Environmental impact statement

Environmental impact statement Pilot study for dredging the river Klarälven, Karlstad municipality Miljökonsekvensbeskrivning Förstudie till muddringsplan för västra älvfåran, Klarälven, Karlstads kommun Investing in the future by working together for a sustainable and competitive region www.sawa-project.eu

Diarienummer: TFN 2011-2509 dpl 7 Uppdragsnummer 1331244000 Karlstad 2012-02-06 Sweco Environment AB för Karlstad Kommun Johanna Gelang Alfredsson, Magnus Löfqvist, Magdalena Westerberg

Executive summary Introduction The city of Karlstad is situated at the estuary of the river Klarälven at the northern shore of Lake Vänern. The city is exposed to flood risk from high water levels in Lake Vänern as well as in Klarälven. During winter time, ice-plugs frequently cause local flooding. Among other possible local adaptive flood mitigation measures in the city of Karlstad, the benefits and constraints of dredging Klarälven has been studied. As a part of the SAWA-project (Strategic Alliance for Integrated Water Management Actions) Sweco and the city of Karlstad has produced an Environmental Impact Assessment (EIA) for dredging Klarälven in which foreseen conflicts of interests is described. This study was preceded by a model study of the effects of groynes in Klarälven. The models built for the study of groynes were also used to study the impact of extensive dredging in the western part of the delta of Klarälven. The results showed that groynes will not have the desired effect and that dredging will be more effective in lowering flood risk. The focus of this EIA has therefore been on dredging, which proved to be a more effective adaptation measure compared to groynes. The objective of this report is to describe the environmental consequences and the benefits of dredging in order to assist in the decision-making of dredging extent and dredging areas. Environmental consequences includes effects on vegetation, fish and invertebrates in the benthic zone, vegetation and delta structures at the river shore and in the river delta and effects on ongoing delta formation. The lowest part of the studied area is classified in the Natura 2000 network and under consideration for nature preservation area because of its high natural and geological values. Performed investigations The river floor in prioritized parts of the river was mapped with sonar. The results were used as input data in the model studies of the effects of dredging to lower flood risk in the city of Karlstad. Model studies were used to compare the effect of different dredging scenarios and dredging volumes. Alternative dredging scenarios include dredging of the entire section of the river Klarälven, from Skåre/Almarsholmen in the north through the entire western branch of the river, as well as dredging restricted to prioritized parts of the river. Studies of the benthic zone were performed by diving along three lengthwise transects in the prioritized parts of the river. Benthic substrate, benthic vegetation, potential spawning locations for fish, potential habitats for crayfish (Astacus) and frequency of clams (Bivalvia) were investigated. Zoobenthos were sampled and identified. A survey of vegetation and delta structures at the river shores of the prioritized sections was performed. Main conclusions Model studies The model studies of dredging scenarios showed that dredging of prioritized parts of the river was as effective as dredging the entire section in lowering flood risk. For the prioritized section in Skåre several alternative scenarios were studied.

Model studies showed that dredging can be used as a successful flood mitigation measure in Karlstad. Dredging of Klarälven alone will however not give adequate protection from flooding. Other flood mitigation measures are demanded as a complement to dredging in order to give a satisfying protection from flooding. Complementary measures may include preservation of areas that can be allowed to be flooded. Measures for increasing the water holding capacity of floodable areas may also be considered. Dredging of prioritized parts is recommended rather than dredging the entire section. It is further recommended that a buffer zone along the river shores is preserved and excluded from dredging in order to minimize negative effects on flora, fauna, delta formations and stability along the shores. Ecological status of Klarälven The river Klarälven is because of its ongoing delta formation and high ecological and geological values of local, national and international interest for nature preservation. Spawning of fish (salmonids, grayling, river lamprey) has been reported in the studied area of the river. The performed diving study showed that the central parts of the studied area consist of sand shallows with sparse or no vegetation. Vegetation was mainly observed in the shallow parts close to the river shore. No potential spawning locations were observed in the central parts of the river. A few potential spawning locations for fish was, however, observed in the shallow parts closer to the river shore. Populations of clams (Anodonta anatina and Uno tumidus) were observed in all studied areas, especially in the reed stands by the river shores. The identified samples of zoobenthos were dominated (by number of species and by number of individuals) by Chironomidae and Simuiidae, followed by Bivalvia and Epheroptera. Some species sensitive to ph, oxygen concentration and pollutants were also observed, indicating clean and favourable water conditions. Ecological values at the river shores were mainly observed in Skåre/Almarsholmen and downstream the bridge at Jakobsberg. At Almarsholmen and in the Natura 2000-area in Jakobsberg, distinct delta formations (several parallel natural levees) were observed. In the downstream parts of the river, the levees are enclosing lower areas with swamp forests. At Amarsholmen, plenty of dead wood indicating high ecological values were noticed. Earlier (1996) observations of Scirpus radicans in Skåre are reported. It was, however, not observed in the survey performed in 2011. Traces of European beaver are common, both in Skåre/Almarsholmen and in Jakobsberg. Environmental consequences of dredging Model studies indicate that dredging of prioritized parts of the river will reduce flood risk in the city of Karlstad. Dredging is concluded to be possible flood mitigation measure in Karlstad. Dredging alone will however not give adequate protection from flooding. Other flood mitigation measures are demanded as a complement to dredging in order to give a satisfying protection from flooding. Environmental consequences of dredging include mechanical disturbance (removal) of the benthic zone, turbidity of the water and sedimentation of dredged sediment. The negative consequences may be minimized by applying a preservation zone in the shallow areas close to the river shore where dredging is avoided. Since the main ecological values were observed in the benthic areas close to the shores, appliance of a preservation zone is assessed to be a successful way to minimize negative consequences for vegetation, zoobenthos and fish.

To minimize the negative consequences, dredging should be concentrated to a few relatively substantial dredging occasions rather than performing several smaller dredging moments. Dredging should also be planned so that time for spawning of fish and zoobenthos is avoided. Lowering of water level and decreased flooding frequency may negatively affect the ecological values in the lower parts of the delta where flooding is desired due to preservation of ecological values. Measures aiming to promote flooding in the Natura 2000-area may counteract the negative effects of dredging for the wet areas in the lower part of the delta. These measures may at the same time increase the water holding capacity of the delta system, hence lower the flood risk in adjacent areas. Further work Dumping and using of dredged sand for land fill requires conformity with valid town planning. Several possible sites where dredged sand may be used for land fill are identified. Dredging requires a permit due to environmental legislation. Dumping and using of dredge sediment also requires environmental permit. Application for permit for dredging and for dumping should be coordinated. Possible archaeological remains should be surveyed. An archaeological survey is suggested to be commenced with an archive study. Ancient remains are protected by law. The stability of the river shores and the stability close to bridges and other constructions should be examined further. Existing pollutants in the sediment should also be examined prior to dredging. Constructions concerned by dredging should be surveyed. Concerned constructions may include cables and pipes, water intakes, bank protections (erosion prevention), bridges and drainage constructions.

