INNOVATIONSFABRIKEN SVERIGE

INNOVATIONSFABRIKEN SVERIGE TANKAR KRING INNOVATION OCH SMÅFÖRETAGANDE I SVERIGE Joachim Davidsson www.joachimdavidsson.se

Inledning Detta dokument är en summering av ett antal nyhetsbrev jag skrivit under 2006. Det är tankar jag har kring entreprenörskap och innovationsarbetet i Sverige. Ministrar och folkvalda har förhoppningsvis funnit sig till rätta, nu skruvas tempot upp och hårda tag gäller för att förbättra innovationsarbetet i Sverige. Vi är inte dåliga, men vi kan bli bättre. Det handlar om jobben i morgon och vår globala konkurrenskraft. Alliansen skrev före valet; Den allvarligaste svagheten i det svenska innovationssystemet består dock i den bristande förmågan att omsätta högkvalitativ forskning och patent i nya och växande företag. Allians för Sverige anser att en bred och långsiktig politik krävs för att dels slå vakt om den svenska forskningens höga kvalitet, dels säkerställa att denna forskning i större utsträckning resulterar i företagande och arbetstillfällen. För att stärka innovationssystemets svaga länk vill vi förbättra högskolornas förmåga att bistå forskare som vill kommersialisera sina forskningsresultat genom att stärka de holdingbolag som idag har denna uppgift 1. Vem har inte en åsikt idag om entreprenörskap, vad god näringslivsutveckling är? Kanske finns det lika många åsikter som personer man talar med, kan alla verkligen ha rätt? Kanske inte, men jag tror de flesta har samma mål i sikte, men vi har lite olika tankar om vad som är viktigt för att nå våra mål. Jag känner starkt att den gamla politiska affärsmodellen" inte fungerar när vi diskuterar entreprenörskap och innovation via nya svenska småföretag. Våra entreprenörer och innovatörer hinner ge upp innan vi kan komma till beslut och kan visa resultat. Politiska beslut är ofta långsamma, byråkratiska och det finns fler chanser att inget händer än att man lyckas gå vidare. Detta strider mot allt vad entreprenörskap står för och jag tror många ser detta i sin vardag idag. En av bristerna är kanske att statliga organisationer och institutioner att inte kan kritisera och informera sin ägare om vad man gör bra och dåligt. Kanske är man lite rädd att bita den hand som föder en"? Vi måste finna ledarskapet som skall samordna och effektivisera Fabriken, för jag hoppas att vi tillsammans kommer att skapa vad jag själv kallar Innovationsfabriken Sverige. Det finns mer pengar i ledarskap än i något annat. Börjar man titta närmare på innovationsarbete i Sverige kommer man att upptäcka en massa duktiga och engagerade människor, men också att det är ett stort lapptäcke av människor, grupperingar, företag och organisationer som ofta lever sitt eget liv. Vi är i akut behov av ledarskap och samordning. Politiska satsningar får inte begränsa sig till en summa pengar och ett pressmeddelande, det måste handla om långsiktig satsning om 25-30 år, med stenhårt fokus på de viktigaste åtgärderna. För att ta rätt beslut så måste man förstå marknaden och problemen, man måste förstå målgruppen och anpassa sig för målgruppen, inte tvinga dem anpassa sig till en själv. Man måste tänka småskaligt först, vad kan jag göra idag för att underlätta för det lilla företaget? För att se och förstå problemen, så måste man träffa människor och se och höra vad de gör och tänker. Hur skall man förstå målgruppen om man inte möter dem och samtalar med dem? För mig så gäller främst 5 punkter man bör titta närmare på, samt ha en plan för hur man vill förbättra och eventuellt förändra för framtiden; 1. Innovation och entreprenörskap i våra skolor och statliga institutioner. 2. Hur fångar man bäst upp alla bra idéer, samt avgör vad som är kommersiellt? 3. Hur kan man på bästa sätt gå vidare och kommersialisera idéerna? 4. Hur kan man effektivt skydda dessa idéer/tillgångar på en internationell marknad? 5. Hur kan man hävda rätt av tillgångar i alla delar där man räknar med att sälja? 1 Alliansens gemensamma dokument En rivstart för Sverige För nya företag och jobb, sid 19. 2

Jag kanske endast skrapar på ytan, men huvuddelen av en ny Innovationspolicy måste vara hur man skapar en miljö som främjar entreprenör och innovationsskap. Många människor, mycket smartare än mig, kan svara på detta men jag tror nog de flesta också kan bekräfta att det finns för många myndigheter, institutioner och organisationer som skall hjälpa till med innovation och entreprenörskap. Vi lider nog lite av bristen av bra samordning. Allians för Sverige anser i sitt dokument En rivstart för Sverige att det är av särskilt stor vikt för de mindre företagen att vi stärker de statliga institutionerna för de små företagen har inte möjlighet att bygga upp egna forskningsavdelningar 2. Jag håller med men undrar om de då funderat över hur vi skall kommunicera via dessa institutioner och småföretagen. Jag tror detta blir svårt om vi inte skapar en bättre lokal organisation av innovationsrådgivare, mer lokala rådgivare än vad vi har idag. ALMI är troligen en bra grund att bygga vidare på för problemet i Sverige, och kanske i hela Europa, är att vi inte är lika duktiga på att gå från idé till produkt som t.ex. amerikaner. Det mesta av Sveriges basforskning sker faktiskt via det privata näringslivet, jag undrar om det inte är en bättre samhällsekonomisk investering att vi då fokuserar mer statlig finansierad institutforskning på projekt som genereras via Sveriges småföretagare. Vi måste utveckla fler småföretagarkluster som kommunicerar och arbetar mer med våra institutioner och skolor. Det kommer inte vara en lätt uppgift för en enskild politiker att satsa på småföretag, så man måste se över den verkliga viljan hos många, är man beredd att tänka småskaligt först? Resultaten kommer inte visa sig på 1 år eller kanske inte inom en mandatperiod, men det kommer att betala sig och vi har ingen annan väg framåt för framtidens arbetstillfällen. Ett av de stora problemen man måste lösa snabbt är bristen på rättssäkerhet och skydd för enskilda innovatörer och småföretagare. Sedan måste man ta tag i en ganska arbetsam uppgift att inventera och bygga om en organisation från botten och upp över hela landet. Fokus på målgruppen och sedan anpassa organisationen uppåt tills dess att man når Regeringskansliet. Vi måste även fundera över hur vi kan skapa en dynamisk länk mellan den enskilda innovatören och den internationella marknaden, med hjälp av de resurser och organisationer vi redan har på plats. För detta behöver vi ledarskap och samordning. Vi behöver titta på detta som ett företag och börja bygga en innovationsfabrik, Innovationsfabriken Sverige. Min egen personliga lilla dröm är att sätta en stor Postit-lapp på alla bildskärmar och datorer i hela Regeringskansliet och alla statliga institutioner där det stod; Hur tänker jag småskaligt just nu? Hur påverkar detta beslut det lilla företaget? Alla som har läst vad jag skrivit, eller talat med mig, vet att jag är en stor vän av Europakommissionens strategi för tillväxt genom små företag, strategin Think Small First (Tänk Småskaligt Först). Jag tycker varken Kommissionen eller vi i Sverige är särskilt duktiga på att leva efter denna strategi men vi kan väl börja nu, eller hur? Stockholm 2007-02-20 Joachim Davidsson 2 2 Alliansens gemensamma dokument En rivstart för Sverige För nya företag och jobb, sid 20. 3

