Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap

Relevanta dokument
Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare

Planera och organisera för Läslyftet 2015/16

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Planera och organisera för Läslyftet

LÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Handledarutbildning. Högskolan Dalarna 22 maj 2018

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Regional nätverksträff

Planerade moduler för höstterminen 2015

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Vad händer framöver? Aktuellt från Skolverket. Språkdagen Göteborgs universitet 5 april 2017 Ildico Hellman

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord:


Specialpedagogik för lärande

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

På goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Barn- och ungdomsförvaltningen

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Att leda kollegialt lärande

Skolans digitalisering styrdokumentsändringar SETT Syd 2018

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Grundsärskolan är till för ditt barn

Moduler LÄSLYFTET I SKOLAN

Grundsärskolan. Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Anna Löfström Undervisningsråd För- och grundskoleenheten

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, februari

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

Grundsärskolan är till för ditt barn

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Delredovisning av uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling - Läslyftet Dnr U2013/7215/S

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Timplan för kommunala grundskolor och grundsärskolan i Värmdö kommun

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019

ÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Digital kompetens i läroplanerna

Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2017

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

Wifi: CLARION CONNECT

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2018

Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16

Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

Läslyftet Örebro kommun

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

Svensk författningssamling

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Handledarutbildning MaNT

Grundsärskolan är till för ditt barn

Läget för lärarlegitimationer 2014

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Hösten 2019

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD)

Redovisning av uppdrag om att ta fram en stadieindelad timplan för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (U2017/01874/S) (2 bilagor)

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

VALINFORMATION NATURVETENSKAPS- PROGRAMMET 19 / 20

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Verksamhetsrapport Valla skola

Språk-, läs- och skrivutveckling

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

Uppföljning introduktionsprogrammen

Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola

Efterled som används i examensbevisen

Examensbeskrivning Diarienummer MIUN 2011/986

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Transkript:

Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande modulkunskap

Syfte Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen

Lärares lärande Uppmärksamma sin egen undervisning Reflektera mer över undervisningsbeslut Få en bredare uppsättning metoder och förhållningssätt

Fortbildningsmodellen Kollegialt lärande med stöd av - material på Läs- och skrivportalen - handledare - arbetsgång anpassad till materialet - modulerna

Moduler Det finns ett antal moduler tillgängliga på Läs- och skrivportalen och fler tas fram under kommande år Modulerna har olika fokus och riktar sig till olika målgrupper En modul består av åtta delar 1 2 3 4 5 6 7 8

Tidsåtgång En skola som deltar i satsningen med statsbidrag genomgår två moduler per läsår: 1 2 3 4 5 6 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 Hösttermin Vårtermin En skola som ej beviljats statsbidrag eller som valt att organisera arbetet på egen hand kan välja att arbeta med en eller två moduler under ett läsår.

Vem gör vad i Läslyftet? Regeringen ger Skolverket uppdrag Lärare reflekterar och utvecklar Handledare utmanar Skolverket erbjuder och villkorar eventuellt statsbidrag Huvudman ansvarar lokalt Rektor möjliggör

Utgångspunkter - innehåll Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar Läs- och skrivutveckling är en del av utvecklingen av ämnesspecifika förmågor Undervisningen behöver ge stöd för läsandet och skrivande av olika typer av ämnesspecifika texter Undervisningen behöver anpassas till och utmana alla elever Skolbiblioteken har en viktig roll

Genomgående perspektiv Flerspråkighet/andraspråkslärande Demokrati/jämställdhet/värdegrund Specialpedagogiskt perspektiv/läs- och skrivsvårigheter Digitalisering/multimodalitet Intresse/motivation Bedömning

Läslyftet 2015-2018 2015/16 Den obligatoriska skolan Förskoleklass 2016/17 Den obligatoriska skolan Förskoleklass Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan 2017/18 Den obligatoriska skolan Förskoleklass Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Förskolan Förskolan

Vilka moduler har valts? Procent Antal Kritiskt textarbete, F-åk 6 1,8% 10 Stimulera läsintresse, F-åk 9 2,4% 13 Läsa och skriva i alla ämnen, åk 1-3 8,1% 44 Samtal om text, åk 1-9 58,4% 319 Tolka och skriva text i skolans alla ämnen, åk 1-9 26,6% 145 Främja elevers lärande i NO, åk 4-9 0,2% 1 Främja elevers lärande i SO, åk 4-9 0,7% 4 Lässtrategier för sakprosa, åk 4-9 1,5% 8 Strukturerad läs- och skrivundervisning, grundsärskolan, åk 1-9 0,4% 2 Svarande 546 Inget svar 265

Exempel på lokal organisation (förskolan) Förskollärare Förskollärare, barnskötare Förskollärare förskoleklass och förskollärare förskolan

Exempel på lokal organisation (obligatoriska skolan) Lärare åk 1-9 (alla ämnen) Lärare och förskollärare F- åk. 9 (alla ämnen) Lärare och förskollärare F- åk. 1 Arbetslag åk 1-3 (lärare i svenska, SO, NO, idrott etc.) Arbetslag åk 4-6 (lärare i svenska, SO,NO, idrott, slöjd etc.) Arbetslag åk 7-9 (lärare i svenska, SO, NO, idrott, tyska, hk, slöjd etc.) Ämneslag med lärare i svenska/sva Ämneslag med lärare i SO Ämneslag med lärare i NO

Exempel på lokal organisation (obligatoriska skolan) Ämneslag med lärare i praktisk-estetiska ämnen Ämneslag med lärare i språkämnen (engelska och moderna språk) Ämneslag med lärare i matematik Lärare i grundsärskolan Lärare tillsammans med personal i skolbibliotek Lärare i sameskolan Lärare i specialskolan Modersmålslärare

Exempel på lokal organisation (gy) Ämneslag med lärare i svenska/svenska som andraspråk Ämneslag med lärare i filosofi, psykologi och religion Ämneslag med lärare i biologi och naturkunskap Arbetslag på högskoleförberedande program (lärare i svenska, idrott, historia, kemi etc.) Arbetslag på yrkesförberedande program (lärare i plåtslageri, måleri, engelska och svenska etc.) Arbetslag på ekonomprogrammet (lärare i företagsekonomi, marknadsföring, svenska, religionskunskap etc.) Svensk- och samhällskunskapslärare tillsammans med personal i skolbibliotek Yrkeslärare Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Exempel på lokal organisation (gy) Språkintroduktion gy Gymnasiesärskolan Yrkesintroduktion

Arbete med texter i modulerna Utgå i diskussionen från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa, se eller lyssna på någon sekvens igen. Vilka utmaningar ser du med den här texten och/eller samtalet om den? Finns det frågor du skulle vilja lyfta särskilt i en tänkt lärargrupp? Om handledarens roll är att utmana på vilket sätt skulle du kunna utmana i diskussionen? Diskutera i grupper ca 15 min. Sedan delar vi tankar i storgrupp.

Diskussionsfrågor Så här ser de bifogade diskussionsfrågorna ut: - Vilka kriterier belyses i artikeln? - Vilken funktion fyller kriterierna? - Var det några särskilda kriterier som väckte nya funderingar? - Hur kan ni använda läsbarhetsindex (LIX)? - På vilket sätt kan ni samarbeta med skolbiblioteket runt kriterier för textval? För- och nackdelar med att använda befintliga frågor? Diskutera i grupp hur ni tänker kring detta.

Vad tar du med dig om modularbetet? http://padlet.com/katarina1/modul