Lägerskole- verksamhet. Saxnäs skola

Relevanta dokument
Lägerskoleverksamhet. Saxnäs skola

Utbildningsplan. Svenska Fjällklubbens Fjälledarutbildning. Fastställd Jan Lundhag Ordförande Svenska Fjällklubben


Fjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för högstadiet praktiska övningar

FÖRSLAG PÅ TERMINSPLANERING

KURSPLAN Fjäll- och äventyrsledare 15/16, 300 p

Vandringsleder. Sommar

På upptäcksfärd i Frusna världar

Fjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan. Orientering år 7

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2013/14

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

På Brandstationen BAMSEUPPDRAG

Frågor mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)

Landskrona och världen

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete

TURSKIDÅKARVECKA I GRÖVELSJÖN TANTER PÅ TUR

Fiskeguideutbildning Totalt 30 timmar

LOKAL ARBETSPLAN FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET

Förskoleklassens verksamhetsplan

TURSKIDÅKARVECKA I GRÖVELSJÖN - ÄVENTYRARE

Fjällräddning. Peter Borg, Fjällräddningssamordnare, Polisområde Jämtland

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

Kvalitetsredovisning 2012

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Välkomna till en temavecka i Vilhelmina, Södra Lappland. Under en hel vecka uppmärksammas Nybyggarkulturen

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

Orientering - Teori. Björn Johansson

Av: David Örbring, lärare i geografi. Geografens testamente. Lärarhandledning

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Utbildningsplan. Svenska Fjällklubbens Fjälledarutbildning. Sidan 1 av 17. Fastställd Jan Lundhag Ordförande i Svenska Fjällklubben

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

SKOLPROGRAM HT Att hitta en skatt Vem äger skatten Gruvdrängstur Kemin i underjorden Teknisk visning

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Varför har Svenska Turistföreningen detta erbjudande?

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

Inledning. Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente

Linköpings naturskola

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Kravnivåer som eleven skall ha uppnått vid avslutad årskurs. Eleven. 1 skall känna till sin närmiljö skall kunna förstå och använda en enkel karta

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Krisplan för Mönsteråsgymnasiet/Komvux

"Ute är inne"/ Utvärderingsblankett september april 2018

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Dokumentationskurs kring det samiska kulturlandskapet.

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Året. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Om klimat, miljö och energi

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

En snabbkurs i orientering

TURSKIDÅKARVECKA I GRÖVELSJÖN - NYBÖRJARE

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Litterära resor i Marsfjällets skugga Artikeln publicerad i Bernhard Nordh-sällskapets årsskrift 2014

S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan

Planen gäller från och med augusti 2013 till och med augusti 2014 Ansvarig för denna plan är rektor

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap.

VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.

I Arne Næss, djupekologins och livsfilosofins fotspår

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Gul utanpå ORDLISTA PATRIK LUNDBERG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

VAD HANDLAR BOKEN OM?

På Brandstationen BAMSEUPPDRAG

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Värdegrundsdokument

Välkommen till Ljung!

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Fröken Spöke går vilse

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

STORA ALVARET Thesis Booklet l Sara Bergström Examensarbete l VT 2013 l Arkitekturskolan KTH

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

TURSKIDÅKARVECKA I GRÖVELSJÖN - UPPTÄCKARE

e p r t er Lä a n st ud e r a i l å ng sam t a k Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna)

Samhälle, samverkan & övergång

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Handledarmaterial Fjällsäkerhetsrådets läromedel för högstadiet (Idrott och Hälsa)

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Lokal pedagogisk planering för friluftsliv Fk-åk 2.

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

GROVPLANERING HT.-11 LINDENS FRITIDSHEM.

Kunskap-Glädje-Trygghet-Själständigt tänkande. VECKOBLAD v Till personal

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

En lång väg från stallet

Dagordning medlemsmöte

Kensukes rik. Text Michael Morpurgo Bild Michael Forman Översättning Ylva Kempe

Kostnader för räddningsaktioner inom Europa.