INNEHÅLL JOACHIM DAVIDSSON 1. Vid står vid ett vägskäl, avveckling eller utveckling? Sida 5 1.2 Alternativ lösning, begränsad exklusivitet inom marknadssektor Sida 5 2. Innovation och entreprenörskap i våra skolor och statliga institutioner. Sida 7 2.2 Vi är idag sämst i världen på patent via universitet. Sida 8 2.3 Inget fokus från svenska institutioner att skydda sin forskning. Sida 8 2.4 Småsteg har redan börjat tas här och där Sida 9 2.5 Dags att implementera Bayh-Dole i Sverige? Sida 9 2.6 Världens första IT-entreprenörer Fairchild Eight Sida 10 2.7 Skapa fler svenska innovationspiloter Sida 12 2.8 Skapa statliga stipendium för vissa studenter (innovationspiloter) Sida 12 3. Hur fångar man bäst upp idéer och avgör vad som är kommersiellt? Sida 13 3.2 Tänk småskaligt först, fokus på behovsstyrd organisationsutveckling Sida 13 3.3 Mer fokus på lokal rådgivning och sk såddfinansiering. Sida 14 3.4 Innovationskreditiv, system för såddfinansiering och rättshjälp Sida 14 3.5 Öronmärk 1 miljard för Innovationskreditiv, såddfinansiering. Sida 16 3.6 Rätt kunskap lokalt, samt ett snabbt och smidigt system Sida 16 3.7 Entreprenörer gillar inte rutiner och regler Sida 16 3.8 En del av innovationsprocessen är att sälja Sida 17 3.9 ITPS påstår nyföretagande är skadlig för svensk ekonomi Sida 17 3.10 Samordning av resurser Sida 18 3.11 En kort tid a v hårda nypor Sida 19 3.12 Hårda nypor även i Regeringskansliet Sida 21 3.13 ALMI, nu med en egen nationell äntringsstyrka Sida 21 3.14 Centralens uppgift inom nya organisationen Sida 22 3.15 Vad är nackdelar med samordning Sida 23 3.16 Samordning av tjänster och information på nätet Sida 23 3.17 Inte bara interner och möten, även aktiv utbildning lokalt Sida 24 3.18 Var kan vi hämta pengar för att finansiera allt detta? Sida 24 3.19 Vi måste bli bättre på att söka medel via EU Sida 25 3.20 Innovationsfabriken, en fabrik av arbetstillfällen? Sida 25 4. Vem är bäst lämpad att vara vår internationella äntringsstyrka Sida 26 4.2 Effekten kommer från lösning av den Dynamiska Länken. Sida 26 4.3 House of Sweden, seen as a smorgasbord Sida 27 4.4 Småföretagen skall också vara med i satsningen Sida 27 4.5 Handelshuset House of Sweden Varumärkesutvidgning av Sverige Sida 28 4.6 Fokus är att få företag med 50-500 miljoner i omsättning ut i världen. Sida 29 4.7 Vilken hjälp behöver företag vid en internationell satsning? Sida 29 4.8 Summering House of Sweden Sida 30 5 Rättshjälp måste vara en del i innovationsprogrammet Sida 31 5.2 Färre än 5 % av småföretagen kan försvara sina patent Sida 31 5.3 Skydd för de små innovatörerna, är utmaningen för Regeringen Sida 31 5.4 Vad händer med Riksdagens uppdrag? Sida 32 5.5 Systemet är idag på storföretagens sida Sida 32 6. Summering Sida 33 4

1. Vid står vid ett vägskäl, avveckling eller utveckling! Den som inte ser att Sverige faktiskt håller på att tappa mark, och det snabbt, inom forskning och utveckling, jämfört med våra främsta konkurrenter, har missat massor av varningssignaler. Sedan så måste man fundera över vilka som kommer vara våra arbetsgivare om 10-15 år, är det dagens storföretag eller är det morgondagens medelstora och stora företag som vi måste hjälpa igång, eller hjälpa till med att fortsätta växa. Jag håller helt med Michael Trechkow, i hans debattartikel i DI från den 20: e januari, om att patent är en viktig ingrediens i att skapa konkurrenskraftiga företag och om ansökningar om patentskydd stadigt minskar varje år så är det en klar varningssignal om att vi är på väg åt fel håll. För mig, och många andra, är det ofattbart att detta inte redan har blivit en högprioriterad politisk fråga. Om politikerna bestämmer sig för att skydda patent skapat av svenska innovatörer och entreprenörer så är det inte svårt att komma med bra förslag till att stimulera innovationer och fler patent, speciellt via våra små och medelstora företag. En del av minskningen kan statistiskt härröra sig till att man söker sk Europapatent men jag tror den största delen beror på att det i praktiken är omöjligt att försvara ett patent i Europa om det är värdefullt och om man är ett litet företag med begränsade resurser. En del förordar sk Gemenskapspatent, sk Community Patent, som en lösning framåt men det är det inte. Det spelar ingen roll att det kan bli lite billigare och enklare att söka patent om man inte i praktiken kan skydda och hävda det. Det spelar ingen roll om pappret kostar 10 000 SEK, 50 000 SEK eller 500 000 SEK. Har papperet inget praktiskt värde så är redan 10 000 SEK för mycket. Om politiker i Sverige och Europa inte väljer att vidta åtgärder för att skydda patent via småföretag så måste vi konsulter och branschkunniga börja aktivt varna innovatörer för att söka patent och i stället satsa på låga utvecklingskostnader och att konkurrera med lågprisprodukter. Detta vore en katastrofal lösning för hur skall Sverige kunna konkurrera med lågprisprodukter? Hur skall vi kunna bli billigast på att böja en plåtbit eller montera ihop ett kylskåp? Det går inte. Vi står i ett vägval som kräver både politisk vilja samt politiska beslut på högsta nivå för det är helt glasklart att vi inte kan satsa på dyrbar forskning och utveckling om vi inte kan försvara satsningarna med patent. Jag hoppas och tror att alla förstår att dagens välfärd och välstånd i Sverige mycket består av att vi satsat på entreprenörskap under lång tid och att många av våra storföretag kunnat byggas upp genom patentskydd för spännande innovationer. Om man inte vänder trenden, genom att lösa problemet med att skydda och hävda patent som ofta kan resultera i personliga finansiella tragedier så kommer det påverka vår välfärd inom en inte alls för lång framtid. 1.2 Alternativ lösning, begränsad exklusivitet inom marknadssektor Professor William Kingston, School of Business Studies, Trinity College i Irland kommer att publicera en ny artikel han kallat Improving Patents for Smaller Firms: Insurance, Incontestability, Arbitration under mars månad 3. Jag har inte läst senaste versionen men professor Kingston har talat om begränsad bestridbarhet för små företag, eller exklusiv rätt att sälja. Professor Kingston har tagit fram ett intressant exempel genom att låta oss fundera över Orphan Drug Act i USA som har resulterat i EU Regulation No 141/2000 of the European Council on Orphan Medicinal Products. Vad är då detta kan man fråga sig. Tanken med Orphan Drug Act är att det främjar samhällsnyttan att bevilja en begränsad exklusivitet till att sälja ett visst läkemedel som är tillverkare och anpassade för sjukdomar som är föräldralösa (d.v.s. dessa sjukdomar saknar 3 The Journal is Intellectual Property Quarterly, Improving Patents for Smaller Firms: Insurance, Incontestability, Arbitration, March issue, pages 1-18. 5

läkemedel som redan är, eller kan, patentskyddas och därmed också saknas på marknaden). Ingen kan sälja läkemedel i USA utan godkännande och licens via FDA 4 och de kontrollerar då marknaden. Det nya regelverket tillåter alltså att vem som helst kan söka en licens att sälja ett läkemedel som kan lösa eller lindra en sk föräldralös sjukdom. FDA ser till att företaget får exklusiv rätt att sälja detta läkemedel under en viss tid i USA och där igenom får man önskat effekt, företaget som satsar på att lösa ett problem med en sk föräldralös sjukdom kan ta hem sina kostnader för forskning och utveckling samt få en viss tid att etablera sig på marknaden. Det fungerar i praktiken som ett patentskydd för ingen annan kan sälja samma sak på marknaden. Regelverket i Europa för sk särläkemedel fungerar så att den som ansöker om att få sin produkt klassificerad och skyddad via EU Regulation No 141/2000, måste börja med att informera EMEA 5 senast två månader innan man sammanställer och skickar in en formell ansökan till Comp 6. EMEA fungerar som ett administrativt och tekniskt sekretariat åt Comp, men det är i slutändan Comp som tar beslutet och beviljar skyddet inom EU. Jag går inte in vidare på hur detta regelverk fungerar för vad vi funderar över är om vi kan finna en generell lösning för alla upptäckter och idéer för enskilda innovatörer och entreprenörer i Europa. Frågan är om vi kan skapa ett regelverk som övervakas av t.ex. EPO 7 eller OHIM 8 som skyddar en idé eller upptäckt under en kortare tid genom en försäljningslicens inom EU för att ge företaget en chans att etablera sig och ta hem del av utvecklingskostnaderna? Går det att skapa rimliga kriterier för att produkten, eller tjänsten, kan definieras som ny, kan skilja sig väsentligt från befintliga produkter och tjänster på marknaden samt har ett industriellt eller samhällsekonomiskt värde? Jag tror det och det skulle vara intressant att försöka. Tittar man på läkemedel i Europa så kommer 80 % av alla ansökningar för särläkemedel via små företag eller enskilda innovatörer. Många nya företag, främst i USA, har etablerat sig och vuxit sig stora med hjälp av detta initiativ. Många kommer säkert också att växa upp i Europa när det hunnit gått lite mer tid för USA har haft detta system sedan 1983, och vi i Europa bara sedan 2000 så det måste gå lite mer tid innan man börjar utvärdera för mycket effekten av initiativet. Tar man bort risken för småföretag att hamna i domstol på en gång för att försöka försvara och hävda ett eventuellt patent så kan man låta dem för arbetsro under en tid, 5-10 år, för att etablera sig och växa upp på marknaden så är mycket vunnet så vi kanske kommer att se en explosion av intressanta företag, baserade på nya innovationer som kan växa upp i Sverige och Europa. Läget är allvarligt och vi står vid ett klart vägskäl, antingen utvecklar vi bra politiska lösningar för att lösa problem med att hävda patent eller så får vi inse att det bästa ekonomiska beslutet är att avveckla forskning och utveckling i Sverige och kanske Europa. Vi talar ibland om en Håkan Lans-effekt för våra innovatörer och entreprenörer är inga dumbommar som utan att tänka satsar all sin privatekonomi på ett projekt som kanske är omöjligt att skydda, d.v.s. man ägnar sig åt ideell forskning åt andra storföretag. Ibland räcker inte ens pengar till för det är väl den klara bilden för Håkan Lans. Det kan vara i princip omöjligt att försvara ett värdefullt patent i Europa eller USA idag. Som professor Kingston forskning visade för Europakommissionen 2000 via rapporten Enforcing Small Firms Patent Right att alla europeiska patent med ett kommersiellt värde kommer att ifrågasättas genom olika typer av tvister, eller sk intrångsförfarande. Jag repeterar, alla patent kommer att hamna i en giltighetstvist och många av dem kommer att förlora eller ge upp. 4 Food and Drug Administration (FDA). 5 European Agency for the Evaluation of Medicinal Products 6 Committee for Orphan Medicinal Products 7 European Patent Office (EPO) i München, Tyskland. 8 Office for harmonization in the internal market (OHIM) i Alicante, Spanien. 6

