Patienters behov av information i samband med hjärtinfarkt

Patienters behov av information i samband med hjärtinfarkt En litteraturstudie Patients' need for information associated with myocardial infarction A literature review Erika Hillring Niklas Jansson Fakulteten Hälsa, natur- och teknikvetenskaper. Omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete i omvårdnad 15 hp grundnivå Handledare: Karin Engdahl & Mona Fackel Examinerande lärare: Ingrid From Datum: 2013-11-01

Sammanfattning Titel: Patienters behov av information i samband med hjärtinfarkt - En litteraturstudie Patients' need for information associated with myocardial infarction - A literature review Fakultet: Institution: Ämne: Kurs: Författare: Handledare: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Examensarbete i omvårdnad 15 hp, grundnivå Erika Hillring och Niklas Jansson Karin Engdahl och Mona Fackel Sidor: 27 Nyckelord: Hjärtinfarkt, information, patientundervisning, behov Introduktion: Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal har skyldighet att informera patienter som drabbas av sjukdom. Ändå kan många patienter uppleva brister i vilken information som ges och hur mycket information de erhåller. Syfte: Att beskriva patienters behov av information i samband med hjärtinfarkt. Metod: Denna litteraturstudie byggde på Polit och Becks (2012) 9 stegs modell och var en analys av 10 vetenskapliga studier från databaserna CINAHL och PubMed. Studierna var granskade med granskningsmallar och deras resultat delades in i två teman med underteman. Resultat: Patienter upplevde en brist på information inom många olika områden samt att informationsbristen ledde till svårigheter efter utskrivning till hemmet. Hur patienter kunde förebygga en ny hjärtinfarkt, symtom på en eventuellt ny hjärtinfarkt, läkemedel samt hjärtats anatomi och fysiologi ansågs viktigt medan information om sexuell aktivitet ansågs oviktig. Patienter hade behov av information om livsstilsförändringar, hur de skulle integreras i livsföringen samt hur hjärtinfarkten påverkade deras kör- och arbetsförmåga. Patienter önskade individanpassad information som var lättförståelig utan svåra medicinska termer och som skulle ges i olika skeden av sjukdomen. Slutsats: Sjuksköterskan bör identifiera varje enskild patients informationsbehov för att kunna ge individanpassad information i olika skeden av sjukdomsförloppet. Detta leder till en ökad tillfredställelse med vården samt medför en förbättrad rehabilitering. Godkänd Datum Examinerande lärare

Innehållsförteckning Introduktion... 4 Hjärtinfarkt... 4 Sjuksköterskans funktion... 6 Problemformulering... 7 Syfte... 8 Metod... 8 Litteratursökning... 9 Urval... 11 Databearbetning... 12 Etiska överväganden... 12 Resultat... 13 Informationsbehov... 13 Livsstil och hälsa... 13 Förebyggande av ny hjärtinfarkt... 14 Psykologiska och psykosociala aspekter... 15 Individanpassad information... 16 Utformning av patientundervisning... 16 I vilket skede information önskas... 16 Information från vårdpersonal... 17 Diskussion... 18 Resultatdiskussion... 18 Metoddiskussion... 21 Klinisk betydelse... 22 Förslag på framtida forskning... 22 Slutsats... 23 Referenser... 24 Bilaga 1 - Artikelmatris... 28

Introduktion Att avlida i en hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det är endast i åldrarna 80 år och uppåt som cancer är en vanligare dödsorsak (Socialstyrelsen 2012). Detta innebär att många sjuksköterskor träffar patienter med hjärtinfarkt inom landsting samt kommunal hälso- och sjukvård. Att drabbas av en hjärtinfarkt påverkar individen både fysiskt och psykiskt med reaktioner som dödsångest, rädsla och hopplöshet. För att patienten ska klara av krisreaktionen krävs patientundervisning, handledning och stöd (Eikeland et al. 2011). Som vårdpersonal handlar arbetet om att ge patienten möjlighet att ta kontrollen över sitt liv efter sjukdomen och att kunna fatta egna beslut (Fjerstad 2012). Det finns en anledning till att studera behov av information vid hjärtinfarkt och därför syftade denna litteraturstudie till att beskriva patienternas upplevda behov av information i samband med insjuknande i hjärtinfarkt samt i efterförloppet av sjukdomen. Den kunskapen medför att sjuksköterskan lättare kan bedöma, planera, genomföra och utvärdera patientundervisningen för att tillfredställa patientens behov. Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje år drabbas ungefär 32 000 personer (Hjärt- Lungfonden 2012) men hjärtinfarkt är även en vanlig dödsorsak i hela världen (Thygesen et al. 2007). Insjuknandet i hjärtinfarkt är vanligast i åldern 70-80 år (Ericson & Ericson 2008) men dödligheten i sjukdomen har minskat med ungefär 50% under de senaste två decennierna (Socialstyrelsen 2009). Att dödligheten i hjärtinfarkt minskar är en väsentlig del i att medellivslängden för män och kvinnor ökar (Socialstyrelsen 2009 & Socialstyrelsen 2012) och de som insjuknar eller avlider är äldre idag jämfört med tidigare (Socialstyrelsen 2012). Av det totala antalet dödsfall i Sverige står hjärtinfarkt för 22 procent bland männen och 19 procent bland kvinnorna (Ericson & Ericson 2008). En man som drabbas av en hjärtinfarkt löper ungefär dubbelt så stor risk att avlida jämfört med en kvinna (Socialstyrelsen 2012) och kvinnor som insjuknar är cirka sju till nio år äldre vid insjuknandet jämfört med männen (Anand et al. 2008). När det handlar om individer som insjuknar i yngre ålder (yngre än 60 år) dominerar männen klart (Anand et al. 2008). Hjärtinfarkt kännetecknas av hög mortalitet och morbiditet (Bassand et al. 2007). Central eller vänstersidig bröstsmärta samt smärta som känns som ett band över bröstet är vanliga symtom. Intensiteten på smärtan kan variera och stråla ut i armar, skulderpartiet, mage men kan även stråla ut till halsen och käken. Symtomen kvarstår ofta längre än 20 minuter (Alpert et al. 2000). Andra symtom är hjärtklappning, illamående, svettning, andnöd, orkeslöshet/svaghet och yrsel. (Kristofferzon et al. 2007). Kvinnor upplevde mer symtom från magtrakten än männen (Devon et al. 2008). Diagnosen hjärtinfarkt innefattar olika kliniska, biokemiska, patologiska faktorer och ställs genom påvisning av nekros av hjärtmuskelceller som uppstått på grund av ischemi (Thygesen et al. 2007). Patofysiologin innebär arteriosklerotisk plackbristning i ett kranskärl eller förekomst av trombos vilket leder till att hjärtats syresättning minskar (Bassand et al. 2007) och att celldöd uppstår inom loppet av 15-30 minuter (Thygesen et al. 2007 & Van de Werf et al. 2008). Dessa skador visar sig genom olika EKG-förändringar eller biokemiska markörer som bland annat troponin T och I 4

