20 mars 2012 Seminarium 2 Tekniklyftet Sammanfattning, kompletteringar och diskussionsunderlag
Sammanfattning I februari 2012 genomfördes det andra seminariet med Tekniklyftskolornas arbetsgrupper. Totalt deltog ungefär 170 personer från 24 skolor. Deltagarna var uppdelade på fyra tillfällen, ett vardera på de science centers och liknande som är partners i Tekniklyftet: Digital Art Center, Vetenskapens hus, Tom Tits experiment och Tekniska museet. Två teman behandlades dels undersöktes hur science centers och liknande kan användas i teknikundervisningen, dels diskuterades skolornas arbetsplaner för utveckling av teknikundervisningen. Det fanns en bred enighet om att science centers kan vara användbara för att ge möjlighet att se och göra sådant som är svårt eller omöjligt att hantera i skolan. Samtidigt belystes svårigheterna med att få tid och pengar till sådana besök och att man måste få in besöket som en del i ett större undervisningssammanhang eller tema om det skall ge något. Skolornas arbetsplaner hade olika form och var olika färdiga. Diskussionerna kring dem handlade om undervisningsmetoder, teknikämnets plats i skolan, dess identitet och hur man skall få tid och pengar till fortbildning och utrustning. Seminariets syfte och genomförande Seminariet hade två mål: att skolorna skulle lära känna regionens science centers och liknande inrättningar och diskutera hur dessa kan fungera som resurser i teknikundervisningen att diskutera skolornas arbetsplaner, där deras framtida teknikundervisningen och hur den skall kunna genomföras beskrivs. Seminariet ägde rum vid fyra tillfällen, ett vardera på de science centers som är partners i Tekniklyftet: Vetenskapens hus, Digital Art Center, Tekniska museet och Tom Tits experiment. Totalt deltog 24 skolor och ca 170 lärare och skolledare. Upplägget var likadant vid alla tillfällen. Efter inskrivning delades deltagarna in i mindre grupper där skolorna blandades. Dessa grupper blev sedan guidade runt och uppmanades att leta efter sådant som kan användas i grundskolans teknikundervisning. Därefter samlades deltagarna i sina skolgrupper och sammanställde sina erfarenheter skriftligen. Eftersom man tillhört olika grupper under rundvandringen hade man olika erfarenheter. Utdrag de dokument som skolgrupperna sammanställde ligger till grund för de beskrivningar som finns nedan. Seminariets andra del bestod av ventilering och diskussion av skolornas arbetsplaner. Vissa skolor ansåg att teknik framför allt skulle undervisas i ämnesövergripande projekt, andra att det var viktigt att markera att det var ett självständigt ämne. Vissa bedrev undervisning i vanliga klassrum, medan andra använde slöjdsalar, NO-salar eller särskilda tekniksalar. Några få skolor hade gott om välutbildade tekniklärare, medan andra hade stora fortbildningsbehov. Arbetsplanerna såg väldigt olika ut, vissa var skissartade medan andra var genomarbetade och delvis implementerade. Det blev intressanta diskussioner med goda möjligheter till erfarenhetsutbyte i de flesta grupper. Arbetsplanerna finns samlade i ett separat dokument. 2012-03-20 2/9
1 Vad händer nu? Under våren har Tekniklyftets skolor möjlighet att besöka ett science center på projektets bekostnad. Skolorna kan välja att komma tillbaka till ett de har besökt förut eller utforska ett nytt. De får själva bestämma hur besöket skall se ut några har uttryckt intresse för att göra det med arbetslaget för att alla skall se vilken roll science centers kan spela i ämnesövergripande projekt, andra vill gå med teknikarbetsgruppen, åter andra har för avsikt att ta med elever. Arbetet med arbetsplanerna fortgår med förnyad kraft efter att skolorna har fått inspiration av varandra. För att kunna genomföra teknikundervisning av hög kvalitet krävs fortbildning. Ännu så länge har antalet sökande till Tekniklyftets kurser varit lågt. Vi hoppas att det blir ändring på det till hösten att skolor och huvudmän ger möjlighet för lärare att delta och att lärarna tar den möjligheten. 