Sammanfattning Introduktion Karlstads läge i Klarälvens delta och vid Vänerns stränder har varit och är en viktig förutsättning för stadens utveckling. Det vattennära läget innebär stora kvaliteter som starkt bidrar till stadens attraktivitet. Samtidigt innebär läget att centrala Karlstad och stadsdelarna längs Klarälven är utsatta för översvämningsrisker både från Vänern och från Klarälven. Vintertid utgör översvämningar orsakade av isproppar ett återkommande problem. Karlstads kommun arbetar aktivt med översvämningsfrågan. En möjlig åtgärd för att minska översvämningsrisken orsakad av höga flöden i älven är muddring. Som del av EU-projektet SAWA (Strategic Alliance for Integrated Water Management Actions) har Karlstads kommun i samarbete med Sweco tagit fram denna förstudie för muddring. Förstudien har formen av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Inom SAWA-projektet har även andra delstudier gjorts. Som ett möjligt sätt att minska sedimentation och översvämningsrisk i älven har förutsättningarna att bygga ledväggar vinkelrätt mot vattenströmmen vid Sandgrundsudden studerats. Modellstudierna visade att muddring är ett betydligt effektivare sätt att minska översvämningsrisken jämfört med ledväggar. Kommunens mål är att ta fram en arbetsplan för varaktig underhållsmuddring i Klarälven. Muddringen har till syfte att förbättra Klarälvens kapacitet att minska översvämningsrisken samt att öka framkomligheten för båtar. Syftet med denna MKB är beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för människors hälsa och för miljön samt att möjliggöra en samlad bedömning av dessa. MKB:n skall utgöra en del av underlaget för beslut om muddring. Klarälven är av nationellt och internationellt intresse för naturvård med en pågående deltabildning. Höga geologiska-, natur och friluftsintressen är kopplade till älven och dess våtmarker. Klarälvsdeltat omfattas av riksintresse för naturvård (Klarälvens nedre lopp, deltat). Deltat är till stora delar klassat som Natura 2000-område. Arbete pågår med en reservatsbildning i deltat. Genomförda undersökningar Samtliga sträckor som är aktuella för muddring i huvudalternativet har ekolodats för att få fram så bra data som möjligt för uppbyggnad av den hydrologiska modellen. Modellering av effekterna av muddring på vattennivåerna i Klarälvsdeltat har utförts för ett flertal muddringsscenarier. Studerade scenarier inkluderar såväl muddring av hela västra älvfåran som muddring av prioriterade delområden. En kartläggning av bottensubstrat, makrofyter, förekomst av musslor och kräftor samt eventuella lek- och uppväxtområden för fisk genomfördes med dykinventering. Vid inventeringen genomfördes även provtagning av bottenfauna. En översiktlig inventering av vegetation och strukturer i strandkanten i prioriterade områden har genomförts. Huvudsakliga slutsatser Modellstudier

Modellstudierna visade att muddring av prioriterade delsträckor är lika effektivt som muddring av grundbankar över stora områden (hela älvgrenar) för att minska översvämningsrisken. För muddring i Skåre har flera alternativa scenarier studerats. Muddring av prioriterade områden rekommenderas framför muddring av hela västra älvfåran. Muddring innebär att belastningen på en rad samhällsviktiga anläggningar och infrastruktur minskar i händelse av höga flöden i Klarälven. Muddring kommer dock inte att medföra att översvämningar helt kan undvikas vid höga flöden. För att skydda särskilt känsliga områden och objekt krävs en rad andra åtgärder parallellt med muddringen. Exempelvis bör områden som kan tillåtas översvämmas i samband med höga flöden sparas och skyddas mot framtida exploatering genom exempelvis planbestämmelser. Åtgärder som medför att översvämningsbara områden kan magasinera en större vattenvolym bör övervägas. Naturvärden i Klarälven Klarälven är av nationellt och internationellt intresse för naturvård med en pågående deltabildning samt höga naturvärden och geologiska värden. Lek och vandring av laxfiskar, harr och flodnejonöga har rapporterats inom det aktuella området. Dykinventeringen visar att botten vid samtliga tre inventerade områden domineras av sand med ingen eller sparsamt med vegetation. Inga potentiella lekbottnar för fisk noterades i älvens djupområden. Något enstaka potentiellt lek- och uppväxtområde för ål och annan större fisk återfanns i grundare områden nära strandlinjen. I samtliga undersökta områden återfanns goda bestånd av musslor, framförallt i vassbälten. Arterna allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) registrerades. Bottenfaunaprovtagningen visade på en artfattig miljö med få taxa och få individer. Några arter med höga krav på vattnets renhet, syrehalt och ph-värde noterades, vilket indikerar en god vattenkvalitet. Höga naturvärden i älvens strandområden noterades främst i Skåre/Almarsholmen och nedströms Jakobsbergsbron. På Almarsholmen och i Natura 2000-området vid Jakobsbergsbron noterades tydliga parallella älvvallar. Vid Jakobsbergsbron finns översvämningspåverkade lövskogar som kantas av låga älvvallar ut mot vattnet. På Almarsholmen återfanns rikligt med död ved, vilket indikerar höga naturvärden. Tidigare inventeringar har påvisat förekomst av bågsäv i Skåre. Spår av bäver är allmänt förekommande i Skåre/Almarsholmen och vid Jakobsbergsbron. Bedömda miljökonsekvenser av muddring Modellstudierna visar att muddring av prioriterade områden kan minska översvämningsrisken I Karlstad. För att erhålla ett tillfredställande skydd mot översvämningar krävs dock att muddringen kompletteras med andra åtgärder. Planerade muddringsåtgärder innebär ett ingrepp på älvens bottenstruktur då sediment schaktas bort. Arbetet innebär även grumling av vattenmassan vilket medför att viss naturlig älvbotten täcks över. För att minimera negativ påverkan på naturmiljön, geologiska formationer i deltat samt på stabiliteten i strandkanterna rekommenderas en skyddszon längs strandlinjen på båda sidor älven i vilken muddring undviks. Bredden på skyddszonen kan variera beroende på befintliga naturvärden, geologiska värden och stabilitetsförhållanden. Skyddszonen bör minst uppgå till befintliga vassbältens bredd. Muddringsinsatsen bör koncentreras i tid så långt det är möjligt. Tidpunkt för muddring bör väljas så att berörda fiskarters lek- och vandringsperioder undviks.

