Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Disposition av föreläsning Socionomer inom äldreomsorgen Gerontologi och socionomutbildningen Demografiska situationen Döden Familj och vänner Omsorgs- och vårdbehov Omsorgsbegreppet Ålderism
Socionomer inom äldreomsorgen Vad gör socionomer inom äldreomsorgen? Biståndshandläggare Enhetschefer andra tjänstemannapositioner inom kommun, till exempel anhörigstöd
Biståndshandläggare och enhetschef Fyra aspekter som styr biståndshandläggarens arbete: Lagstiftning Rollen som offentlig tjänsteman Att konstruera en klient/brukare Förväntningar från omgivningen
Social dokumentation inom äldreomsorgen Social dokumentation syftar till att upprätthålla rättsäkerheten för brukarna samt att möjliggöra en god omsorg. Dokumentation används för: Planering av insatser Handläggning av ärendet Genomförandet Uppföljning.
Social dokumentation Den sociala dokumentationen ska bidra till och upprätthålla de mål omsorgen har. Kärnvärden i äldreomsorgen utifrån Värdighetsutredningen (SOU 2008:51) är värdigt liv och välbefinnande. Värdigt liv: Integritet (privatliv och kroppslig integritet) Möjlighet att upprätthålla självbestämmande Individanpassning och delaktighet i beslut och insatser Insatser av god kvalitet Ett gott bemötande
Socialt arbete med äldre Vad är socialt arbete med äldre? Gerontological social work
Socialt arbete med äldre Gerontological social work is a professionally responsible intervention to (1) enhance the developmental, problem solving, and coping capacities of older people and their families; (2) promote the effective and humane operating of systems that provide resources and services to older poeple and their families; (3) link older people with systems that provide them with resources and opportunities; and (4) contribute to the development and improvement of policies that support persons throughout the lifespan.
Socialt arbete med äldre Se människan! känslor som uttrycks och sedan blir erkända av en betrodd lyssnare avtar i intensitet. Om de däremot ignoreras eller förnekas tilltar de i styrka. (Feil 1994, s.14)
Socialt arbete med äldre Existentiella tankar handlar om livet och döden, det meningsfulla och meningslösa. Det existentiella samtalet utgår från en jag-du-relation. Med utgångspunkt i den andres unika individualitet bemöter jag henne inte som jag själv skulle vilja bli behandlad utan som hon själv vill bli bemött.
Makt i omsorg Asymmetrisk relation Omsorgsgivaren har ansvar för relationen Omsorg förutsätter att människor tar ansvar för varandra, kollektivt genom välfärdspolitik och individuellt i relationer och situationer Omsorgens väsen: konflikt och balansgång mellan ansvar och respekt Omsorg - omsorgshandlingar
Ageism - ålderism Ålderism kan betraktas som en process av systematisk stereotypisering och diskriminering av människor för att de är gamla, precis som rasism och sexism innebär detta utifrån hudfärg och kön. Gamla människor kategoriseras som senila, rigida i tanken och till sättet, med gammaldags färdigheter och moral Ålderism gör att yngre generationer kan se/förstå äldre människor som annorlunda jämfört med dem själva och därigenom upphöra att betrakta äldre som människor. (Butler 1975 :35, min översättning)
Ålderism Utgörs av negativa attityder och känslor Kommer till uttryck genom alltifrån nedsättande tankar, kommentarer, diskriminering och vanvård. Ålderism bör ses som en kulturell fråga.
Ålderism Ointresse för äldre och äldres villkor går att hänföra till en kulturell ålderism Även barns rättigheter kan diskuteras utifrån ålderism. Begränsad lagstiftning mot åldersdiskriminering
Socialt arbete med äldre Äldreomsorgen har gått från ett medicinskt perspektiv till ett socialt perspektiv på åldrandet men på senare år återgått till ett fokus på de medicinska aspekterna. Äldreomsorgens fungerar förhållandevis väl när det gäller omvårdnad, men sämre när det gäller de sociala aspekterna Äldre är överlag nöjda med omsorgen, men saknar aktiviteter och social samvaro.
