsa på lika villkor Statens folkhälsoinstitut genomför årligen en nationell undersökning. Enskilda landsting får möjlighet att utöka urvalet i det egna området. Från Jämtlands län deltog lite drygt 8.000 personer (varav 1200 i Krokoms kommun) i åldrarna 16 84 år i enkäten Hälsa på lika villkor. Enkäten innehöll 75 frågor om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, trygghet och sociala relationer samt några bakgrundsfrågor. I Krokoms kommun besvarades och lämnades in 844 av 1213 enkäter. Det gav en svarsfrekvens på 69,6 procent. Fördelat på de olika åldersgrupperna blev svarsfrekvensen: 16-29 år (59,6 procent), 30-44 år (67,7 procent), 45-64 år (75,0 procent) och 65-84 år (76,7 procent). Jämtlands läns landsting har tidigare genomfört två liknande undersökningar tillsammans med de tre nordligaste landstingen, 1997 och 2003. Rapportens innehåll Denna rapport innehåller ett urval av de frågor som ingick i enkäten och redovisas i fyra avsnitt; HÄLSA OCH LIVSKVALITET, TRYGGHET OCH SOCIALA RELATIONER, SOCIOEKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN samt LEVNADSVANOR. 6

Hälsa och livskvalitet Den vanligaste definitionen av begreppet hälsa utarbetades av WHO redan 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp. I dagens folkhälsovetenskapliga diskussion räknas hälsa som något annat än bara frånvaro av sjukdom. Det är inte ovanligt att människor med kroniska sjukdomar ändå betraktar den egna hälsan som god. Hälsan är alltså ett subjektivt begrepp som utgår från individernas olika uppfattning. En människas hälsotillstånd är beroende av såväl fysiska och biologiska faktorer som sociala och ekonomiska. Under livets gång utsätts vi för både fysiska och psykiska påfrestningar, vilka i många fall kan skapa olika typer av spänningstillstånd. Om dessa blir långvariga kan de leda till olika grad av ohälsa. En viktig kunskap i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är att ta reda på hur olika grupper i befolkningen upplever sin hälsa. Syftet med enkäten Hälsa på lika villkor har varit att belysa det aktuella hälsotillståndet och följa hälsoutvecklingen med jämförelse från tidigare undersökningar. I detta kapitel beskrivs befolkningens självupplevda hälsa och livskvalitet med avseende på; Allmänt hälsotillstånd, Dålig tandhälsa, Nedsatt psykiskt välbefinnande och Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D). På frågan om ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND ges fem möjliga svarsalternativ: Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt och Mycket dåligt. När det gäller TANDHÄLSA så besvarades den också med fem möjliga svarsalternativ: Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dåligt, Ganska dåligt och Mycket dåligt. PSYKISKT VÄLBEFINNANDE redovisas i form av ett index av flera frågor. EQ5D (fråga 29) består av frågor om fem viktiga områden i livet; Rörlighet, Hygien, Huvudsakliga aktiviteter, Smärtor/besvär och Oro/nedstämdhet. Frågan om HÖRSEL har tre svarsalternativ: Ja, Ja med hörapparat och Nej. I enkäten finns 12 frågor, som behandlar olika aspekter av psykiskt välbefinnande. Frågorna summeras och räknas om till ett index. Indexet kan delas in i två alternativ, Gott psykiskt välbefinnande och Nedsatt psykiskt välbefinnande. Frågorna och beräkningen kallas GHQ12 (General Health Questionnaire) och har använts i olika undersökningar och beskrivits i boken Measuring Health3. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa EQ5D används för att beskriva självskattad hälsorelaterad livskvalitet och själva mätinstrumentet består av ett kort frågeformulär där individen kan klassificera sin hälsa inom fem områden: rörlighet, hygien att kunna klä och tvätta sig själv, huvudsakliga aktiviteter, smärtor och besvär, samt oro och nedstämdhet. Graden av problem anges på en tregradig skala (inga problem, måttliga, svåra). Instrumentet medger också en sammanvägning till ett index, som beskriver det självskattade hälsotillståndet, vilka besvär som är mest betungande att leva med. Indexvärdet kan anta värden mellan 0 och 1 där värdet 1 motsvarar full hälsa. Svåra smärtor har fått den högsta vikten, måttliga problem med daglig aktivitet har fått den lägsta. En högre vikt belastar hälsoindex mer, och värdet sjunker. Andra livskvalitetsmått som tidigare använts i folkhälsosammanhang är t.ex. SF-36 (36-Item short form health survey), EQSD (The euroqol quality of life scale), QALY (quality adjusted life years), DALY (disability adjusted life years). Både QALY och DALY baseras på att olika sjukdomstillstånd ges olika vikt och adderas. 7

Allmänt hälsotillstånd I Krokoms kommun uppger 68 procent av männen och 63 procent av kvinnorna i åldrarna 16 84 år att de mår mycket bra eller bra. Andelen som anser sig ha ett mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd sjunker med stigande ålder. Yngre män mår bäst medan äldre kvinnor mår sämst. Bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 20 40 60 80 100 Procent Allmänt hälsotillstånd (bra eller mycket bra i procent) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 81 76 16-29 85 78 Långtidssjukskriven 0 9 30-44 72 66 Förtidspensionär 34 27 45-64 62 58 Arbetslös 54 61 65-84 53 48 Ålderspensionär 53 48 Krokom 68 63 Yrkesarbetande 75 73 Länet 68 64 Riket 71 67 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig vara betydelsefull för att förutse både sjuklighet och dödlighet. Frågan är därför av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen bland olika befolkningsgrupper över tid. Allmän hälsa mätt på en femgradig skala är också en av de frågor som man enats kring inom EU. 8