2. Innovation och entreprenörskap i våra skolor och statliga institutioner. Det finns redan idag en del fokus på universiteten kring entreprenörskap. Det finns samarbeten och nätverk igång, det finns samarbeten för kommersialisering men man kan diskutera graden av samarbeten och resultaten. Jag tror det är dags att våra forskare lär sig att sälja sig själva. Jag brukar ibland titta på Dragons Den på TV8 där engelska entreprenörer och innovatörer får ställa sig framför 5 riskkapitalister ( drakar ) och sälja sin idé eller uppfinning. Foto: Eliza Snow Lättsam underhållning men också ganska lärorikt för oss som är intresserad av försäljning. Jag är ingen expert på utbildning i Sverige och har inte studerat hur mycket säljkunskap man egentligen bedriver och ger våra forskare och studenter via våra entreprenörsprogram. Jag vill bara betona att om vi ger människor en bra utbildning så är det bra att man diskuterar processer för kommersialisering och då måste man lära ut hur man analyserar en marknad samt säljer en idé. Man måste ställa sig frågor som hur man ser på marknaden, hur mycket kan man tjäna på en färdig produkt eller tjänst, hur man kommer fram till sina siffror, vem eller vilka är konkurrenter och varför? Detta är bara några av de spännande frågor man får och jag hoppas vi lär våra innovatörer att ställa dem till sig själva samt kunna svara på när de står inför deras drakar. Jag tror också att våra institutioner har större möjlighet att skaffa sig nya och större resurser på egen hand, än att fortsätta vänta på stöd och support från politiker. Utbildningsdepartementet säger redan idag att Sverige hör till de länder som i förhållande till sin befolkning satsar mest skattemedel på forskning. Detta är helt korrekt och Sverige tillhör de 4-5 bästa länderna i världen för det gäller verkligen att vara i framkant av ny teknik och forskning. Vi är också ledande, tillsammans med USA, gällande offentligt finansierad forskning via privata företagens forsknings och utvecklingsverksamhet. Både Sverige och USA ligger straxt under o, 2% av BNP när det gäller offentlig finansierad forskning via privata företag. Om jag har förstått budgeten rätt så kommer anslagen till offentlig finansierad forskning vara ca 25 miljarder, och nya större medel hoppas kunna skapas i kommande budgeten. Totalt sätt kommer Sveriges BNP landa på ca 3 000 miljarder 9 för 2006, nära på 4 % av Sveriges BNP står för forskning och utveckling men de privata företagen står för över 70 % av dessa investeringar. Jag tycker inte det är fel att vi förväntar oss att vissa statliga institutioner, som en del skolor eller vissa forskningsanläggningar kunde få fria händer att bli profitcenters. Skapa våra egna svenska MIT (Massachusetts Institute of Technology), Stanford University, Berkeley eller Cornell som finns i USA. Dessa skolor har mycket större finansiella resurser än något universitet i Sverige och skall vi producera nya nobelpriser så måste även vi börja tänka hur världens bästa hjärnor skapas och vårdas i Sverige. Det är också en viktig del i strategin. Jag tror att vi vissa institutioner kunde göra mer utan att belasta den statliga budgeten. Jag tror de kan bli bättre på att sälja sina resultat till näringslivet, och delvis fokusera sig på rätt forskning. 9 Siffror som uppskattas efter SCB redovisning för BNP under kvartal 1-3 2006. 7

2.2 Vi är idag sämst i världen på patent via universitet. Share of EPO patent applications owned by universities, 2001-2003 10 Den fria forskningen är en grundläggande politisk och demokratisk rättighet, som har sitt egenvärde. Detta är en självklarhet. Kanske är det fel att mäta ett universitets potential och resultat, bara genom att titta på patentansökningar i Europa. Kanske är det inte rutin idag att universitet själva står för egna patentansökningar utan forskare och lärare tar hand om detta själv på egen hand via egna kontakter med det privata näringslivet. Oavsett orsak så tycker jag att det är en varningssignal vi skall fundera över. Jag tror visst att fri kunskapssökande har ett egenvärde och detta värde är inte alltid kommersiellt mätbart. Nobelpristagare har inte endast sysslat med kommersiell forskning, en del kanske säger att denna typ av forskning inte är eller skall vara kommersiell och det är just av detta skäl vi har Nobelpriset. En del av detta kan också skapa nobelpriser i stället för en ny produkt eller tjänst. 2.3 Ingen fokus från svenska institutioner på att skydda sin forskning. Statistiken ovan är Share of EPO application, owned by government, 2001-2003. Av alla de miljarder vi satsar på forskning och utveckling via våra statliga institutioner så är nästan inget patentbart, eller går att kommersialisera, är det så vi skall tolka statistiken? Självklart inte men det saknas en kultur inom vår offentliga förvaltning att söka patentskydd i stor utsträckning och det saknas kompetens att kommersialisera sin forskning genom internationell affärsutveckling. Jag tror detta behöver ändras på och jag tror att vi skall göra det genom en klar affärsplan för offentlig forskning. En del av våra statliga medel måste delas av till kommersiell forskning, eller saker vi tror att samhällen och konsumenter känner de har behov för. Jag tror att 10 OECD The Compendium of Patent Statistics 2006, sid 31. 8

