Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun. Vård och omsorgsförvaltningen

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun. Vård och omsorgsförvaltningen År 2017 Datum och ansvarig för innehållet Titti Kendall, verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen, Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 11 Samverkan för att förebygga vårdskador 12 Riskanalys 12 Informationssäkerhet 13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 14 Hantering av klagomål och synpunkter 14 Samverkan med patienter och närstående 15 Sammanställning och analys 15 Resultat 16 Övergripande mål och strategier för kommande år 24 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Fokus i patientsäkerhetsarbetet under 2017 har varit att arbeta med Trygg hemgång och effektiv samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård i Sörmland genom att: kartlägga förvaltningens processer för vårdplanering, implementera länsgemensamma riktlinjer, kartlägga behov att nya enheter och användare i det digitala planeringsverktyget Prator, fastställa arbetssätt och rutiner för hur kommunen tar emot personer som varit inlagda på sjukhus delta i projekt om digital informationsöverföring, införa vårdplanering och möte via video, göra uppföljning efter avslutat slutenvårdtillfälle Vård och omsorgsnämndens mål om att antal dagar från utskrivningsklar till hemgång efter sjukhusvistelse i genomsnitt inte ska överstiga 3 är uppnått. Vård och omsorgsförvaltningen har också fokuserat på det förebyggande arbetet genom att göra riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen, kartlägga bakomliggande orsaker och sätta in åtgärder vid risk. Vård och omsorgsnämndens mål om att 90% av personer med risk ska ha en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker och insatta åtgärder är inte uppnått. Egenkontroll: Journalgranskning, sammanställning av resultat i kvalitetsregister, punktprevalensmätning, registrering av vårdrelaterade infektioner, loggkontroller, extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering, hygienrond, uppföljning av till syn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service. Under 2017 har digital signering införts i hemtjänst/hemsjukvård och personlig assistans. Detta har medfört en minskning av antalet avvikelser i läkemedelshantering och en bättre kontroll av vad som blir utfört/inte utfört, av vem och när. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Nämndens mål Mått till nämndens mål Resultat 2016 Målvärde 2017 Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård Strategier: Riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen: Andel med måluppfyllelse (Teamarbete och insatta åtgärder vid risk, medelvärde) Antal dagar i genomsnitt från utskrivningsklar till hemgång Fokus på förebyggande arbetssätt Kartlägga kommunens processer vid in- och utskrivning i slutenvård. Införa digital vårdplanering Bli producenter i NPÖ Nationell patientöversikt Införa digital avvikelsehantering i Treserva Kvalitetssäkra styrdokument för hälso- och sjukvård 4 84 % 90 % Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder (1 gång/år av Mas på arbetsplatsträffar). Tema förebyggande arbetssätt. Fokus på att kontaktpersonal ska göra riskbedömningar. Fortsatt registreringar av vårdrelaterade infektioner och deltagande i Svenska HALT Fortsatta kontroller av korrekt utförd handdesinfektion Utbildning/workshop i Senior alert för berörd personal i hemtjänst/hemsjukvård och särskilt boende Fortsätta registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Fortsätta gör uppföljningar i Svedem på särskilt boende Ta fram rutiner för kontinensarbetet, utse ansvarig Arbeta enligt rutiner för läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralen och apotekare Införande av digital signering på Björntorp och i hemsjukvården Införande av hjärtsviktssjuksköterskor för att kvalitetssäkra vården av patienter med hjärtsvikt Införande av diabetessjuksköterskor för att kvalitetssäkra vården av patienter med diabetes Använda NITHA, ett digitalt verktyg för händelseanalys Uppföljning av utvecklingsarbetet för en kvalitetssäkrad demensomvårdnad Minska nattfasta på särskilt boende 1,7 <3,0

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig vårdgivare enligt HSL och områdeschefen för äldreomsorg är verksamhetschef enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). Ansvaret innebär att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs. Nämnd och verksamhetschef ska också tillse att riktlinjer och rutiner finns, är kända i hela verksamheten och att dessa tillämpas. Enhetscheferna i verksamheten är ansvariga för att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs inom sin respektive enhet och områdescheferna har ansvaret för att leda och fördela enhetschefernas arbete, samordna, följa upp och initiera förändringar. I vård- och omsorgsförvaltningens ledning ingår förvaltningschef, områdeschefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Förvaltningsledningen träffas regelbundet flera gånger per månad och varje område har ledningsgrupper där enhetschefer och områdeschef ingår. Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. I Oxelösund är områdeschefen för äldreomsorg verksamhetschef för hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde samt att utfärda riktlinjer och rutiner och se till att dessa efterlevs. MAS rapporterar avvikelser en gång om året till Vård och omsorgsnämnden. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Fortlöpande redovisning av mål, mått och aktuellt resultat på varje sammanträde med vård och omsorgsnämnden, områdesledningsgrupp äldreomsorg samt för legitimerad personal. Mål och mått redovisas i delårsbokslut och årsredovisning för Vårdoch omsorgsnämnden. 5