2 Science centers och deras plats i teknikundervisningen Lärargrupperna lämnade sina kommentarer på en svarsblankett med följande frågor: Vilka elever tar du med dig hit? Vad visar du? Varför? Vad får de här som de inte kan få i klassrummet? Det fanns även väl tilltagen plats för andra kommentarer, som vissa grupper utnyttjade. Beskrivningarna nedan är ett försök att sammanfatta denna mångfald av åsikter och kommentarer. Deltagarna ser science centers framför allt som ett sätt att kunna visa sådant som man av olika skäl inte kan ha i skolan. Besöken ger också möjlighet att undervisas av personer som är experter på sina respektive områden. Ett återkommande tema för alla fyra science centers var att man poängterade vikten av för- och efterarbete och tydliga mål för besöken; risken är annars stor att det mest blir lek. Deltagande science centers arbetar aktivt för att visa att teknik och naturvetenskap är viktigt för alla. Detta arbete tar sig olika uttryck. Konkreta exempel handlar om att visa hur 2012-03-20 3/9
teknik skapar möjligheter inom områden som inte i första hand betraktas som tekniska, till exempel konst och underhållning, och att man visar att det finns både män och kvinnor av olika nationaliteter och från olika samhällsklasser inom de tekniska och naturvetenskapliga domänerna. De science centers som är partners till Tekniklyftet arbetar också alla aktivt med att göra sina utställningar och aktiviteter tillgängliga även för personer med funktionshinder. 1 Science centers kan spela en viktig roll för att få ett inkluderande och jämställdhetsbefrämjande perspektiv i undervisningen. 2.1 Digital Art Center http://digitalartcenter.blogs.dsv.su.se/ Digital Art Center (DAC) ligger i Ärvinge i Kista och är ett centrum för användning av informationsteknik på nya sätt ovanliga användargränsnitt, datorbaserad konst och musik med mera. DAC drivs av Stockholms universitet som ett projekt. Under 2014 skall verksamheten permanentas och flyttas till NOD, ett kvarter för kultur, lärande och nydanande teknik som byggs i centrala Kista. DAC är normalt inte öppet för allmänheten, besök för grupper måste bokas. De besökande lärarna fick bland annat se och prova på MindBall (ett spel som styrs med tanken), en digital klättervägg med beröringskänsliga grepp och projektioner av blommönster som skapades utgående från data i digitala fotografier. Många deltagare var entusiastiska för möjligheterna att visa hur teknik kan kopplas samman med verksamheter som konst, musik, spel och nya medier. Dessa har inte uppmärksammats så mycket i skolsammanhang, till skillnad från kopplingarna teknik naturvetenskap och teknik slöjd. I läroplanen står att [u]ndervisningen [i teknik] ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. 2 Detta har flera grupper tagit fasta på i sina kommentarer om DAC. Man har även tagit upp IKT. 2.1.1 Vilka elever tar du med dig hit? De flesta grupper tog fasta på att DAC framför allt är lämpligt för högstadieelever. Besöket går att koppla till undervisning i bild, teknik eller IKT. Det här visar en helt annan teknik än den man brukar ha i skolan. Hit vill vi ta de elever som är kreativa, men tror att teknik alltid är tråkigt. DAC passar bäst för äldre elever. Det behövs en grund för att man skall förstå vad det går 1 Tillgänglighetsinformation finns på respektive webbplats. 2 Under rubriken Syfte i avsnittet om ämnet Teknik. 2012-03-20 4/9
ut på. 2.1.2 Vad visar du? Ny teknik som 3D-projektorer, datoriserad klättervägg, spel och datorbaserad konst är populära att vilja visa. Detta för att de illustrerar samverkan mellan digital teknik och andra områden framtidens teknik enligt två grupper. Teknik som inte är grå och tråkig, utan används till saker som kan entusiasmera och inspirera. Att man kan sy en synth är jättehäftigt. Och samtidigt jättekonstigt, nästan overkligt. Det var i alla fall nytt för mig. Teknik kan vara så mycket. 2.1.3 Varför? De svarande tycks eniga om att den främsta anledningen att åka till DAC är att det där finns utrustning som inte finns i skolan och som många inte ens visste existerade. Här kan man se framtiden inom teknik och kreativa näringar. 