I Krokoms kommun uppger 68 procent av männen och 63 procent av kvinnorna att de har mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd. Motsvarande för länet är 68 respektive 64 procent och för riket 71 respektive 67 procent. Det allmänna hälsotillståndet är bättre bland män än bland kvinnor i alla åldersklasser. Skillnaden mellan könen är störst bland de yngsta. Bäst allmän hälsa uppger unga män, medan de äldsta kvinnorna uppger sämst hälsa. Bäst hälsa har studerande och yrkesarbetande. Sämst hälsa har långtidssjukskrivna. I Krokoms kommun är det endast ca. 9 procent av de långtidssjukskrivna kvinnorna som uppger att de har ett mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd. På länsnivå är motsvarande siffror 7 procent för män och 19 procent för kvinnor. Bland de förtidspensionerade uppger 34 procent av männen och 27 procent av kvinnorna att de mår mycket bra eller bra. Motsvarande siffror för länet är 19 respektive 20 procent. Det finns skillnader i allmänt hälsotillstånd mellan olika socioekonomiska grupper. Personer med hög utbildning uppger bättre hälsa än lågutbildade. Dålig ekonomi påverkar också i hög grad det allmänna hälsotillståndet negativt. 9

Dålig tandhälsa Tandhälsan utgör en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. I Krokoms kommun uppger ca. 16 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i åldrarna 16-84 år, att de har mycket dålig eller dålig tandhälsa. Sämst tandhälsa uppger förtidspensionerade män (36 procent) samt männen i åldrarna 45-64 år, medan bäst tandhälsa återfinns bland kvinnorna i åldersgruppen 16-29 år (96 procent). Dålig tandhälsa Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Procent Dålig tandhälsa (procent) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 4 5 16-29 6 4 Långtidssjukskriven 0 7 30-44 17 16 Förtidspensionär 36 28 45-64 21 16 Arbetslös 18 27 65-84 18 13 Ålderspensionär 18 13 Krokom 16 12 Yrkesarbetande 17 11 Länet 14 11 Riket 14 11 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit bättre. Detta kan delvis bero på införandet av en generös allmän tandvårdsförsäkring. Försäkringssystemet har dock blivit mindre generöst och patienterna har själva sedan 1990-talet fått stå för en allt 10

större kostnad. Trots att tandhälsan i befolkningen som helhet förbättrats väsentligt kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Kvaliteten på tänderna har stor betydelse för att kunna tillgodogöra sig maten. I Krokoms kommun uppger ca. 16 procent av männen och 12 procent av kvinnorna att de har mycket dålig eller dålig tandhälsa. Motsvarande för länet liksom för riket är 14 respektive 11 procent. Om man ser till tandhälsa i förhållande till sysselsättning så uppger framförallt de förtidspensionerade att de har mycket dålig eller dålig tandhälsa. Även arbetslösa kvinnor uppger i hög grad (27 procent) dålig tandhälsa. Cirka 19 procent av de tillfrågade i Krokoms kommun (såväl män som kvinnor) svarar att de har varit i behov av tandläkare under de tre senaste månaderna men ej sökt Det är samma andel som i länet. 14 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Krokoms kommun har uppgett att de avstått från nödvändiga tandläkarbesök p.g.a. ekonomiska skäl. Motsvarande andel för länet är för män 17,5 procent och för kvinnor 18,8 procent. 11

Nedsatt psykiskt välbefinnande I Krokoms kommun uppger arbetslösa män, och kvinnor i åldern 30-44 år, högst grad av nedsatt psykiskt välbefinnande. Nedsatt psykiskt välbefinnande Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 5 10 15 20 25 30 35 Procent Nedsatt psykiskt välbefinnande (procent) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 12 25 16-29 10 22 Långtidssjukskriven 0 27 30-44 13 24 Förtidspensionär 19 29 45-64 13 18 Arbetslös 32 10 65-84 10 13 Ålderspensionär 10 13 Krokom 12 19 Yrkesarbetande 9 19 Länet 13 18 Riket 15 22 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Nedsatt psykiskt välbefinnande har en stark koppling till utveckling av depression och kan ses som en indikator på förväntad utveckling av psykisk sjuklighet. Förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande är stor bland arbetslösa män inom Krokoms kommun, mer än 30 procent. Andelen är också dubbelt så hög bland unga kvinnor (16-29 år) jämfört med män i samma åldersgrupp. Det psykiska välbefinnandet är också nedsatt bland medelålders kvinnor. Det är överlag fler kvinnor som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande (19 procent) än män (12 procent) i Krokoms kommun. För länet gäller 18 respektive 13 procent och för riket 22 respektive 15 procent. 12

