PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

Relevanta dokument
Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

God palliativ vård state of the art

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

När mamma eller pappa dör

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Palliativ vård ett förhållningssätt

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativregistret - värdegrund

Min vårdplan introduktion och manual

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Vägledning för en god palliativ vård

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård - behovet

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Palliativt förhållningssätt

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Döendet. Palliativa rådet

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Mediyoga i palliativ vård

Även om döden är oundviklig, borde inte ett dåligt döende vara det! Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Rutin Beslut om vak/ extravak

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Palliativt förhållningssätt

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Palliativ vård i livets slutskede

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Vård i livets slutskede

Att få leva tills man dör

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Sundsvall

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Transkript:

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd Helena Ekegren Hällgren Specialistsjuksköterska inom onkologi Diplomerad palliativ sjuksköterska Axlagården Umeå Hospice AB

Palliativ vård Axlagården Hospice De 6 S:n Case Frågor?

Palliativ vård Fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående (enl. Socialstyrelsens termbank) Ser döendet som en normal process och syftar till att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet vid livets slut och varken påskynda eller uppskjuta döden (WHO 2002) Är ett specifikt kunskapsområde och ska vara en del av all vård, oberoende av var och av vem vården erbjuds

Axlagården Umeå Hospice 16 platser Sen palliativ fas Cancer, ALS, stroke, KOL, hjärtsvikt Avlastning, rehabilitering, vård i livets slutskede

De 6 S:n Avery Weisman som inspirationkälla en god död Britt-Marie Ternestedt och Alice Rinell Hermansson översättning och tillämpning

De 6 S:n

1. SJÄLVBILD Mål: Att utifrån den enskilda personens behov och vilja, främja personens möjligheter att kunna bevara en så positiv självbild som möjligt och att kunna delta i vardagslivet på ett så optimalt sätt som möjligt. Vem är personen och vad är viktigt för henne/honom? (familj, arbete, fritidsintressen, livsåskådning och annat) Hur uppfattar personen sin sjukdom/prognos och de förluster som sjukdomen innebär? Hur kan personen stödjas i att bevara en så positiv bild av sig själv som möjligt?

2. SJÄLVBESTÄMMANDE Mål: Att utifrån den enskildes behov och vilja främja personens självbestämmande och självständighet i vardagen. Vad är viktigt för personen att själv bestämma om när det rör innehållet i vardagen? Hur vill personen vara delaktig i vårdens planering? Hur kan personens självbestämmande och självständighet främjas? Vem fattar besluten när personen själv inte orkar eller kan?

3. SOCIALA RELATIONER Mål: Att utifrån den enskilda personens behov och vilja främja dennes möjligheter att bevara för henne/honom viktiga relationer livet ut. (I detta S ingår också stöd till närstående). Vilket nätverk finns runt personen? Vilka personer är särskilt viktiga? Hur kan personens sociala relationer bevaras i enlighet med personens önskemål? Hur önskar personen umgås med sina närstående? Vem/vilka vill personen ska finnas vid hennes sida när hon ska dö?

4. SYMTOM Mål: Att utifrån den enskilda personens behov och vilja främja möjligheter till en så god symtomlindring som möjligt Vilka symtom har personen? Vad orsakar symtomen? Hur hanterar personen själv sina symtom? Hur lindras personens symtom? Kan komplementära behandlingsmetoder som till exempel mjukmassage främja personens välbefinnande? Vad är en god kroppslig omvårdnad för personen?

5. SAMMANHANG Mål: Att utifrån den enskilda personen behov och vilja främja en känsla av sammanhang (tillbakablick i tiden). Hur ser personen på sin aktuella livssituation och sitt levda liv? Vill personen samtala om sitt levda liv med någon ur personalen? Vill personen förmedla sin berättelse om sitt levda liv (eller delar av detta) till någon närstående? (Till exempel via inspelningar av olika slag, dagböcker eller foton.) Hur kan tid för detta frigöras?

6. STRATEGIER Mål: Att utifrån personens behov och vilja främja personens möjligheter att förhålla sig till den annalkande döden på sitt eget sätt (framåtblick). Hur tänker personen inför sin begränsade framtid? Kommer döden ur personens perspektiv för tidigt, för sent eller vid rätt tid? Är det något personen önskar samtala om? Önskar personen förbereda sig eller andra på något särskilt sätt? Vill personen till exempel planera inför sin begravning eller närståendes framtid? Eller lämna spår efter sig (till exempel någon personlig gåva).

Förenklad version: Hur påverkar sjukdomen dig och din vardag? Vad behöver jag veta om dig som person för att kunna ge god vård? Vad vill du att vi ska hjälpa dig med? Vilka personer är viktiga för dig? Vad besvärar dig mest? Vad har varit viktigt i ditt liv? Hur tänker du om tiden framåt?