(Thygesen et al. 2007). Svårighetsgraden på hjärtinfarkten beror på hur länge syrebristen pågått, vilket kranskärl samt vilka delar av hjärtat som påverkas (Socialstyrelsen 2008). Ju snabbare blodflödet återställs desto mer av hjärtmuskulaturen kan räddas (Socialstyrelsen 2008). Trombolysbehandlingen löser upp fibrinet i trombosen (Ericson & Ericson 2008) men innebär dock en ökad risk för bland annat hjärnblödning (Van de Werf et al. 2008). Vid snabb transport till sjukhus är PCI (percutan coronary intervention) att föredra framför trombolysbehandling (Socialstyrelsen 2008) eftersom PCI minskar risken för dödsfall och blödning (Van de Werf et al. 2008). PCI öppnar ett ockluderat kranskärl och lämnar ett stent. Om inte PCI kan göras eller om förträngningar finns på flera kranskärl kan en coronary artery by-pass graft (CABG) användas vilket leder blod förbi det ockluderade kranskärlet (Van de Werf et al. 2008). Vid behandling av hjärtinfarkt behöver oro, ångest, smärta lindras och arytmier ska förebyggas eftersom det är störst risk att drabbas av plötslig död eller oregelbunden hjärtrytm i initialskedet av hjärtinfarkten (Ericson & Ericson 2008). Hjärtinfarkt präglas av rädsla för döden och ångest av olika grad och en krisreaktion är ofta vanligt efter insjuknandet. Chockfasen vid en krisreaktion innefattar ofta känslor av panik. Efter chockfasen upplever ofta patienter känslor som sorg, hopplöshet eller rädsla (Ericson & Ericson 2008). Rädslan kan medföra att det dagliga livet efter hemkomst från sjukhuset blir lidande med bland annat sömnsvårigheter som följd. Patienter upplevde hur rädslan ledde till svårigheter att vistas utomhus eller att vara ensam hemma. Andra upplevde svårigheter att be närstående om hjälp (Hildingh et al. 2006). Oro för hälsan eller rädsla för döden kan vara en faktor som medför en begränsning av aktiviteter och kan ha sin grund i bristande kunskap om sjukdomen (Kristofferzon et al. 2007). Reorienteringen efter en hjärtinfarkt kan påverka bilden av sig själv och kan innebära att synen på livet behöver ändras, planera in mer fritid eller lägga mindre energi på saker som upplevs som negativa. (Hildingh et al. 2006). Att acceptera sjukdomen och anpassa sig till de nya förutsättningarna är en senare del av en krisreaktionen och leder till personlig utveckling och utformning av strategier att bemästra situationen (Ericson & Ericson 2008). Efterförloppet av en hjärtinfarkt handlar ofta om identifiering och sanering av skadliga levnadsvanor (Condon & McCarthy 2006). Rökning innebär en dubbelt så stor risk att drabbas av en ST-höjningsinfarkt jämfört med en icke-rökare (Van de Werf et al. 2008). Fler riskfaktorer som räknas som påverkbara är höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes, bukfetma, litet intag av frukt och grönt, för lite motion eller alkoholintag (Yusuf et al. 2004). Nedärvda anlag för hjärtinfarkt eller manlig könstillhörighet tillhör de riskfaktorer som inte är möjliga att påverka (Yusuf et al. 2004 & Anand et al. 2008). Att sanera sin livsstil från riskfaktorer är det bästa sättet att skydda sig mot hjärtinfarkt (Yusuf et al. 2004 & Anand et al. 2008). Hela 90-95 procent av alla hjärtinfarkter beror på riskfaktorer som individen själv kan påverka (Anand et al. 2008 & Yusuf et al. 2004). Att acceptera diagnosen och känslan av att ha överlevt sjukdomen kan motivera och få patienter att ta ansvar för livsstilsförändringar. Dock kan genomförande av många livsstilsförändringar på samma gång vara ohållbart i längden (Condon & McCarthy 2006) och förändringarna kan upplevas som svåra att genomföra vilket kan påverka det psykiska välbefinnandet negativt (Kristofferzon et al. 2007). 5

Sjuksköterskans funktion Hälsa och välbefinnande utgör omvårdnadens huvudsakliga mål. Andra viktiga aspekter för omvårdnaden är att förebygga ohälsa och lindra lidande (Jacobsson et al. 2010). Konsensusbegreppet hälsa innebär enligt Eriksson (2004) en upplevelse av att vara hel som människa. Hälsa måste därför förstås som ett mångdimensionellt begrepp och har således en djupare innebörd än endast frånvaro av sjukdom (Eriksson 2004). Vid hjärtinfarkt ska sjuksköterskan kunna utföra vikiga observationer och bedömningar för att utvärdera patientens hälsotillstånd. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av en patient med hjärtinfarkt innefattar också bedömning och genomförande av omvårdnadsåtgärder gällande elimination och vätskeregistrering för att undvika en ökad belastning på hjärtat. För att ytterligare avlasta hjärtat handlar sjuksköterskans arbete om att planera omvårdnaden så att en balans mellan vila och aktivitet skapas samt att minska aktiviteternas ansträngningsgrad (Eikeland et al. 2011). I Swansons (1993) omvårdnadsteori beskrivs sjuksköterskans funktion i omvårdnadsarbetet med målet att patienten ska uppnå välbefinnande. Denna innefattar att sjuksköterskan ska tro på patienten och dennes kapacitet att klara sig igenom olika situationer och förändringar. En förståelse för patientens situation ska eftersträvas. Sjuksköterskan ska visa sig villig att finnas där för patienten, bekräfta att denne och dess upplevelser har en betydelse samt trösta, förutse behov och skydda patienten från skada. Vidare skapas en möjlighet för patienten att utföra egenvård. Detta innefattar att sjuksköterskan behöver undervisa, informera, förklara, stödja och vägleda patienten (Swanson 1993). Sjuksköterskans viktigaste roll i initialskedet av hjärtinfarkt är att ta över patientens egenvård och fatta beslut för patienten utan att autonomin går förlorad (Eikeland et al. 2011). Sjuksköterskans arbete handlar om att förebygga ohälsa och främja hälsa samt att stödja patientens förmåga att kunna utföra egenvård (Socialstyrelsen 2005). Orem (2001) menar att egenvård är handlingar som främjar personlig utveckling, hälsa och välbefinnande. Egenvårdskapaciteten utvecklas genom att utföra egenvård själv eller med stöd från andra men denna kapacitet kan vara begränsad på grund av bristande kunskap eller förmåga att genomföra egenvård. Vidare menar Orem (2001) att det ska finnas en balans mellan egenvårdskapacitet och egenvårdsbehov men när en patient blir sjuk och söker vård anser Orem (2001) att det finns en obalans mellan dessa begrepp. Då är det sjuksköterskans och övrig vårdpersonals ansvar att hjälpa patienten acceptera den nya förändrade situationen samt att hjälpa denne att utveckla metoder för att hantera situationen. Som sjuksköterska handlar det då om att genom motivation, information och stöd kunna få en patient att återfå sin egenvårdskapacitet och kunna göra förändringar i sitt beteende (Orem 2001). Begreppet miljö innebär fysisk, psykisk och social omgivning. En välutformad vårdmiljö skapar trygghet, trivsel och främjar hälsan (Sarvimäki & Stenbock-Hult 1996). För att hjärtinfarktspatienten ska kunna återhämta sig behöver sjuksköterskan ta hänsyn till patientens sömnvanor och vad som är betydelsefullt för patienten i det sammanhanget exempelvis rumstemperatur, hur ljust respektive mörkt rummet ska vara samt liggställning. Vidare bör medicinsk utrustning kontrolleras inför natten så att eventuella störningar kan undvikas (Eikeland et al. 2011). Den sociala och psykiska vårdmiljön handlar bland annat om kommunikation och tillgång till information 6

