Kursprogram kursen ETE325 Linjär Algebra, 8 hp, vt 2016.

Relevanta dokument
Kursprogram kursen ETE325 Linjär Algebra, 8 hp, vt 2015.

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Matematiska institutionen Ulf Janfalk 29 augusti 2018

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Matematiska institutionen Ulf Janfalk 18 september 2014

Linjär algebra F1, Q1, W1. Kurslitteratur

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

Examination: En skriftlig tentamen den XX mars samt möjlighet till en omtentamen. Tider och lokaler meddelas senare.

Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002.

TMV166 Linjär algebra för M, vt 2016

Linjär algebra och geometri I

Linjär algebra och geometri 1

Linjär algebra och geometri 1

SF1624 Algebra och geometri

Föreläsningsplanering och lektionsplanering 764G01

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Kursprogram till kursen Linjär algebra II, 5B1109, för F1, ht00.

Linjär algebra och geometri I

Examination: En skriftlig tentamen den 15 mars samt möjlighet till en omtentamen. Tider och lokaler meddelas senare.

Kursplanering för Linjär algebra, HT 2003

6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp

Linjär algebra HT 2016, kurskoder 5MA160 och 6MA036

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

Tentamen i ETE305 Linjär algebra , 8 13.

Vektorgeometri för gymnasister

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Linjär algebra. Föreläsningar: Lektioner: Laborationer:

LINJÄR ALGEBRA HT2013. Kurslitteratur: Anton: Elementary Linear Algebra 10:e upplagan.

Vektorgeometri för gymnasister

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Egenvärden och egenvektorer. Linjär Algebra F15. Pelle

0 Allmänt. Följande delar behöver man kunna utöver avsnitten som beskrivs senare i dokumentet.

Provräkning 3, Linjär Algebra, vt 2016.

Matematik 2 för media, hösten 2001

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

kvivalenta. Ange rangen för A samt en bas för kolonnrummet för A. och U =

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Prov i matematik F2, X2, ES3, KandFys2, Lärare, Frist, W2, KandMat1, Q2 LINJÄR ALGEBRA II

Kursinformation och lektionsplanering BML402

Linjär algebra på några minuter

TMV142/186 Linjär algebra Z/TD

Linjär algebra på 2 45 minuter

Linjär algebra med geometri

LINJÄR ALGEBRA OCH DIFFERENTIALEKVATIONER, M0031M VT-16

November 24, Egenvärde och egenvektor. (en likformig expansion med faktor 2) (en rotation 30 grader moturs)

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

1 som går genom punkten (1, 3) och är parallell med vektorn.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

8(x 1) 7(y 1) + 2(z + 1) = 0

SF1624 Algebra och geometri

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Kursinformation och lektionsplanering BML402

Tentamen TMV140 Linjär algebra Z

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

Kursinformation. Kurslitteratur: H. Anton och C. Rorres: Elementary Linear Algebra, 10:e upplagan. Wiley 2011 (betecknas A nedan).

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdag, 13 januari 2016

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

Kursplan. Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten.

SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Tisdagen den 15 december, 2009

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 15 mars 2012 kl

Vektorrum. EX. Plan och linjer i rummet genom origo. Allmänt; mängden av lösningar till AX = 0.

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

SF1624 Algebra och geometri

Linjär algebra kurs TNA002

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Fredagen den 22 oktober, 2010

Kursinformation. Kurslitteratur: H. Anton och C. Rorres: Elementary Linear Algebra, 9:e upplagan. Wiley, 2005 (betecknas A nedan).

Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl

Multiplicera 7med A λ 1 I från vänster: c 1 (Av 1 λ 1 v 1 )+c 2 (Av 2 λ 1 v 2 )+c 3 (Av 3 λ 1 v 3 ) = 0

SF1624 Algebra och geometri

Linjär Algebra, Föreläsning 2

där β R. Bestäm de värden på β för vilka operatorn är diagonaliserbar. Ange även för respektive av dessa värden en bas av egenvektorer till F.

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Del 1: Godkäntdelen. TMV142 Linjär algebra Z

Preliminärt lösningsförslag

Lite Linjär Algebra 2017

Basbyten och linjära avbildningar

1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

Instuderingsuppgifter & Läsanvisningar till Linjär Algebra II för lärare

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Tisdagen den 15 december, 2009 DEL A

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

A = x

Linjär algebra I, vt 12 Vecko PM läsvecka 4

Transkript:

LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Vladimir Tkatjev Kursprogram kursen ETE325 Linjär Algebra, 8 hp, vt 2016. Kursperiod: 18 januari 18 maj Examinator och föreläsare: Vladimir Tkatjev: B-huset, ing 23, rum 636, A-korr; tel 013-28 28 65 e-post: vladimir.tkatjev@liu.se Administration: Studievägledning: Mickaela Bergfors: B-huset, ing 23, rum 642, A-kor; tel 013-281462, e-post: studvgl@mai.liu.se Daniel Carlsson: B-huset, ing 23, rum 667, A-korr; tel 013-285761, e-post: studvgl@mai.liu.se WWW: Här finns all information om kursen http://courses.mai.liu.se/gu/ete325/ Kurslitteratur: Janfalk: Linjär algebra. Janfalk: Exempelsamling till Janfalk: Linjär algebra (ligger som pdf-fil på kurshemsidan) Boken säljs på Bokakademin, c:a pris 300 kr Kursinnehåll: Linjära ekvationssytem: Successiv elimination. Analytisk geometri: vektorer, skalär- och vektorprodukt, linjer och plan. Matriser: matrisoperationer, räknelagar, matriser och linjära ekvationssystem, matrisinvers. Determinanter: definition och räkneregler, utveckling efter rad och kolonn, tillämpningar på linjära ekvationssystem. Linjära rum: definitionen, underrum, linjärt hölje, linjärt (o)beroende, bas, dimension, basbyte. Euklidiska rum: skalärprodukt, ortogonalitet och ON-baser, euklidiska rum med ON-bas, isometriska avbildningar, minstakvadrat-metoden. Linjära avbildningar: definition och egenskaper, matrisframställning, sammansatta avbildningar, invers avbildning, värderum och nollrum. Spektralteori: egenvärden och egenvektorer, diagonalisering, kvadratiska former, andragradskurvor och andragradsytor, system av differential- och differensekvationer.

Undervisning: Undervisningen består av föreläsningar varvat med eget arbete i anslutning till det som nyss gåtts igenom. Föreläsningspassen kommer att vara upplagda enligt följande: 45 min föreläsning, 45 min eget arbete, 45 min föreläsning. Dessutom ges en tretimmars räkneövning undervisningstillfället efter att ett kapitel avlsutats. Tider och lokaler enligt web-schema https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/ Välj Kurs i menyn och skriv ETE325 i sökrutan. Examination: Provräkningar: Under kursens gång kommer tre provräkningar att delas ut. Varje provräkning består av 5 uppgifter. En korrekt löst uppgift ger 3 poäng. På en provräkning kan man alltså få maximalt 15 poäng. Om Du klarar provräkningarna tillfredsställande (minst 26 poäng sammanlagt och minst 6 poäng på varje enskild provräkning) så får du 2 bonuspoäng att addera till ditt resultat vid de tentamenstillfällen som tillhör vårterminen (dvs den 18/5-2016 och ett omtentamenstillfälle den 20 augusti 2016). Dessa bonuspoäng kan dock endast användas för att passera gränsen för betyget 3. Bonuspoängen kan alltså inte utnyttjas för att erhålla betygen 4 eller 5. Tentamen: Tentamen på kursen ges onsdagen den 18 maj, kl 8.00 13.00. Möjliga betyg är U (underkänd), 3, 4,5. Tillfälle till omtentamen ges någon gång 20 augusti 2016 (kl 14.00 19.00) resp januari 2017. Tentamen består av sju uppgifter varav minst en är en teoriuppgift. Teoriuppgiften består vanligen i att man ombedes citera en eller flera satser eller definitioner och/eller bevisa någon av nedan angivna för kursen centrala satser (numrering och sidhänvisning syftar på kursboken Janfalk, U: Linjär algebra, 2012). Centrala satser: Sats 5.3.16 (Satsen om löjliga element), sid 115 Sats 5.4.4 (Kriteriet för linjärt beroendet), sid 117 Sats 5.4.14 (Satsen om för många element), sid 123 Korollarium 5.4.15 (Satsen om antal element i en bas), sid 123 Sats 5.4.18 (Satsen om rätt antal element), sid 124 Sats 6.3.2 (Linjärt oberoendet av en ON mängd), sid 147 Sats 6.3.8 (Satsen om ortogonal uppdelning), sid 150 Sats 7.4.1 (Satsen om basbyte), sid 179 Sats 7.5.4 (Satsen om värderummet), sid 182 Sats 7.5.6 (Dimensionssatsen), sid 183 Sats 8.3.1 (Ortogonalitet av egenbasen hos en symmetrisk avblidning), sid 214 Sats 9.1.11 (Extremvärden hos en kvadratisk form), sid 227