Muddringen kan även medföra att en sänkning av vattennivån medför att värdefulla områden som är i behov av översvämning påverkas negativt, exempelvis den sumpskog som finns innanför älvvallen vid Jakobsberg. Kompensationsåtgärder som leder till att vatten i större utsträckning leds till och tillåts översvämma deltaområdet, främst inom Natura 2000-området, kan motverka denna effekt. Ytterligare arbete Inför upplag och nyttjande av muddermassor erfordras överensstämmelse med gällande detaljplan för respektive område. Planerad muddring är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Uppläggning, deponering och nyttjande av muddermassor kräver i princip alltid tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd för muddring och tillstånd för användning eller uppläggning av massor kan samordnas. Dessutom krävs Natura 2000-prövning och dispens från strandskyddsbestämmelserna. Längs de delar av Klarälvens botten som berörs av planerade åtgärder och som inte tidigare muddrats kan en marinarkeologisk undersökning komma att krävas. Då muddring riskerar att påverka strandkantens stabilitet bedöms geoteknisk utredning behövas. Även stabilitet kring broar och andra berörda anläggningar bör utredas. Inför nyttjande av massor för anläggningsarbeten kan en undersökning av muddermassornas kvalitet erfordras. Undersökningar av eventuella befintliga markföroreningar görs med fördel tidigt i planeringsskedet. En kartläggning och sammanställning av verksamheter och anläggningar som kan beröras av planerad muddring krävs inför kommande tillståndsansökan/ansökningar.

Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund till planerade åtgärder 1 1.2 Förstudiens syfte.. 2 2 Förutsättningar 3 2.1 Hydrologiska förutsättningar 3 2.2 Översvämningsrisker.. 3 2.3 Höjdsystem.... 4 3 Planerade åtgärder 5 3.1 Huvudalternativ: Muddring av prioriterade områden.. 5 3.2 Alternativ: Muddring av hela sträckan.. 6 3.3 Nollalternativ..... 6 3.4 Alternativa utföranden: metoder för muddring.... 6 4 Bedömningsgrunder 7 4.1 Kommunala planer och program...... 7 4.2 Riksintressen och andra allmänna intressen... 7 4.3 Miljömål..... 7 4.4 Miljökvalitetsnormer..... 7 5 Avgränsningar och metodik 8 5.1 Avgränsningar.. 8 5.2 Utförda utredningar.. 8 6 Myndighetskontakter. 10 7 Bedömda miljökonsekvenser.. 10 7.1 Ytvatten........ 10 7.2 Forn- och kulturlämningar... 13 7.3 Naturmiljö...... 14 7.4 Geotekniska förhållanden och grundvatten..... 19 7.5 Markförororeningar........ 19 7.6 Boende- och vistelsemiljö samt möjligheter till rekreation och fritid.... 19 7.7 Andra verksamheter och anläggningar.... 20 7.8 Risk och säkerhet.... 20 7.9 Hushållning med naturresurser.. 20 7.10 Avstämning mot miljömål och miljökvalitetsnormer.... 21 8 Konsekvenser vid nollalternativet. 22

9 Slutsatser och rekommendationer. 22 10 Erfordrade utredningar.. 23 10.1 Planfrågor........ 23 10.2 Tillstånd och dispenser... 23 10.3 Rådighet........ 23 10.4 Fornminnen...... 23 10.5 Geoteknik........ 23 10.6 Förorenad mark.... 24 10.7 Andra verksamheter och anläggningar.... 24 10.8 Ekonomi.... 24 11 Referenser.... 25 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 DHI, 2010a. Mitigation of flow distribution and sedimentation problems in the Klarälven using groynes. DHI, Uppdragsnummer 12801043. DHI, 2010. Modellering av effekterna av muddringar på vattennivåerna i Klarälvsdeltat. Uppdragsnummer 12801214. DHI, 2011a. Modellering av effekterna av lokala muddringsinsatser på vattennivån i Klarälvsdeltat. Uppdragsnummer 12801665. DHI, 2011b. Modellering av effekterna av lokala muddringsinsatser på vattennivån i Skåre. Uppdragsnummer 12801729. Dykkerkartlegging av biologisk mangfold i Klarälven i Karlstad kommune. Sweco i Norge 2011-11-28. Bottenfauna i Klarälven, analys av bottenfuna från två lokaler i Klarälven. Hushållningssällskapet Värmland 2011-11-01. Inventering av strandvegetation inför MKB för muddringsplan, Klarälven, Karlstads kommun. Karlstad kommun och Sweco 2011-09-14. Bilaga 8 Protokoll från möte med länsstyrelsen 2011-09-05.