Hälsorelaterad livskvalitet I Krokoms kommun har kvinnor sämre hälsorelaterad livskvalitet än män. Unga kvinnor (16-29 år) uppger i oroande omfattning att de lider av oro och nedstämdhet (54 procent) samt av värk (39 procent). Begränsas din livskvalitet p.g.a. (procent) Kön Ålder Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/ nedstämdhet Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej 16-29 1 99 0 100 5 95 24 76 22 78 30-44 3 97 1 99 13 87 49 51 30 70 Man 45-64 9 91 1 99 13 87 68 32 35 65 65-84 24 76 5 95 14 86 69 31 16 84 16-29 6 94 0 100 14 86 39 61 54 46 30-44 5 95 0 100 12 88 55 45 40 60 Kvinna 45-64 17 83 1 99 20 80 82 18 42 58 65-84 28 72 5 95 14 86 74 26 35 65 BESKRIVNING Resultatet från enkäten Hälsa på lika villkor visar, när det gäller Krokoms kommun, att kvinnor överlag har en sämre hälsa som begränsar deras livskvalitet. 39 procent av kvinnorna i åldersgruppen 16-29 år uppger att de har värk (smärtor/besvär), 54 procent uppger att de känner oro/nedstämdhet. Bland medelålders kvinnor (45-64 år) är andelen som besväras av värk 82 procent. Andelarna är högre i Krokom än i länet som helhet. 13

Hör samtal utan svårighet Hörseln avtar med stigande ålder. I Krokoms kommun har män genomgående svårare att höra vad som sägs i ett samtal på grund av hörselnedsättning. Störst besvär rapporterar långtidssjukskrivna, arbetslösa och ålderspensionärer. Hör samtal utan svårighet Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Nej Ja/hörapparat Ja 0 20 40 60 80 100 Procent Hör utan svårighet (procent) Sysselsättning Ja Nej* Ålder Man Kvinna Studerande 98 2 16-29 95 98 Långtidssjukskriven 69 31 30-44 85 95 Förtidspensionär 90 10 45-64 79 87 Arbetslös 80 20 65-84 61 73 Ålderspensionär 67 33 Krokom 80 88 Yrkesarbetande 88 12 Länet 81 88 Riket 88 92 * Omfattar även de som behöver hörapparat BESKRIVNING Att kunna höra är en förutsättning för att kunna tillägna sig det talade språket, för inlärning, för jobbet och sociala kontakter. Allt detta är naturligtvis möjligt även för dem som har nedsatt hörsel, men kräver i många fall speciella åtgärder (t.ex. hörapparat). 14

Vid hörselnedsättning blir det svårt att uppfatta vad andra människor säger, särskilt när flera personer talar samtidigt, när trafikbuller stör, eller i rum med mycket efterklang och besvärande ekon. Flera undersökningar tyder på att hörselnedsättning kan leda till försämrad livskvalitet kopplad till isolering, minskad social aktivitet, känsla av utanförskap och därav ökande förekomst av depressionssymtom. I Krokoms kommun är andelen kvinnor som uppger hörselnedsättning 12 procent och bland män 20 procent. På länsnivå är motsvarande värden 12 respektive 19 procent, och på riksnivå 8 respektive 12 procent. Hörselproblemen ökar med stigande ålder. Allra störst andel som uppger hörselnedsättning finns i åldersgruppen 65-84 år. Kvinnor 23 procent och män 36 procent. Motsvarande i länet är 26 respektive 39 procent. och på riksnivå 14 respektive 20 procent. Bland unga mellan 16-29 år finns en viss skillnad mellan könen. I den gruppen är det 2 procent kvinnor som uppger hörselnedsättning medan andelen män är 5 procent. Störst andel som använder hörapparat finns bland äldre män. Om hörselnedsättning kopplas till sysselsättning så visar det sig att den största andelen med nedsatt hörsel finns bland ålderspensionärer (33 procent), långtidssjukskrivna (31 procent), samt bland arbetslösa (20 procent). Motsvarande för länet är 32, 13 respektive 12 procent. 15

Trygghet/Sociala relationer Aktivitet på fritiden Till en av hälsans hörnpelare hör att kunna leva ett socialt och aktivt liv efter förutsättningar och intressen. Regelbundna fritidsaktiviteter avtar i medelåldern för att i stort kvarstå i samma utsträckning under resten av livet. Bland de yngsta, särskilt bland männen, är mycket av fritidsaktiviteterna sport- och motionsträning. Sammantaget finns inga större skillnader mellan män och kvinnor när det gäller att ha fritidsaktiviteter. Det är vanligare att personer med gott hälsotillstånd är regelbundet aktiva på fritiden tillsammans med andra jämfört med de som bedömer sin hälsa som dålig. Det är också vanligare att personer med högre utbildning tillbringar fritiden tillsammans med människor som har samma intressen jämfört med de med lägre utbildning. Samma förhållande gäller vid jämförelse mellan tjänstemän och arbetare samt mellan dem som har tillgång till kontantmarginal (kunna skaffa fram 15.000 kronor inom en vecka genom eget kapital eller genom lån) och personer som saknar kontantmarginal. Socialt stöd Ett gott socialt stöd handlar både om dess omfattning (hur ofta) och dess styrka (graden av stöd). Det handlar om hur många människor man umgås med och hur nära man står dem. Det är vanligare att de med gott socialt stöd har bättre hälsa och därmed bättre förutsättningar att stå emot påfrestningar av olika slag, såväl materiella som emotionella. Över tid har stödets omfattning minskat något, vilket innebär att vi tenderar att umgås med färre människor samtidigt som de människor som vi träffar står oss närmare. Tillit Ett demokratiskt samhälle bygger på tillit mellan individer. Den yngre generationen har en något mer avvaktande attityd till andra människor än äldre personer. I övrigt syns inte ålder och kön ha betydelse för tilliten till andra människor. I Jämtlands län anser 24 procent av både män och kvinnor att de inte kan lita på de flesta människor. Motsvarande för riket är 27 respektive 26 procent. Förtroendet för andra människor påverkas av ett flertal faktorer: utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och hur mycket fritidsaktiviteter man har tillsammans med andra. Det tycks vara så att de med högskoleutbildning har större tillit till andra än de med enbart grundskoleutbildning. Samma sak gäller för de som har respektive inte har kontantmarginal. Personer med god hälsa känner i högre grad tillit till andra jämfört med de som har sämre hälsa. 16