(Sarvimäki & Stenbock-Hult 1996). Inom sjukvården anses information och kommunikation vara viktiga begrepp då det leder till delaktighet och främjar möjligheten att utföra god vård (Socialstyrelsen 2008). Kommunikation utgör grunden för en relation mellan sjuksköterskan och patienten. För att få en effektiv kommunikation krävs det att alla parter i ett samtal både lyssnar och pratar (Koerner & Huber 2006). Informationen ska anpassas till patientens förutsättningar gällande bland annat hälsotillstånd, språk, funktionsnedsättningar eller mottaglighet eftersom ett svårt besked hämmar förmågan att ta till sig information (Socialstyrelsen 2008). Inom vården används ofta fackspråk, även vid samtal med patienter (Cochrane et al. 1992) och det är lätt hänt att förbise om patienten har förstått informationen (Koerner & Huber 2006). I Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska fastslås att en sjuksköterska ska kunna informera och undervisa både patienter och anhöriga samt försäkra sig om att informationen som förmedlats har förståtts. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen (SFS 1982:763; SFS 2010:659) har sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal skyldighet att ge patienten individanpassad information som bland annat rör patientens hälsotillstånd, vård, behandling och undersökning. Socialstyrelsen (2005) betonar vikten av stöd och vägledning för patient och anhöriga för att dessa ska kunna delta i vården och kunna delta i beslut om behandling vilket även finns lagstadgat i Hälso- och Sjukvårdslagen samt Patientsäkerhetslagen (SFS 1982:763; SFS 2010:659). Vid en krisreaktion som hjärtinfarkt har patienten ett stort behov av sjuksköterskans vård, omvårdnad, stöd, handledning och patientundervisning för att klara sig igenom krisen (Eikeland et al. 2011). Detta kan kopplas till begreppet humanistisk människosyn vilket innebär att en människa har tre dimensioner; kropp själ och ande (Barbosa da Silva & Andersson 1993). Med denna människosyn kan sjuksköterskan ta hänsyn till alla aspekter hos patienten och ge en bättre vård (Eriksson 2004). Dessutom ska hänsyn tas till patientens familj och anhöriga (Jacobsson et al. 2010). För många patienter handlar efterförloppet av en hjärtinfarkt om att övervinna rädslor och oro eftersom de är rädda för att en reinfarkt ska äga rum (Hildingh et al. 2006) och oron drabbar både patienten och anhöriga (Van de Werf et al. 2008). Många patienter upplever också frustration över överbeskyddande familjemedlemmar eller anhöriga (Condon & McCarthy 2006) och därför har sjuksköterskan en viktig uppgift i att bedöma hur närståendes besök påverkar hjärtinfarktspatienten och dennes hälsotillstånd (Eikeland et al. 2011). Sjuksköterskan ska upptäcka patienters informationsbehov även om de själva inte har visat behov av detta (Socialstyrelsen 2005). Condon och McCarthy (2006) påpekar vikten av att sjuksköterskan måste kunna informera, stödja och motivera patienter. Många hjärtsjukdomar, som hjärtinfarkt, kärlkramp och hjärtsvikt, är så vanliga att det kan gå slentrian i hälso- och sjukvårdspersonalens sätt att informera om sjukdomarna. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen sätter sig in i varje patients situation för att få en uppfattning om vad just den patienten behöver och vill veta (Socialstyrelsen 2008 s. 88) Problemformulering Att avlida i hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och cirka 32 000 personer insjuknar i sjukdomen. Många sjuksköterskor träffar därför patienter med 7

hjärtinfarkt inom landsting samt kommunal hälso- och sjukvård och sjuksköterskans arbete handlar om att ge patienten möjlighet att klara sig igenom krisreaktionen, återta kontrollen över sitt liv samt förebygga visare ohälsa. Hjärtinfarkt drabbar patienten fysiskt och psykiskt och innebär livsstilsförändringar bland annat i form av ändringar i kosthållning och aktivitet, rädsla för ny hjärtinfarkt och att självbilden påverkas negativt. Sjukdomen innebär också att patienten omvärderar sin syn på livet. Sjuksköterskan har skyldighet att informera patienter som drabbas av sjukdom. För att patienten ska uppleva trygghet, hälsa, minskat lidande och kunna ta ansvar för sin egenvård krävs det att patienten är välinformerad och därför måste sjuksköterskan ha kunskap om patienters upplevda informationsbehov. Genom kunskap om patienters upplevda behov av information kan sjuksköterskan lättare bedöma, planera, genomföra och utvärdera patientundervisningen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters behov av information i samband med hjärtinfarkt. Metod Metoden som användes till denna studie var en litteraturstudie där aktuella vetenskapliga studier har beskrivits och analyserats. Enligt Polit och Beck (2012) består en litteraturstudie av kritisk granskning och värdering av litteratur samt analys av viktiga enskilda studier. En litteraturstudie startar med en frågeställning för att sedan samla in data, analysera och sammanställa denna i skriftlig form. Studien ska vara övergripande, genomgående och aktuell. Riktlinjer för en litteraturstudie måste vara tydligt uttryckta. Detta för att en granskare av studien ska kunna använda samma regler och kriterier och kunna få liknande resultat av använd data. En litteraturstudie bör sträva efter att vara fri från fördomar. Den ska också sträva efter att vara insiktsfull och något mer än en summa av alla delar (Polit & Beck 2012). Det är av största vikt att de vetenskapliga studier som används i en litteraturstudie är granskade då det annars kan dras felaktiga slutsatser (Forsberg & Wengström 2013). I denna studie har Polit och Becks (2012) 9 stegs modell använts (fritt översatt). 1. Formulera primära och sekundära frågeställningar. 2. Finna en sökstrategi. 3. Litteratursökning efter potentiella primärkällor. 4. Granska och värdera materialet relaterat till relevans och uteslut orelevanta studier. 5. Läsa materialet och identifiera nya källor i referenslistorna på de vetenskapliga studierna. 6. Urskilja data från studierna. 7. Kritiskt granska studierna. 8. Analysera data och sökning efter teman eller kategorier. 9. Sammanställ data. 8

