Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)

Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 10 Samverkan för att förebygga vårdskador 10 Riskanalys 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12 Hantering av klagomål och synpunkter 12 Samverkan med patienter och närstående 13 Resultat 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 16 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 3

Sammanfattning Vårdgivaren Oxelösunds kommun är enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL) skyldig att bedriva ett systematiskt patient- säkerhetsarbete. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav och en kvalitetsfråga. En person som har kontakt med kommunens representanter ska känna sig trygg och säker. En anställd ska kunna utföra sitt arbete med rätt förutsättningar och metoder så att en säker vård och omsorg kan ges. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten Registrering i kvalitetsregister, registrering av vårdrelaterade infektioner, kvalitetsgranskning av läkemedelshantering, hygienrond. Samverkan med larmföretag och räddningstjänsten om trygghetslarm och personlarm. Läkemedelsgenomgångar. Patientsäkerhetsronder. Utbildning för legitimerad personal i dokumentation enligt ICF. Trygghetslarmkontroll i ordinärt boende. Kvalitetssäkring av delegeringsprocessen. Nya signeringslistor. Geriatrisk riskprofil för att tidigt identifiera riskpersoner. Beslut och implementering av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll Rapportering på varje nämndsammanträde om hur resultaten ser ut gällande målen för patientsäkerhetsarbetet. Internkontrollplan med kontrollpunkt gällande kvalitetsgranskning av läkemedelshantering. Kontroll av handdesinfektion. Mätning av patientsäkerhetskultur. Årsrapport Svenska palliativregistret Oxelösund 2012 och årsrapport Senior alert Oxelösund 2012. Hur risker för vårdskador identifierats och hanterats Avvikelserapportering även på risker. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Avvikelserapporter tas upp på varje arbetsplatsträff, diskuteras och åtgärdas. Åtgärdsplaner för att minska avvikelser. De viktigaste resultaten som uppnåtts: Kvalitetsarbetet med riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen har minskat. Kvaliteten på vården i livet slut i särskilt boende har minskat under året på särskilt boende, hemsjukvården och korttidsboende visar hög kvalitet. Avvikelserapporteringen fungerar och enhetschefer har tagit sitt ansvar för att åtgärda fel och brister. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen visar god kvalitet. Antalet vårdrelaterade infektioner har inte ökat. Minskat antal rapporterade avvikelser. 4

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Kommunmål: Trygg och värdig ålderdom Vård och omsorgsnämndens mål: 1. Förebyggande arbete för att minska risk för undernäring, fall och trycksår : 1. Resultat i Senior alert av andel med insatta åtgärder för personer med konstaterad risk, ökning med 10% 2. Resultat i Senior alert av andel med uppföljning av insatta åtgärder vid konstaterad risk, ökning med 10% 3. Resultat i Senior alert av teamsamverkan, ökning med 10%. 2. God vård i livets slut: 1. Avliden i ensamhet. Målvärde 0% 2. Läkarinformation till patient och/eller närstående. Målvärde 75% 3. Smärtskattning. Målvärde 75% 4. Bedömning och dokumentation av munhälsa. Målvärde 90% 5. Ordination av vidbehovsläkemedel i injektionsform mot ångest. Målvärde 100% 3. Vårdrelaterade infektioner ska minska: Antal vårdrelaterade infektioner. Minskning med 10% Strategier Bygga ledningssystem för kvalitet Utbildning/workshops med teambildning i Senior alert i hemvården, uppföljning i särskilt bpende Börja registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Införande av nytt verksamhetssystem Treserva Införande av planeringssystem TES Ökad kompetens hos omvårdnadspersonal genom validering/utbildning (ESF-medel) Nytt larmsystem Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig vårdgivare enligt HSL och socialchefen är ansvarig verksamhetschef. Ansvaret innebär att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs. Nämnd och verksamhetschef ska också tillse att riktlinjer och rutiner finns, är kända i hela verksamheten och att dessa tillämpas. 5