Saknar tillit till människor I Krokoms kommun anger omkring fyra av tio i åldrarna 16-29 år att de saknar tillit till andra människor. Det skiljer något mellan könen. I åldersgruppen 30-64 år är det fler män än kvinnor som saknar tillit till andra människor. I den äldsta gruppen 65-84 år känner kvinnor större tillit än vad män gör. Saknar tillit till människor Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 10 20 30 40 50 60 Procent Saknar tillit till människor (procent) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 37 33 16-29 39 42 Långtidssjukskriven 52 53 30-44 27 21 Förtidspensionär 19 19 45-64 22 17 Arbetslös 40 21 65-84 20 24 Ålderspensionär 20 24 Krokom 27 26 Yrkesarbetande 24 16 Länet 25 26 Riket 27 26 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Studier gjorda av Boverket m.fl. har visat att trygghet och säkerhet i anslutning till bostad anses av de allra flesta vara en av de absolut viktigaste faktorerna för att känna tillit till andra. I Krokoms kommun är det i den yngsta åldersgruppen som man känner minst tillit till andra människor, 42 procent bland kvinnorna och 39 procent bland männen saknar tillit. Motsvarande på länsnivå är 41 respektive 35 procent, och i riket 42 respektive 40 procent. Lägst tillit känner långtidssjukskrivna (både män och kvinnor), 52 respektive 53 procent. 17

Deltar i sociala aktiviteter I Krokoms kommun anger 73 procent av männen och 79 procent av kvinnorna att de deltagit i en eller flera aktiviteter tillsammans med andra. Kvinnor är genomgående mer aktiva än män, och deltagandet sjunker med stigande ålder. Deltar i sociala aktiviteter Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 20 40 60 80 100 Procent Deltar i sociala aktiviteter (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 90 92 16-29 94 86 Långtidssjukskriven 100 74 30-44 84 88 Förtidspensionär 42 48 45-64 69 78 Arbetslös 86 86 65-84 43 63 Ålderspensionär 43 63 Krokom 73 79 Yrkesarbetande 81 90 Länet 75 77 Riket 79 81 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Social isolering å ena sidan och socialt deltagande å andra sidan påverkar det allmänna hälsotillståndet på olika sätt. Sambanden är dock inte helt klarlagda. Formerna för socialt deltagande varierar mellan olika åldersgrupper, olika utbildningsnivåer och mellan olika socioekonomiska grupper. 18

Studier visar att de som deltar i sociala aktiviteter också är mer fysiskt aktiva på fritiden, har lättare för att slutat röka och har en högre grönsakskonsumtion. Man får ett mått på deltagande genom att summera antalet aktiviteter som en person deltar i. Brytpunkten för lågt deltagande läggs vanligtvis vid en aktivitet. Kvinnornas andel är högre än männens (79 respektive 73 procent). Motsvarande är för länet 77 respektive 75, och för riket 81 respektive 79 procent. Bland invånarna i Krokoms kommun är det de i åldrarna 16-29 år och 30-44 år som flitigast deltar i sociala aktiviteter. Det sociala deltagandet är lägst bland förtidspensionerade män 42 procent. 19

Avstår att gå ut p.g.a. rädsla I Krokoms kommun har fler än var tredje ung kvinna någon gång avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt. Avstått att gå ut p.g.a. rädsla Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 5 10 15 20 25 30 35 Procent Avstår att gå ut p.g.a. rädsla (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 2 31 16-29 2 39 Långtidssjukskriven 0 9 30-44 7 16 Förtidspensionär 0 24 45-64 4 19 Arbetslös 11 25 65-84 7 21 Ålderspensionär 7 21 Krokom 5 24 Yrkesarbetande 5 22 Länet 5 32 Riket 10 40 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Kvinnorna i Krokoms kommun avstår i mycket högre grad än männen att gå ut på grund av att de känner sig rädda. Andelen kvinnor som ibland avstår från att gå ut är 24 procent till skillnad från 5 procent bland män. Motsvarande för länet är 32 respektive 5 procent och för riket 40 respektive 10 procent. Bland de yngre kvinnorna (19-29 år) i Krokoms kommun är andelen som avstår att gå ut 39 procent, vilket är detsamma som länssnittet. Riksgenomsnittet ligger på 45 procent. 20