det till viss del är en kulturfråga där man saknar ett visst kommersiellt fokus i sitt synsätt när man planerar och bedriver statlig forskning. För att bryta detta mönster, samt skapa förutsättning för mer resurser till institutionen, så tror jag att Staten behöver se över sitt ledarskap och även fundera över vilken kompetens man kan tillföra sina statliga institutioner. Jag tror man behöver rekrytera nya ledare som kan internationell affärsutveckling och kommersialisering av innovationer. Man kan beskriva det som att de skall kunna sälja och tänka pengar. 2.4 Småsteg har redan börjat tas här och där Som de flesta förstår så kan vi inte tillföra hur mycket som helst till våra institutioner som universitet och högskola. Den säkerhetspolitiska hotbilden ser annorlunda ut idag än för ett antal år sedan. Institutioner som Försvarets forskningsanstalt, Försvarets Materielverk etc. får nya direktiv och mindre med finansiella resurser. För att slippa avskeda personer och minska sin organisation så måste de böra söka efter nya inkomstkällor. Sälja viss forskning, kunskap och kommersialisera detta genom licensavtal och avyttringar är en väg framåt. Detta arbete är redan påbörjat och skall utvecklas vidare. Våra tekniker, forskare och innovatörer skall bli bättre på att söka internationella nätverk, samarbetspartner och lära sig kommersialisera sin forskning för att på egen hand utveckla sig själva och skapa fler egna finansiella resurser. Kina är en av framtidens viktigaste marknader och konkurrenter till Sverige. Amerikanen Jim Rogers, som startat Quantum Fund bl.a. med George Soros, sade nyligen under ett Stockholmsbesök; "Kina kommer att förändra världen så som vi känner den. Detta århundrade kommer att bli Kinas. Inte alla fattar det". Fokus och uppmärksamheten på USA kommer förmodligen ändras och Kina, inte USA, kommer att bli svensk exportindustri viktigaste marknad. Precis som Jim Rogers så lär jag också mina barn kinesiska (mandarin), för det kommer de ha nytta av i framtiden. Vi måste skapa ett större intresse för kinesiska och japanska språken, tidigare i skolorna och inte bara vid universitetsnivåer. Jag är tacksam och glad för de initiativ som redan är igång för det har börjats ta steg i den riktningen och det kommer vara en viktig del av Sveriges innovationsstrategi som skall börja tidigt i skolorna. När det gäller kommersialisering av forskning och upptäcker via statliga institutioner så känner man i Kina viss tveksamhet till att använda de officiella kanalerna för kommersialisering av sin statliga forskning. Det finns idag inte en kultur eller rutin att kommersialisera sina upptäckter och forskning man bedriver via myndigheter och statliga institutioner. Gamla kommunister har inte börjat förstå vad man kan, och kanske bör göra. Ändå är man mycket bättre i Kina, än Sverige, på att registrera patentansökningar. Varför har det blivit så? Det måste vi börja analysera nu innan det är för sent. Vi har en viktig fördel framför Kina, vi har fler vana affärsmän och entreprenörer som kan marknadsekonomi, marknaders geografi samt distribution och konsumentmönster. Vi har fler entreprenörer som kan gå vidare. Vad vi måste göra är att bygga system så man lättare kan gå från idé till färdig (skyddad) produkt på en globaliserad marknad. 2.5 Dags att implementera Bayh-Dole i Sverige? Jag tror att det är viktigt för Sverige att börja tänka i nya banor och en av dessa saker vi bör se över är det sk Lärarundantaget. Jag tror att vi måste ändra systemet en aning, och anta ett system som mer påminner om amerikanska Bayh-Dole, man haft i USA sedan början av 80-talet. Detta 9

var ett initiativ av senator Birch Bayh (demokrat) och senator Bob Dole (republikan), som tillsammans lade fram förslag till lagstiftning som senare kallas the Bayh-Dole Act. Denna lag i 11 USA var ett tillägg till patent och varumärkeslagstiftningen som gav institutionen i första hand äganderätten till forskningsresultat och upptäckter. Om denna rätt senare skall överföras på forskaren, eller läraren, är en förhandlingsmöjlighet. Flera IT-företag som SUN och Cisco är resultat av just sådana förhandlingar. Forskning skedde först på universitet (i detta fall Stanford), medan att kommersialisering senare skedde utanför institutionen med hjälp av riskkapital. Systemet i USA har skapat en intressant dynamik och jag tror att vi kunde se samma dynamik i framtidens svenska universitet. Tanken med Bayh-Dole, som jag förstår den, är att om institutionen inte har incitament, d.v.s. ägarskapet till forskningen, så fokuserar de inte alltid på den forskning som samhällsekonomiskt är bäst, d.v.s. skulle ge mest intäkter. Resultat i USA är mer forskning som ger mer resurser till samhället i stort. Innan Bayh-Dole så såg man i princip inga patentansökningar från universitet och institutioner i USA, i dag har mer än 300 av dessa institutioner direkt fokus på licensförsäljning och tekniköverföringar från publika institutioner till privat näringsliv. Vad kunde inte hända om 10 st. institutioner i Sverige satsade på att bli sina egna profitcenters och hade egna affärsutvecklare? Marianne Levin 12, som speciell utredare till Utbildning och kulturdepartementet, presenterade en utredning 2005 13 där uppdraget var att karlägga de rättsliga konsekvenserna av ett avskaffande av det s.k. lärarundantaget 14 i svensk lagstiftning om rätten till arbetstagares uppfinningar. Denna utredning har juridiskt fokus där man analyserar befintlig lagtext samt kommer med förslag till ändringar. Fokus ligger alltså på vem som har rätt till resultat av forskning som sker i våra svenska universitet och högskolor. Förutom de lagtextändringar professor Levin föreslog så ville man samtidigt trycka på två viktiga saker för att få ett nytt system att fungera väl; Vikten att forskare får grundläggande kunskaper om immateriella rättigheter till forskningsmaterial samt hur offentlighetsprincipen fungerar, speciellt när sekretess kring forskning och annan affärshemlighet kan föreligga. Det måste finnas människor som kan bedöma nyttan med forskningsresultat och patenterbarheten. Jag har pratat om det tidigare, d.v.s. att utmaningen ligger att gå vidare med rätt patent, d.v.s. sorteringen av alla fåfängepatent samt icke gångbara. Jag tror att professor Levin med kollegor har helt rätt och jag ser en möjlighet för våra universitet och högskolor att på ett friare och bättre sätt skapa mer resurser till den egna institutionen. Menar inte att vi skall dra tillbaka våra resurser för fri forskning, utan hellre öka dem, men jag har också en viss förståelse för politisk förvaltning och administration och vet att väntar man på 11 Bild från Fortune Magazine, 19:e september, 2005, sida 252. 12 Marianne Levin, professor i civilrätt med immaterialrätt som specialitet och prodekanus med ansvar för forskning på Stockholm Universitet. 13 SOU 2005:95, Nyttiggörande av högskoleuppfinningar. 14 Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU 1949:345) innebär att arbetsgivaren kan ha rätt att överta rätten till arbetstagares patenterbara uppfinningar. Forskare, lärare och liknande undantages i paragraf 1 till denna lag, och dessa äger således rätten till sina egna patenterbara uppfinningar. 10

statligt stöd eller ett beslut så får man ibland vänta länge. Jag tror i stället att man måste se över systemet, regelverken för att skapa andra sätt för institutionerna att själva skapa sina egna resurser. Jag tror att de institutioner som skulle ta till sig detta på bästa sätt, samordna och balansera kommersiell forskning med den man också önskar göra för olika anledningar. Jag tror inte våra forskares ambitionsnivåer, nyfikenhet eller energi går förlorad bara för att vi ser över lärarundantaget och regelverket för ägarskapet till innovationer. Förhandling om vem som ägare vad, samt hur man skall bedriva sitt arbete kan alltid förhandlas mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. Jag tror bara att ett nytt sätt att se på forskning, en viss fokus på kommersiellt gångbar forskning för att skaffa nya medel tillsammans med kollegor kommer att skapa en intressant dynamik hos våra svenska institutioner och skolor. 2.6 Världens första IT-entreprenörer Fairchild Eight Jag har själv 18 år bakom mig i IT-branschen och är det något jag själv funderat över är varför vi inte kunnat skapa ett Intel, Sun, Cisco eller Microsoft här hemma i Sverige. Visst vi skall vara stolta och glada för Ericsson och andra teknikföretag, kanske kommer vi se en bioteknikens Intel inom en 10 till 20 års om vi vårdar denna marknad och sektor i Sverige. Själv bor jag i Huddinge där vi i Flemingsberg skall bygga sk BioCity och detta är ett spännande idé och plan som vi skall se till att vårda och utveckla för hela Sveriges framtid. Jag skulle gärna se framtidens Biointel skapas och en hel industri kring detta. Intel är grundat av bl.a. Robert Noyce och Gordon Moore. Båda har en bakgrund från Stanford och Berkley i Kalifornien. Noyce utbildad på MIT samt Moore på Berkeley, men på slutet av 50- talet var den en del av Shockley Research Institut som var en integrerad del av Caltech i Kalifornien. William Shockley som grundat och ledde institutet var en engelsman som levde och forskare i USA. Han blev belönad med nobelpriset 1956 för det arbete han utförde på Bell Laboratorium i USA under 30-talet och som ledde till upptäckten av transistorn. Shockley var utan tvekan en duktig innovatör, säregen och speciell men en begåvad tekniker. Kanske blev nobelpriset något som gick honom åt huvudet för han verkade sakna empati, kompromissvilja som kanske en ledare av ett kunskapsföretag måste ha. Hans forskare och assistenter accepterade inte hans ledarskap och sade upp sig för att starta Fairchild Semiconductor 1959. De kallades Fairchild Eights och två av dessa avhoppare var just Gordon Moore och Robert Noyce, som senare startade Intel. Fairchild Bildkälla: Nobelprize.org Bilden visar Fairchild Eights. Från vänster till höger Gordon Moore, Sheldon Roberts, Eugene Kleiner, Bob Noyce, Victor Grinich, Julius Blank, Jean Hoerni och Jay Last. Semiconducter blev starten för hela Silicon Valley. Utan de satsningarna som amerikanska staten gjorde tillsammans med institutioner som Stanford, Berkeley, Caltech och MIT så hade kanske inte industrin Silicon Valley verkligt skapats och vuxit sig så stor och dominant som den är idag. Om vi i Sverige fortsätter vara duktiga på forskning och utveckling, samt hittar flera samarbeten mellan privat näringsliv och statliga institutioner, så kan vi befästa vår plats som ledare inom ny teknik. Vi kan bli verkligt duktig på ny teknik men även teknik som kan kommersialiseras och skapa stora starka företag. Vi kan bli bäst i världen på detta och skapa våra Svenska Intel. 11