Transkript:

Lägerskole- verksamhet Saxnäs skola 2009-2011

Lägerverksamhet Saxnäs skola bedriver en omfattande lägerverksamhet inom ramen för skolans profil Natur och kultur. MÅL att tycka om naturen och känna sig hemma ute ty det man tycker om och känner till är man också rädd om att tränas i social samvaro med andra att ta ansvar för sig själv och varandra att klara sig själv ute både sommar och vinter (säkerhet på vinterfjäll) att kunna hantera dåligt väder och krissituationer att kunna samarbeta i grupp att bli medveten om vår lokala natur, kultur och historia att känna till lite om naturvård och skogsbruk att bli bekant med vår flora och fauna, vädret, jordens och naturens kretslopp att känna till aktuell miljövård och aktuella miljöproblem att arbeta ämnesövergripande i olika teman Mål gemensamma med Kulturplanen Att ge eleverna kunskap och förståelse för sitt kulturella arv Att ge eleverna kunskap om kulturens roll i samhället och i historien Att ge eleverna upplevelser av levande kultur Förutom de övergripande målen finns också mer detaljerade mål för varje lägervistelse, beroende på vilket tema man arbetar med. I denna arbetsplan ingår endast lägervistelser och övrig uteundervisning finns inte redovisad här. Varje tema förbereds och efterarbeta på skolans ordinarie lektioner. Temana redovisas också genom presentation av material, arbetsuppgifter, dagböcker, artiklar, bilder och filmer. Ofta ingår lägervistelsen som en del av det ständigt återkommande temat Hembygdshistoria och vi arbetar då också med historiska personligheter, litteratur och annat som har samband med platsen för lägerverksamheten. Lägerverksamheten anordnas i samarbete med föräldrar som efter förmåga ställer upp med allt ifrån innehåll till transport och materialhjälp.

ORGANISATION Förskoleklass/6-årsverksamhet En dags fjällutflykt i närmiljön tillsammans med femåringarna i förskolan Genomgång av kursen Hitta vilse tillsammans med femåringarna i förskolan År 1 En dags fjällutflykt i närmiljön, om möjligt, tillsammans med 2-3:an År 2-3 En till två dagar per termin, eventuellt med övernattning Dagarna genomförs i närmiljön och målet är främst att bli bekant med utrustning och att klara sig ute en natt. Förslag på platser och teman: Bäverdalen skogen Fatmomakke samerna Kultsjöluspen vatten Njakafjäll/ Satsfjället fjäll År 4-5 Tre dagar med två övernattningar med barmarksförhållanden Två dagar med en övernattning med snöförhållanden Förslag på platser och teman: Barmark: Ateljen /Velmesmakke fjäll, samer Bielite/Stalon vatten, stenåldern Marsliden nybyggare Tjåkkele handelsfärder Döda bäcken - karstområde Snö: Rukkesvardo Ateljen Marsliden/Marsfjällsomr. Slipsiken

År 6-9 Fem dagar med fyra övernattningar med barmarksförhållanden Fyra dagar med tre övernattningar med snöförhållanden Teman och platser för barmark: Att undersöka en sjö ur ett miljöperspektiv Ransaren/Kultsjön/ Sjöarna mellan Saxnäs Slipsiken Klimpfjäll Samer och nybyggare Vandring Fatmomakke Marsliden/Tomasvallen Delta i renskiljning under hösten Grottor, gruvor och karstområden Ankarvattnet/Bjurälven Delta i geologidag under hösten Norgehandeln Norgefaraleden från Klimpfjäll till Susendalen i Norge Mosjön och havet Teman för snöförhållanden: Det återkommande temat är fjällsäkerhet: Väder och vind Skidvana Laviner, sökning i laviner Bivacker Första hjälpen Fjällräddningens arbete Förslag på platser: Bleriken Tjåkkele Gitsfjället Rukkesvardo/Slipsiken Aunarsjön I den händelse elever inte kan delta i lägren är de kvar i skolan och arbetar med samma tema som är aktuellt för lägerverksamheten. En ansvarig lärare behövs då för hemmagruppen. 2009-09