Någon att dela innersta känslor med I Krokoms kommun har de flesta någon att dela sina innersta känslor med. Andelen är generellt större bland kvinnor än bland män. Någon att dela innersta känslor med Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 20 40 60 80 100 Procent Någon att dela innersta känslor med (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 86 86 16-29 83 90 Långtidssjukskriven 100 89 30-44 86 91 Förtidspensionär 94 100 45-64 85 95 Arbetslös 77 95 65-84 92 87 Ålderspensionär 92 87 Krokom 87 91 Yrkesarbetande 85 94 Länet 85 90 Riket 85 90 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING En studie vid Karolinska institutet visar att nästan var fjärde man saknar någon att prata med om svåra känslor. Studien visade också att av de män som levde ihop med en partner hade bara en av tio någon annan att prata med om svåra känslor. Av de som hade en partner var det 30 procent som inte kunde dela sina känslor med denne. Studien visade att de som inte hade någon att tala med generellt sett mådde sämre, både fysiskt och psykiskt. 21

Från hälsosynpunkt är det alarmerade att så många män upplever sig som emotionellt avklippta. Det blir särskilt tydligt vid separationer, då många män blir sårbara på grund av att de inte har ett emotionellt nätverk omkring sig. Kvinnor har tvärtemot män väninnor att anförtro sig åt när de vill prata om sitt innersta. Det är därför viktigt att redan i skolåren uppmuntra pojkar att bilda nätverk och att skolan utvecklar modeller för emotionell fostran. I Krokoms kommun är det 91 procent av kvinnorna och 87 procent av männen som uppger att de har nära vänner/partner att dela sitt innersta med. Detta skiljer sig inte nämnvärt från vare sig Jämtlands län som helhet eller från riksgenomsnittet. 22

Hjälp med praktiska problem I Krokoms kommun är det i högre grad män än kvinnor som uppger att de inte kan få hjälp med praktiska problem i vardagen. Det kan gälla matinköp, enklare reparationer etc. Den största andelen återfinns i gruppen arbetslösa män. Saknar hjälp med praktiska problem Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 5 10 15 20 25 Procent Saknar hjälp med praktiska problem (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 0 2 16-29 2 1 Långtidssjukskriven 0 6 30-44 6 2 Förtidspensionär 0 11 45-64 6 5 Arbetslös 24 8 65-84 4 3 Ålderspensionär 4 3 Krokom 5 3 Yrkesarbetande 4 1 Länet 6 5 Riket 6 5 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING I Krokoms kommun saknar 3 procent av kvinnorna och 5 procent av männen hjälp när praktiska problem uppstår. Motsvarande för länet och för riket är 5 respektive 6 procent. I förhållande till sysselsättning är andelen med brist i det praktiska stödet störst i gruppen arbetslösa män, 24 procent. Motsvarande problem bland arbetslösa män i länet är 12 procent. 23

Socioekonomiska förhållanden Ekonomi och hälsa hör samman och därför följer dålig hälsa med fattigdom. Omvänt har höginkomsttagare bättre hälsa än den genomsnittliga. Det är troligt att ekonomiska faktorer ligger bakom regionala och geografiska skillnader i hälsotillstånd. Det finns exempelvis mycket stora skillnader i både medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. En viktig fråga att ställa är vad som orsakar ekonomiskt relaterade hälsoskillnader. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och en form av ekonomisk stress. Det kan också leda till sämre tillgång på basal sjukvård och andra sociala resurser. En annan viktig fråga är i vilken grad inkomstklyftornas storlek också påverkar det genomsnittliga hälsotillståndet. Mycket talar för att samhällen med små inkomstskillnader är hälsosammare att leva i än samhällen med stora sociala klyftor, vilka också kan bidra till ökad kriminalitet och ökad rädsla hos människor för att bli utsatta för brott. I folkhälsopropositionen betonas dels att en hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken, dels att inkomstklyftor i sig kan vara en riskfaktor för ohälsa. Den sociala trygghetens stora betydelse för att förebygga ekonomisk stress framhålls och ses som särskilt viktig när det gäller att motverka psykisk ohälsa. När det gäller trygghetssystemet framförs särskilt stödet till barnfamiljerna, till de äldre, sjukförsäkringen och bostadspolitiken som viktiga. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken är också viktiga, liksom åtgärder för att göra hälso- och sjukvården tillgänglig även för mindre prioriterade grupper. Socialtjänst och rättsväsende och kriminalpolitik är exempel på samhällsområden som är särskilt viktiga för socialt utsatta grupper. 24

Saknar kontantmarginal I Krokoms kommun anger nästan var tredje kvinna och var femte man att de saknar kontantmarginal, dvs. har svårt att skaffa fram 15.000 kr inom en veckas tid. Andelen är störst bland de yngre och medelålders, bland kvinnor och bland de som står utanför arbetsmarknaden. Saknar kontantmarginal Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 10 20 30 40 50 60 Procent Saknar kontantmarginal (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 25 51 16-29 21 45 Långtidssjukskriven 0 34 30-44 26 34 Förtidspensionär 30 45 45-64 21 25 Arbetslös 34 36 65-84 13 16 Ålderspensionär 13 16 Krokom 20 30 Yrkesarbetande 19 24 Länet 21 29 Riket* 12 16 * ULF 2005. Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Att inte ha en kontantmarginal, dvs. inte ha möjlighet att på en vecka skaffa fram 15.000 kronor kan ses som en indikator på ekonomisk stress. Den orsakar ohälsa, framför allt i form av psykiska påfrestningar. En annan form av ekonomisk stress är om 25

det finns tillfällen när man har svårt att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och andra förnödenheter. Man kan anta att andelen som kommer att sakna kontantmarginal kommer att öka de kommande åren på grund av förändringarna i socialförsäkringarna. I Krokoms kommun anger 45 procent av de yngre kvinnorna och 26 procent av de medelålders männen att saknar kontantmarginal. Motsvarande andelar i länet är 39 respektive 21 procent. Om man betraktar män och kvinnor (oavsett ålder) i förhållande till sysselsättning så finner man att de ekonomiska problemen är störst för män i gruppen som är arbetslösa (34 procent), och bland kvinnor i gruppen förtidspensionerade (45 procent). På länsnivå är andelen män som saknar kontantmarginal störst bland arbetslösa (46 procent) medan andelen kvinnor är störst i gruppen långtidssjukskrivna (59 procent). 26