2.7 Skapa fler svenska innovationspiloter Lär känna din fiende och dig själv så kommer du överleva hundra slag. Om du inte bryr dig om att lära känna din fiende, utan bara dig själv, så är chansen till seger liten. Om du inte heller lär känna din egen förmåga så kan du vara säker på att gå din undergång till mötes. (Sun Tzu) Det är kanske inte alla som tycker att man bör fundera över vad en krigsherre skall ha sagt 2500 år sedan men många inom affärslivet tycker det är intressant att fundera över vad denna strateg och krigsherre egentligen villa säga. Lära känna din marknad, dina konkurrenter, dina viktigaste problem med att kommersialisera upptäcker och förädla din kunskap till finansiella medel och tillgångar. En viktig del av den svenska modellen, det svenska välfärdssystemet, är att vi i princip erbjuder fri utbildning till alla, även inklusive eftergymnasial utbildning för de flesta som vill. Studiestöd och studielån har idag blivit resurser för många studenter att flytta hemifrån, studera i den staden eller vid det universitet men är intresserad av, eller för personer som väljer att studera lite senare i livet. Allt detta är bra men jag skulle också vilja att vi tog ett steg till inom fri utbildning för vissa studenter. 2.8 Skapa statliga stipendium för vissa studenter (innovationspiloter) Regeringen har redan föreslagit att stärka svensk forskning för att möta en ökad internationell konkurrens. Regeringen har redan föreslagit om att tillföra ytterligare 200 miljoner kronor 2007, utöver vad som aviserats i den forskningspolitiska propositionen. Jag skulle vilja se om vi kunde ta en del av dessa medel för att instifta statligt stipendium för vissa studenter för vidare utbildning och forskning vid världens främsta universitet, inte bara här i Sverige. Jagskulle vilja se en ny strategi där vi skapar ett system av statligt stipendium för internationell forskning. Utbildning är ett starkt hjälpmedel för att skapa innovationer. Universitet och högskolor i Sverige håller mycket bra nivåer, många utländska studenter kommer hit, men vi har inte producerat så många egna nobelpristagare på länge. Jag tycker en del av innovationsarbetet via våra universitet är även att erbjuda fri utbildning för vissa utvalda på de bästa universiteten i hela världen. Låt Staten stå för alla kostnader för en del stipendiater men motprestationen (precis som stridspiloter) är att personerna får betala tillbaka med en tidsbegränsad anställning på svenska företag inom en viss tid. Jag kallar dem för våra Innovationspiloter för vi skall inte bara skapa de bästa forskarna, vi skall också lära känna världens bästa forskare samt ta del av hur de tänker och resonerar i hela världen. Våra forskare skall vara naturliga samtalspartner, vänner etc. med dessa forskare över hela världen. Hur de arbetar och närmar sig olika problem skall vi analysera och ta hem till Sverige. Vi skall sedan fundera över metoder, processer och analysera hur vi skall arbeta och kommersialisera vårt arbete via svenska företag. Det skall vara en del av vårt nya innovationsarbete. Vi skall satsa på innovation och entreprenörskap i skolor i Sverige, men en del av vår strategi och program bör även vara sända ut innovations(strids)piloter över hela världen. 12

3 Hur fångar man bäst upp idéer och avgör vad som är kommersiellt? Det är inte endast via universitet och institutioner som vi har blivit sämre på att skapa patentansökningar. Enligt PRV s siffror så kom det endast 2852 patentansökningar via svenska företag och innovatörer under 2006. Nedgången sedan 2002 fortsätter och ingen kan se något trendbrott. Varför har vi blivit sämre på att söka skydd? Globalisering innebär utlandsflytt av forsknings- och utvecklingsavdelningar, svenska företag klarar inte att stå ensamma utan blir uppköpta och staten har minskat på anslagen för forskning och utveckling är några av orsakerna säger man. Jag är säker på att allt detta stämmer men det har inget att göra med vårt innovationsarbete via små företag och enskilda innovatörer. För att öka takten inom innovation som kan skyddas så måste vi börja fokusera oss på småföretag i hela Sverige och vilka lösningar som passar bäst för att lösa denna uppgift. 3.2 Tänk småskaligt först, fokus på behovsstyrd organisationsutveckling. Vi måste samordna våra resurser från botten och upp, tänk småskaligt först, börja lokalt i varje stad och varje kommun. Skall vi utveckla något så måste vi se på behoven. Fokusera på nätverk, klustersamarbeten och samordning av dessa resurser i varje stad och kommun. Kommunicera mer med alla Näringslivschefer i alla kommuner och analysera vilka parter har en fungerande verksamhet? Var i landet brister man? Ta in reflektioner från målgrupper i alla kommuner. Ta hjälp av Företagarna, Svensk Näringsliv och andra intressenter. Vad kan man förbättra? Hur säkerställer man att man har rätt rådgivare i främsta ledet av innovationsprocessen, d.v.s. de som skall träffa innovatörer och entreprenörer varje dag? Hur ser vi till att de har en bra "verktygslåda" av resurser och kunskap, för att tillfredställa behoven ute i fält? Vilka kunskaper saknas ofta hos innovatörer och entreprenörer, vad känner uppfinnare och entreprenörer är trösklar för att gå vidare? Vad måste vill tillföra? Tänk småskaligt först, säger man från Europakommissionen. Hur skall vi göra då om vi skall tänka småskaligt och samtidigt fånga upp alla bra idéer i Sverige? Hur tänker vi småskaligt? Måste vi inte tänka stort och smått samtidigt, skapa något lite större och mer samordnat för att på ett bättre sätt nå ut till alla små i hela Sverige? Hur kan vi tillsammans skapa en direkt (eller kanske indirekt) länk mellan Näringsminister och Innovatören? Vi pratar inte om ett nytt ministerstyre som letar sig ut i kommunen, utan om samordning av kunskap och resurser för att skapa en Innovationsfabrik. Hur kan vi se till att vi har en geografisk närhet mellan våra innovatörer och statliga Innovationsrådgivare? Se till att vi är bäst i världen med att registrera och skydda alla bra idéer som innovatörer kommer fram till i Sverige. Hur kan vi samordna resurser och i princip försöka placera en rådgivare inom innovation och entreprenörskap i alla kommuner över hela Sverige, nära småföretagen och innovatörerna? Jag vill klara av detta men inte belasta kommuner och deras budget av två skäl; Kunskap och kompetens om entreprenörskap, småföretagande och innovationer varierar kraftigt från kommun till kommun. Kommuner prioriterar (som sig bör) vård, omsorg, skola och lokal infrastruktur. Strategier kring företagande skall skapas i Regeringskansliet, sedan skall vi hitta rätt form att implementera dessa fullt ut i alla kommuner oberoende av Kommunstyrelse. Jag satt och bläddrade igenom några tidningar och fann en artikel i EYE, nr 6, som kallades Riskmedvetenhet ökar effektivitet och det var en slags case study av Sandvik. Artikeln handlade om hur Sandvik hade infört ett koncerngemensamt verktyg för riskhantering. Även om inte detta handlade direkt om innovationssystem så fastnade jag för rubriken, Riskmedventenhet ökade 13

