KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 A1 A2 A2 B1 x B1 B2 B2 C1 x x x C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Delbetyget för Förpliktelsebelopp blir något lågt därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas högt. FörtroendeProfilens nyckeltal två indikerar att delbetyget för Finansiell hälsa kan förbättras genom en avsevärt högre Sparnivå. Betyget för Finansiella risker antyder i likhet med nyckeltalen tolv till sjutton att det finns finansiella krisutlösande risker. Delbetyget för Finansiella möjligheter visar att tillräckliga medel kan frigöras för att förbättra Finansiell hälsa och minska Finansiella risker till delbetyget A1 för båda. Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Nyckeltal Bokslutsåren 1997-2001 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Svag Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 Dålig SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Svag SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 OK Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Svag Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 OK KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 OK HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 Svag AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 Svag BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Svag SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 Svag Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Svag BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Svag N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig Beställare: Gällivare kommun Sidan 1 Namn: Besvara enkäten nederst på sidan 19.

Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Syfte Hur skall jag tänka? Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Förpliktelsebelopp Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vad är förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser Kommunalekonomiska teorifrågor SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Kan kommuner vara finansiellt farliga? En analys i fem frågor Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Modellens begrepp och samband Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 På kommunstyrelsens dagordning En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 12-17 Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Grupparbetsfrågor En debatt- och lärobok i finansiell analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer. 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14-18 + 32 19 19 20 21-25 26 27 28-30 31 32-37 38 39 39 40 40 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på www.kommunrating.se Sidan 2

Syfte Kan kommuner vara finansiellt farliga? Det beror på statens finanser Om svaret är ja, för vem är i så fall kommuner farliga? De flesta svarar idag att läget i kommunsektorn är lugnt och att kommuner inte är farliga för någon. Vårt svar är spekulativt eftersom det gäller händelser i framtiden om vilket ingen kan veta något säkert. Så länge vi har en handlingskraftig regering och statsfinanserna är under kontroll torde ingen kommun vara finansiellt farlig. Uppfattningen är att staten ingriper. Om en kommun fallerar (så som Haninge gjorde) och inte kan få hjälp så är det kortsiktigt bl a leverantörer till kommunen, anställda, samt ägare av fast egendom som antagligen lider värdeförluster av olika svårighetsgrad. Det kan vara klokt att positionera sig så att man snabbt kan flytta från en finansiell kriskommun. Med två statsfinansiella kriser i backspegeln Hur utvecklas ekonomin de närmaste åren och har landet finansiella strukturproblem? Den första kortsiktiga frågan sysselsätter de flesta ekonomer och får störst utrymme i media. Den andra långsiktiga och mycket viktigare frågan gäller om verksamhet som bedrivs av staten, landstingen och kommunerna är balanserad över en längre period eller en hel konjunkturcykel, idag perioder på 6 till 10 år. Svåra strukturproblem leder nämligen till återkommande statsfinansiella kriser vid allvarligare konjunktursvackor. Två sådana finns i färskt minne, en från mitten av 80-talet och en i början av 90-talet. Frågan är om och när det sker igen. Bör aktörer gardera sig? All rating, finansiell analys, reformarbete gällande marknader, företag, kommuner, statliga utgiftstak m fl ekonomiska institutioner syftar till att skapa stabilitet inför eventuella krisperioder. Det är rationellt att rusta sig för dåliga tider. För aktörer med låga aversioner för finansiell risk kan det dock framstå som löjeväckande att bry sig om framtiden i goda ekonomiska tider. I den statsfinansiella krisen i början av 90-talet prioriterade regeringen mellan att rädda bankerna och behålla den sociala bostadspolitiken. Den sista avvecklades med allvarliga konsekvenser för vanliga människor. Vad får du? Kommunförbundet, SCB, m fl myndigheter presenterar statistik och finansiella nyckeltal i skrifter och på sina hemsidor. Vad får du som inte erbjuds annorstädes? * Mätstandarder för finansiella nyckeltal som sätter tydliga betyg: Bra, OK, Svag och Dålig. * Betyg som gör nyckeltalen begripliga. * Normativa mätskalor som inte bara rangordnar kommuner utan indikerar om finanserna faktiskt förbättras eller försämras. * System för analysen som sätter olika nyckeltal i en begriplig relation till varandra så att en helhetsbild av det finansiella läget växer fram. Du upptäcker en kommuns finansiella svagheter och styrkor. * Ett perspektiv uppifrån och ner som ger dig värdefull information redan efter ca 4 minuters analys (redan efter en kort tids träning). * Operativ tillgänglighet eftersom FörtroendeProfilerna på hemsidan och analysdokument dateras upp efterhand som ny statistik blir tillgänglig. Sidan 3