Utbildningsnivå I Krokoms kommun har 75 procent av unga män och 62 procent av unga kvinnor högst treårig gymnasieutbildning. Bland åldrarna 30-44 år är det dubbelt så stor andel kvinnor än män i samma ålder som har en högskoleutbildning som är tre år eller längre. Vilken är den högsta utbildning du har? (procent) Kön Ålder Folkskola Flickskola Yrkesskola Gymnasium Högskola (3-4 år) Högskola (- 2,5 år) Annan utb. (3 år-) 16-29 18 0 0 75 1 4 2 30-44 13 0 39 23 7 13 5 MAN 45-64 35 3 23 14 11 9 5 65-84 65 3 10 3 4 4 10 16-29 17 0 3 62 4 8 6 30-44 11 0 27 24 15 21 3 KVINNA 45-64 29 5 22 9 9 16 10 65-84 68 6 7 1 2 8 9 BESKRIVNING Enligt Statens folkhälsoinstitut finns det ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Ju högre utbildning människor har desto bättre är deras hälsa i genomsnitt. Det förklaras av att utbildningsnivån avgör individens position på arbetsmarknaden och därigenom tillgång till materiella resurser, liksom risken att utsättas för fysiska och psykosociala riskfaktorer i arbetsmiljön. Utbildningsnivå har vidare ett starkt samband med hälsorelaterade levnadsvanor. I Krokoms kommun har 26 procent av kommuninvånarna en gymnasieutbildning som är tre år eller längre. Motsvarande för länet är 22 procent och för riket 21 procent. Bland de i åldrarna 16-29 år har 75 procent av männen och 62 procent av kvinnorna en gymnasieutbildning som är tre år eller längre. I åldersklassen 30-44 år är andelen 23 procent av kommuninvånarna. När det gäller högskoleutbildning som är tre år eller längre så är andelen bland kommuninvånarna 11 procent. Motsvarande i länet är 15 procent och i riket 18 procent. Andelen med tre års högskola eller längre i Krokoms kommun är nära dubbelt så hög bland kvinnor i jämförelse med män ( 8 respektive 15 procent). 27

Levnadsvanor Levnadsvanor är en del av livsstilen, vilken i sin tur är ett uttryck för hur människor väljer att leva utifrån sin livssituation. Livsstilen uttrycker identitet och social tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar vår hälsa och präglas av kultur och traditioner samt varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning, socioekonomisk tillhörighet, socialt nätverk och känsla av sammanhang. Den som röker, dricker för mycket alkohol, rör sig för lite eller äter ohälsosam mat riskerar att bli allvarligt sjuka och risken ökar ju fler ohälsosamma levnadsvanor man har. Det finns också en tydlig koppling mellan dessa riskabla levnadsvanor och människors ekonomiska och sociala situation. Man bruka säga: Ju rikare desto friskare och ju fattigare desto sjukare. Det är dock angeläget att förstå, att val av livsstil inte utgör ett fritt intellektuellt val av vanor, utan att de individuella valen styrs av livserfarenhet, samspel med andra, självkänsla och inte minst vilket hälsofrämjande stöd som det omgivande samhället kan erbjuda. 28

Riskkonsumtion av alkohol I Krokoms kommun har ca. var tionde invånare ett riskabelt alkoholbeteende. Den största andelen finns i åldersgruppen 16-29 år, där nästan var fjärde uppger en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Det finns fler riskkonsumenter bland män. Andelen riskkonsumenter sjunker med stigande ålder. Riskabel alkoholkonsumtion Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 10 20 30 40 50 Procent Riskabel alkoholkonsumtion (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 18 11 16-29 29 18 Långtidssjukskriven 48 0 30-44 14 3 Förtidspensionär 0 7 45-64 6 5 Arbetslös 27 17 65-84 3 0 Ålderspensionär 3 0 Krokom 13 7 Yrkesarbetande 13 5 Länet 14 10 Riket 17 9 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet, som en direkt följd av Sveriges EUinträde och av att den allmänna opinionen blivit alltmer positiv. Mellan 1996 och 2003 ökade konsumtionen per svensk äldre än 15 år med 29 procent till 10,3 liter ren (100 procentig) alkohol per år. 29