effektivitet. Detta är precis en sådan profil jag personligen tror våra framtida innovationsrådgivare behöver, vilket jag också tror många har idag. Vi måste fånga upp idéer på fältet, men vi måste också hjälpa till med att gå vidare med rätt idé samt ge rätt råd för att skydda den. Som många upptäcker så är inte patent allt här i världen, det finns ibland bättre vägar att gå. Computer Sweden skrev nyligen en artikel om företaget Formpipe kallad Smakar mer än det kostar 15. Vet inte om Lars Danielsson fick till det i rubriken för han ville nog skriva att det kostar mer än det smakar. Artikeln handlar om mjukvarupatentet i Europa. Företaget Formpipe känner att patent är fel väg för dem i Europa och kanske har de rätt. Rådet från Formpipe var att strunta i att söka patentskydd på mjukvara och i stället satsa på försäljning och utveckling. Hantering av patent kostar för mycket och tar för mycket tid. Jag är själv inte säker på att mjukvarupatent är fel, men definition och nyhetsvärde måste klart specificeras i direktiven för ett patent. Fördelen med att skydda en idé, inte bara en färdig produkt kan vara många. Speciellt när man inte är klart med sin kommersialiseringsfas. 3.3 Mer fokus på lokal rådgivning och sk såddfinansiering. Vi måste få ut kunskapen om risker och möjligheter tidigt. Om och om igen säger jag att vi måste kunna bygga upp ett nätverk av rådgivare som kan nå ända ut till alla småföretag och enskilda innovatörer, inte vänta på att de skall köra till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Vem skall samordna detta om inte Regeringskansliet? Vi måste börja samordna våra resurser, och det nu för vi hållet på att tappa mark. Utmaningen för oss i framtiden är att skapa en fabrik av idéer som kan kommersialiseras och för att göra detta måste vi ha bästa möjliga system och regelverk för att underlätta detta arbete. Det är viktigt för Sverige att vi ligger i framkant av forskning och utveckling, inte bara idag utan även i framtiden. Den tekniska förnyelsen pågår ständigt och vi kommer aldrig att kunna konkurrera som ett prisvärt alternativ för etablering när det gäller löner och andra kostnader. Vi måste konkurrera med vår erfarenhet och kunskap, samt skydda den kunskap och idéer som vi tillsammans kan utvecklas till nya spännande företag. Den viktigaste investeringen är ofta den första, de pengar man lyckats skapa för att få sin idé på fötter. Det är mycket svårt för enskilda innovatörer eller små företag att hitta riskvilligt kapital för oprövade idéer. Såddfinansiering borde skapas för att ge till enskilda innovatörer och entreprenörer för att finansiera utveckling av tekniska produktidéer som bedöms ha potential och möjlighet att bli kommersiellt betydelsefulla och framgångsrika. Utmaningen är alltså att hitta rätt idéer, hitta många av dem och hjälpa dem igång tidigt. 3.4 Innovationskreditiv, system för såddfinansiering och rättshjälp. Vi skall självklart använda de resurser vi redan har på plats vad jag syftar till att skapa ett regelverk (rutin), som gör det lätt att skydda en idé och hävda en idé internationellt. Det handlar om ett kretslopp av statligt riskkapital. Jag vill hävda, och många med mig att en ny svensk ekonomi, eller en generellt stark ekonomi i Europa skapas från botten. Små företag konsumerar lokalt och rekryterar lokalt, vi kan tillsammans skapa en oerhört intressant dynamisk ekonomisk effekt genom en aggressiv innovationssatsning. Jag är inte heller ute efter att rubba eller hindra en väl fungerande marknad. Alla de som vill erbjuda sina tjänster inom rådgivning/konsultation av patent eller andra intellektuella tillgångar 15 Computer Sweden, nr 2, januari 2007, sid 10-11. 14

skall självklart göra det på en konkurrensutsatt marknad. Vad jag vill skapa är ett system, till vilka alla rådgivare kan anmäla sig, för att kunna skapa nya patent skapat av småföretagare och enskilda innovatörer. Vi pratar inte om ett rabattsystem för stora företag som redan har tillgångar och de rådgivare som inte vill anmäla sig av ekonomiska eller andra skäl behöver alltså inte men systemet skall självklart vara öppet och tillgängligt för alla. Vi är ute efter att skapa ett system som hjälper småföretag kapitalisera idéer och upptäckter snabbt. Dessa människor har inte finansiella medel men har en bra idé och det är vårt gemensamma ansvar för framtiden att se till att skydda det och förädla det så snabbt och bra som vi bara kan. Vad de behöver är snabb och bra såddfinansiering. Min tanke om Innovationskreditiv kommer från att bygga ett hus och de kreditiv vi öppnar på banken för att steg-för-steg bygga vårt nya hus, i detta fall en Innovationsfabrik. Om idén eller upptäckten håller en första granskning av vår lokala rådgivare, samt kanske en regional grupp, så kan man skapa ett Innovationskreditiv. Det finns då begränsade medel för att börja formalisera arbetet genom bolagsbildningar och patentansökningar. Detta skall göras av externa rådgivare som har anmält sig till systemet. Precis som med hus så är det inte banken som bygger själva huset, utan man gör så mycket man kan själv för att hålla nere kostnaderna, resterande läggs ut på externa entreprenörer som kan sitt specialområde, t.ex. grund, snickeri, takläggning, el etc. På samma sätt skall innovatören kunna gå vidare med sin idé. Det finns liknande lösningar med olika namn men ett enklare system med mer fokus på såddfinansiering är vad jag tror är viktigt. Då staten finansiera denna volymhantering av idéer så skall detta också påverka priset för konsulttimmar för de konsulter som vill ansluta sig till systemet. Om man som rådgivare vill vara med så skall man kvalificera sig samt acceptera en viss prisnivå och en maximal gräns för hur många timmar man kan lägga på ett visst ärende. Det skulle kunna påminna lite om Rättshjälpssystemet för privatpersoner där man sätter en ribba på 100 arbetstimmar och detta är kanske en bra nivå även för denna typ av konsultation. Staten kan via systemet finansiera alla registreringskostnader och sedan finansiera upp till 100 konsulttimmar. 3.5 Öronmärk 1 miljard för Innovationskreditiv, såddfinansiering. När någon säger att vi skall satsa 1 miljard på något så händer ofta inget. Säga vad man vill om amerikansk politik men i USA satsar man t.ex. 8-10 miljarder kronor per år på innovationer från småföretagare och innovatörer via sitt program Small Business Innovation Program 16. Tittar man närmare på USA och deras program så set man att dessa 10 miljarder också främst satsas på såddfinansiering. Skulle vi räkna om detta till svenskt förhållande så handlar det om ca 300-400 miljoner kronor per år men USA har gjort detta sedan 1983 så vi ligger redan 24 år efter 17. K O S T N A D E R P E N G A R E x it fö r S ta ten s o m D å s ä k e rs t ä lle r s in a e g n a k o s tn ad e r S ta rt p å m a rk n a d e n M a rk n a d s fö rin g R e k try te rin g N y a lo k a le r P ro d u k tio n 15 E x p a n s io n p å m a rk n a d e n N y re k ry te rin g Å te rin v e s te rin g a r N y a p a te n t/n y tt k re ts lo p p F o rm a lis e rin g b o la g A n s ö k n in g a v s k y d d H itta n y c k e lp e rs o n e r 16 www.sba.gov/sbir 17 Hemsida Id é n fö dovan s! H itta e v e n tu e lla p a rtn e r data är hämtat från William Kingston, Making Patents Useful to Small Firms, Sweet & Maxwell T ID Ltd & Contributors, sida 372, nr 4 2004.

Sverige producerar ca 2500-3000 patentansökningar per år (2582 under 2006), varav jag själv bedömer ca 300-400 kommer från sk SME (små till medelstora företag), d.v.s. 10-15 %. Jag skulle vilja se minst lika många nya ansökningar, helst mycket fler bara från småföretag som kan leda till minst 1000 inkomstbringande patent per år. USA har t.ex. via sin satsning på SME lyckats skapa 42 000 patent och i dagsläget så skapar deras program Small Business Innovation program ca 200 patent i veckan, 200 nya patent varje vecka! Det är dags att vi visar initiativ och skapar ett nytt innovationsprogram i Sverige som skapar minst 1000 nya patent från småföretagare varje år. Jag tror vi tillsammans kan skapa minst 50 arbetstillfällen per framgångsrikt patent och allt sammantaget skapa minst 20 000, men kanske upp till 50 000 arbetstillfällen från detta program per år. Jag menar inte att vi skall ge bort 1 miljard utan skapa ett system där vi hjälper till att söka patentskydd, få igång idéer via egen produktion eller licensiering samt sedan använda patentet som säkerhet för att kunna få tillbaka Statens kostnader för dessa ansökningar. Det handlar delvis om statligt riskkapital, ett högrisklån men det är inte ett bidrag. Staten tar rätten till patent som säkerhet för ett nytt Innovationskreditiv. Syftet är att finansiera och hjälpa till med att komma igång samt slutföra processen med att registrera och skydda, kanske även hjälp med förädling av patentet, vilket innebär ett slutförande av ett licensavtal eller färdigställande av en produkt. När Staten fått sina kostnader säkrade så skall patentet med automatik övergå tillbaka till innovatörer. När man går in i projekt regleras allt via avtal. Precis som när man bygger hus gör man en kalkyl, därefter söker man kredit hos banken, vad jag söker är ett system där man gör liknande dokument men för en idé eller upptäckt. Jag tror själv att ALMI kan vara verket att administrera detta. Alla idéer är inte bra, därför har jag lärt mig genom att läsa en del material från professor William Kingston, Trinity College i Irland. Han har lärt mig att det framförallt finns tre typer av patent, kommersiella patent samt två typer av ej kommersiella patent, sk fåfängepatent (kanske en uppfinnare eller forskare som i ren fåfänga vill skydda en upptäckt utan att egentligen förstått kommersiell eller praktisk funktionen) eller teknisk svaga patent som man lätt kan gå förbi genom en annorlunda teknisk lösning 18 eller kanske lite annorlunda formuleringar i patentets tekniska syften, ett sk patent claim. 3.6 Rätt kunskap lokalt, samt ett snabbt och smidigt system. Vi måste samordna våra resurser från botten och upp genom en behovsstyrd organisationsutveckling. Vi måste tänka småskaligt först, börja arbeta lokalt i varje stad och varje kommun. Jag repeterar mig men utmaningen för de som leder ett Innovationsprogram, när de godkänner sk Innovationskreditiv, blir därför att identifiera de kommersiella gångbara och tillämpliga patenten och snabbt hjälpa dessa vidare på vägen. Det handlar om att kunna teknik, ekonomi och juridik samt ha ett system för omvärldsbevakning. Det räcker inte heller med att ansöka och sedan få ett patentskydd, det är inte värt mycket innan det blivit fastställt i domstol att det faktisk är en upptäckt eller lösning som har ett patentskydd. När det gäller internationella affärer och marknader så är alltid den amerikanske marknaden måttstocken för om många skall lyckas globalt och vi måste hävda och skydda våra upptäckter och produkter i USA. 3.7 Entreprenörer gillar inte rutiner och regler. Om man inte tappar fokus från botten och upp, fokuserar sig på målgruppen och ser till att skapa ett snabbt och smidigt system så vinner man mycket. Man vinner mycket att inte titta för mycket på gamla rutiner och gamla system för statliga system har en förmåga att bli byråkratiska 18 W. Kingston, Making Patents Useful to Small Firms, Sweet & Maxwell Ltd & Contributors, nr 4 2004, sid 369-370. 16