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris (sid 6) De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 6. På sidorna 27-30 bedöms ledningsrisk. Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Ledningsrisk? Patientens sjukdomsinsikt? 5 Ut Betyg 4 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, blodtryck, mm? 3 Analyssystemet Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? 1 In 2 Sidan 4

Allmän information Gällivare kommun År 2002 baseras på s lutligt bokslut för år 2002 och åren därefter på budget och planer. Gällivare ligger i Norrbottens län, tillhör kategorien 'Medelstora Städer' och är nummer 122 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2001 var 19 680 invånare och minskningen var -357 personer under år 2001. Befolkningsförändringen var -12,0 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1992-2001 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2002 är 22,33, vilket är 1,80 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2001 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 9,0 % och deras kassaflöde 20,0 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Uppgifter lämnade 13 mars 2003 inför konferens 6 maj 2003 i Gällivare kommun. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs hur en tänkt kommun kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar en tänkt bra normalkommun så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns i de flesta nyckeltalsdiagrammen värden så som genomsnittskommun, kommuntyp, bäst i länet. Sidan 5

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 8) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 8). Gällivare kommuns totala gap är på nivån 70 Mkr för år 2004. Det beror på skuldhantering (15 Mkr), finansiella obalanser (43 Mkr) och finansiell riskhantering (10 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (2 Mkr, sid 26). De finansiella möjligheterna bedöms så goda, även när det totala gapet ovan beaktas, att utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,10 kr per år eller med 3 Mkr. Det totala gapet på 73 Mkr sluts förslagsvis med nedpressade kostnader på 68 Mkr och höjda avgifter på 5 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sid 9) Här används två sätt att bedöma om en budget är tuff eller mjuk. År 2003 beräknas innehålla ny verksamhet på 6 Mkr och denna föreslås återtas och 2004 sparkrav i storleksordningen 60 Mkr. Nämndernas bruttokostnader överskred budget år 2002. Denna avvikelsen är inräknade i de ingående kostnaderna för år 2003. Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 8) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 A1 A2 A2 B1 x B1 B2 B2 C1 x x x C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 motsvaras av Potentialer (sid 8). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 8) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 7). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 8) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall C1 Gällivares bruttoförpliktelsebelopp ( kommunskuld ) är hög och betyget sätts till C1, jmf sidan 11. Här föreslås åtgärder av typen förtida amortering av lån med 10 Mkr per år. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall C1 Gällivares finansiella hälsa avhandlas på sidorna 12-19. Sparandet (nyckeltal 2, sid 15) faller till en markerad svacka inom mätperioden åren 1997 och 1998, vilket innebär betyget C1. Därefter lyfts nivån något men ej tillräckligt varefter sparandet för år 2001 visar en fallande tendens. För år 2002 förbättras sparandet med värden över nivån för hushållningskravet (KL kap 8). Finansiella risker - Risk Gap - Typfall C1 Finansiella risker avhandlas på sidorna 31-37. Det finns en finansiell risk i en snabbt minskande befolkning. En låg förvärvsfrekvens och annan statistik indikerar svikt i näringslivet. Delbetyget sätts till C1. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall B1 Det finns potentialer, jmf sidorna 20-25, för att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Utöver detta indikeras ett utrymme för långsiktigt sänkta skatter. Delbetyget sätts till B1. Det sammanvägda finansiella betyget - C1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Gällivare kommun C1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på www.kommun-rating.se. En beskrivning av alla aktiviteter, som leder fram till här presenterade betyg finns i skriften Vägen till betygen på www.kommunrating.se. Sidan 6