De första tecknen på riskkonsumtion kommer ofta smygande. De kan visa sig som sömnrubbningar, trötthet, magproblem, oro, irritation eller högt blodtryck. Signalerna är mer eller mindre allvarliga. Samtidigt är osäkerheten om alkoholens hälsoeffekter stor, mycket på grund av de motstridiga budskap som bland annat massmedierna förmedlar. I Krokoms kommun har 18 procent av kvinnorna och 29 procent av männen i åldersklassen 16-29 år en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Motsvarande för länet ligger på 27 respektive 29 procent. Riskgenomsnittet är 25 procent för kvinnor och 35 procent för män. Andelen riskkonsumenter är bland kvinnor störst i gruppen arbetslösa (17 procent), och bland män i grupperna arbetslösa (27 procent) och studerande (18 procent). 30

Röker dagligen I Krokoms kommun är det ca. 10 procent av kommunens invånare som röker dagligen. De största andelarna återfinns i åldersgruppen 45-64 år och bland förtidspensionerade kvinnor. Röker dagligen Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Procent Röker dagligen (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 0 9 16-29 3 7 Långtidssjukskriven 0 24 30-44 8 10 Förtidspensionär 24 37 45-64 17 22 Arbetslös 19 10 65-84 5 13 Ålderspensionär 5 13 Krokom 8 13 Yrkesarbetande 11 13 Länet 11 14 Riket 13 15 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING I varje rökpuff från en brinnande cigarett finns partiklar, gaser och ånga som innehåller omkring 4 700 olika ämnen och kemiska föreningar, bl.a. nikotin, kolmonoxid, vinylklorid, vätecyanid, bensen, arsenik och ammoniak. Där finns även giftiga tungmetaller och bekämpningsmedel. Minst 50 av dessa substanser är cancerframkallande eller misstänks orsaka cancer. 31

Trots att de flesta känner till åtminstone en del av riskerna fortsätter människor att röka. Den främsta orsaken till det är förstås nikotinberoendet, men också att det dröjer mellan 10 och 30 år tills skador kommer i form av bl.a.; kärlkramp i benen, cancer i urinblåsan, kronisk bronkit, lungcancer, åderförkalkning, stroke, hjärtinfarkt, magsår och benskörhet. I Krokoms kommun är andelen kvinnor som röker dagligen omkring 13 procent och andelen män omkring 8 procent. Den största andelen dagligrökare återfinns i åldersgruppen 45-64 år. I länet röker (oavsett ålder) 14 procent kvinnor och 11 procent män dagligen. Riksgenomsnittet är 15 procent för kvinnor och 13 procent för män. Även här återfinns den största andelen dagligrökare i åldersgruppen 45-64 år. Om man, i Krokoms kommun, ser till sysselsättning och rökning så visar det sig att de största andelarna dagligrökare finns bland förtidspensionerade kvinnor (37 procent) samt bland förtidspensionerade män (24 procent). Genomsnittet för Jämtlands län och riket (inom parentes) förtidspensionerade kvinnor 29 procent (23 procent) och förtidspensionerade män 23 procent (27 procent). 32

Snusar dagligen I Krokoms kommun snusar mer än var fjärde man och var tionde kvinna dagligen. Störst andel dagligsnusare återfinns bland arbetslösa män (45 procent). Även bland yrkesarbetande män är snusandet vanligt (31 procent). En hög andel snusare finns även bland arbetslösa kvinnor, där 18 procent uppger att de snusar dagligen. Snusar dagligen Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 10 20 30 40 50 60 Procent Snusar dagligen (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 16 16 16-29 25 17 Långtidssjukskriven 52 0 30-44 38 17 Förtidspensionär 18 3 45-64 28 8 Arbetslös 45 18 65-84 19 2 Ålderspensionär 19 2 Krokom 27 10 Yrkesarbetande 31 14 Länet 28 10 Riket 21 4 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Snus framställs ofta som ett hälsosammare alternativ till rökning. Nikotinet som även finns i snus ger snabbt ett kemiskt, psykologiskt och socialt beroende, i vissa avseenden jämförbart med heroinberoende. 33

I slutet av år 2005 presenterades forskning från Karolinska Institutet Hälsorisker med svenskt snus. Rapporten konstaterade bl.a. att snus är cancerframkallande (bukspottkörtelcancer och munhålecancer), ger skador på slemhinnor och frilagda tandhalsar samt ökar risken för att barn föds för tidigt och för havandeskapsförgiftning. I Krokoms kommun är snusbruket utbrett bland män. Tre av tio snusar dagligen. I åldersgruppen 30-44 år snusar fyra av tio män i Krokoms kommun. Bland kvinnorna i kommunen är snusbruket störst i åldersgruppen 16-44 år (17 procent) samt bland studerande och arbetslösa (16 respektive 18 procent). I länet är det 28 procent män och 10 procent kvinnor som snusar varje dag. Riksgenomsnittet ligger på 21 procent för män och 4 procent för kvinnor. Andelen dagligsnusare är i länet störst i åldersgruppen 30-44 år med 37 procent. Motsvarande för riket är 27 procent. Om snusbruk betraktas i förhållande till sysselsättning så är det utbrett bland arbetslösa män (45 procent), men snusandet är även vanligt bland yrkesverksamma män (31 procent). Den största andelen kvinnliga snusare återfinns i grupperna arbetslösa och studerande (18 respektive 16 procent). Motsvarande andelar för länet är 38 procent arbetslösa män och 32 procent yrkesverksamma män. Bland länets kvinnor är det 14 procent av de arbetslösa och 13 procent av de studerande som snusar dagligen. För riket gäller att 32 procent av långtidssjukskrivna män, 16 procent av arbetslösa män och 26 procent av yrkesverksamma män snusar dagligen. I riket uppger 4 procent av kvinnorna att de snusar dagligen. 34