2.1.4 Vad får de här som de inte kan få i klassrummet? Modern utrustning, kunnande om modern teknik, större möjligheter att utforska gränslandet mellan teknik och konst. 2.2 Vetenskapens hus http://www.vetenskapenshus.se Vetenskapens hus är Kungliga Tekniska högskolans och Stockholms universitets centrum för aktiviteter inom naturvetenskap, matematik och teknik som riktar sig till ungdomsskolan. Det ligger vid AlbaNova universitetscentrum, på höjden ovanför Roslagstull. Vetenskapens hus har laborationsbaserade skolprogram som måste bokas i förväg. Det är inte öppet för allmänheten. Laborationerna leds normalt av studenter från SU eller KTH. Vetenskapens hus arrangerar även lärarfortbildningar av varierande längd. De deltagande lärarna delades in i grupper som fick utföra olika laborationer inom områdena gretzelsolceller, solpaneler, supraledning och energiomvandlingar. Vetenskapens hus har länge erbjudit laborationer i matematik och naturvetenskap. Verksamheten inom 2012-03-20 5/9
teknikområdet håller på att byggas upp. De laborationer som tekniklyftdeltagarna utförde låg alla i gränslandet mellan teknik och naturvetenskap, något som flera påpekade. Från och med hösten 2012 kommer Vetenskapens hus att erbjuda fler tekniklaborationer, där inte alla är fullt så naturvetenskapligt orienterade. 2.2.1 Vilka elever tar du med dig hit? Bland seminariedeltagarna råder det en bred enighet om att de experiment de fick prova passar bäst för högstadiet, framför allt för åk 8 och 9. 2.2.2 Vad visar du? På gruppernas blanketter nämns framför allt de experiment som gått ut på att visa hur energi kan omvandlas, speciellt solceller och solpaneler. Många kommentarer handlar om hållbar utveckling och framtidens energiförsörjning. När man räknar på solcellernas verkningsgrad kan man både se vilken potential de har för energiförsörjningen och också se svårigheterna att få dem ekonomiskt lönsamma. Energiförsörjning är svårt, men viktigt, att ta upp i skolan. Bra laborationer visar hur svårt det är att få användbar energi. Det handlar inte bara om tekniska lösningar, utan också om miljö, ekonomi och politik. 2.2.3 Varför? För att Vetenskapens hus ger möjligheter att få se och förstå annat än det som finns i skolan och skolböckerna. Här är det riktiga laboratorier, det märks att man är på ett universitet. Det känns mycket som NO. 2.2.4 Vad får de här som de inte kan få i klassrummet? Flera grupper poängterar närheten till universitetsvärlden (både geografiskt och i verksamheten) som väldigt viktig. Tillgången till utrustning och expertis som inte finns i skolan, i kombination med konkreta uppgifter där man får arbeta med sådant som man annars bara får läsa om kan tjäna som inspiration för intresserade elever. Bra med uppgifter som är modern teknik hands on. 2012-03-20 6/9
2.3 Tekniska museet http://www.tekniskamuseet.se Tekniska museet ligger vid Ladugårdsgärdet och har så gjort sedan 1930-talet. Museet drivs som en stiftelse och har i uppdrag att bevara och och visa vårt teknik- och industrihistoriska kulturarv. Det har arrangerade skolprogram av olika slag guidade visningar, workshops med mera. I kommentarerna om Tekniska museet tar historiska aspekter naturligtvis stort utrymme. Man tar dock även upp annat, som energiförsörjning, miljöfrågor, kreativitet och entreprenörskap. Man hittar också styr- och reglerteknik (industrirobotar och andra maskiner), mekanisk kraftöverföring, tekniska system (energi- och kommunikationssystem med mera) och andra delar av det centrala innehållet. 2.3.1 Vilka elever tar du med dig hit? Flera grupper anser att elever i alla åldrar kan få ut något av ett besök på Tekniska museet, andra framhåller att många inslag bäst lämpar sig för högstadiet. Historiska exempel i teknik fungerar bäst om de kan både lite historia och lite teknik från början, därför ger besök med lite äldre elever ofta mer. 2.3.2 Vad visar du? Detta är de som föreslagits av flera grupper. I stort sett alla delar av museet har föreslagits av någon. För de yngre: uppfinnare För de äldre: kommunikationsutställningen, energispelet, innovationsutställningen, kvinnors innovationer För alla: verkstaden, TV-studion, Polhemsutställningen Här får man se kreativitet och entreprenörskap i praktiken, under flera hundra år. Man ser tydligt att teknik inte finns av sig själv, utan att någon måste hitta på den. 2012-03-20 7/9