Betygsskalan 4-gr A Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B C D A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 7

Sidan 8 Vad behöver göras? I Gapanalys för år 2004 Schema för analysen Förpliktelse Gap: + 15,00 Mkr NT 3, 4 och 17 Finansiellt Gap: + 43,00 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Risk Gap: + 10,00 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Gällivare kommun Förbättringspotentialer 2001 Visions Gap: + 2,00 Mkr Ledningens medel för utveckling Totalt Gap: = 70,00 Mkr Hur kan det göras? II Potentialer för år 2001 Utdebiteringsnivå till år 2004 + -3,00 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,1 kr per år i 10 år och totalt -28 Mkr Avgiftsnivåer + 5,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 68,00 Mkr NT 8 Totala potentialer: = 70,00 Mkr Slutes gapet? Ja Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 120 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -75 kvarstår 45 Mkr Om de 80 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -38 kvarstår 42 Mkr Om de 65 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -32 kvarstår 33 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 390 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -190 kvarstår 200 Mkr Om de 300 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -135 kvarstår 165 Mkr Om de 175 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -45 kvarstår 130 Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt Omräknas Rikets 172 Mkr (245-73) i sänkt skatt så erhålls -6,14 kronor Omräknas Kommuntypens 134 Mkr (207-73) i sänkt skatt så erhålls -4,79 kronor Omräknas Länets 90 Mkr (163-73) i sänkt skatt så erhålls -3,21 kronor Kommunanalytikerns utredningsförslag! Hur det kan göras - mer preciserat! Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Förskola 10,0 Mkr 0,0 Mkr Äldreomsorg 25,0 Mkr 0,0 Mkr Individ- och familjeomsorg 10,0 Mkr Grundskola 4,0 Mkr Gymnasieskola 0,0 Mkr Infra, skydd, mm 8,0 Mkr Funktionshindrade 0,0 Mkr Fritid 8,0 Mkr 0,0 Mkr Kultur 1,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 2,0 Mkr Affärsverksamhet 5,0 Mkr Summa potential 73 Mkr 68,0 Mkr 5,0 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! = = NT 7+8 2,8 = 28 NT 6 i % av totala intäkter Analysrelationer 1 Krona i Mkr 1 = 10,0 1 % av totala intäkter i Mkr Finansiell strategi

Sidan 9 Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Anpassat till sparkrav noll! 2001 dec Uppräkning för 2002 2002 dec Verksamhetens Kostnader: 971 Mkr -1,5 % -15,0 Mkr 956 Mkr 956 Mkr Personalandel 69 % **Sparkrav: 50 Mkr Kostnader: Personal 670 Mkr -1,2 % -8,3 Mkr 662 Mkr 4,0 %** Övrigt 301 Mkr -2,2 % -6,7 Mkr 294 Mkr 2,5 % Summa: 971 Mkr 956 Mkr Sparkrav 2002 0 Mkr 2002 dec Uppräkning för 2003 2003 dec Verksamhetens Kostnader: 956 Mkr 4,7 % 45,0 Mkr 1 001 Mkr 1 001 Mkr Personalandel 69 % Kostnader: Personal 660 Mkr 5,0 % 33,0 Mkr 693 Mkr Övrigt 296 Mkr 4,0 % 12,0 Mkr 308 Mkr Summa: 956 Mkr 1 001 Mkr Sparkrav 2003 0 Mkr 2003 dec Uppräkning för 2004 2004 dec Verksamhetens Kostnader: 1 001 Mkr -2,7 % -27,0 Mkr 974 Mkr 974 Mkr Personalandel 69 % Kostnader: Personal 691 Mkr -2,4 % -16,6 Mkr 674 Mkr Övrigt 310 Mkr -3,4 % -10,4 Mkr 300 Mkr Summa: 1 001 Mkr 974 Mkr Sparkrav 2004 0 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! 2002 dec Uppräkning för 2003 2003 dec Verksamhetens Kostnader: 956 Mkr 4,7 % 45,0 Mkr 1 001 Mkr 1 001 Mkr Personalandel 69 % Kostnader: Personal 660 Mkr 4,5 % 29,7 Mkr 689 Mkr Övrigt 296 Mkr 3,0 % 8,9 Mkr 305 Mkr Summa: 956 Mkr 995 Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns: 6 Mkr 2003 dec Uppräkning för 2004 2004 dec Verksamhetens Kostnader: 1 001 Mkr -2,7 % -27,0 Mkr 974 Mkr 974 Mkr Personalandel 69 % Kostnader: Personal 691 Mkr 3,5 % 24,2 Mkr 715 Mkr Övrigt 310 Mkr 3,0 % 9,3 Mkr 320 Mkr Summa: 1 001 Mkr 1 034 Mkr Sparkravet år 2004 är: -60 Mkr Finansiellt gap år 2004 Styrglapp 2002 (avvikelse till budget*):? ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns: 6,0 ==> -6,0 Mkr Sparkravet år 2004 är: -60,0 ==> 60,0 Mkr Kvar till balanskravet i NT 2: -6,3 ==> -6,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): -5,0 ==> -5,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 43,0 Mkr * Drift exkl finansiering avvikelse nettokostnader 2001 Kostnadsbedömningar

Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 35 000 A1-A2 Lågt 35 000-45 000 B1-B2 Lite högt 45 000-60 000 C1-C2 Mycket högt över 60 000 D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Utöver dennes egna skulder och kommunens finns också statliga och landstingsskulder. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 130 000 kr per invånare, vilket framgår av diagrammet, sidan 11. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 8) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1- A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1-A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 35 000 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma finansiella möjligheter. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid lågt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 35 000 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 35 000 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 8, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp, se sidan 6. Sidan 10

Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömningen av Förpliktelsebeloppets delbetyg Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. När bolaget övergår till köparen medföljer dessutom minst skulder på: 300 Mkr Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Antal invånare år 2001 Bruttoförpliktelsebelopp Värdet av säljbara tillgångar* Gällivare Värmeverk AB har en förlust efter skatt på -4,5 Mkr år 2002. Höjs fjärrvärmetaxorna ca 20 % vid en försäljning torde bolaget kunna generera ett positivt resultat i storleksordningen 5 Mkr även i ett utsatt läge. Under dessa förutsättningar har substansoch avkastningsvärderingar genomförts. Här sätts försiktigtvis* värdet till: Här förutsätts således att en tänkt försäljningsinkomst används för att betala lån. När bolaget övergår till köparen medföljer dessutom minst skulder på: Gällivare Torv AB Här sätts försiktigtvis* värdet till: När bolaget övergår till köparen medföljer dessutom minst skulder på: Matlaget AB har en vinst efter skatt på ca 0,35 Mkr år 2001. Här sätts försiktigtvis* värdet till: TOP bostäder AB. Efter en hyreshöjning på 5 % bedöms bolaget ha möjligheter att generera vinst på 10 Mkr. Under dessa förutsättningar har substans- och avkastningsvärderingar genomförts. Här sätts försiktigtvis* värdet till: 73 783 kr / inv 19 680 st 1 452 Mkr 50 Mkr 70 Mkr 1 Mkr? 0 Mkr 1 Mkr? 50 Mkr * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge På kommunens balansräkning finns fastigheter för affärs-, publik- och annan verksamhet som värderas senare. Säljbara tillgångar* totalt Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar: Kronor per invånare 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Fö rpliktelsebelopp D C C B 73 783 kr/inv brutto i Gällivare kommun 472 Mkr 23 984 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar: 49 799 kr/inv Extra amorteringar Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 8) blir: Detta motsvarar: Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar: Vilket är under miniminivån: Netto ca 49 800 kr/inv Efter 20 år 0 Mkr 20 år 15 Mkr 15 244 kr/inv 34 555 kr / inv 35 000 kr / inv Kritisk nivå 35 000 kr/inv B A 1 37 73 109 145 181 217 253 289 Antal kommuner Sidan 11

Modellens begrepp och samband Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + -----------> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/- ----------> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (=Resultat 2=Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/- ----------> NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ------------> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 12

Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 12). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 12). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal designas en finansiell vision i dialog med kommunens ledande politiker. Principen utgår från balanserad styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se www.kommunrating.se/analyser/vagen.pdf). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2004 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderad nivå? Kvar till balanskravet -6 Mkr Därefter kvar till hushållningskravet -5 Mkr Sparnivån har en marginal år 2004 på: 11 Mkr Sidan 13

Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Gällivare kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 20 18 16 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts tiden till 50 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. Sidan 14 14 12 10 8 6 4 2 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Gällivare kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Gällivare kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 20 år Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2001 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Svag Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: Ja Krav på ökad sparande 5,1 % 0,8 % 0,0 % -------------------------M ätperiod--------------------------- Krav: Under kritiska nivåer Återbetalningsår 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Kommunens förvaltningar 5,07 6,36 6,71 8,82 16,59 4,40 11,27 4,32 Medelvärde alla kommuner 8,90 6,46 6,16 4,64 5,10 Bokslut Budget Budget År 2001 fattas 33,5 Mkr till balanskravet och sparnivån är 44 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 1999 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sprandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måst e ökas med för att klara resp kritiska nivå år 2001. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2001 (jmf NT 6, 7 och 8). NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

Nyckeltal 2: Sparnivå för Gällivare kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna 9% 8% 7% 6% 5% Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter =Balanskravet =Hushållningskravet Krav: Öve r kritiska nivåer 30% 25% 20% 15% 10% Koncernen: Sparnivå / Omsättning Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (dvs resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Kritisk nivå 1 är eljest 9 %. Sidan 15 4% 3% 2% 1% 5% Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 0% indikerar också förmåga at t amort era lån. Värden över kritisk nivå 2 97 98 99 00 01 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner Koncern Förvaltning men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast Företag Trend, konc Resultat 3 / Intäkter (Fö rvaltningarna) att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belastning. 10,0 % 0% Information 5,0 % 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) 0,0 % finns för år 1997-2001 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Gällivare kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" -5,0 % innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -10,0 % Trend för Gällivare kommun Balanskravet med ing.nivån 7,5 % 97 98 99 00 01 Pensionsskulden ökade 2,1 % i snitt per år 1993-2001 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,0* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 6,5* %: Ja Styrnyckeltal År 1997 1998 1999 2000 2001 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 4,0* %: Ja Dålig Skattehöjningskrav 1,86 0,78 0,58 1,14 Snabbt fallande trend: - Resultat 3-2,1% -5,4% -18,7% -1,0% -3,2% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 2 %. Balanskravsnivå 5,2% 7,6% 23,8% 4,6% 5,4% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Gällivare kommun 3,08% 2,27% 5,08% 3,60% 2,20% 7,20% 2,65% 6,13% Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 3,58% 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% Bokslut Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 2001 fattas 33,5 Mkr till balanskravet och sparnivån är 44 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå

Sidan 16 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Gällivare kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Under kritiska nivåer Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Gällivare kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 120% 100% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritis k nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritis k nivå 3: - Svag 80% 60% 40% 20% 0% Koncernen: Långa skulder / Omsättning 97 98 99 00 01 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också kort a skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skat teintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Växande trend 4,72 % per år: Ja SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 1998 1999 2000 2001 Korta skulder 160 170 190 170 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 130 330 320 370 Skuldflödesgrad 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Pensionsförpliktelser 400 430 480 420 Gällivare kommun 16 % 14 % 34 % 32 % 36 % 32 % 30 % 26 % Summa skulder 690 930 990 960 Medelvärde alla kommuner 32 % 27 % 28 % 25 % 24 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 0 0 0 0 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

Sidan 17 Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Gällivare kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Krav: Under kritiska nivåer Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Gällivare kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Koncernen: Skulder / Tillgångar 97 98 99 00 01 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 123,9 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritis k nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritis k nivå 3: - OK Mkr 1997 1998 1999 2000 2001 Växande trend 6,67 % per år: Ja Omsättning 1 020 1 040 1 085 1 111 1 116 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 58 43 84 61 42 Förändring eget kapital -14-51 -176-14 -34 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 1 659 1 668 1 538 1 507 1 462 Skuldbalansgrad 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Skulder 1 334 1 056 1 093 1 095 1 073 Gällivare kommun 28% 32% 52% 55% 58% 54% 57% 54% Eget kapital 325 612 445 412 389 Medelvärde alla kommuner 41% 42% 42% 43% 42% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen 368 386 457 402 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