1 Inledning 1.1 Bakgrund till planerade åtgärder Karlstads läge i Klarälvens delta och vid Vänerns stränder har varit och är en viktig förutsättning för stadens utveckling. Det vattennära läget innebär stora kvaliteter som starkt bidrar till stadens attraktivitet. Samtidigt innebär läget att centrala Karlstad och stadsdelarna längs Klarälven är utsatta för översvämningsrisker både från Vänern och från Klarälven. Historiskt har både Klarälven och Vänern orsakat betydande översvämningar, senast höstenvintern 2000-2001, då Vänern steg till en historisk högsta nivå sedan sjön började regleras. Klarälven har vid flera tillfällen svämmat över i samband med vår- och höstflod. Särskilt utsatt är området kring Torpnoret i Skåre/Stodene, där höga flöden i älven riskerar att översvämma bland annat järnvägsundergången i Stodene. Översvämningar orsakade av isproppar utgör också ett återkommande problem i de centrala delarna av Karlstad. Karlstads kommun arbetar aktivt med översvämningsfrågan och har bland annat antagit ett översvämningsprogram för kommunen (Karlstads kommun, 2010). Ett flertal åtgärder för att minska risken för översvämningar utreds för närvarande. En möjlig åtgärd för att minska översvämningsrisken orsakad av höga flöden i älven är muddring. Bebyggelsens utbredning i deltat har medfört att Klarälvens vatten fått en allt mer begränsad yta att breda ut sig på i samband med höga flöden. Då älvens flöde genom Karlstad till stora delar är omgärdad av bebyggelse är själva älvfåran den enda acceptabla plats som återstår för vattnet. Det är därmed av stor vikt att älvfåran kan svälja tillräckligt höga flöden för att översvämningsrisken skall kunna hållas på en acceptabel nivå. Omfattande muddring av älven gjordes senast under 1960- och 1970-talet. När flottningen i älven fortfarande pågick skedde dessutom en naturlig muddring orsakad av att timmer och båtar virvlade upp sediment från älvens mittfåra. Hur stor effekten av denna oavsiktliga underhållsmuddring var är dock inte känd. Uppgifter från äldre kommuninvånare tyder dock på att sedimenttillväxten i de centrala delarna av Karlstad har ökat efter det att flottningen upphörde. Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antogs 2007 översvämningsdirektivet som reglerar hanteringen av översvämningar. I Sverige har direktivet implementerats som förordningen om översvämningsrisker och genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter. Enligt översvämningsförordningen ska tre steg som anges i direktivet följas. Steg 1 innebär en landsomfattande preliminär bedömning av översvämningsriskerna. I denna bedömning ska de områden med betydande översvämningsrisk pekas ut. Steg 2 innebär att det ska tas fram två typer av kartor för de områden som bedöms ha en betydande översvämningsrisk. Kartorna ska utarbetas på grundval av tidigare erfarenheter och presenteras i lämplig skala. Steg 3 innebär att riskhanteringsplaner ska tas fram. Riskhanteringsplanerna ska samordnas med åtgärdsprogrammen enligt vattendirektivet. MSB presenterade 2011-12-19 riskbedömningen för hela landet samt de områden där betydande översvämningsrisk föreligger. Karlstad är ett av 18 områden med betydande översvämningsrisk. Utpekade länsstyrelser arbetar vidare genom att ta fram riskkartor för dessa områden. Karlstad tillhör vattendistrikt Västerhavet, vilket innebär att det är Länsstyrelsen i Västra Götalands län som skall ta fram riskkartor för Karlstad. Utifrån framtagna riskkartor ska riskhanteringsplaner upprättas, vilket utförs av samtliga länsstyrelser. Riskhanteringsplanerna ska innehålla mål för översvämningsarbetet samt de åtgärder som behövs för att 1

uppnå målsättningarna. Planerna kan innehålla både rena anpassningsåtgärder och åtgärder som syftar till att minska sannolikheten för en översvämning. Karlstads kommun deltar under perioden 2008-2011 i EU-projektet SAWA (Strategic Alliance for Integrated Water Management Actions). Projektet är ett samarbete mellan fem regioner kring Nordsjön och syftar till att utarbeta en gemensam strategi för genomförandet av översvämningsdirektivet. Karlstads kommun utgör ett pilotområde för hur en riskhanteringsplan enligt översvämningsdirektivet kan utformas. För Karlstads del har det visat sig att Klarälven är ett större hot mot staden än Vänern. Som ett delprojekt i SAWA har riskkartor för Skåre och Karlstad tagits fram för tre flödesscenarier för Klarälven: 25-årsflöde (1211 m3/s), 100-årsflöde (1490 m3/s) samt högsta dimensionerande flöde (2299 m3/s). Befolkningsdata har sedan matchats mot fastighetsregistret och därefter samkörts med olika översvämningsscenarier. Vid ett 25årsflöde i Klarälven är ca 500 invånare i riskzonen, vid ett 100-årsflöde i Klarälven är ca 3 600 invånare i riskzonen och vid högsta dimensionerande flöde i Klarälven är ca 18 700 invånare i riskzonen. Även påverkan på ekonomiska intressen, naturmiljö och på samhällsviktiga anläggningar har studerats (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2010). Inom SAWA-projektet har även flera andra delstudier gjorts. Som ett möjligt sätt att minska sedimentation och översvämningsrisk i Klarälven har man studerat förutsättningarna att bygga ledväggar vinkelrätt mot vattenströmmen vid Sandgrundsudden. En morfologisk modell (Mike21C) som hanterar erosion och sedimentation har byggts upp för Klarälvsdeltat. Slutrapporten om ledväggar slår fast att de inte minskar översvämningsrisken i deltat, se bilaga 1. En annan delstudie där man också använder den uppbyggda modellen för att utreda hur stor effekt muddring har på vattennivån i Klarälvsdeltat har genomförts. Resultaten från denna studie visar att muddring på olika platser i älven av totalt ca 1-2 miljoner kubikmeter sediment ger en minskning av vattennivån vid ett 100-årsflöde med 25-50 cm. De positiva effekterna blir långvariga, se bilagorna 2-4. 1.2 Förstudiens syfte Förstudien ingår som ett led i arbetet med Karlstads kommuns översvämningsprogram (Karlstads kommun, 2010). Karlstads kommuns mål är att ta fram en arbetsplan för varaktig underhållsmuddring i Klarälven. Muddringsplanen har till syfte att förbättra Klarälvens kapacitet att svälja höga flöden och att minska översvämningsrisken. Kommunen önskar även att öka framkomligheten för båttrafiken. Inför kommunens beslut om en eventuell muddrings omfattning behöver en rad undersökningar göras för att få tillräckligt bra beslutsunderlag. Inom ramarna för denna förstudie har muddringens effekter på vattennivåerna i Klarälven studerats. Vidare har naturvärden i och i anslutning till älven kartlagts. Resultaten från de utredningar som genomförts inom ramarna för förstudien presenteras i form av en miljökonsekvensbeskrivning, delvis för att texterna relativt lätt skall kunna användas i arbetet med eventuella kommande tillståndsansökningar. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för människors hälsa och för miljön samt att möjliggöra en samlad bedömning av dessa. Vidare är syftet att lyfta fram identifierade risker ur miljösynpunkt avseende projektets genomförande inklusive risker för genomförandetid och kostnader. MKB:n skall utgöra en del av underlaget för beslut om de planerade åtgärderna. Projektledare är Anna Sjödin (Karlstads kommun). För miljökonsekvensbeskrivning inklusive inventeringar och kartläggning av djupförhållanden svarar Sweco. 2