Socialt arbete med äldre Äldreomsorg består huvudsakligen av hemtjänst och särskilt boende Hemtjänst är omsorg i hemmet som hjälper individen att klara vardagen Särskilt boende (äldreboende) är en boendeform för de som inte längre klarar av att bo hemma. Man bor i egen lägenhet, men med närhet till andra i samma situation. Personal finns dygnet runt. En utmaning för personalen att upprätthålla ett fokus på individen och inte låta omsorgens rutiner styra.
Socialt arbete med äldre 70-75 % av all äldreomsorg utförs av anhöriga. Anhörigstöd har utvecklats underlätta och stödja anhöriga som ger omsorg om äldre och funktionshindrade Anhörigstödets fyra mål: - Ge individanpassat stöd utifrån upplevda behov. - öka möjligheten till omedelbart stöd och avlösning. - - stärka anhörigas situation. - synliggöra och sprida kunskap om anhörigas situation.
Socialt arbete med äldre Olika former av anhörigstöd Korttidsvård/korttidsboende som avlösningsplats Dagvård/verksamhet som avlösningsplats Avlösning i hemmet Enskilda samtal Anhörigcirkel/anhöriggrupp Anhörigcentral/träffpunkt för anhöriga Utbildning av anhörigvårdare Må bra-aktiviteter Frivilligcentraler Hälsoundersökningar för anhöriga mm
Socialt arbete med äldre Intresset för att arbeta med äldre är lågt Bristande gerontologisk kompetens bland socialarbetare Låg kvalitet på kurser/inga kurser om socialt arbete med äldre Bristande kompetens i lärarkåren Negativa attityder till äldre (ålderism) Minskade resurser i den offentliga omsorgen Stigmatiserat yrkesområde
Gerontologi och socionomutbildningen Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt orienterad Utbildning för framtiden
Gerontologi och socionomutbildningen Den demografiska situationen som en utmaning för socialt arbete
Demografisk situation Demografi är vetenskapen om befolkningens storlek, sammansättning och faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen.
Demografisk situation - äldres andel av befolkningen Medeltide n 1750 1900 1950 2010 2060 2-3 % 6 % 8 % 10 % 18,5 % 23-24 %
Demografisk situation - medellivslängd Kvinnor 1800 1900 1950 1981 2010 2060 38 53 74 80 83,4 86,9 Män 1800 1900 1950 1981 2010 2060 35 50 71 74 79,5 84,7
Demografisk situation förväntade levnadsår efter 65 år Kvinnor 1750 1850 1900 1950 2000 11 11 14 15 20 Män 1750 1850 1900 1950 2000 10 10 13 14 17
Demografisk situation de över 80 år Andel av befolkningen 2010 över 80 år 2040 5 % 8 %
Döden Döden är fortfarande den stora yttre faktorn i människans existens
Familj och vänner Mer än 20 % av de nyblivna pensionärerna har föräldrar eller svärföräldrar i livet. Ovanligt att flera generationer bor tillsammans i Sverige 85 % har minst ett barn inom 50 km 10 % har minst ett barn inom några km
Familj och vänner Vanligare med flera generationer i livet Familjenätverk har blivit starkare över tid Äldre i de nordiska länderna känner sig ensamma i mindre utsträckning än i andra länder i Europa
Omsorgs- och vårdbehov 65-74 år 115 000 med funktionshinder 75-84 år 200 000 med funktionshinder 50 % i gruppen 75-84 år behöver någon form av hjälp i hushållet. Klass har betydelse för funktionshinder under åldrandet
Omsorgs- och vårdbehov 40 % av kvinnor 75-84 år svårt att bära 5 kg 40 % kvinnor 75-84 år svårt att gå i trappor 22 % män 75-84 år har svårt att gå i trappor 30 % av arbetare 75-84 år svårt att ta kort promenad Kvinnliga tjänstemän 26 % svårt att ta en promenad Manliga tjänstemän 13 % har svårt att ta en promenad
Omsorgs- och vårdbehov Många har rörelsehinder få använder hjälpmedel