Missnöje Granskning av journalanteckningar Medicintekniska/fysiska behov Psykiska behov Sociala behov Andliga/kulturella behov Hospicevård? Önskemål? Strategier? Personen?

Veckosammanfattningar funnits på Axlagården länge Veckovis uppdatering av omvårdnadsstatus och anamnes Folder/kort Lära sig att använda de 6 S orden De 6 S:n är ett förhållningssätt, inte enbart dokumentationsmodell!! Används till planering, genomförande och utvärdering av vården samt till kvalitetssäkring!

Dokumentationsflöde på Axlagården ankomstsammanfattning VECKOSAMMANFATTNING teamrond omvårdnadsepikris

CASE Lisa är usk, jobbar på ett äldreboendet och har finskt påbrå, hon är kring 50 år, gift och har 3 nästan vuxna barn. Lisa är inte så noga om sitt utseende eller om klädseln, hon går gärna med långkalsonger hemma. Hennes intresse har varit och är friluftsliv med promenader utomhus och gärna vandringar. Lisa har bröstcancer sedan 4 år och får just nu andralinjens behandling pga nyupptäckta levermetastaser. Behandlingen tar Lisa på krafterna och hon kommer till Axla för att maken vill gärna jobba, men Lisa vill inte vara ensam hemma på dagarna. Förslag om vistelse på Axlagården kommer från onkologavdelningen. Allt detta har vi ju i en ankomstsammanfattning, Lisa har varit lite sparsam om att berätta om sig själv. Nu ska vi koncentrera oss i den senaste veckan. Personcentrerad som den här modellen är ska man naturligtvis göra veckosammanfattningen tillsammans med gästen.

Veckosammanfattning SJÄLVBILD Lisa tycker att det fungerar bra att vara på Axlagården under veckan. Längtar dock hem och önskar få fara hem på fredag kväll då maken hemma hela helgen. Lisa sköter sig själv ADL-mässigt, planerar att duscha hemma på fredag. Senaste dagarna har Lisa varit på bildhörnan och testat olika sätt att handarbeta. Hon har tidigare i livet handarbetat mycket, men glömt bort det. Finner nu ro i att virka.

Veckosammanfattning SJÄLVBESTÄMMANDE Lisa planerar sin dag och tid. Hon vill gärna sova länge, och ser på tv sent på kvällarna, läser på nätterna. Trivs i bildhörnan. Lisa önskar samtal med läkaren angående symtomlindring.

Veckosammanfattning SOCIALA RELATIONER Lisa har inte haft något besök alls i veckan, dock pratar hon mycket i telefon och är glad över möjligheten till internet då hon fb med släktingar i Finland samt med barnen.

Veckosammanfattning SYMTOMLINDRING SL/smärta: Lisa känner sig hyfsat nöjd med smärtlindringen. Har tagit några tabletter Morfin 10 mg extra under veckan, oftast på morgonsidan/förmiddagen. Haft NRS som värst 4-5. SL/nutrition: Lisa har dålig aptit. Äter helst mackor och fil, dock tycker hon att hon börjat äta bättre på Axlagården, speciellt fisk går bra. Har haft illamående på morgonen, men efter insättning av T Primperan och kortison förra teamronden är illamående nästan borta. SL/oro: Lisa har berättat att hon känner oro om sjukdomen. Hennes dotter är utbytesstudent i USA och ska komma hem först efter midsommar. Lisa frågar nu om hon borde be dotter komma hem tidigare. Sönerna kan komma hem med kortare varsel.

Fortsättning Symtomlindring SL/sömn: Nattpersonalen rapporterar om att Lisa sover lite. Lisa är dock nöjd på sina nätter och vill inte ha sömnmedel. SL/cirkulation: Lisa känner domningar i fötterna och händerna och ibland hettar det väldigt. Händerna är inspekterade av personalen utan anmärkning.

Veckosammanfattning SAMMANHANG/STRATEGIER Lisa har inte pratat så mycket om sig själv eller familjen, inte heller om sitt tidigare liv. Hon är inställt av att vara på Axla bara under behandlingen och hoppas kunna återgå till hemmet. Har pratat om att vara hemma under storhelgerna då sönerna kommer hem också. Lisa har kontakt med diakonen och har börjat virka babyfiltar.

Veckosammanfattning De eventuella problem presenteras och diskuteras på teamronden Information till alla i personalen Praktiskt vid läsrapport Utvärderingar

Kvalitetssäkring/God vård Ankomstsammanfattningen inom 3 dygn Veckosammanfattning varje vecka Teamrondsanteckning varje vecka Journalgranskning varje kvartal

TIPS: Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014 Socialstyrelsen, Termbank De 6 S:n en modell för personcentrerad palliativ vård (Ternestedt, B-M., Österlind, J., Henoch, I. & Andershed, B.) Studentlitteratur, Lund, 2012. Tack för mig!