2 Förutsättningar 2.1 Hydrologiska förutsättningar Klarälvens delta där den rinner ut i Vänern är Sveriges största sötvattendelta. Klarälven strömmar in i Karlstads kommun från norr. Efter att ha passerat sitt sista fall i Forshaga, sedan länge utbyggt för vattenkraft, gräver sig älven ner genom mäktiga sandavlagringar. I Skåre breder den ut sig i ett relikt delta, innan den några kilometer längre nedströms vid Sandgrundsudden delar sig i två delar, östra och västra älvgrenen. Vid låg vattenföring fördelar sig vattnet relativt jämnt mellan de båda älvgrenarna, medan det vid högre flöden strömmar mer vatten i den östra än den västra grenen. Älven fortsätter sedan att grena upp sig ytterligare innan den till slut når Vänern. Klarälvens vattennivå är resultatet av samspelet mellan älvens aktuella vattenflöde, dess möjlighet att transportera vattnet samt Vänerns vattennivå. Normala år kommer det två vårfloder i Klarälven, dels "Värmlandsfloden" i april och dels "Fjällfloden" i maj. Klarälvens vattennivå vid Sandgrund i Karlstad kan variera med över tre meter. Nivåskillnaden mellan Klarälvens yta i Karlstad och Vänern kan också variera från flera meter vid höga flöden till nästan noll vid låga flöden. För att ge en känsla för hur mycket Klarälven lutar i en högflödessituation kan nämnas att vid vårfloden 1995 var nivåskillnaden mellan Klarälven i Skåre och Vänern 3,39 m. Klarälven har en relativt låg regleringsgrad. Det enda betydande magasinet i huvudfåran, Höljesdammen, kan bara magasinera ca 10 % av en normal årsmedelvattenföring. Detta innebär att Klarälvens flöde bara till en begränsad del kan styras med vattenreglering. Flödet i Karlstad uppvisar stora variationer, med en medelvattenföring på 166 m3/s och en medelhögvattenföring på 760 m3/s. Lägsta uppmätta flöde är 17 m3/s, och högsta flöde var ca 1600-1700 m3/s under översvämningen år 1916. Karlstads kommun har under åren 2008 och 2009 genomfört mätningar av flödesfördelningen mellan olika älvgrenar i deltat. Resultatet har jämförts med mätningar från 1970-talet. Medelvärdet av de genomförda mätningarna visar att ca 43 % av vattnet går i den västra älvgrenen och ca 57 % av vattnet går i den östra älvgrenen. Mätningarna från 1970-talet visar på ca 41 % i västra och ca 59 % i östra. Datamaterialet har ännu inte genomgått någon djupare analys men det tycks inte gå att påvisa några dramatiska förändringar de senaste 30 åren. Skillnaden bedöms ligga inom felmarginalen för mätningarna. 2.2 Översvämningsrisker För att kunna göra en riskbedömning måste man veta hur ofta vissa flöden i Klarälven och vattennivåer i Vänern återkommer. Begreppet återkomsttid beskriver detta. Exempelvis betyder 100 års återkomsttid (även kallat 100-årsflöde, 100-årsnivå eller 100-årsvärde) att det i genomsnitt inträffar en gång på 100 år att vattnet uppnår eller överskrider en viss nivå. Sannolikheten för att det ska inträffa är alltså en på 100 för varje enskilt år, men eftersom faran finns under flera år blir den samlade sannolikheten större. Om vi till exempel utsätter oss för faran i 100 år är sannolikheten 63 procent att uppnå eller överskrida den aktuella vattennivån någon gång under 100-årsperioden. Ett annat begrepp som används är högsta dimensionerande flöde/nivå (även kallat dimensionerande klass 1-flöde) som beräknas enligt särskilda riktlinjer för dammdimensionering. Beräkningen av detta bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer (regn, snösmältning, hög markfuktighet och magasinsfyllning) som bidrar till ett flöde. Någon 3

statistisk återkomsttid kan inte ges för detta extrema flöde men brukar ibland anges till mer än 10 000 år. Det går inte att förutsäga när en vattennivå med en viss återkomsttid inträffar utan bara den beräknade sannolikheten för att den ska inträffa. Återkomsttiden i sig säger heller inget om hur allvarlig översvämningen är. Ett 100-årsflöde i Klarälven medför höga vattennivåer i delar av centrala Karlstad, framför allt i Skåre, se figur 1. Torpnoret i Skåre sätts regelbundet igen med en temporär vall för att förhindra att höga flöden i älven leder till översvämningar av bland annat gång- och cykelvägens järnvägsundergång. På uppdrag av Karlstads kommun har SMHI gjort en översiktlig bedömning av hur en klimatförändring kan påverka flödet i Klarälven. SMHI menar att de framtida översvämningsriskerna inte väntas öka på grund av den globala uppvärmningen, snarare tvärtom. Anledningen är att effekten av minskad snömagasinering, och därmed lägre vårflod, är större än effekten av ökad nederbörd. Risken för höga flöden under hösten och vintern på grund av regn väntas dock bli större i framtiden. 2.3 Höjdsystem I Sverige finns tre nationella höjdsystem. Rikets höjdsystem 1900, RH 00, baseras på den första precisionsavvägningen av Sverige som genomfördes under åren 1886-1905. RH 70, baseras på den andra precisionsavvägningen av Sverige som genomfördes under åren 1951-1967, och är fortfarande det officiella nationella höjdsystemet. RH 2000, blev officiellt år 2005 och är Sveriges nya nationella höjdsystem. Det representeras på marken av cirka 50 000 fixpunkter och har därmed mycket bättre nationell täckning än sina föregångare. Mätningarna utfördes under åren 1979-2003 i Sveriges tredje nationella precisionsavvägning (Riksavvägningen) som höll bättre kvalitet än sina föregångare. När Klimat och sårbarhetsutredningen diskuterar vattennivåer har man använt sig av RH70. A B Figur 1. Översvämningskarta för Klarälven. Figur 1A visar normalt flöde i Klarälven i kombination med normal nivå i Vänern. Figur 1B visar 100-årsflöde i Klarälven i kombination med normal nivå i Vänern. Kartor från Karlstads kommuns hemsida (www.karlstad.se). 4