monster som inte alls passar den målsättning man har med strategin. Skapa så många arbetstillfällen man kan, genom befintliga och nya bolag som växer genom internationella satsningar som kommer från svenskt intellektuellt kapital. Utmaning blir att skapa något snabbt, smidigt men med rimliga kontrollmekanismer. Målsättningen med att börja från botten, lokalt i varje stad hos varje innovatör och analysera; vilka hinder finns idag för att de skall kunna göra ett effektivare jobb? Vad sätter käppar i hjulen för er som innovatör och entreprenörer? Självklart vet vi en del om vad de verkligen behöver och det är kapital- och kompetensförsörjning. Erfarenheter från fältet säger att det är långt ifrån säkert att uppfinnare och entreprenörer alltid vet hur mycket resurser de behöver, och det är ganska ovanligt att de prioriterar rätt. Uppfinnare och forskare fastnar oftast i teknik, de behöver nästan alltid hjälp med att sälja. Entreprenörer gillar att bygga och växa, de gillar inte papper och myndigheter utan vill hitta genvägar att växa snabbare och få snabbare framåt. Detta leder inte alltid till framgång utan kan oftast bli senvägar eller orsaker att man inte lyckas. Dessa människor behöver inte bara kapital, råd tidigt utan även processledning från personer som har varit med förr och vet i vilken ordning man bör ta saker, samt var man kan hämta information och resurser till ett rimligt pris. Jag tror att ALMI kan vara en mycket viktig resurs att bygga vidare på för att lyckas med detta. 3.8 En del av innovationsprocessen är att sälja. En kollega beskrev detta kanske bra för mig. En uppfinnare kliver upp ur källaren efter några hårda års forskning och utveckling. Han lyfter fram sin makalösa manick och tror att hela världen skall köpa den eftersom den är så himla bra och efter några år har det blivit hans baby. Riskkapitalisten eller bankdirektören tittar då lite trött och säger vem är dina konkurrenter, hur mycket säljer du första året, vem säljer du till, vilka marginaler kommer du att kunna behålla? Uppfinnare blir besviken för han kan inte svaren och vet inte vem han skall vända sig till, många gånger rinner det ut i sanden. Viktig är därför att man har rätt rådgivare lokalt som kan skapa en inriktning på innovationsprocessen. Man siktar helt enkelt på en viss marknad, eller marknadssegment och lär sig inte bara produkten utan även marknaden. Vanligen måste man hålla koll på vad som i övrigt händer ute på marknaden, samt våga ändra inriktningen på sin innovationsprocess om så skulle behövas. Våga förhandla även när man inte har ett skydd. Våga försöka få samarbeten, även med potentiella konkurrenter. Söka licens eller distributionsavtal så att man snabbare når marknaden för det går fort där ute idag. Vad våra innovatörer och entreprenörer då behöver hjälp med är att etablera kontakt samt få avslut genom avtal eller försäljning. 3.9 ITPS påstår nyföretagande är skadlig för svensk ekonomi. Chefsekonomen Sandro Scocco och forskarkollegan Lars Fredrik Andersson på ITPS har nyligen presenterat en egen rapport 19 och debattartikel 20 där man påstår att nyföretaganden kan vara skadligt för svensk ekonomi och tillväxt. Frågan jag ställer mig är om Scocco/Andersson verklig gjort en upptäckt, att summan av nystartade och nedlagda företag är negativ för tillväxten? Jag är mycket tveksam till deras slutsatser för har Sverige, och många andra länder gjort helt fel som satsat så mycket på nyföretagande och entreprenörskap? Fokusering på antalet nya företag kan rent av vara skadlig för ekonomin, hävdar Scocco/Andersson, för den riskerar att dra ned tillväxten. De hävdar samtidigt att när de jämför med andra EU stater så står vi oss väl när det 19 ITPS rapport Företagsdynamik och tillväxt, en kartläggning och analys av företagsdynamik och arbetsproduktivitetstillväxt i Sverige. 20 DN debatt 2007-01-24, Satsningen på nyföretagande skadlig för svensk ekonomi. 17

gäller antalet småföretag, vi behöver inte fler. Scocco/Andersson slutsats är då; "nyföretagandet i Sverige lider inte av ett kvantitativt problem, utan möjligtvis utav ett kvalitativt". Det är önskvärt att produktiviteten i nyföretagandet stiger och att tillväxtpotentialen i nyföretagandet bättre tas till vara". Jag håller med Scocco/Andersson med att man alltid kan bli bättre på vad man gör så det är aldrig fel med fler kvalitativa mål, dåligt formulerade mål utan uppföljning samt oklart ledarskap är aldrig bra. Stefan Fölster på Svenskt Näringsliv har redan kommenterat Scocco/Andersson artikel i DN och påvisar allvarliga brister i hur Scocco/Andersson beräknar sina slutsatser. Som exempel visar Fölster att Scocco, som tidigare var direktör på AMS, använder varselstatistiken från AMS för att mäta hur många jobb som försvinner från Sverige. AMS uppskattar då att ca 2 000 jobb försvunnit från Sverige under 2006 vilket Svenskt Näringsliv anser vara helt fel. Svensk Näringsliv har genomfört en egen enkätundersökning hos 5000 st. företag och deras uppskattning är snarare att 24 000 jobb per år, försvunnit från Sverige till utlandet de senaste fem åren. Frågan vi kan ställa oss, vad känns som mest troligt, 2000 st. eller 24000 st. och vilka företag är det som tappar dessa jobb? Scocco menar att det är bättre att satsa på befintliga företag, som är mer produktiva och effektiva. Menar han att vi skall tvinga gamla industriföretag att stanna i Sverige och montera dyra kylskåp som ingen kan eller vill köpa? Varför har man då tappat så många jobb till utlandet de senaste 10 åren, vad har hänt med dessa jobb? Varför har vi något som kallas Outsourcing och Multi Sourcing och vem behöver dessa underleverantörer om jobben är kvar? Scocco/Andersson anser att det finns en överdriven fokusering inom näringslivspolitiken på nyföretagandet som i sin helhet bör undvikas för över 90 procent av produktivitetsutvecklingen sker i redan etablerade företag. Jag tror många anser att man kanske inte i helt nya företag funderar så mycket på produktivsutveckling utan försöker se till att företaget kommer upp på fötter och att resultaträkningen är i balans. Nya företag skall alltså både vara effektiva och lönsamma från dag ett, annars är det inget att ha, om vi skall tolka Scocco/Andersson. Fölster pekar på faran med att statliga myndigheter som ITPS producerar rapporter som kanske mer känns som politiska debattinlägg än objektiva rapporter. Själv tycker jag nog att Fölster har en bra poäng och vi får nog se upp med att inte politiska partier kidnappar myndigheter för egna politiska inlägg, vem minns inte AMS debatten och jobb och statistik de senaste åren. Vi skall inte oroa oss för att satsa på nya företag som startar lokalt runt om i Sverige för det finns redan idag många säkerhetsmekanismer. Små företag växer lokalt. De rekryterar lokalt, de hyr lokaler lokalt, de köper in lokalt och konsumerar det mesta lokalt. När Staten sedan satsar i sk såddfinansiering genom t.ex. Innovationskreditiv så kan de behålla patentansökningar eller klara patentregistreringar som säkerheten tills deras kostnader är säkrade. Innovatören ser att kostnaderna blir betalda, precis som ett hus eller andra tillgångar. Jag tror det skulle skapa en oerhörd dynamik och vi måste börja tänka småskaligt. Vi behöver småföretag, vi behöver innovatörer och uppfinnare som ger oss bra idéer som vi senare kan kapitalisera och förädla genom produktion och handel. 3.10 Samordning av våra resurser. Vi har redan idag massor av bra rådgivare i Sverige, både hos ALMI samt på landets alla näringslivskontor. Vi har också många andra rådgivare inom Nutek, Vinnova och många andra, en del statliga, en del privata och en del frivilliga. Skall vi försöka tänka småskaligt så handlar det 18