Litteratursökning Steg 1 innebar att studiens syfte formulerades. Detta presenteras i introduktionsavsnittet. Steg 2 innebar att lämpliga databaser valdes ut och till denna litteraturstudie användes databaserna CINAHL och PubMed. I dessa kan relevant omvårdnadsforskning hittas (Forsberg & Wengström 2013). I steg 3 genomfördes litteratursökningen i de valda databaserna CINAHL och PubMed och resultatet redovisas i tabell 1och tabell 2. Tabell 1. Litteratursökning i CINAHL Databas Sökord Antal Urval 1 Urval 2 Urval 3 träffar CINAHL 1. Myocardial 25 085 infarction 2. Information 209 377 3. Post myocardial 1370 infarction 4. Information 19 244 needs 5. Patient 82 141 education 6. Patients 459 089 7. Needs 80 952 8. Secondary 8432 prevention 9. Teaching 49 842 10. Satisfaction 55 649 11. Relationship 87 306 12. Patient 6721 perception 13. Experience 86 717 14. Cardiac 28 877 teaching 1 AND 4 92 23 6 6 1 AND 2 AND 8 52 3 (2)* 0 0 1 AND 2 AND 10 42 6 (6)* 0 0 1 AND 2 AND 13 80 8 (5)* 1 1 1 AND 5 AND 7 70 15 (12)* 0 0 1 AND 6 AND 9 135 7 (2)* 1 1 12 AND 14 19 6 (4)* 0 Antal valda artiklar 68 (31)* 8 8 9

Tabell 2. Litteratursökning i PubMed Databas Sökord Antal Urval 1 Urval 2 Urval 3 träffar PubMed 1. Myocardial 187 470 Infarction 2. Information 799 886 3. Post myocardial infarction 4. Information 33 305 needs 5. Patient 75 984 education 6. Patients 3 797 105 7. Needs 234 586 8. Secondary 48 491 prevention 9. Teaching 809 014 10. Satisfaction 136 522 11. Relationship 1 121 739 12. Patient 92 300 perception 13. Experence 419 463 14. Cardiac 28 940 teaching 1 AND 4 162 18 (18)* 0 0 1 AND 4 AND 11 13 3 (2)* 0 0 1 AND 4 AND 6 116 26 (16)* 0 0 1 AND 4 AND 14 33 12 (10)* 2 2 3 AND 4 14 7 (7)* 0 0 Antal valda artiklar 65(53)* 2 2 * Siffran inom parentesen visar antalet artiklar som varit dubbletter vid databassökningen. Inklusionsionskriterier för databassökningen var studier som hade abstract och var skrivna på svenska eller engelska. Studierna skulle ha varit publicerade de 10 senaste åren det vill säga mellan 2003-01-01-2013-09-01. De vetenskapliga studierna kunde vara av både kvantitativ eller kvalitativ metod och kunde innehålla studier på både män och kvinnor. Deltagarna skulle vara över 18 år och skulle ha drabbats av en förstagångsinfarkt eller haft en eller flera reinfarkter i sin anamnes. I studierna skulle patienternas perspektiv beskrivas och patienterna skulle vara inneliggande på sjukhus eller ha blivit utskrivna från sjukhuset. De vetenskapliga studierna skulle beskriva patienternas upplevda behov högst 12 månader efter utskrivning. Exklusionskriterierna var att studierna inte fick vara reviewartiklar. 10

Sökord som användes var myocardial infarction och post myocardial infarction vilket gav träffar relaterade till hjärtinfarkt i databassökningarna. Sökorden information, information needs, patient education, needs, teaching, cardiac teaching, patients, patient perception, och experience har använts för att ge en bild av patientundervisning och patienters upplevda behov av information och kunskap. Sökorden relationship och satisfaction användes för att hitta artiklar som speglade förhållandet mellan tillfredställandet av patienters behov av information och hur nöjda patienterna blivit med vården. Sökordet secondary prevention gav en bild av sekundärprevention. Alla dessa sökord ansågs som relevanta för databassökningen. Sökorden myocardial infarction, patient education, information, information needs valdes utifrån syftet, övriga sökord valdes utifrån nyckelorden i artiklar som framkommit i sökningar. Detta gjorde författarna för att kunna samla in mer material och täcka en större del av forskningsområdet. Vid sökning i PubMed användes Medical Subject Headings (MeSH) termerna: myocardial infarction, patient education, patients, secondary prevention och teaching. Vid sökning i CINAHL användes Headings: Myocardial infarction, information needs, patient education, patients och teaching. De andra sökorden som användes i båda databaserna var fritextsökningar eftersom enbart sökningar med MeSH och Headings inte gav tillräckligt med relevanta träffar vid litteratursökningen. Sökorden var för sig gav en stor mängd studier och därför användes sökorden i olika kombinationer för att få en hanterbar mängd material. Alla sökningar samt antalet studier som valts ut i de olika urvalen presenteras och redovisas i tabell 1och tabell 2. Tabellerna redovisar ej de sökningar som inte genererade abstract som valdes ut till urval 1 eller som gav 0 träffar vid sökningen. Urval Steg 4 innebar granskning av studiernas titlar och abstract som lästes igenom av författarna tillsammans. Till urval 1 valdes 68 studier ut i databasen CINAHL, men efter att antalet dubbletter togs bort kvarstod 37 studier. Efter litteratursökningen i PubMed valdes 65 vetenskapliga studier ut, men av dessa var 53 dubbletter vilket totalt gav 12 studier. Totalt i båda databaserna valdes 54 vetenskapliga studier ut. Efter genomläsning av samtliga abstract exkluderades de som inte stämde överens med syftet i denna litteraturstudie, de som var publicerade innan 2003-01-01 eller där studierna var reviewartiklar. Studierna fanns tillgängliga via Karlstads universitetsbibliotek eller Google Scholar. I steg 5 lästes studierna i sin helhet individuellt av författarna, med fokus på metod- och resultatdelen för att se om studierna stämde överens med denna litteraturstudies syfte. Även referenslistorna granskades för att identifiera nya referenser. Den manuella sökningen genererade ytterligare 3 studier till urval 2, men dessa exkluderades på grund av att innehållet inte stämde överens med syftet till litteraturstudien samt att en studie var publicerad innan 2003. Det totala urvalet av vetenskapliga studier för urval 2 blev 10. Efter granskning med granskningsmallarna Guide to an overall critique of a qualitative research report (Polit & Beck 2012 s. 112) och Guide to an overall critique of a quantitative research report (Polit & Beck 2012 s. 115) samt en gemensam diskussion gällande studiernas resultat kunde 10 vetenskapliga studier inkluderas i urval 3. Anledningar som ledde till exklusion av studier var att vissa ej var vetenskapligt uppbyggda. Inga studier exkluderades från urval 2 till urval 3 eftersom alla höll god kvalité. 11