Enhetscheferna i verksamheten är ansvariga för att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs inom sin respektive enhet och områdescheferna har ansvaret för att leda och fördela enhetschefernas arbete, samordna, följa upp och initiera förändringar. I vård- och omsorgsförvaltningens ledning ingår förvaltningschef, områdeschefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Förvaltningsledningen träffas regelbundet flera gånger per månad och varje område har ledningsgrupper där enhetschefer och områdeschef ingår. Verksamhetschef 29 HSL, svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. I Oxelösund är socialchefen verksamhetschef för hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Att utfärda riktlinjer och se till att dessa efterlevs. MAS rapporterar avvikelser en gång om året till Vård och omsorgsnämnden. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Fortlöpande redovisning av mål, mått och aktuellt resultat på varje sammanträde med vård och omsorgsnämnden. Mål och mått redovisas i delårsbokslut och årsredovisning för Vård- och omsorgsnämnden. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Kompetensutveckling: Ca 75 personer har genomgått validering/utbildning inom ESF-projektet (Europeiska SocialFonden). Läkemedelshantering: Åtgärdsplaner framtagna efter extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering på alla enheter. Planerade åtgärder är utförda. Läkemedelsgenomgångar: Förenklad läkemedelsgenomgång har utförts på alla patienter på särskilt boende under våren. Fördjupad läkemedelsgenomgång i samverkan med apotekare har genomförts på 1 patient inom särskilt boende och påbörjats för 1 i hemsjukvården Vård i livets slut: Samtliga dödsfall utom ett är registrerade i Svenska palliativregistret. Kvaliteten är hög inom hemsjukvården och korttidsvård för äldre. Inom särskilt boende har kvaliteten minskat. Förebyggande arbete mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen: Samtliga boendeenheter inom äldreomsorgen registrerar riskbedömningar i Senior alert. Hemvården har kommit igång under hösten. Teamsamverkan (teamet kan bestå av sjuksköterska, vårdpersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef) har kommit igång på 6

särskilt boende och i hemsjukvården i form av rehabmöten där man tar upp riskbedömningar, planerar åtgärder och gör uppföljningar. Fortbildning för sjuksköterskor inom läkemedel: Olämpliga läkemedel för äldre och läkemedel som kan orsaka fall. Hygien: Hygienombudsträff har anordnats två gånger av Smittskydd/Vårdhygien. Hygienrond i hemvården. Fokus på basala hygienrutiner. Arbetskläder i hemvården. Webbhygienutbildning för nyanställda i samband med delegering. All vårdpersonal ska skriva under att de känner till att de har ett personligt hygienansvar och tillämpar Basala hygienrutiner och klädregler. Kontroll av handdesinfektion med scanner. Registrering av vårdrelaterade infektioner på särskilt boende. Information och implementering av strategier för att minska antibiotikanvändning. Delegering: För att kvalitetssäkra delegeringsprocessen gör en särskild sjuksköterska alla nydelegeringar. Avvikelser: Avvikelserapporteringen fungerar. Även risker för allvarliga händelser rapporteras. Under året har många avvikelserapporter inkommit gällande bristande ifyllnad av signeringslistor. En ny typ av signeringslista har införts för att öka möjligheten för att det ska vara lätt att göra rätt. Ingen allvarlig avvikelse har anmälts till Socialstyrelsen enligt lex Maria under 2013. Se bilaga Statistik avvikelser 2013 Trygghetslarm: Kontroll av trygghetslarmen i hemvården. Brandutbildning: Under genomförande för all personal Dokumentation: Nytt verksamhetssystem, Treserva infört. Legitimerad personal dokumenterar enligt ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd). Utbildning för legitimerad personal om ICF och dokumentation. Loggkontroller: Utförs i verksamhetssystemet Treserva och i Nationell patientöversikt (NPÖ). Konstaterat dataintrång polisanmäls. Hemvård: All ordinarie personal har fått genomgå en webbutbildning i basala hygienrutiner tillsammans med distriktssköterska/sjuksköterska (dsk/ssk). Nya vikarier blir delegerade av dsk/ssk. När det är klart skriver enhetschef (EC) under och denna skickas vidare till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Alla vikarier får under detta tillfälle utbildning inom basala hygienrutiner. Allt finns samlat i vårt datasystem och kan lätt sökas fram. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering har gjorts i samtliga grupper inom hemvården. Då träffas EC, omvårdnadspersonal tillsammans med dsk/ssk och apoteket och går igenom våra läkemedelsrutiner. Där ges feedback och vi får förslag på förbättringar. Varje hemtjänstgrupp har startat att ha teamträffar varannan vecka. Där träffas omvårdnadspersonal, arbetsterapeut (at), sjukgymnast (sg), sjuksköterska, och ibland chef/ samordnare för att diskutera våra kun- 7

