Invandringen och arbetsmarknaden Olof Åslund Forskning pågår 2 oktober 2013 1
Uppläggning Invandrades situation på arbetsmarknaden Mer eller mindre kända mönster Förklaringar och policyalternativ Diskriminering Humankapital Nätverk och kontakter Effekter av öppna gränser och invandring Lokala effekter EU-utvidgningen 2004 Avslutande kommentarer 2
0 100000 200000 300000 400000 Stora förändringar på kort tid Befolkning efter födelseregion 1900-2009 1900 1920 1940 1960 1980 2000 År Norden utom Sverige Europa utom EU27 och Norden Sydamerika EU27 utom Norden Afrika Asien 3
Utveckling och aktuellt läge (AKU per kvartal) 4
Inte bara utlandsfödda (SCB 2010) 5
Diskriminering Starka bevis för diskriminering på arbetsmarknaden Svårförklarade skillnader (le Grand och Szulkin 2002, Arai och Vilhelmsson 2004) Namnbyten högre inkomster (Arai och Skogman Thoursie 2009) Korrespondenstester : namn ger stor skillnad i svar på ansökan (Carlsson och Rooth 2007; Bursell 2007; Arai, Bursell och Nekby 2008) Ingen skillnad mellan invandrade och infödda med utländsk bakgrund (Carlsson 2009) Arbetsgivare kräver stor lönekompensation för att anställa vissa grupper av individer (Eriksson, Johansson och Langenskiöld 2012) 6
Diskriminering möjliga åtgärder Hårdare straff Verkar inte fungera i USA Anonyma ansökningar Utvärdering av försök i Göteborg visar (Sibbmark, Skans och Åslund 2011): Betydande effekt på chansen att erbjudas intervju Ingen effekt på invandrades chanser till jobb Ogillas av chefer och administration Minska osäkerhet validering, språktest Ineffektivt om arbetsgivaren går direkt på namn Lönsamhetsargumentet? Mångfald, kunder, dyrt avstå kompetent personal 7
Humankapital Utbildning ungefär lika i genomsnitt Men: fler mycket lågutbildade bland utlandsfödda Gångbarhet? Svenska språket Utrymme för förbättring Tala/läsa bra istället för dåligt : + 10 % syss. Viktigt men inte helt avgörande 8
Humankapital policy Utbildning Hög avkastning på utbildning för ungdomar med utländsk bakgrund Grundskolan viktig Otillfredsställande resultat i sfi (Kennerberg och Sibbmark 2005, Kennerberg 2009) Känt sedan länge uppenbarligen svårt att ändra Sfi-bonus tydliga effekter i Stockholm, små i övriga landet (Engdahl och Åslund 2012) På väg att avskaffas 9
Nätverk och kontakter viktiga 10
Sådan chef, sådan anställd? (Hensvik, Skans och Åslund 2009) Invandrade underrepresenterade bland chefer. Enorma skillnader i rekryteringsmönster: Invandrade chefer anställer 43 procent invandrade Infödda: 6 procent Tidigare jobbat med invandrade troligare anställa Inga skillnader när infödda chefer väljer bland tidigare kollegor Information, nätverk och kontakter viktiga 11
Nätverk och kontakter policy Sök- och matchningsåtgärder Positiva effekter mycket resurser (Johansson och Åslund 2006, Liljeberg och Lundin 2009, Andersson Joona och Nekby 2011) Fler invandrade chefer skulle sannolikt höja sysselsättningen i svaga grupper Hur? Parallell till könsdebatten Spridningseffekter argument för att politiken även bör beakta karriärer, inte endast sysselsättning 12
Öppna gränser och arbetsmarknaden Stor fråga: Regelverket för arbetskraftsinvandring EU-utvidgning (yttre gränser) Många tänkbara mekanismer, t.ex: i. antalet utländska arbetstagare (permanenta, tillfälliga, ii. iii. iv. utposterade, irreguljära) ekonomisk aktivitet (investeringar, lokaliseringsbeslut, passagerar- och godstrafik, turism) varu- och tjänstehandel förhandlingsstyrkan hos arbetstagare och arbetsgivare på grund av utländsk konkurrens 13
Arbetsmarknadseffekter av invandring Intensiv debatt ingen konsensus svårt att studera Borjas betydande negativa effekter Card försumbara effekter Begränsade i genomsnitt större för vissa grupper (Kerr och Pekkala Kerr 2011) Utrikes födda, lågutbildade närmare substitut? Olika i olika delar av lönefördelningen (Dustmann m.fl 2012) Norska studier (Bratsberg m.fl. 2010, 2011) Negativa effekter för yrken i byggbranschen där utländska konkurrensen högre Effekterna beror på varifrån migranterna kommer 14
Institutioner och geografi (Engdahl och Åslund 2013) Full tillgång för EU8 från 1 maj 2004 Fyra kommuner i Södra Götaland med färjelinjer till EU8 Exkluderat Stockholm Behandlad region = färja till EU8 inom 50 (25) km Skillnader i förändring före-efter Götaland Hamnkommun Annan behandlad kommun Kommun i kontrollgrupp Övrig kommun 15
Grundmodell (färja inom 50 km efter utvidgningen) (i) (ii) (iii) Sysselsättning (procentenheter) 0,6* +0,1 +0,2 Årsinkomst arbete (%) 1,5** 1,2*** 0,9** Månadsinkomst huvudarbgivare (%) 1,1* 1,2* 1,0* 16
Varierar effekterna mellan branscher? Färjeläge inom 50 km Hela befolkningen (referens) -0,9** Jord- och skogsbruk +2,4 Gruvor och mineral -5,7 Tillverkning -1,8** El, gas och vatten -0,8 Bygg -1,3 Handel -0,2 Hotell och restaurant -1,5 Transporter -3,1** Finansiella tjänster -1,4 Företagstjänster (inkl. bemanning), fastigheter -3,4* Offentlig adm. -0,9 Utbildning +0,8 Hälso- och sjukvård +2,4 Andra samhälleliga och kulturella tjänster +0,3 17
Avslutande kommentarer Invandringen har troligen begränsad effekt på befintlig arbetskraft Riktning och storlek kan variera EU 2004: Mätbara men små effekter av närhet till nya medlemsländer Stora skillnader på arbetsmarknaden flera bidragande orsaker Utmaningen stor och blir ännu viktigare 18
0 0 20 40 60 80 100 0.2.4.6.2.4.6 0 20 40 60 80 100 Social bakgrund och fortsatta studier (tillbaka) 1 2 3 4 5 Avgångsbetyg grundskolan 1 2 3 4 5 Avgångsbetyg grundskolan Låg Låg Hög Hög Utländsk Utländsk Svensk Svensk 19
0.05.1.15 Förändringen fortsätter (tillbaka) Andel med två utomnordiska föräldrar 1940 1960 1980 2000 2020 Födelseår 20