Databearbetning I Steg 6 studerades studierna var för sig och viktiga meningar eller stycken markerades för att ge en bättre översikt av materialet. Steg 7 innebar att de understrukna meningarna och styckena från steg 6 lästes och diskuterades tillsammans för att kontrollera att de svarade mot denna litteraturstudies syfte och för att studiernas innehåll inte skulle misstolkas. Vid problem med förståelsen av innebörden med engelska ord användes Google översätt på internet för att inte förvränga budskapet eller innehållet i studierna. I steg 8 numrerades studierna och relevant data analyserades för att finna likheter och olikheter. Dessa strukturerades i olika teman och underteman. I steg 9 sammanställdes data och presenterades i två olika teman i resultatdelen. Etiska överväganden Etiska överväganden som författarna gjorde var att redovisa både positiva och negativa resultat som framkommit i studierna det vill säga att inte ett subjektivt urval gjorts genom att bara presentera åsikter som stöder författarnas egna (Forsberg & Wengström 2013). Vid översättning från engelska till svenska lade författarna till denna litteraturstudie stor vikt vid att översätta korrekt så att innehållets budskap inte skulle förvrängas. Enligt Forsberg och Wengström (2013) får inte fusk förekomma vid forskning och därför lade författarna till denna studie stort värde på att använda egna ord vid skrivandet vilket även Polit och Beck (2012) betonar som viktigt. Etik inom forskning handlar om att skydda de människor som deltar i studien (Polit & Beck 2012). I studierna som ingick denna litteraturstudie var det viktigt med ett frivilligt deltagande samt rätten att avbryta sin medverkan om så önskades. Information om detta och om studien ska ha getts till de som blivit erbjudna att delta. Forskarna ska ha lovat anonymitet för deltagarna samt att deltagarna ej ska skadats psykiskt eller fysisk genom sin medverkan (Polit & Beck 2012). 12

Resultat Resultatet bygger på en analys av tio vetenskapliga studier, sex kvalitativa och fyra kvantitativa vilka redovisas i bilaga 1. Efter analys av studiernas resultat kunde två huvudteman urskiljas: Tema 1: Informationsbehov och Tema 2: Individanpassad information (figur 1). I tema 1 beskrivs områdena livsstil och hälsa, förebyggande av ny hjärtinfarkt samt psykologiska och psykosociala aspekter. I tema 2 beskrivs hur patientundervisningen bör utformas, vem patienter önskade information av samt i vilket skede den skulle ges. Tema 1 Informationsbehov Tema 2 Individanpassad information - Livsstil och hälsa - Förebyggande av ny hjärtinfarkt - Psykologiska och psykosociala aspekter - Utformning av patientundervisning - I vilket skede information önskades - Information från vårdpersonal Figur 1. Redovisning av reslutat Informationsbehov Hela 95,7 procent av patienterna fick ej någon förklaring om orsaker till deras hjärtinfarkt under de två första dygnen på sjukhuset. En stor del av patienterna fick heller inte veta vad en hjärtinfarkt innebar (Yilmaz & Emiroglu 2005). Män fick även mer information än kvinnor och att männen upplevde en större tillfredställdhet gällande informationen (Stewart et al. 2004). Livsstil och hälsa Detta avsnitt beskriver behov av information om förändring av livsstilen, diet, fysisk och sexuell aktivitet. Livsstilsfaktorer och dess roll i sjukdomen var ett högt prioriterat informationsområde (Timmins & Kaliszer 2003; Astin et al. 2008) och sjukdomen ansågs som ett varningstecken på att patienternas vanor behövde förändras (Jensen & Peterson 2003). Patienterna behövde lära sig om vilka förändringar i sin livsstil de borde göra samt hur de kunde integrera dessa i sin livsföring (Astin et al 2008). 13

Vissa av patienterna ville ha mer råd gällande diet trots att de redan fått undervisning om detta område. Patienterna ansåg att den erhållna informationen inte tillfredställde behoven av kostråd och patienternas anhöriga ville ofta ha konkreta råd om diet (Astin et al. 2008). För en del var diet ett lågt prioriterat område (Timmins & Kaliszer 2003), medan andra ville veta mer om just diet och högt kolesterol (Stewart et al. 2004). I studien av Hanssen et al. (2005) uppgav en patient att denne inte fått veta något alls gällande diet. Patienter upplevde svårigheter att förstå vad de kunde äta och dieten innebar begränsningar i kosthållningen (Yilmaz & Emiroglu 2005). Andra ville få stöd av dietist för att minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt (Jensen & Peterson 2003). Två till fyra veckor efter utskrivning ansåg patienterna var ett lämpligt tillfälle att erhålla undervisning om diet och kost (Decker et al. 2007). Gällande fysisk aktivitet hade patienter ett behov av att få veta mer om träning/fysisk aktivitet ett par veckor in i återhämtningsfasen (Decker et al. 2007). Det fanns även ett kunskapsbehov om hur mycket fysisk aktivitet som postoperativt efter CABG ansågs vara för mycket och hur patienterna kunde reducera träningsmängden utan att behöva upphöra med motion helt (Pier et al. 2008). Det var enbart i studierna av Stewart et al. (2004) och Astin et al. (2008) som information om fysisk aktivitet rankades högt. Information om vad som ansågs som lagom fysisk aktivitet var viktig för patienter ur alla ålderskategorier medan vissa menade att råd om fysisk aktivitet inte passade ihop med deras upplevda allmäntillstånd och energinivå (Astin et al. 2008). Patienterna fick veta att de kunde återgå till normal nivå av fysisk aktivitet men vårdpersonalen frågade aldrig vad patienternas "normala" aktiviteter var (Decker et al. 2007). I studien av Yilmaz och Emiroglu (2005) ansåg patienterna att de ville ha information om långsamma promenader hemma men många upplevde trötthet vilket innebar att de inte kunde genomföra de aktiviteter de skulle behöva göra. Kunskap gällande sexuell aktivitet och när sexuell aktivitet kunde återupptas var i ett par studier bland de minst viktiga informationsområdena (Timmins & Kaliszer 2003 & Stewart et al. 2004). I studien av Timmins och Kaliszer (2003) ansågs information om sexuell aktivitet vara minst viktig, dock upplevde män ett större behov av att få information om sexuell aktivitet än kvinnor (Stewart et al. 2004). Förebyggande av ny hjärtinfarkt Detta avsnitt beskriver information om symtom och tecken på ny hjärtinfarkt och hur patienten kan skydda sig mot återinsjuknande samt läkemedel. I studierna av Timmins och Kaliszer (2003) samt Jensen och Petersson (2003) påvisades att information om symtom på en ny hjärtinfarkt och hur en reinfarkt kunde förebyggas som den absolut viktigaste. Patienterna ville veta hur de kunde förbättra sin hälsa (Decker et al. 2007). De behövde också veta vad de kunde göra för att skydda sig mot en ny hjärtinfarkt när de kommit hem (Yilmaz & Emiroglu 2005). Patienterna behövde kunskap om hur de kunde känna igen komplikationer och hur vidare komplikationer kunde förhindras. De biomedicinska aspekterna ansågs som viktigare än de psykosociala aspekterna exempelvis hur patienterna kunde prata om sin sjukdom med familj och anhöriga men även vem de skulle prata med gällande funderingar om döden (Smith & Liles 2007). 14