der för att säkerställa insatserna de är beviljade. Dsk/ssk är delaktiga vid varje arbetsplatsträff (APT) där vi går igenom avvikelser som har kommit in. Varje dag finns ett nära samarbete med dsk/ssk så att personalen kan känna sig trygg med sina åtaganden. Kunder har fått valt att få bo kvar hemma vid livets slutskede och fått den omvårdnad som de önskat. Alla våra kunder finns med i Treserva där personalen dokumenterar om det sker något avvikande som vi behöver hålla koll på. Samtlig personal har fått SITHS-kort där de visar sin legitimation till kunder att de är anställda i Oxelösunds kommun. Loggkontroll i vårt dokumentationssystem. Dsk/ssk har påbörjat det förebyggande arbetet runt fallolyckor och nutrition i Senior alert. Samverkan med Vårdcentralen; Oxelösund i arbetet med att ta fram samordnad individuell plan för patienter inskrivna i hemsjukvård (SIP). Samverkan mellan dsk/ssk/at/sg och vårdcentralens samordningssjuksköterska för multisjuka och äldre i arbetet med att identifiera äldre personer med risk för fall, trycksår och undernäring genom att göra geriatrisk riskprofil (GRP) på äldre personer som ansöker om trygghetslarm, färdtjänst, får en rullator eller andra hjälpmedel förskrivet. Särskilt boende: På både Sjötången och Björntorp har det genomförts extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering från apoteket och under året har vi arbetat med åtgärdsplaner ifrån denna genomgång. På båda boendena har vi arbetat med att skriva avvikelser när personalen inte har signerat på läkemedelslistorna. All fast anställd personal har under året genomgått utbildning i hjärtlungräddning (HLR). Dokumentationssystemet Treserva har införts på samtliga enheter, under första halvåret har all personal genomgått utbildning. Brandtillsyn, säkerhets- och arbetsmiljörond genomfördes på Björntorp och Sjötången under februari och mars. Inför ronden har all personal varit delaktiga med att göra en riskinventering. Under året har vi påbörjat arbetet med att åtgärda de risker som framkommit. Under 2013 påbörjades ett arbete med att säkerställa att rutinerna om egenkontrollprogrammet för livsmedelskontroll efterlevs. 8

