Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi
Teman i dag Vad för/varför helhetstänkande? Fokusskyfte: från undervisning till lärande Gällande språk Gällande teknologi Ett exempel: Från splitter till helhet i kursstrukturen
En blick tillbaka i tiden 90-talet Fyll i luckorna Öva och repetera 2000-talet Länklistor Länklistor Länklistor Länklistor 2010-talet Sociala medier Facebook Twitter Instagram Osv. Osv.
Var borde vi egentligen göra? Från hype till helt nya vyer!
PEOPLE LEARN BEST WHEN THEIR LEARNING IS PART OF A HIGHLY MOTIVATED ENGAGEMENT WITH SOCIAL PRACTICES THEY VALUE (GEE, 2004)
Hela lärandet inte enstaka delar Språkinlärningen Läromål Aktiviteter Utvärdering Kompetensutvecklingen Kärnstoffet Lärandet i Lärarelevrollerna Handledning Resurserna (material och verktyg): Digitala Analoga Formella - Informella fokus Individen Gruppen De sociala utrymmen
Assessment and Teaching of 21 st Century Skills (ATC21S) (www.atc21s.org) Ways of Thinking - Förmåga att tänka: fokus, koncentration och reflektion Kreativitet och innovation Kritiskt tänkande, problemlösning, beslutsfattande Lära att lära, metakognition Ways of Working - Förmåga att arbeta: snabb, precis och medveten kommunikation Kommunikation Samarbete Tools for working - Att ha arbetsverktyg för framtidens arbetsmarknad Informationskompetens (inklusive källkritik) IT-kompetens Living in the World - Att kunna leva i världen Medborgarkunskap lokal och global Familjeliv och arbetsliv Personligt och socialt ansvarstagande (inklusive kulturell medvetenhet och kompetens)
Pedagogisk Design - Vem äger språket?
Språk som en process Form Betydelse Bruk Anknytning till andra språk observationer om språk som fenomen - handledning
Språkkunskaper vs. Strategier (skills as strategies) Strategier för språkinlärning och språkbruk (inkl. socialisering till en språkidentitet som inlärare OCH användare av språk) Språkligt innehåll
Design för helhet Trigger till tankeprocessen Exploration Integration Slutssatserna Kognintiv närvaro Nya frågor, nyfikenhet Informationssökning - analys Kombinering av olika tankesätt Skapande av nya idéer Den affektiva nivån Öppen kommunikation Fungerande grupper Social närvaro Uttryckandet av känslor Låg tröskel till deltagande Fungerande kollaboration Läroplan och läromål Förklaring och förhandling om betydelse Direkt handledning och feedback Pedagogisk närvaro Klart definierade arbetsfaser Stöd till deltagandet Fokus på det relevanta Utarbetat ur: Garrison D.R. & Anderson T. 2005. E-learning for the 21st century. Routledge.
Som mål Access - tillgång Ownership - ägande Authorship - författarskap Autentiskt material (situational authenticity) Autentisk interaktion (interactional authenticity) Autentisk aktivitet/handling menigsfullhet
Teknologin då?
Teknologins roll Kommunikationskanal Verktyg till olika funktioner Resursbank Teknologin Dokumentering Reflektion Arbetsutrymme för kurs/aktivitet VLE & enstaka digitala resurser PLE?
PLE Personal Learning Environment/ Personlig Lärmiljö Är en blanding av olika verktyg, lärresurser och material Utgår från funktion och ger stöd till: Informantionssökning, bearbetning av information (till kunskap) Bemötande av olika idéer, insikter och upptäckningar Reflektion Dokumentering, lagring Nätverkande och bemötande Kreativitet och nytänkande Distribution av det som gjorts, publisering av arbete (enligt Attwell, 2008 & Häkkinen & al. 2014) En öppen platform där den studerande väljer vilka resurser som hon vill använda efter behov och intresse
Ett exempel
Pilotprojekt: Kandidatsstudier i Fysik Alla obligatoriska språk- och kommunikationskurser integrerade i ämnesstudierna PLE och eportfölj som teknologiska platformar Disciplinspecifikt innehåll Disciplinspecifika arbetssätt Sätten att styra sitt eget lärande Grundkurs och forts. i Mekanik (ÅK 1) Utvidgandet av de existerande sätten att studera, arbeta tillsammans och kommunicera Studie- och samarbetsfärdigheter Akademiska diskurser (academic literacy) Disciplinspecifika genrer Studietexter Grundkurs och forts. i Mekanik (ÅK 1) Ökandet av förståelsen av olika akademiska genrer som en del av ens egna lärande och expertis Språkliga och kommunikativa element Att utforska, förklara, argumentera komplexa vetenskapliga fenomen Modern Fysik (ÅK 2) Kandidatseminarium/uppsats (ÅK3) Utbildandet av övertygande kommunicerande juniorfysiker som anpassar sitt budskap enligt kontext, publik och medium Forskningskommunikation Forskning: utvecklandet av kompetens, expertis och agency
Tack! Kiitos! Frågor - Funderingar?