Risken att utveckla en större hjärtinfarkt och hur mycket av hjärtmuskelvävnaden som skadats var ett orosmoment för patienterna. Därför ansåg patienterna under den tidiga återhämtningsfasen att de behövde information om symtom och tecken på en eventuellt ny hjärtinfarkt samt hur stor risken var att återinsjukna (Astin et al. 2008). Dessutom ville många, framförallt män, få veta mer om fatique, kärlkramp, högt blodtryck, diabetes samt att sluta röka (Stewart et al. 2004). Patienterna ville veta vilka symtom som ansågs vara normala samt vilka som tydde på att läkarhjälp behövde sökas (Pier et al. 2008). Patienterna ville inte bara ha information om de symtom som kommer att uppstå utan även de som kunde komma att uppstå och flera av patienterna ville också ha statistik över överlevnadssiffror efter hjärtinfarkt (Pier et al. 2008). En stor del av patienterna upplevde problem kopplade till symtom första dagen efter utskrivning eftersom de inte var tillräckligt informerade (Yilmaz & Emiroglu 2005). I studien av Timmins och Kaliszer (2003) användes bedömningsinstrumentet CPLNI för att studera patienternas informationsbehov. De påvisade att patienterna hade ett stort behov av att få lära sig om hjärtats anatomi och fysiologi (Timmins & Kaliszer 2003) och patienter ansåg att generell information om hjärtat var väldigt viktig (Stewart et al. 2004 & Astin et al. 2008). Patienterna hade ett informationsbehov gällande läkemedel i flertalet studier (Smith & Liles 2007; Hanssen et al. 2005; Timmins & Kaliszer 2003; Jensen & Petersson 2003; Stewart et al. 2004; Yilmaz & Emiroglu 2005 & Pier et al. 2008). De önskade framförallt att få veta hur de skulle agera om en reaktion på läkemedlen skulle uppstå, när läkemedel skulle sättas ut samt på vilka indikationer varje medicin togs (Smith & Liles 2007). Patienterna ville veta mer om medicinernas effekter och biverkningar, läkemedelsbehandlingens längd samt alternativa behandlingar som fiskolja (Jensen & Peterson 2003) medan andra upplevde ett behov av information om ångestlindrande läkemedel (Pier et al. 2008). Dessutom hade patienter funderingar om vad som händer om de inte tog sin medicin på regelbunden basis (Yilmaz & Emiroglu 2005). Timmins och Kaliszer (2003) påvisade att läkemedelsinformation ansågs vara näst viktigast. Dock uppgav patienter att de fått otillräckligt med information om läkemedel i samband med utskrivning (Astin et al. 2008). Psykologiska och psykosociala aspekter Detta avsnitt beskriver information om vilka psykologiska konsekvenser sjukdomen medför, emotionella aspekter samt hur kör- och arbetsförmåga påverkas av sjukdomen. Ju äldre patienterna var desto mer ville de veta om stöd och vård från kommunen (Smith & Liles 2007). Vilka psykologiska konsekvenser som sjukdomen kunde medföra var viktig kunskap för många patienter (Hanssen et al. 2005 & Timmins & Kaliszer 2003) och under den tidiga återhämtningen hade patienterna ofta känslor av rädsla och osäkerhet (Astin et al. 2008). Andra patienter ville ha information och prata om ilska eller frustration (Pier et al. 2008) eftersom många patienter efter utskrivningen från sjukhuset upplevde sin värsta period med känslor av skuld och ånger över hur de levt sitt liv tidigare (Jensen & Peterson 2003). Dock upplevdes konsekvenserna av de emotionella konflikterna värst av partnern (Jensen & Peterson 2003). Patienten ville 15

veta hur de kunde etablera ett socialt nätverk eller få stöd genom andra grupper för att kunna hantera depressiva symtom (Pier et al. 2008). Andra viktiga informationsområden var enligt patienterna hur sjukdomen kunde påverka körförmågan, förmågan att arbeta eller om patienten kunde återgå till sitt arbete (Smith & Liles 2007 & Hanssen et al. 2005). Flera patienter ville även kunna prata om problem som kunde uppstå för deras partner (Pier et al. 2008). Individanpassad information Utformning av patientundervisning Detta avsnitt beskriver hur patienterna önskar få information samt vilket informationsmaterial som skall användas. Patienterna var nöjda med information om behandling även om de ansåg att den var generell och fokuserade för mycket på tekniska aspekter (Hanssen et al. 2005). Informationen skulle vara ärlig, lättförståelig och skriven på ett enkelt sätt (Astin et al. 2008). Vårdpersonalen skulle tala med ett enkelt språk och inte använda medicinska termer. Patienterna ville också få individuellt anpassad information efter deras situation och egenskaper. Trots detta var generell skriftlig information vanligast vid undervisningstillfällena (Decker et al. 2007). Att samtala med läkare eller att få information genom tryckt material tyckte patienter var ett bra sätt (Decker et al. 2007). Ett annat alternativ patienterna föredrog var video (Hanssen et al. 2005, Stewart et al. 2004 & Astin et al. 2008) samt hjärtmodeller (Astin et al. 2008). Majoriteten av patienterna föredrog att informationen skulle vara verbal, ansikte mot ansikte kompletterat med skriftligt material (Astin et al. 2008; Decker et al. 2007). Att få samtala ansikte mot ansikte gav patienterna tillfälle att ställa frågor, möjligheten att bedöma rimligheten i informationen de erhöll och upplevdes som en mer personlig metod (Astin et al. 2008). Patienter upplevde att de fick för mycket teknisk information när de ställde frågor och vissa patienter kunde uppleva informationen som skrämmande (Hanssen et al. 2005). Andra patienter önskade att bli besparade från att höra om risker med ingrepp eller behandling (Decker et al. 2007). I vilket skede information önskas Detta avsnitt beskriver vilken tidpunkt informationen ska ges och när patienter upplever informationsbrist under olika skeden av sjukdomen. När information skulle ges var individuellt. Det fanns de patienter som ville bli informerade i ett tidigt skede medan en del föredrog att få det senare. Dessa patienter menade att de var i chock och kunde inte ta till sig informationen utan föredrog att få den mot slutet av deras sjukhusvistelse (Decker et al. 2007). Patienter som led av smärta eller var rädda hade svårare att tillgodogöra sig informationen (Decker et al. 2007) och hade svårare att ställa relevanta frågor (Hanssen et al. 2005). Patienternas behov av information skiftade beroende på om patienterna låg kvar på sjukhuset eller om de blivit utskrivna (Decker et al. 2007; Hanssen et al. 2005 & Oterhals et al. 2006). När patienterna hade skrivits ut från sjukhuset upplevdes en informationsbrist (Hanssen et al. 2005 & Oterhals et al. 2006) och patienternas behov var större efter hemkomst än när de låg inne på sjukhus (Decker et al. 2007). Ju mer 16