Vidareutbildning inom vård- och omsorgsprogrammet har genomförts och nu är det 131 av 147 fasta anställda som har formell utbildning. Två utbildningstillfällen har anordnats för hygienombuden under året. Björntorp Sektion D med 6 äldreboendeplatser har startats upp, inför uppstart gjordes en handlingsplan samt en hygienrond tillsammans med smittskyddssjuksköterska. Sjötångens äldreboende Under året har larmsystemet uppgraderats för att det ska passa med nyare larmknappar och rörelselarm. På demensenheten har en grind i trapphuset monterats för att undvika fall. Kodlås har installerats på ytterdörrarna på demensenheten. Funktionsstöd: Patientsäkerhetsronder är inplanerade till våren 2014. Vid ronderna med MAS får personalen information om vart de ska söka information kring hälso- och sjukvårdsfrågor. Under året har medarbetarna genomgått webbutbildning om basala hygienrutiner. Hygienrutiner tas regelbundet upp på APT samt av hygienombuden som finns i verksamheten så att föreskrifter är kända och efterföljs av samtliga. Delegering Nya vikarier får information om att de ska ta kontakt med ssk som ombesörjer delegeringar. Meddelande kommer till chef att medarbetaren har genomgått delegering vilken skrivs under och sedan skickas till MAS. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering Kvalitetssäkring görs kontinuerligt. Det innebär att vi får feedback på hur vi hanterar läkemedel och att vi kan förbättra våra rutiner. Boendestöd har haft kvalitetsgranskning av Apoteket under 2013, detta sker årligen. Loggkontroll patientsäkerhet Treserva Loggar som vi får från systemansvarig granskas varje månad. Gällande genomförandeplan diskuteras dessa på APT. Ev även på teamträffar i fortsättningen. Avvikelser Avvikelser diskuteras på APT. Där bestämmer vi vilka åtgärder som är aktuella. Vid behov tas kontakt med ssk, MAS eller annan aktör. Är dsk med på APT? För återkoppling av avvikelser. Nej Avvikelserna ökar för att vi har ett mer öppet klimat där vi vågar lyfta att misstag inträffar. Enhetschefer poängterar vikten av att rapportera avvikelser i strävan att arbeta med förbättringar. 9

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Vård- och omsorgsnämndens internkontrollplan fastställer att efter extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i särskilt boende, bostäder med särskild service, boendestöd och hemvård ska en åtgärdsplan upprättas. MAS kontrollerar sedan att planerade åtgärder utförts. MAS följer regelbundet resultaten i kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret och återför till verksamheten. Patientnämndsärenden utreds och besvaras av MAS och verksamhetschef. Resultatet delges Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott samt ledningsgruppen för Vård och omsorgsförvaltningen. Områdeschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Enhetschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Sytematisk arbetsmiljöarbete. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Leda, planera, kontrollera och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån patientsäkerheten. Säkerställa att lokala rutiner finns i enlighet med lagstiftning, MAS riktlinjer för hälso- och sjukvård och att dessa efterlevs. Medicinska ansvarig sjuksköterskas ansvar: Planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Upprätta riktlinjer gällande medicintekniska produkter (MTP) och förbrukningsmaterial vid vissa inkontinenstillstånd Analys av loggkontroller i verksamhetssystemet Treserva och NPÖ. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Avtal om läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård med landstinget Sörmland. Läkarmedverkan innefattar telefonkontakter, patientadministration, besök, handledning av personal, läkemedelsgenomgångar och akuta insatser. På medicinska grunder görs hembesök i ordinärt och särskilt boende av läkare. Tillgång till läkarmedverkan ska finnas dygnet runt. Dygnet runt finns också tillgång till tjänstgörande sjuksköterska på särskilt boende och i hemsjukvård. Avtal med Smittskydd/Vårdhygien. En kommunal hygiensjuksköterska delas med de andra kommunerna i Sörmland. Avtal med Tandvårdenheten i landstinget Sörmland om munhälsobedömning av tandhygienist och utbildning om munvård för personal 10

Avtal med Apoteket Farmaci om kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i särskilt boende, hemvård och boendestöd samt fortbildning för sjuksköterskor om nyheter inom läkemedelsområdet. Särskild överenskommelse gällande läkemedelsöverlämning och delegering i samband med socialtjänstinsatsen boendestöd. Överenskommelsen ska stödja en säker läkemedelshantering för personer med förskrivna läkemedel från psykiatriska kliniken i Nyköping och har slutits mellan Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland och Oxelösunds kommun. Samarbete mellan Akutklinken, Nyköpingslasarett och primärvården/kommunerna i södra länsdelen gällande rutiner för vårdplanering och informationsöverföring. Inom Oxelösunds kommun tillämpas Länsövergripande riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienterna i slutenvården i Sörmland. Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan, enligt SOSFS 2005: 27 reviderad 2011. Samverkan med Nyköping lasarett om att kvalitetssäkra utskrivningar från slutenvård. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet och för varje sådan händelse: Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar. Bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Områdeschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Enhetschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå vid framtida planerade händelser i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Behörighetstilldelning i verksamhetssystem och NPÖ. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Riskanalys genom att kontinuerlig identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Riskanalys genom att kontinuerlig identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. 11