Karlstads höjdsystem, RH00 Karlstad, är en lokal variant av RH00, och ligger 30 cm lägre än RH70. Det innebär t.ex. att om vattennivån i Vänern är 46,5 m i RH70 så är den 46,2 m i RH00 Karlstad. SMHI använder vid sina nivåmätningar i Vänern, och även vid analyser, RH00. Detta system ligger ca 20 cm över Karlstads lokala höjdsystem. Om SMHI mäter Vänern till 44,4 m mäter vi i Karlstad således 44,2 m. I detta dokument har RH00 Karlstad använts genomgående. 3 Planerade åtgärder 3.1 Huvudalternativ: Muddring av prioriterade områden Huvudalternativet utgörs av muddring på tre-fyra platser i Klarälven; Uppströms Skårebron, Västra älvgrenen mellan Sandgrundsudden och Sommaro, Suttersälven nedströms Jakobsbergsbron samt eventuellt Sutterälvens mynning vid Rörskär, se figur 2. Det finns inom ramen för huvudalternativet ett antal olika delscenarier som har studerats för att hitta den optimala muddringsinsatsen på varje plats. Totalt rör det sig i huvudalternativet om upp till ca 1,5 miljoner m 3 sediment som muddras på de ovan nämnda platserna. Detta kan jämföras med de ca 3,4 miljoner m 3 som muddrats ur Klarälven perioden 1962 till 1976 och de upp till 11,1 miljoner m 3 i de föreslagna muddringsscenarier som studerats tidigare, se bilaga 2. Mer detaljerade mängder massor och påverkad yta för respektive delområden redovisas i avsnitt 7.1 samt i rapporter från modelleringarna (bilagorna 3 och 4). Skåre, Almarsholmen Sandgrund Sommarro/Romstad nedströms Jakobsbergsbron Figur 2. Karta över de tre områden som prioriterats för muddringsåtgärder enligt huvudalternativet. 5

3.2 Alternativ: Muddring av hela sträckan Alternativet att muddra bort grundbankar över hela sträckan från Almarholmen till västra älvfårans mynning har studerats i utförd modellstudie (DHI 2010). En av slutsatserna i modellstudien var att bortmuddring av grundbankar över stora områden (hela älvgrenar) inte är mer effektivt jämfört med att göra mer lokala insatser på delsträckor i trånga sektioner. 3.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen systematisk underhållsmuddring utförs. Det kan dock bli nödvändigt att utföra lokala akuta muddringar i likhet med de som tidigare utförts då problem uppstått, t ex efter höga flöden. Bland annat har en sandbank som brukar byggas upp just nedströms Västra bron grävts bort vid flera tillfällen de senaste tio åren. Länsstyrelsen har vid de senare tillfällena sådana bortgrävningar ägt rum hanterat verksamheten som en rensning enligt 11 kap 15 i miljöbalken. Dock så har de även påpekat att muddring som påverkar en bottenyta större än 500 m 2 är tillståndspliktig vattenverksamhet, och att det bör finnas en miljöprövad plan som styr underhållsmuddringar i Klarälven. 3.4 Alternativa utföranden: metoder för muddring Det finns flera olika metoder tillgängliga för att muddra. I Klarälven begränsas dock valmöjligheterna av låga broar samt av ringa vattendjup. Storskaliga flerskopemudderverk som exempelvis används i kustområden kan inte användas i Klarälven. De tillgängliga alternativen är därför antingen grävning från strand eller ponton eller sugmuddring. Enskopeverk består ofta av en grävmaskin som är monterad på en flytande ponton. En stor fördel med enskopeverk är att de tar lite plats i farleder och hamnar. Enskopeverk är lämpliga för att muddra hårda material som hård lera, morän och sprängsten. Vid sugmuddring sugs material upp, oftast genom inblandning av vatten för att det ska bli en flytande massa. Tekniken har hög kapacitet och är lämplig för muddring i lösa sediment t.ex. lera, sand och grus. De sediment som ska sugmuddras bör vara relativt homogena och får inte innehålla större stenar. De muddrade sedimenten transporteras tillsammans med vatten som en slurry via rörledningar till ett lastutrymme som hör till maskinen eller till en pråm. Sugmuddring medför ofta mindre påverkan på den limniska miljön än schaktmuddring eftersom schaktning ger en ökad grumling såväl vid botten som vid ytan då en del av massorna rinner ur skopan. Genom schaktmuddring ökar också transporterna i ett känsligt område och en tillfällig väg måste byggas i vattnet. Detta kan undvikas vid sugmuddring. Vid sugmuddring krävs däremot att det finns ett lämpligt område inom nära håll från muddringsplatsen för avvattning av sedimenten. Avvattning sker lämpligen på en hårdgjord yta. Torrsubstanshalten vid sugmuddring bedöms ligga runt 10 %. Den maskin som finns tillgänglig i Vänern har en kapacitet om ca 440 l sand/min. Maskinen kan muddra inom en diameter på 24 m utan att flytta sig. Maskinen kan köra 20 h/dygn till en kostnad av 2 700 kr/h, vilket ger en volymkostnad om ca 100 kr/kubikmeter. 50 000 kubikmeter sand tar ca 100 dygn att muddra. Muddringens kapacitet minskar med ökad lyfthöjd och ökat avstånd till deponeringsplats. Vid långa avstånd kan mellanstationer krävas. 6

4 Bedömningsgrunder 4.1 Kommunala planer och program Karlstads kommuns övergripande riktlinjer för arbetet med skydd mot översvämningar är fastställt i kommunens översvämningsprogram (Karlstads kommun, 2010). I programmet presenteras ett antal anpassningsåtgärder som Karlstads kommun utifrån nuvarande kunskapsläge föreslås genomföra på kort sikt för att bättre kunna möta översvämningar. En av tre åtgärder som särskilt ska prioriteras är att genomföra omfattande muddringar i Klarälvsdeltat i syfte att minska översvämningsrisken. Detaljplaner för områden utpekade för avsättning av muddermassor påverkar möjligheterna att nyttja uppkomna muddermassor för anläggningsarbeten. 4.2 Riksintressen och andra allmänna intressen Riksintressen regleras i 3 och 4 kap. miljöbalken och utgörs av områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedöms vara betydelsefulla för riket i sin helhet. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Andra allmänna intressen utgörs bland annat av skydd av fornlämningar. 4.3 Miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvalitet inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar bland annat till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och trygga en god hushållning med naturresurser. Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Länsstyrelsen i Värmlands län har utarbetat regionala miljömål för länet. Dessa bygger på de delmål som satts upp av riksdagen. Bedömning av hur planerade åtgärder påverkar måluppfyllelse redovisas i avsnitt 8. 4.4 Miljökvalitetsnormer EU:s ramdirektiv för vatten infördes i svensk lagstiftning 2004. Kortfattat innebär detta att vattenmyndigheterna i de fem distrikt Sverige delats in i beslutar om miljökvalitetsnormer, som uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska nå god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. En miljökvalitetsnorm för vatten ska baseras på vattnets aktuella status samt en bedömning om vattnet är konstgjort eller kraftigt modifierat. Statusen bedöms med hjälp av ett antal biologiska, kemiska och hydromorfologiska parametrar. Exempel på det sistnämnda kan vara vandringshinder och flödesreglering. Vattenförekomster status klassas med avseende på ekologisk och kemisk status som dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. Tre av Klarälvens ytvattenförekomster samt en grundvattenförekomst berörs av den aktuella planen. Vattenförekomsterna är i VISS benämnda: Grava,Sandgrund (659164-136761) berörs av planerat muddringsområde vid Almarsholmen/Torpnoret 7