information patienten fick under sjukhusvistelsen desto nöjdare var de med vården. En större del av patienterna, 65 procent, upplevde någon gång under vårdtillfället att information saknades medan 4 procent upplevde denna brist under hela vårdtillfället. Frånvaron upplevdes av 28 procent av patienterna i samband med utskrivning och 23 procent efter hemkomst. Yngre patienter och de med kortare vårdtider hade svårare att få sitt informationsbehov tillfredställt. Information som matchade patientens möjligheter att hantera sjukdomen efter hemkomst ökade nivån av tillfredställdhet (Oterhals et al. 2006). Vid utskrivning önskade alla patienter att få skriftlig information att ta med sig hem (Decker et al. 2007). Dessutom ville patienterna ha någon de kunde ringa om de hade funderingar eller frågor efter utskrivningen (Yilmaz & Emiroglu 2005 & Hansen et al. 2005). Tolv månader efter utskrivning uppgav patienter att de inte erhållit nog med information om framtida behandlingsmöjligheter, hur familjen kunde stötta patientens livsstilsförändringar, hur patientens hälsa kunde bli i framtiden samt varje läkares funktion i behandlingen och rehabiliteringen (Stewart et al. 2004). Information från vårdpersonal Detta avsnitt beskriver av vilken profession patienter önskar information från. En del ansåg att det inte var väsentligt vem som informerade utan att den var lätt begriplig, exakt och logisk. Andra såg det som en möjlighet att bedöma hur konsekvent informationen var när den gavs av flera olika professioner i vårdpersonalen (Astin et al. 2008). Det fanns de som föredrog att bli informerade av läkaren i första hand (Stewart et al. 2004) medan andra önskade sjuksköterskor som primär informationskälla eftersom de var mer lättillgängliga och spenderade mer tid hos patienterna (Astin et al. 2008). 17

Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters behov av information i samband med hjärtinfarkt. I resultatet framkom två olika teman som var relevanta och som svarade mot syftet i denna litteraturstudie. Tema 1: Informationsbehov visade att patienter upplevde en brist på information inom många olika områden som livsstilsförändringar, förebyggande av ny hjärtinfarkt samt det psykiska och psykosociala påverkas av sjukdomen. Tema 2: Individanpassad information visade på att patienterna önskade individanpassad information utan svåra medicinska termer som skulle ges under olika skeden av sjukdomen. Informationsbristen ledde till svårigheter efter utskrivning till hemmet. Patienterna uppvisade ett större informationsbehov efter hemkomst jämfört med när de låg inlagda på sjukhus. Vissa av patienterna föredrog att bli informerade av läkare medan andra föredrog sjuksköterskor. Resultatdiskussion Patienter saknade information under sin sjukhusvistelse (Oterhals et al. 2006 & Yilmaz & Emiroglu 2005). Det finns svaga riktlinjer för sjuksköterskor att bedöma informationsbehovet. Timmins (2005) visade att det behövs en utveckling av ett instrument som kan bedöma behovet av information hos hjärtinfarktspatienter. En reflektion är att ett instrument eller tydliga riktlinjer skulle kunna hjälpa sjuksköterskan att upptäcka informationsbehovet hos patienterna. Det skulle även kunna finnas riktlinjer, uppbyggda på patienters önskan av information, om vilka områden som bör informeras om. På så sätt skulle det underlätta för sjuksköterskan, och annan vårdpersonal, att inte glömma viktig information. Patienternas informationsbehov skiftade beroende på om de låg inne på sjukhus eller var utskrivna (Decker et al. 2007) och enligt Timmins (2005) och Worth et al. (2000) blev ofta patienterna medvetna om deras behov först efter sin utskrivning. Timmins (2005) menar att sjuksköterskor försummar att ge information då patienterna ger ett intryck att de inte vill veta eller inte har ett uttalat informationsbehov. Även Kristofferzon et al. (2007) bekräftar att det är lite fokus på patienternas outtalade behov. Det fanns de patienter som inte kan ta in information de får på sjukhuset då de är i chock, stressade eller är påverkade av andra negativa psykologiska faktorer (Timmins 2005). Slutsatsen av detta är att inte ge information på grund av att patienterna inte uttrycker behovet är därmed en felaktig bedömning av en sjuksköterska. I resultatet framkom att vissa patienter föredrog att bli informerade av sjuksköterskor eftersom de är mer lättillgängliga (Astin et al. 2008). Kristofferzon et al. (2007) bekräftade att både män och kvinnor föredrog att bli informerade av sjuksköterskor eftersom de menade att dialogen med sjuksköterskan var enklare. De uttryckte också att tillgängligheten och kontinuiteten var till sjuksköterskornas fördel (Kristofferzon et al. 2007). En bra relation mellan patienten och sjuksköterskan gav ökade möjligheter till utbyte av information, reflektion och stöd (Liljeroos et al. 2011). Patienterna upplevde läkarna som stressade och att de hade en bristande känslighet för deras situation (Kristofferzon et al. 2007) och att informationen på ronden var för avancerad (Liljeroos et al. 2011). Dessutom ansåg de att de fick träffa många olika läkare och att informationen inte matchade deras situation (Kristofferzon et al. 2007). 18