Sidan 18 Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Gällivare kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 15% 10% 5% 0% -5% -10% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Gällivare kommun Trend för Gällivare kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Finansnetto i Kr/Inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (-1,09 % ): Ja Svag Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) 4 000 3 000 2 000 1 000-1 000-2 000-3 000-4 000 * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 1997 1998 1999 2000 2001 -------------------------Mätperiod--------------------------- - 13,0 29,3 41,0 41,8 Diagramvärden ovan 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Gällivare kommun -0,9 % -9,4 % -8,0 % -9,7 % -7,5 % -1,3 % -5,1 % -4,7 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Gällivare kommun -4,4 % -5,7 % -7,1 % -8,5 % -9,8 % 1997 1998 1999 2000 2001 Medelvärde alla kommuner -1,9 % -3,1 % -3,2 % -3,2 % -1,8 % Bokslut Budget Budget 823 827 1 806 1 783 2 020 Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2001 var -20,9 milj kr ( -2,06 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 0 93 95 97 99 01 03 05 07 Gällivare Minvärde Maxvärde Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under krit isk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital

Förmedlade lån Fakta: Gällivare kommun har inga förmedlade lån (se sidorna 14, 16, 17 och 37. 70 60 Vad är förmedlade lån? Nyckeltal 1: Skulder/Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 4 1 50 40 30 20 5 6 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Busköping kommuns förv. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Nyckeltalets årliga nivå 2 3 Ungefär hälften av kommunerna har förmedlade lån. Förmedlade lån upptas eftersom kommunkoncernens förvaltningsdel hos vissa långivare kan få lån till bättre villkor än de kommunala företagen. Det innebär att skattebetalarna garanterar dessa lån. Därför måste (KL) skattekollektivets representanter kontrollera vad som sker inom både de kommunala företagen som förvaltningarna så inte dessa kommer på obestånd. Förmedlade lån behandlas i analysen som förpliktelser, som kommunens förvaltningsdel har. Det innebär att de inte belastar nyckeltalen 1, 3 och 4 annat än som informerande staplar. Förmedlade lån jämställs med en borgensförbindelse och påföres nyckeltal 17. Det innebär att förmedlade lån faller under den del av analysen som behandlar finansiell risker. Trapped by a culture - finns en framtid? 1 Hur stort utbyte planerar jag att ha av denna dag? 1 Åren 1989-90 har förvaltningarna lån och de kommunala företagen egna lån. 2 Under 1991-92 upptar förvaltningarna långa lån och en del av dessa förmedlas vidare till kommunens företag. Denna andel utgörs av stapelns övre del. 3 År 1993 har förvaltningarna lån som helt förmedlas till kommunens företag. Dessutom indikerar låg mätpunkt att kommunens förvaltningar har ett positivt kassaflöde. Hög mätpunkt år 1994 innebär negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 4 År 1995 lånar kommunens företag mer av förvaltningarna än vad dessa i sin tur lånat upp. 5 År 1996 indikerar hög mätpunkt ett otillräckligt eller negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 6 År 1997 indikerar låg mätpunkt ett positivt och tillräckligt stort kassaflöde i förvaltningsdelen. Litet Stort 1 2 3 4 5 6 7 2 Hur deltagande planerar jag att vara denna dag? 3 Hur stor risk avser jag ta denna dag? 4 I vilken utsträckning känner jag att jag har ansvar för denna dag och denna dags resultat? 1 2 3 4 5 6 7 Peter Block Sidan 19

Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 21 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna 22-23 NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna 24-25 Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen (sid 14) 'Potentialkrav för 2001' framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 8. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. Bra betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget Bra. Är potentialnyckeltalet OK så kan OK nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 20 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).