Västra älvgrenen (658416-136669) berörs av planerat muddringsområde längs med västra älvgrenen från Sandgrundsudden till Sommarro Suttersälven (658436-136820) berörs av planerat muddringsområde i suttersälven nedströms jakobsbergsbron Grundvattenförekomst; Nedre Fryken-Klarälven (659565-136428) berörs av samtliga planerade muddringsområden Den ekologiska statusen i Grava, Sandgrund och Västra älvgrenen är klassad som måttlig med risk att inte uppnå god status till 2015. Bedömningen baseras på uppgifter om hydromorfologisk påverkan, d.v.s. vattenförekomsterna har förändrats fysiskt genom de erosionsskydd som byggts längs älven samt är påverkade av reglering. Suttersälven har bedömts uppnå god ekologisk status men med risk att inte uppnå god status till år 2015, en bedömning baserad på hydromorfologisk påverkan. Västra älvgrenen uppnår inte god kemisk status. En screening med passiva provtagare år 2006 uppvisade förhöjda halter av hexaklorbutadien i vattenförekomsten. Vattenförekomsten får även höga riskpoäng i påverkansanalysen, d.v.s. flertalet potentiella källor till påverkan har identifierats i närområdet. Övriga nämnda ytvattenförekomster uppnår god kemisk status med undantag för kvicksilver. Gällande kvicksilver hanteras det skilt från andra parametrar inom kemisk status. I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Grundvattenförekomsten Nedre Fryken-Klarälven har både god kvantitativ och god kemisk status idag. Det bedöms dock finnas risk att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk status till år 2015. I vattenförekomsten har klorid uppmätts i förhöjda halter, dessutom visar SGU:s påverkansanalys på stor potentiell föroreningsbelastning på grundvattenförekomsten. 5 Avgränsningar och metodik 5.1 Avgränsningar De aspekter som påverkas av planerade åtgärder och därför ska bedömas i denna MKB, har avgränsats efter sammanställning av fakta och information om det aktuella området. Bedömningen av de berörda miljökonsekvenserna begränsas geografiskt till det berörda områdets närområde. Att bedöma effekter och konsekvenser i ett långt tidsperspektiv låter sig sällan göras utan svårighet. Ju längre tiden går desto större blir osäkerheten kring ett områdes utveckling. Av den anledningen begränsas beskrivningen av effekter och konsekvenser till en tidsperiod på 10 år efter det att åtgärderna har genomförts. Bedömningarna görs utifrån de förutsättningar som gäller i dagsläget, med avseende på bland annat förhållanden i närliggande områden. 5.2 Utförda utredningar 5.2.1 Lodning Samtliga sträckor som är aktuella för muddring i huvudalternativet har ekolodats för att få fram så bra data som möjligt för uppbyggnad av den hydrologiska modellen. Lodningen har 8

utförts vid olika tillfällen på olika sträckor, allt eftersom utförda studier har visat på muddringsbehov i olika delar av älven. Lodning av Klarälvens nedre lopp har utförts av Sweco under 2009. Kompletterande lodning av området runt Almarsholmen vid Skåre utfördes i oktober 2011. 5.2.2 Modellering Modellering av effekterna av muddring på vattennivåerna i Klarälvsdeltat har utförts i flera omgångar, allt eftersom nya alternativ har aktualiserats. En första hydrodynamisk och morfologisk modell byggdes upp 2010 för att beräkna effekten av s.k. groynes, eller ledväggar (bilaga 1). Då ledväggar konstaterats inte få önskvärd effekt användes den uppbyggda modellen för att beräkna effekten av 10 olika muddringsscenarion (bilaga 2). Ett antal scenarion med mindre muddringar i trånga sektioner har senare studerats, dels i nedre Klarälvsdeltat (bilaga 3) och dels i Skåre (bilaga 4). De slutsatser som kan dras från modellresultaten är att sänkningen av vattennivån för ett 100- årsflöde och en normal nivå i Vänern i en punkt uppströms Sandgrundsudden är proportionell mot den muddrade volymen nedströms denna punkt för volymer upp till ca 4 miljoner m 3. Modellstudierna visade även att bortmuddring av grundbankar över stora områden (hela älvgrenar) inte är mer effektivt jämfört med att göra mer lokala insatser på delsträckor i trånga sektioner. Utredningen har inte kunnat finna någon motsättning mellan de två målsättningarna: minskad översvämningsrisk och förbättrad framkomlighet för båttrafiken. Snarare visar utredningen att bortmuddring av grundbankar längs hela området nedströms Sandgrundsudden, vilket gynnar båttrafiken, också verkar vara effektivt när det gäller att minska översvämningsrisken. Sammanfattningsvis kan man säga att systemet är långsamt morfologiskt sett p.g.a. den låga sedimentbelastningen. Därför blir påverkan från muddringar av den omfattning som har undersökts i denna studie en mycket långvarig process, minst 40 år i Fall C4 och minst 25 år i Fall D1, enligt beräkningarna. Systemet återgår inte till grundfallet över den studerade 100-årsperioden. Den totala volymsskillnaden tenderar däremot att stabiliseras, vilket indikerar att systemet når en ny jämvikt där sedimentutflödena blir identiska i scenarierna efter 100 år, men denna jämvikt karakteriseras av att mindre sediment finns tillgängligt i systemet. Jämviktsbegreppet måste uppenbarligen grunda sig på sedimentutflödet och inte volymen. Eftersom systemet inte kan finna exakt samma lösning i de tre scenarierna (grundfallet, C4 och D1), nås en annan lösning som ger samma totala utflöde av sediment. 5.2.3 Inventering av älvens djupområden Under augusti-september 2011 genomförde ett dykarteam från norska Sweco en kartläggning av bottensubstrat och eventuella lek- och uppväxtområden för olika fauna, exempelvis flodkräfta, musslor, nejonöga, ål, öring och lax. Vid dyken inventerades även bottenfauna och makrofyter. Ca 9,5 kilometer total älvsträcka inventeras om vardera 3 längsgående transekter i varje muddringsområde. Resultatet sammanfattas under rubrik 8 i denna MKB och redovisas i sin helhet i bilaga 5. 9