Fysisk aktivitet 30 min/dag I Krokoms kommun uppger två tredjedelar av kommuninvånare att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Yngre och medelålders kvinnor (16-44 år) är mer fysiskt aktiva än män. Fysisk aktivitet mer än 30 min/dag Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent Fysisk aktivitet 30 min/dag (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 71 78 16-29 70 75 Långtidssjukskriven 0 65 30-44 61 70 Förtidspensionär 58 56 45-64 61 60 Arbetslös 45 72 65-84 62 57 Ålderspensionär 62 57 Krokom 64 66 Yrkesarbetande 64 65 Länet 68 64 Riket 64 63 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Med regelbunden fysisk aktivitet enligt definitionen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet. 35

Enligt Statens folkhälsoinstitut har fysisk aktivitet och inaktivitet många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. I Krokoms kommun är det de i den yngsta åldersgruppen, 16-29 år som är mest aktiva, kvinnor 75 procent och män 70 procent. Aktiviteten sjunker med stigande ålder, men även i den äldsta åldersgruppen, 65-84 år uppger 62 procent av männen och 57 procent av kvinnorna att de är fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag. I denna åldersgrupp är männen mer aktiva än kvinnorna. I länet är andelen som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag 64 procent för kvinnor och 68 procent för män. Riksgenomsnittet är 63 procent för kvinnor och 64 procent för män. När fysisk aktivitet fördelas på sysselsättning bland Krokoms invånare visar det sig att arbetslösa män har den lägsta andelen av fysisk aktivitet (45 procent). Arbetslösa kvinnor är fysisk aktiva i betydligt högre omfattning (72 procent). I länet är förhållandena de omvända, 58 procent av de arbetslösa kvinnorna och 65 procent av de arbetslösa männen uppger att de är fysiskt aktiva mer än 30 minuter varje dag. Om man ser till Sverige som helhet så är den fysiska aktiviteten låg bland förtidspensionerade kvinnor (45 procent), förtidspensionerade män (48 procent) och bland långtidssjukskrivna män (47 procent). 36

Fetma BMI>30 I Krokoms kommun lider ca. 13 procent av kommuninvånarna av fetma, dvs. de har ett BMI (Body Mass Index) som är högre än 30. Andelen är något högre än i länet. Störst andel fetma återfinns bland förtidspensionerade män (47 procent) och bland långtidssjukskrivna kvinnor. Fetma - BMI>30 Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 10 20 30 40 50 Procent Fetma BMI>30 (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 2 10 16-29 3 6 Långtidssjukskriven 0 26 30-44 16 18 Förtidspensionär 47 18 45-64 20 16 Arbetslös 23 22 65-84 11 15 Ålderspensionär 11 15 Krokom 13 14 Yrkesarbetande 13 13 Länet 12 12 Riket 11 13 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING I Sverige är mer än hälften av männen, en tredjedel av kvinnorna och upp emot en femtedel av barnen överviktiga eller feta. Antal personer med kraftig övervikt eller fetma, som kan leda till allvarliga hälsorisker, har fördubblats på 20 år. Bidragande 37

orsaker är bland annat förändringar i samhället, som leder till att vi äter mer och rör oss mindre i vardagen. Regeringen har därför gett Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. I Krokoms kommun lider ca. 13 procent av kommuninvånarna av fetma. Motsvarande för både Jämtlands län och riket är ca. 12 procent. Störst andel med fetma i Krokoms kommun, finns bland förtidspensionerade män (47 procent), arbetslösa män (23 procent) och bland arbetslösa kvinnor (22 procent). Om man ser fetman i förhållande till ålder så är andelen högst bland kvinnor i åldersgruppen 45-64 år, 20 procent. 38

Äter frukt och grönt Det är färre än var tionde kommuninvånare i Krokom som äter frukt och grönsaker 5 gånger/dag eller oftare. Män äter genomgående mindre frukt och grönt än kvinnor. Allra lägst är frukt- och grönsakskonsumtionen bland de äldsta invånarna och bland de förtidspensionerade. Äter frukt och grönt minst 5 ggr/dag Sysselsättning Studerande Långtidssjukskriven Förtidspensionär Arbetslös Ålderspensionär Yrkesarbetande Kvinna Man 0 5 10 15 20 25 Procent Äter frukt och grönt, minst 5 ggr/dag (procent ja ) Sysselsättning Man Kvinna Ålder Man Kvinna Studerande 4 17 16-29 7 13 Långtidssjukskriven 0 25 30-44 2 18 Förtidspensionär 6 3 45-64 5 13 Arbetslös 6 15 65-84 2 4 Ålderspensionär 2 4 Krokom 4 12 Yrkesarbetande 4 15 Länet 4 10 Riket 5 14 Gruppen långtidssjukskrivna män är väldigt liten i materialet. Resultaten avseende dessa är därför inte representativt. BESKRIVNING Goda matvanor är en av de viktigaste faktorerna för att må bra. Det innebär, enligt Livsmedelsverket, att vi behöver äta mer fibrer, fisk och omättade fettsyror. För att tillgodose kroppens dagliga behov av näringsämnen, bör intaget av läsk, godis, bakverk, glass och snacks begränsas. 39