Exempel på arbetsområden före, efter och under lägret Samer och nybyggare med vandring Från Marsliden till Fatmomakke: Studiebesök i Pålssons stuga i Marsliden Rollspel i stugan Vandring över fjället i nybyggarnas fotspår Övernattning i Fatmomakke i kåtorna, hur en kåta används Den gamla båtplatsen Kyrkan och dess historia Fatmomakkehelgerna och handel De gamla byggnaderna, t ex arresten Muséet Prova slåtter på ett nybygge Visa på gamla hantverk som t ex att spinna Baka bröd på häll Göra egen ost Leta och använda växter som man kan ta tillvara, medicinalväxter t ex angelika,,, Dansbanan, lära sig gammeldans Dokumentera genom dagbok, foton,film m m Läsa i Marsfjällets skugga Diskutera varje kapitel och t ex ta reda på vilka i skolan som är släkt med familjen Pålsson efter första kapitlet Anteckna från en föreläsning om författaren Bernhard Nordh Bernhard Nordh-sällskapet Karta över området och vandringarna i boken Om svenskar och samer Berättelsen och personerna i ett historiskt sammanhang Lektioner om nybyggenas lokalisering Samiska visten och flyttleder Grupparbeten om t ex: samernas religion,jämförelse med andra urbefolkningar, samiska hantverk och nybyggarnas hantverk, medicinalväxter, mathållning, vandringar för att hitta samiska visten och flyttleder och spår efter de första nybyggarna, vattenregleringen och Ransaren konsekvenser, kyrkhelger i Fatmomakke Besöka personer i bygden som kan berätta, besöka muséet i Vilhelmina

Bilaga till handlingsplan för Lägerskoleverksamhet vid Saxnäs skola, 2008-12-11 Fjällveckor med vinterförhållanden, år 6-9, Arbetet med fjällsäkerhet sker i samband med fjällveckorna. Vinterveckorna har en omfattning av 4 dygn och sker vanligen i början av april. Inför varje vintervecka föregås turen av teoretiska genomgångar i skolan som sedan övas praktiskt i fält. Innehåll Varje fjällvecka behandlar följande, både teoretiskt på skolan och praktiskt i fält Kläder & utrustning Karta & kompass - materialval - flerskitsprincipen - huva och glasögon - utrustning - hur man packar - orientering, karta och skala - kompassriktning - var är jag, korspunkter Säkerhet och laviner - färdmeddelande & färdkamrat - val av färdväg, att bedöma terrängen - snöförhållanden/lavinrisk, tvärsnitt av snön och lutning - lavinsökning, kamraträddning - nödbivackering - vindsäck - vid uppkommen nödsituation STOPP! Stanna, Tänk, Orientera, Planera, Påfyllning av mat & vätska Kyla - att hålla värmen - kyleffekt - köldskador och åtgärder Väder & väderomslag Mat Övernattning - näringslära, vad man behöver vid långvarig och lågintensiv fysisk ansträngning och hur äter man vid långvarig vistelse i kyla. - att laga mat på stormkök i besvärliga förhållanden - ha alltid termosen full med varm dryck - vikten av att aldrig slarva med mat och vätska! - vintertältning - snöbivack

Fördjupningsområden återkommer enligt planeringscykeln; Is-säkerhet Skall genomföras vart annat år i samarbete med räddningstjänsten i Saxnäs - Iskunskap - Utrustning - Räddning -Omhändertagande 1:a hjälpen Skall genomföras minst en gång under perioden och då i samarbete med skolsköterska/ambulans och den andra i fält med fjällräddningen. ABCDE Skotersäkerhet I samarbete med Polisen/ VBS, lämpligen på skolan och i Bleriken - utrustning - miljö & hänsyn - lagar & regler - leder & förbudsområden - risker och riskbeteenden - alkohol Planeringscykel, 4-år Plats Gitsfjället Tjokkele Aunerejaure (alt. Rukkesvardo eller Slipsiken) Särskilda inslag 1:a hjälpen ABCDE-dag på skolan innan fjällveckan Ev. Fjällräddningen i fält ( i annat fall på någon av de övriga destinationerna) Naturvård, naturbevakare Vinterekologi, naturens anpassningar Is-säkerhetsdag skall genomföras innan fjällveckan Bleriken Skoterkunskap på skolan eller/och i fält Polis, VBS, fjällräddningen