5.2.4 Bottenfauna Vid dykinventeringen utförd av Sweco genomfördes även provtagning av bottenfauna enligt norsk standard (ISO 7828). Hushållningssällskapet analyserade och artbestämde bottenfaunan, se bilaga 6. 5.2.5 Inventering av älvens strandkanter Under augusti-oktober 2011 genomförde Karlstads kommun och Sweco en inventering av strandkanten i de områden som är aktuella för muddring i huvudalternativet, se bilaga 7. Vid inventeringstillfällena i september-oktober var vattenståndet i älven en bra bit över det normala, varför en del mindre vattenväxter kan ha missats. Bågsäv, en rödlista art och mycket sällsynt i kommunen, bör dock inte ha förbisetts på grund av vattenståndet. 6 Myndighetskontakter Den 5 september 2011 genomfördes ett informellt möte med representanter från Länsstyrelsen i Värmlands län. Vid mötet informerades länsstyrelsen om den planerade förstudien. Protokoll från mötet bifogas i bilaga 8. 7 Bedömda miljökonsekvenser 7.1 Ytvatten Klarälvens lopp från Almarsholmen och neråt har kartlagts i detalj, både med lodning av hela sträckan, samt med kartläggning av strandområden och djupområden i utvalda partier. Lodning av älvfåran visar att älven i stora delar av dess lopp är relativt grund, med mindre partier av djuphålor, som följer strömfårans läge. Delar av de grundare områdena utanför strömfåran kan vid lågvatten ligga ovanför vattenytan. Vid bifurkationen vid Sandgrund delar sig älven i en västlig och en östlig gren. Vid låg vattenföring fördelar sig vattnet relativt jämnt mellan de båda älvgrenarna, medan det vid högre flöden strömmar mer vatten i den östra än den västra grenen. Vid ett 100-årsflöde beräknas ca 57 % av vattenföringen gå i den östra grenen. Vid normala flöden är sedimentbelastningen på Klarälvsdeltat förhållandevis låg, vilket gör att muddringar kan förväntas få en relativt långvarig effekt. Vid väldigt extrema flöde kan förändringar dock ske snabbare. Detsamma gäller transporten av sedimentet som redan finns i Klarälvsdeltat. Ju högre flöden desto större sedimenttransport. Detta innebär att det ur ett morfologiskt perspektiv är effektivt att påbörja muddringen så långt uppströms som möjligt för att på så sätt hindra det från att transporteras genom älven. I modelleringsstudierna framhålls vidare vikten av att muddring sker i samtliga prioriterade områden. Om muddring bara sker i delar av systemet kan detta få negativa effekter i form av höjda vattennivåer och lokalt ökad risk för översvämningar på grund av att flödesfördelningen i systemet kan ändras. Vid muddring direkt nedströms förgreningen Sandgrundsudden styrs ett större flöde genom västra älvfåran. Det innebär att nedströmsdelen av västra grenen får ett större flöde oavsett om denna del muddras eller inte. Muddring i samtliga delområden innebär att ett ökat flödet ges plats utmed hela sträckan ner till mynningen i Vänern. Nedan presenteras en sammanfattning av resultaten av modelleringsstudierna. Resultaten presenteras mer utförligt i bilagorna 1-4. 10

7.1.1 Västra älvgrenen och Jakobsbergsbron De belastningsfall som har studerats i västra älvgrenen grundas på 100-årsflödet (totalt flöde vid Skåre 1490 m3/s) med normal nivå i Vänern (+44,20 m). Följande scenarier har modellberäknats: Fall 1: Muddring till bottennivå +42 m i Västra grenen mellan Sandgrundsudden och Sommaro Fall 2: Muddring till bottennivå +42 m i Suttersälven nedströms Jakobsbergsbron Fall 3: Muddring till bottennivå +38 m i Suttersälvens mynning vid Rörskär Fall 4: En kombination av samtliga ovanstående Tabell 1. Studerade alternativ Västra älvgrenen/suttersälven Scenario Absolutnivå muddring (+m) Max tjocklek, muddrat sediment (m) Muddrad yta (m 2 ) Muddrad volym (m 3 ) Fall 1 42 1,1 530 000 133 000 0,05 Fall 2 42 0,7 70 000 18 000 0,02 Fall 3 38 4,2 82 000 92 000 0,02 Max avsänkning för respektive område (m) Fall 4 (summa) 42/38 4,2 682 000 243 000 0,05/0,02/0,02 En rekommendation i ledväggsstudien (bilaga 1) var att muddring i första hand bör ske i den västra grenen, i enlighet med de nu studerade muddringsfallen, för att på så sätt få en jämnare flödesfördelning mellan flodgrenarna. Med det belastningsfall som använts i denna studie (1490 m 3 /s, nivå i Vänern +44,20 m) får man med nuvarande bottenutformning, enligt beräkningarna, ca 57,3% av flödet genom den östra grenen och resterande 42,7% genom den västra grenen. För muddringsfall 1 och 4 ökar flödet i den västra grenen till ca 43,9% (från 636 till 654 m 3 /s). För Fall 2 och 3 är förändringen marginell. Vid muddring av den övre delen av västra grenen, direkt nedströms bifurkationen vid Sandgrundsudden, styrs ett större flöde genom denna gren. Detta innebär att hela västra grenen också får ett större flöde. I de delar av älvfåran som inte muddrats kommer ett högre flöde att medföra höjda vattennivåer, då vattendragssektionen är densamma som tidigare. Muddringsfall 1 ger den största sänkningen av vattennivån vid Sandgrundsudden där den sänks med ca 5 cm. Effekten av muddringen syns ända upp till Skårebron där nivån sänks ca 2 cm. I östra grenen sänks nivån från 5 cm vid Sandgrundsudden till 0 cm vid Vänern beroende på att flödet minskat i denna flodgren. I den västra grenen, från Sommaro till Vänern, får man en ökning av nivån med upp till 5 cm, vilket tillskrivs att flödet ökat i den västra grenen. Muddringsfall 2 och 3 ger mer lokala effekter. I fall 2 sänks nivån med ca 2 cm strax uppströms muddringen, för att sedan snabbt öka med ca 1,5 cm strax nedströms. I fall 3 fås en sänkning på ca 2 cm i Sutterälvens mynning. Östra fåran påverkas inte av fall 2 och 3. Muddringsfall 4 ger samma resultat i Östra åran som fall 1. I Västra fåran fås ett resultat som är en kombination av fall 1, fall 2 och fall 3. 11