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser En avvikelse ska göras av den som upptäcker avvikelsen, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Det kan exempelvis gälla läkemedel, fallskador, omvårdnad och informationsöverföring. Lokal rutin finns Riktlinjer för anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen enligt lex Maria och avvikelserapportering. Respektive enhetschef har ansvar för att följa upp och avsluta alla avvikelser. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder och sammanställer avvikelserapporterna samt anmäler allvarliga avvikelser till Inspektionen för vård och omsorg. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål som inkommer från patienter och anhöriga besvaras av enhetschef. Klagomål som inkommer via patientnämnd eller Inspektionen för vård och omsorg besvaras av verksamhetschef och MAS. En utredning av händelsen påbörjas snarast och återkopplas till den enhet som berörs. Patient, anhöriga, patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg får återkoppling/analys efter utredning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska rapporterar till Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott. Inspektionen för vård och omsorg har under 2013 begärt in yttrande i två ärenden gällande enskildas klagomål. Ett klagomål till Patientnämnden har besvarats under 2013. Områdeschefs ansvar: Säkerställa att det finns rutiner för att hantera synpunkter och klagomål. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera avvikelser enligt SoL och HSL, missförhållanden eller risk för missförhållanden. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Enhetschefs ansvar: Hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser enligt Sol, LSS och HSL. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvar: Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Hantering av händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada. 12

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid ankomstsamtal och individuell vårdplanering inbjuds patient/brukare och i många fall även närstående att delta i att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetssäkringsarbetet i kvalitetsregister Senior alert och hur vi tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår, ohälsa i munnen samt vårdrelaterade infektioner. 13

Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Kommunmål: Trygg och värdig ålderdom Vård och omsorgsnämndens mål: Förebyggande arbete för att minska risk för undernäring, fall och trycksår: 1. Resultat i Senior alert av andel med insatta åtgärder för personer med konstaterad risk, ökning med 10% 2. Resultat i Senior alert av andel med uppföljning av insatta åtgärder vid konstaterad risk, ökning med 10% 3. Resultat i Senior alert av teamsamverkan, ökning med 10%. Andel riskbedömningar där risk konstaterats och minst en åtgärd planerades. Mål 91% 88% 81% 77% 63% Andel riskbedömningar där risk konstaterats och minst en åtgärd utfördes. Mål 64% 46% 54% 47% 63% Andel riskbedömningar där en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker utförts. Mål 80% 56% 70% 32% 39% Under året har särskilt boende haft minskad bemanning av sjuksköterskor. Då har det förebyggande arbetet nedprioriterats. Hemsjukvården har kommit igång med registreringar i Senior alert. Se bilaga Årsrapport Senior alert Oxelösund 2013. God vård i livets slut: 6. Avliden i ensamhet. Målvärde 0% 7. Läkarinformation till patient och/eller närstående. Målvärde 75% 8. Smärtskattning. Målvärde 75% 9. Bedömning och dokumentation av munhälsa. Målvärde 90% 10. Ordination av vidbehovsläkemedel i injektionsform mot ångest. Målvärde 100% Avliden i ensamhet. Mål 0% 13% 0% 3% 23% 14

