Stockholm KSLA I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF

Relevanta dokument
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Vattenrådgivning Alvesta Rune Hallgren LRF

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra Rune Hallgren LRF

Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning

Samverkan och intresseavvägningar Vattendagarna i Bollnäs 9 dec 2009 Rune Hallgren LRF. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Ramdirektivet för f r Vatten

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

Syfte- att bidra till miljömålen

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Vattendirektivet i Sverige

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Så här fortsätter Greppa Näringen

Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket

Referensgruppsmöte Jord- skog

Vattenförvaltingen samråd

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Instruktion finansieringsuppgiften

Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Blåplan och Vattenplan

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Blåplan Vaxholms stad

Regeringens beslut

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Miljökvalitetsnormer i prövning och tillsyn. Mikael Jonsson

Stöd till lokala åtgärder mot övergödning En uppföljning

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

LANTBRUKARNAS REMISSYTTRANDE. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, får härmed avge följande yttrande över innehållet i rubricerat betänkande.

Instruktion finansieringsuppgiften

Vägledning om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

VÅG Vattenförvaltnings Åtgärder för Gävleborgs länsstyrelse

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

Water management in Sweden

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Varför renar vi vattnet?

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på


Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Transkript:

Stockholm KSLA 2014-02-14 I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF

Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Tydligt problem

Artikelrubriker 2013 Nedlagda jordbruk i länet inte lösning på algblomningen i Östersjön Orealistiska krav på fosforreduktion i lantbruket Köp svenskt för Östersjöns skull Politiken har gått vilse Våga se över svensk Östersjöpolitik, regeringen! LRF uppmanar regeringen att politiskt klargöra omöjliga beting Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund

Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund Internbelastningen

LRF:s synpunkter 1. Internbelastningen av lagrad fosfor... 2. Beräknad tid för återhämtning.. 3. Beräkningsmodell för reduktionsbetingen.. 4. Kostnadseffektivitet... 5. Genomförandet i Sverige... 6. Övriga synpunkter och förslag... Sid 5 Lantbrukarnas Riksförbund

LRF: Krav på Östersjöpolitiken Bygger på allt relevant vetenskapligt underlag, även dessa kunskapers osäkerheter. Forskningsresultaten måste tas på allvar och ge avtryck i den förda politiken; Beaktar samtliga tänkbara kostnadseffektiva åtgärder inklusive åtgärder såväl i avrinningsområdet som direkt i Östersjön. Lever upp till riksdagens beslut om att miljömålen inom miljömålssystemet ska vara ambitiösa, men möjliga att nå. Är begriplig, transparent och praktiskt genomförbar. Belönar och stimulerar livsmedelproduktion med hög växtnäringseffektivitet och allmän hög miljöprestanda Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund

Baltic Farmers Forum on Environment firmly believes that undertaking a socio-economic impact assessment is necessary to make the BSAP more robust and improve its legitimacy, especially if the reduction targets and objectives will be connected to the environmental targets in the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD). Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund

Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund Scenarios BSAP 2007

Utsjön påverkar kustzonen Winter-P Summer-P Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund

Identifiera riskområden för P-förluster Foto: Anuschka Heeb Lst-E Nytt stöd: Anpassade skyddszoner? Gödsling Jordbearbetning Översvämningar Täckdiken Öppna diken Sid 10 Lantbrukarnas Riksförbund

Fosforns transportvägar? Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund

Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund Varför? Vad? Hur?

Lära gemensamt för att förvalta gemensamt Vattenförvaltning betyder att förankrade program och planer tas fram för - mål - åtgärdsbehov - styrmedel så att kostnadseffektiva åtgärder blir genomförda Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund

Styrmedel Regelkultur Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund Styrmedel Föreskrifter (NVZ) Tvärvillkor (CAP) Ekologiska fokusområden (CAP) Tillståndsvillkor Produktvillkor växtskyddsmedel Miljökvalitetsnormer KMV och KV Åtgärdsprogram BSAP Vattenskyddsområden Tillsyn Avgiftssystem Förhandlingskultur Miljöersättningar Miljöinvesteringar Rådgivning Samverkan Åtgärdsplaner Avtal LOVA

Win-win solutions Farmers: Economy Win-win Authorities Environment Acceptance Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund

Lokal samverkan i ett vattendrag Lokal samverkan driven av lantbrukargrupp Från varför?, vad? Och hur? Till var? Och vem kan/vill/ska? Sid 16 Lantbrukarnas Riksförbund

Vattendragsgruppens strategi Styrelserna i LRF-avdelningarna i Hannäs, Tryserum-Ö Ed, Ukna och V Ed träffades 2001-04-19 för att diskutera möjligheterna för en lokal och frivillig samverkan kring vattenmiljön i Vindommen, Vindån och andra tillflöden till Edsviken-Kaggebofjärden. Motiven för att göra något gemensamt formulerades som att: använda växtnäringen bättre och därigenom minska läckaget det är bättre att frivilligt vidta åtgärder än att bli tvingad av myndigheter lantbrukarna visar engagemang för Östersjöns övergödningsproblem öka trovärdigheten för böndernas miljöarbete förbättra och utvidga samarbetet mellan lantbrukare Tjäna pengar på minskat näringsläckage! Sid 17 Lantbrukarnas Riksförbund

Lokal vattenvårdsplan Vad är det som är bra? Vilka är de viktigaste källorna och orsakerna till P- och N-läckage från jordbruksaktiviteter? Vad kan vi göra bättre? - Problem/Nyttor Vad är enkelt att genomföra? Hur ska vi göra det? 1. Åtgärder 2. Styrmedel 3. Var? Vem? Hur mycket? Sid 18 Lantbrukarnas Riksförbund

HaV: Jordbruk och vatten Metoder och vägledning för identifiering av intressen/ problemställningar, analys av målkonflikter, processledning och utveckling av lämpliga vattenförvaltningsformer Stöd till gemensamt ansvar för vattenvården inom större områden. Utveckling och förankring av en konkret handlingsplan är ibland svårt och tidskrävande Nyttja befintliga grupper i rådgivningen, t.ex. LRF, dikningsföretag m.m. Skapa arenor för identifiering av gemensamma intressen/problemställningar och kunskapsuppbyggnad. Gruppledaren/processledaren har en nyckelroll Sid 19 Lantbrukarnas Riksförbund

Lokal förankring Gary Brierley, New Zeeland: Healthy rivers are products of healty societies. Social science is the poor cousin in water management Lokala kunskaper och värderingar Helhetssyn Multifunktionalitet Flexibilitet Process Lärande Prioritering Förhandling Sid 20 Lantbrukarnas Riksförbund

Sid 21 Lantbrukarnas Riksförbund The Happy End