Att patienter upplevde brister i givandet av information och svårigheter i kommunikationen med läkarna på grund av att de upplevdes stressade eller mindre empatiska kan kopplas till begreppet vårdmiljö. Sarvimäki och Stenbock-Hult (1996) beskrev konsensusbegreppet miljö vilket innefattar tillgången till information och kommunikation men även den emotionella atmosfären. De menar att en bra miljö är hälsofrämjande och leder till en upplevelse av trygghet (Sarvimäki & Stenbock-Hult 1996). Detta visar vikten av att just sjuksköterskan har en klar uppfattning om vad varje patient har för behov av information. Eftersom patienterna känner kontinuitet i mötet med sjuksköterskan och anser att kommunikationen är bättre med sjuksköterskan bör det innebära stora möjligheter i att kunna tillfredställa patienternas informationsbehov och skapa trygghet som leder till en bättre återhämtning. Patienterna önskade information som var individanpassad efter deras egen förmåga och situation (Decker et al. 2007) men Hanssen et al. (2005) påvisade att den information patienterna fick var för generell och för tekniskt inriktad. Varje patient är unik och enligt Decker et al. (2007) har patienter olika förmåga att tillgodogöra sig informationen beroende på om situationen är akut eller inte. Turton (1998) jämförde patienters upplevda informationsbehov med de områden sjuksköterskorna trodde patienterna ville veta. Studien visade att sjuksköterskorna och patienterna hade skilda åsikter om vikten av vissa informationsområden (Turton 1998). Även Liljeroos et al. (2011) visade att patienterna hade behov av annan information än den sjuksköterskorna gav. Därför är det viktigt att utgå från en humanistisk människosyn i omvårdnaden vilket möjliggör för sjuksköterskan att se alla aspekter av patientens behov (Jacobsson et al. 2010). Reflektionen av detta är att i planerandet av patientundervisningen är det viktigt för sjuksköterskan att inte bara informera om vad han eller hon anser viktigt utifrån sin professionella yrkesroll utan att fokus bör läggas på vad patienten helst vill veta utifrån sin situation. Viktiga aspekter vid patientundervisning är att sjuksköterskan och patienten upplever information som olika viktig. Sjuksköterskan ska vidta omvårdnadsåtgärder för att främja hälsan hos patienterna. Omvårdnadsåtgärderna skall därför syfta till att möjliggöra att patienten kan genomföra livsstilsförändringar för att förbättra hälsan och öka välbefinnandet (Jacobsson et al. 2010). En aktiv roll i beslutsfattandet är väsentligt för en lyckad rehabilitering (Bergman & Berterö 2003). Kristofferzon et al. (2007) påvisade att det fanns ett samband mellan oro och osäkerhet över hälsan och bristande kunskap om hjärtinfarkt samt att oron hindrade rehabiliteringen i ett tidigt skede. Bristande kunskap ledde även till svårigheter att genomföra livsstilsförändringar (Kristoffer et al. 2007). Liljeroos et al. (2011) menade att patienter som erhållit bra information hade lättare att följa behandlingsrutinerna hemma och kunde genomföra livsstilsförändringar. Orem (2001) belyste också att bristande kunskap kan leda till att egenvårdskapaciteten minskar. Slutsatsen av detta innebär att informationen sjuksköterskan bör ge i patientundervisningen har som syfte, dels att ge patienten kunskap om sjukdom, behandling med mera men det syftar även till att patienten ska ha möjligheter att tillägna sig de nödvändiga kunskaperna för att kunna återta sin egenvårdsförmåga. Därför är det av största vikt att sjuksköterskan bedömer den enskilda patientens informationsbehov så att informationen kan individanpassas för att möjliggöra att patienterna kan klara vardagen efter utskrivning samt genomföra livsstilsförändringar. 19

Många patienter ansåg att information om livsstilsfaktorer, riskfaktorer samt hur de kunde förebygga reinfarkt var viktigt eller viktigast (Jensen & Petersson 2003; Smith och Liles 2007; Hanssen et al. 2005; Astin et al. 2008; Timmins och Kaliszer 2003; Yilmaz och Emiroglu 2005 & Pier et al. 2008). Dessutom ville patienterna veta hur de kunde integrera nya livsstilsförändringar i sitt liv (Astin et al. 2008). Forskning visade att de som upplevde en ökad sårbarhet för en ny hjärtinfarkt hade lättare att ta till sig varaktiga livsstilsförändringar medan de som upplevde sig fullt återhämtade eller att hälsan inte var direkt hotad riskerade att halka tillbaka i gamla vanor (Wiles & Kinnmonth 2001). En välinformerad patient upplevde mindre oro och hade lättare att ta till sig en hälsosam livsstil (Zrinyi & Horvarth 2003). Dock kunde patienternas motivation till att genomföra livsstilsförändringar förbli låg om patienterna upplevde att informationen vårdpersonalen gav inte stämde överens med deras uppfattning om kopplingen mellan hjärtinfarkt och livsstilen. Andra menade att deras hjärta var så skadat att det inte fanns någon anledning till livsstilsförändringar eftersom de inte förväntade att kunna återhämta sig från sjukdomen eller bara väntade på att dö (Wiles & Kinnmonth 2001). Forskning visar att patienterna upplevde sig nöjda med omvårdnaden och interaktionen med sjuksköterskan så rökte de mindre och motionerade mer och de patienter som var duktiga på att ta kontakt och diskutera med sjukvårdspersonalen hade mindre tendens att äta skräpmat. Patienter som var mindre nöjda med omvårdnaden upplevde svårigheter att genomföra livsstilsförändringar efter utskrivningen (Zrinyi & Horvarth 2003). Liljeroos et al. (2011) menade att en bra kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan ökade möjligheten för livsstilsförändringar. Detta kan kopplas till Swansons omvårdnadsteori (1993) där hon belyser att en bra relation med sjuksköterskan innefattar att tro på patienten, bekräftelse och en förståelse för patientens situation vilket leder till ökade möjligheter att genomföra egenvård. Framförallt många yngre patienter upplevde att deras informationsbehov inte blev tillfredställt (Oterhals et al. 2006). Detta bekräftas i en studie gjord av Kazimiera Andersson et al. (2013) som menade att patienter yngre än 55 år ej erhöll någon information om hur de kunde förebygga en reinfarkt. Patienterna upplevde också att de inte fått klara svar på varför de drabbats av en hjärtinfarkt vilket resulterade att de levde i rädsla (Kazimiera Andersson et al. 2013). Även Worth et al. (2000) pekar på att yngre upplever mindre tillfredställdhet med informationen eftersom den är för riktad mot äldre patienter. De flesta yngre patienter har ett aktivt arbetsliv och detta ett viktigt informationsområde för dem. Dessa patienter upplever att myndigheter och vårdpersonal inte ger samma information vilket försvårar arbetslivet för dem (Kazimiera Andersson et al. 2013). Då majoriteten av de som drabbas av hjärtinfarkt är äldre så kan nog de yngre patienterna lätt glömmas bort. Många i vårdpersonalen tar dem kanske för givet då de har tillgång till informationskällor på fler håll än just personalen, exempelvis internet. Ofta klarar de att ta hand om sig själv under sin sjukhusvistelse vilket gör att mindre tid spenderas hos dem vilket i sin tur ger mindre möjlighet för givande av information och frågor. Män erhöll mer information än kvinnor och männen ville också få mer information om exempelvis högt blodtryck, kärlkramp och rökstopp (Stewart et al. 2004). En annan studie har visat på att kvinnor inte får lika mycket information som män (Kristofferzon et al. 2003) samt att kvinnor upplevde det svårt att få tillräckligt med bra information 20