2.3.3 Varför? Den historiska inramningen ger ett sammanhang som tydligt visar hur den tekniska och samhälleliga utvecklingen har påverkat varandra. Modeller och beskrivningar gör det svåra begripligt. Utställningarna om energi och miljö gör eleverna medvetna om att deras egna val gör skillnad. 2.3.4 Vad får de här som de inte kan få i klassrummet? Man kan få större förståelse med verkliga föremål eller tydliga modeller, jämfört med i klassrummet där man ofta är begränsad till böcker och filmer. Kunniga guider och museipedagoger gör teknikhistorien levande; som lärare kan man tyvärr inte vara expert på allt. 2.4 Tom Tits experiment http://www.tomtit.se Tom Tits experiment startade i slutet av 1980-talet som en konstutställning baserad på salongsexperiment från 1800-talet. Sådana experiment beskrevs i böcker och tidningar och utfördes i hemmen som bildande underhållning. Tom Tit var en av de pseudonymer som någon eller några vetenskapsmän använde när de skrev instruktioner för sådana experiment. Sedan 1980-talet har Tom Tits experiment permanentats och vuxit kraftigt. I dag omfattar anläggningen 7500 m 2 utställningsyta inomhus och ungefär lika mycket ute. I de rymliga lokalerna finns över 600 experiment inom fysik, kemi, biologi och teknik, riktade till barn och ungdom. Tom Tits experiment ägs av Södertälje kommun och har ca 200 000 besökare per år. Miljön på Tom Tits experiment uppmuntrar till eget sökande och prövande. Experimenten är avsiktligt utformade för att de inte skall behöva några instruktioner, utan användaren skall med ledning av utrustningens form och färg själv kunna förstå vad som skall göras. Det taktila och visuella är viktigt man flyttar, vrider, vänder och rör på saker för att komma underfund med funktioner och användning. Av kommentarerna framgår att många områden i kursplanen i teknik på olika sätt finns representerade i utställningen, som material (Vilka material ger hög friktion? Varför gör man läskburkar av aluminium? Vilka material leder elektrisk ström?), mekanisk kraftöverföring 2012-03-20 8/9
och utväxling (hävstänger, differentialväxel,...), energi, styr- och reglerteknik (industriroboten) med mera. 2.4.1 Vilka elever tar du med dig hit? Tom Tits har som uttalat mål att alla åldrar skall kunna få ut något av ett besök. Att döma av projektdeltagarnas kommentarer tror de flesta att det är möjligt. En stor majoritet av grupperna har skrivit Alla årskurser, Alla åldrar eller något liknande. Några har delat upp kommentarerna i åldersgrupper, att alla kan komma hit betyder inte att alla skall göra samma saker. 2.4.2 Vad visar du? Roboten visar hur robotar kan användas i industrin. Sedan kan man diskutera för- och nackdelar med det. Energicykeln visar tydligt hur mycket energi det går åt även till vardagliga saker som att tända lampor. Stapla skivor är bra för att förklara vad tyngdpunkt är. Den kan användas i alla åldrar, problemet kan beskrivas på olika nivå. Även leksaker som rutschkanan kan användas för att visa NO, som lägesenergi och friktion. 2.4.3 Varför? På Tom Tits finns saker som inte finns i skolan. När man får pröva blir det så mycket tydligare än när man bara kan läsa om det. 2.4.4 Vad får de här som de inte kan få i klassrummet? Flera grupper talar sig varma för det stora utrymmet och den frihet eleverna kan få. Experimenten är gjorda för att vara säkra och utrustningen för att hålla, så man kan tillåta dem att pröva hands on på ett sätt som är svårt i en verkstad eller ett labb i skolan. Många av experimenten är sådant som man skulle kunna göra hemma. Man får dock mer motivation här och det är lättare att genomföra när grejerna redan finns framme. Det är viktigt med en plan för besöket så att eleverna inte bara springer omkring, utan tänker på NO och teknik också. 2012-03-20 9/9