Vad är ett brytpunktssamtal och varför är det viktigt? Att bidra till en värdig sista tid i livet är en viktig uppgift för vård och omsorg. När den tiden kommer ändrar vården inriktning från att bota till att lindra smärta och andra svåra symtom. Läkarens samtal med patient och kanske även anhöriga om att livet nu närmar sig sitt slut är en viktig och svår uppgift. Välinformerade patienter och närstående har mycket större möjligheter att planera för och ta vara på den sista tiden i livet. Informationen har också ett värde för teamet runt patienten. Teamet kan fokusera på patientens symtomlindring och avstå från vårdåtgärder som i denna del av livet inte gagnar patienten. Läkarinformation till patienten (brytpunktssamtal). Mål 75% 53% 70% 50% 19% Läkarinformation till närstående (brytpunktssamtal). Mål 75% 66% 78% 47% 26% Smärtskattning. Mål 75% 41% 44% 34% - Bedömning och dokumentation av munhälsa. Mål 90% 66% 72% 75% - Ordination av injektionsläkemedel mot ångest. Mål 100% 97% 100% 97% 88% Under året har det varit svårt att bemanna med sjuksköterskor på särskilt boende. Detta har påverkat kvaliteten vid vård i livets slut. Se bilaga Årsrapport Svenska palliativregistret Oxelösund 2013. Vårdrelaterade infektioner ska minska. Målnivå 10% minskning. Antal antibiotikabehandlade vårdrelaterade infektioner inom särskilt boende äldreomsorg 216 213 211 169 Antalet har ökat något, men antalet vårdtagare har också ökat. Bilaga 1: Årsrapport Svenska palliativregistret Oxelösund 2013 Bilaga 2: Årsrapport Senior alert Oxelösund 2013 Bilaga 3. Statistik avvikelser 2013 15

Övergripande mål och strategier för kommande år Mål: Förebyggande arbete för att minska risk för undernäring, fall trycksår och ohälsa i munnen: 1. Resultat i Senior alert av andel med insatta åtgärder för personer med konstaterad risk, ökning med 10% jämfört med 2013 2. Resultat i Senior alert av andel med uppföljning av insatta åtgärder vid konstaterad risk., ökning med 10% jämfört med 2013. 3. Resultat i Senior alert av teamsamverkan, ökning med 10% jämfört med 2013 God vård vid demenssjukdom: 1. Antal brukare/patienter med demenssjukdom som registrerats i BPSD-registret (Nationellt kvalitetsregister för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdfom) God läkemedelsbehandling av äldre: 1. Antal brukare/patienter i särskilt boende som fått en förenklad läkemedelsgenomgång 2. Antal brukare/patienter inskrivna i hemsjukvård som fått en förenklad läkemedelsbenomgång God vård i livets slut: 1. Avliden i ensamhet. Målvärde 0% 2. Läkarinformation till patient och/eller närstående. Målvärde 75% 3. Smärtskattning. Målvärde 75% 4. Bedömning och dokumentation av munhälsa. Målvärde 90% 5. Ordination av vidbehovsläkemedel i injektionsform mot ångest. Målvärde 100% Vårdrelaterade infektioner ska minska: 1. Antal vårdrelaterade infektioner. Minskning med 10% jämfört med 2013 Strategier: Skapa rutiner för kontinuerlig uppföljning av patientsäkerhetsarbetet Fortsatt arbetet med implementering av ledningssystem för kvalitet Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder (1 gång/år av Mas 16

på alla arbetsplatsträffar) Ta fram organisation, ansvarsfördelning och rutiner för hygienarbetet Utbildning/workshop i Senior alert för områdes- och enhetschefer Ta fram handlingsplan/enhet för det förebyggande arbetet i Senior alert Workshops för all vårdpersonal inom äldreomsorgen om trycksår, munhälsa och smärtskattning (Vård i livets slut) Utbildningsinsatser för att kunna registrera i BPSD-registret Börja registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Ta fram rutiner för inkontinensarbetet, utse ansvarig Ta fram rutiner för läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralen Delta i nationell punktprevalensmätning (PPM) av vårdrelaterade infektioner på särskilt boende Delta i nationell punktprevalensmätning av förekomst av trycksår och fall i särskilt boende 17