om hur vi skall möta alla småföretagare lokalt, runt om i landets alla kommuner och jag tror inte vi kan förvänta oss att alla kommuner kan bygga upp denna kompetens lokalt. Jag vill gärna se ett system som snabbt fångar upp alla bra idéer lokalt, samt utbildar fler att tänka innovation och entreprenörskap. Frågan är hur vi gör det småskaligt, nära alla våra befintliga småföretagare och även kostnadseffektivt. Vi måste samordna resurser bättre, det är för mycket spridning idag och vi måste bli effektivare på att fånga upp, registrera, skydda och försvara intellektuella tillgångar. Skapa en Innovationsfabrik med spridning ut i alla Sveriges kommuner. Nu kanske många anser att detta är ALMI s uppdrag och de har kanske rätt. Kanske borde ALMI göra en omgruppering och analysera om man kan skapa en mer distansorganisation ute i landets alla kommuner. Kanske är det bäst att en del av vad man gör på ALMI idag flyttas till en annan organisation och att ALMI fokuserar på andra delar av företagandet. Jag tror personligen vi måste samordna innovationsrådgivning, och vi måste hitta ett bättre sätt att komma ut i landet, ut till våra småföretag och innovatörer. Kanske skall vi skapa en ny myndighet under Näringsdepartementet som endast fokuserar sig på Innovation, inget annat. Kanske upplever Utbildningsdepartementet att detta är deras område men viktigast av allt är att något händer. Nu gäller fokus och viktigast för mig är dock innovation via småföretag och enskilda innovatörer. Frågan är vem som skulle leda och samordna detta bäst? Jag tror det måste finnas en organisatorisk länk mellan Näringsdepartementet och innovatören och undrar då om inte ALMI med en vidare fokus på Innovation kunde vara rätt modell. När det gäller kompetensutveckling av rådgivare, kunskapsutbyte etc. så skall det finnas tät kontakt mellan Näringsdepartementet och alla Innovationsrådgivare. Gott om lokal och global omvärldsbevakning, från botten och upp samt toppen och ned. Vi måste se till att har rätt rådgivare i organisationen, inte jurister allena utan människor med kunskap, praktisk erfarenhet som både kan göra vissa tekniska bedömningar, praktiska formella samt även kommersiella marknadsbedömningar av idéer. En kombination av affärsmentorer och innovationsrådgivarna, som även har en mycket viktig uppgift att förse Näringsdepartementet med rätt kunskap från fältet, samt hjälpa departementet att förmedla och implementera strategier hela vägen ut på fältet. 3.11 En kort tid av hårda nypor Det finns idag ganska många intressenter till entreprenörskap via innovation som olika uppfinnarföreningar, näringslivssammanslutningar, myndigheter och statliga organisationer som Nutek, Vinnova samt statliga företag som ALMI och Innovationsbron, och deras finansierade bolag. För att bli bäst i världen på innovation så måste man också bli duktig på att registrera, skydda och kommersialisera alla bra idéer som innovatörer och entreprenörer kommer fram till i TOTALT 1700-1800 ANSTÄLLDA TOTALT C:A 10 MILJARDER I RESURSER ALMI NUTEK VINNOVA INNOVATIONSBRON ÖVRIGA 19 ALMI NUTEK VINNOVA INNOVATIONSBRON ÖVRIGA

Sverige. Vad är då skillnaden mellan ALMI, Nutek samt Innovationsbron och Vinnova? Skall man tro det de skriver om sig själva, för jag har inte personlig erfarenhet av alla, så har Innovationsbron och Vinnova mer fokus på innovation och såddfinansiering. ALMI och Nutek har bredare verksamhetsområden och bredare målgrupper. Frågar är dock för mig om inte alla gemensamt borde satsa på innovation och entreprenörskap i en samordnad enhet? Måste vi ha vi så många olika organisationer, företag och myndigheter som har i princip samma fokus? Det verkar vara ganska många offentliga aktörer som redan sysslar med kundfinansiering och jag tror att man bör fundera över om man borde renodla denna organisation och aktörer. Jag förstår att detta inte är en lätt och man kan mycket lätt hamna i en defensiv debatt där personer bevakar sina positioner och särintressen. Personligen anser jag att ALMI fungerar mycket bra i Stockholm och säkert lika bra på många andra ställen i Sverige. Jag vet att det finns många bra samarbeten mellan ALMI, Innovationsbron, Vinnova etc. men jag funderar över behovet kring att målgruppen kring "forskningsnära miljöer" skulle skilja sig märkvärt mot vanliga målgruppen, d.v.s. små företag och innovatörer i hela Sverige. Varför ser vi ett starkt behov att ha en särskild "instans" för t.ex. finansieringslösningar av innovationsprocesser via forskare? Har de så unika behov? Tittar man på marknaden och talar med företagare så verkar det som Vinnova i mångt och mycket har halkat alltmer ner i diket av kundfinansiering. En del kunder har givetvis fått mycket god hjälp via en Vinnova-finansiering. Kanske bra för de kanske fick avslag från ALMI, en bank eller riskkapitalist. Jag tror dock att Vinnova avslår de flesta som sedan går vidare till aktörer som ALMI och vad är det som gör att Vinnova skall vara en första instans, ALMI en andra? Jag tycker inte systemet fungerar som det var tänkt och jag tror därför mer på ett nytt starkt ledarskap som samordnar våra resurser och funktioner för att skapa ett effektivare och flexiblare system för att skapa fler företag via fler innovation som kan skyddas och kommersialiseras. Jag förstår att detta inte blir lätt idag men där det finns svårigheter finns det pengar och här kunde vi skapa mycket bättre resultat genom hårt arbete och fokuserad energi. Vi har nära på 2000 människor i dessa organisationer och företag, som har mer än 10 miljarder i finansiella resurser, men ändå är vi inte nöjda. Sverige avsätter redan idag 10 miljarder för denna typ av näringslivsutveckling, och utan att hunnit kontrollera så tror jag vi står oss väl i en europeisk jämförelse. Jag ser gärna mer pengar men jag tror att vi måste få en synlig och aktiv ägare, d.v.s. Staten som ställer sig frågorna; Vad är färdriktningen? Vad vill vi uppnå? Hur når vi målen? Hur samordnar jag bäst mina enheter? Detta är frågor Statens representanter måste börja ställa sig, för jag anser att problemet är samordning. De måste också förmedla deras egna budskap och där menar jag att de är för passiva, kanske pga okunskap. Alla som inte har direkt erfarenhet, kan dock läsa i media att inaktiva ägare skapar ibland enorma problem genom dålig verksamhetstyrning och resursslöseri. Kanske lider vi brist på ledarkunskap och förmåga inom vårt innovationsarbete? För att fånga upp alla bra idéer så måste vi ha mer rådgivare som har en bra riskmedvetenhet, samt viss kunskap hur man går vidare i innovationsprocesserna. ALMI är idag klart störst med flest anställda och de största resurserna. Totalt kostar det en knapp miljard att driva dessa statliga entreprenörsorganisationer. Ingen kan dock säga att vi inte är innovativa och att vi inte har en näringslivsfokus. Det har vi i Sverige men jag är inte säker på att vi just nu har bästa systemet, samt organisationen för att fånga upp alla bra idéer samt se till att de kommer ut på marknaden. Om jag har en bra idé, så har jag inte en bara en källa att gå till, jag har massor med källor av kunskap och kompetens inom entreprenörskap, småföretagande och innovationer. Detta är givetvis bra men kvalitén varierar kraftigt också från 20