Föreläsningsprogram vt 2016, period I Datum Aktivitet Kapitel Innehåll 18/1 Fö 1 1.1 Linjära ekvationssystem 1.2 Successiv elimination (Gausselimination) Systematisk lösningsgång vid lösning av ekvationssystem 2.1 Analytisk geometri 2.2 Vektorer. Räkneoperationer på vektorer. Räknelagarna 2.3 Basbegreppet. Linjärkombinationer 20/1 Fö 2 2.3 Koordinatbegreppet. Komponenträkning. 2.4 Ortsvektorer, punkter och koordinatsystem 2.5 Skalärprodukt. Ortogonalprojektion 2.6 ON-baser. Beräkning av skalärprodukten 25/1 Fö 3 2.5 Vektorprodukt. 2.6 Beräkning av vektorprodukten 2.7 Area och volym. Volymsprodukt 2.8 Linjer i planet och rummet 27/1 Fö 4 2.8 Plan i rummet 1/2 Övn 1 1-2 Räkneövning 3/2 Fö 5 3.1-6 Matriser. 8/2 Fö 6 4.1-8 Determinanter. 10/2 Övn 2 3-4 Räkneövning. 17/2 Fö 7 5.1-2 Vektorrum 5.3 Underrum, linjärt hölje 5.4.1 Linjärt (o)beroende Utdelning av provräkningen 1 29/2 Fö 8 5.4 Linjärt (o)beroende, bas, dimension Kontroll av att en given uppsättning vektorer är en bas Bestämma koordinater för en vektor med avseende på en given bas. Bestämma bas och dimension för linjära höljen och lösningsrum till ekvationssystem. Fylla ut till bas för större rum 5.6 Basbyte 2/3 Fö 9 6 Euklidiska rum PR1 inlämn. 6.2 Skalärprodukter, Längd och ortogonalitet euklidiska rum 6.3 ON-baser Ortogonalt komplement 6.3.2 Konstruktion av ON-bas, Gram-Scmidtprocessen 6.3.4 Basbyte mellan ON-baser, ortonormala matriser 9/3 Fö 10 6.4 Minstakvadrat-metoden Övn 2.5 6 Räkneövning

Föreläsningsprogram vt 2016, period II Datum Aktivitet Kapitel Innehåll 14/3 Fö 11 7.1-2 Linjära avbildningar 7.3 Matris till en linjär avbildning 16/3 Övn 3 6 Räkneövning. Utdelning av provräkningen 2 4/4 Fö 12 7.4 Basbyte. Samband mellan avbildningsmatriser med avseende på olika baser 7.5 Noll- och värderum 7.6 Sammansatta avbildningar. Inversen till en linjär avbildning 6/4 Fö 13 7.7 Isometriska och symmetriska avbildningar PR2 inlämn. 7.8 Area- och volymsskala 11/4 Övn 4 7 Räkneövning 18/4 Fö 14 8.1 Egenvärden och egenvektorer. Diagonalisering 8.2 Sekularpolynomet Avgöra om en matris är diagonaliserbar Hitta basbyte som diagonaliserar 8.3 Spektralsatsen. Ortogonal diagonalisering 8.4 Multipelegenvärden. Utdelning av provräkningen 3 20/4 Övn 5 8, 9 Räkneövning. 25/4 Fö 15 9.1 Kvadratiska former Diagonalisering av kvadratiska former Teckenkaraktär Max/min av kvadratisk form under bivillkor 9.2 Andragradskurvor 27/4 Fö 16 9.3 Andragradsytor PR3 inlämn. 9.4 System av differentialekvationer 2/5 Fö 17 9.6 Differensekvationer Rankingsystem 9/5 Övn 6 1-9 Räkneövning, frågestund inför tentamen 18/5 Tentamen

Lämpliga övningar ur problemsamlingen Datum Kapitel Övningar 18/1 1.2: 1b,2b,3b,4a,5a,6a,7,8b,9bd,11c,12b,13a,14b 20/1 2.2: 2,3,4 2.3: 1,2,3,5a,6,7,8a,10 2.4: 1ab,2,3,4a 2.5: 1,2a,3a,6 25/1 2.5: 7,8,9 2.6: 1 10,15 27/1 2.6: 12,13,16,17,18,19 2.8: 1,2a,3a,4,5bc,6,8,9,11,12 1/2 2.8: 13,14,16,17a,19,20,21,26,29,32 3/2 3.2: 1,2,3, 3.3: 1a,2a 3.4: 3b,4,5a,6ac,8a 3.5: 1,2,4 3.6: 1,2,3a,4,6,7 8/2 4.1: 1,2ac,3c 4.2: 1b,2c,3a,4b,5a,6,9ace,10b,11a,12b 10/2 4.3: 1b,2a,3b,5 4.4: 1,2c 4.5: 3,4 17/2 5.2: 1 5.3: 1,2,6,8,9,10 5.4: 1,2acd,3,4,5,6,7 29/2 5.4: 12,16,17,18,19,20,21,22,24,26,27a,b,29,30 5.5: 2,4,6,8,9 2/3 6.2: 1,3,6,12,14, 6.3: 2,3,4,5b,c,6c,7c 9/3 6.3: 9a,b,10,11a,13,14,15,16,17,18,19,20 6.4: 1a,2,3,4,5,6b 14/3 7.2: 1,2,3,4 16/3 7.3: 1,2a,3,4,6,7,9,11,14 4/4 7.4: 1,2,3,5 7.5: 1,3,4,7 7.6: 1,2 6/4 7.6: 3,4,5,8,9 11/4 7.7: 1,2,3,6,9,13,15,17 7.8: 1,2,3 18/4 8.1: 1,2,4 20/4 8.2: 1c,4,6,8, 8.3: 1a,c,3a,5,9,10,11 25/4 9.1: 1a,c,e,2b,4,5b,d,6d,7b,9 27/4 9.2: 1,3,4a,5,6 9,12 2/5 9.3: 1,2,3a,4 9.4: 1a,b,2,3,6 9.5: 1 9.6: 1,4 9/5 Rester, gamla tentor