6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Förvaltningsgemensamt: Fokus under 2017 har varit att arbeta med Trygg hemgång och effektiv samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård i Sörmland genom att: kartlägga förvaltningens processer för vårdplanering, implementera länsgemensamma riktlinjer, kartlägga behov att nya enheter och användare i det digitala planeringsverktyget Prator, fastställa arbetssätt och rutiner för hur kommunen tar emot personer som varit inlagda på sjukhus med Trygg hemgång eller hemtjänst under utredning, deltagit i projekt om digital informationsöverföring, infört möjlighet till vårdplanering och möte via video, göra uppföljningar efter varje avslutat slutenvårdtillfälle Digital signering har införts inom hemsjukvård/hemtjänst. Planering för installation av bredband och kommunnät på särskilt boende. Basutbildning i munvård har genomförts. Nästan alla enheter har fått utbildning om hur man gör riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering har genomförts på samtliga enheter. Åtgärdsplaner har tagits fram enligt de brister som framkom vid granskningen. Hygienrond har genomförts på en enhet. Hälso- och sjukvård: Kompetensutveckling: En sjuksköterska i hemsjukvården har gått grundutbildning i diabetes. En har gått kurs kring Vård i livets slut vilket även en av nattsjuksköterskorna gjort. Vi har en sjuksköterska i hemsjukvården som läser på halvfart distans till distriktssköterska. En sjuksköterska har slutfört en mastersutbildning inom demensvård. Alla sjuksköterskor har haft möjlighet att få utbildning om Fall som beror på läkemedel hur kan vi minska risken? och Palliativ vård Läkemedel vid vård i livets slutskede. Hygien: Utsedd hygienansvarig som gått fortbildning, hygienrond. Följs för övrigt på MAS möten när det gäller infektionsregistrering. Förebyggande arbetssätt för att minska risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen: 6

7 Teamträffar, registrering i Senior alert, Palliativ vård och vård i livet slut: Registrering i Palliativregistret, översikt av arbetet kring dessa patienter tillsammans med vårdcentralen. Reviderade rutiner för palliativ vård och vård i livets slut. Ny plan i verksamhetssystemet för palliativ vård. Arbetet med trygg hemgång: Möter upp alla gröna och gula patienter. Bedömer om de ska ha insatsen Trygg Hemgång eller Hemtjänst under utredning. Oavsett spår så är det denna personalgrupp som gör hembesöken tills dess att man tillsammans med patienten hittat de insatser som är aktuella. Vid besök som ligger utanför deras arbetstid så planeras det ut till de olika hemtjänstgrupperna. Minska antal dagar från utskrivningsklar till hemgång? För patienter som bedöms vara i grön eller gul process (behov av insatser samma dag som hemgång eller senare och är kända av kommunen) är detta inte längre ett problem. De kommer hem när de är utskrivningsklara, men tyvärr är de oftast inte hemgångsklara. Det saknas ofta läkemedelslistor, aktuella hjälpmedel och uppgifter om det framtida behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser. Öka kvaliteten för personer med demenssjukdom: Ansvarig enhetschef fokuserar tillsammans med demenssjuksköterskans på uppdrag i olika grupper. Hon är nu inne i handläggargruppen, stödjer olika personalgrupper, jobbar tätt tillsammans med sjuksköterskor som har ett omvårdnadsansvar på demensavdelning. Hjälpmedel: Arbets- och fysioterapeuter förskriver hjälpmedel enligt förskrivningsprocessen. Det har inte gjorts några andra satsningar under året mer än att man vid hembesök tar med sig aktuell lista på förskrivna hjälpmedel för att kunna stämma av detta hemma hos patient. Rehabilitering: Arbets- och fysioterapeuter har arbetat med kommande utbildningssatsning kring rehabiliterande förhållningssätt. Gjort fler och bättre bedömningar enligt COPM (Canadian Occupational Performance Measure = bedömningsinstrument där patienten sätter egna mål för sin träning) utifrån uppdraget Trygg Hemgång, vilket resulterar i fler träningsinsatser riktat mot personer i ordinärt boende. Tillsyn av hälso- och sjukvård: Uppföljning av tidigare tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service visade att bristerna var åtgärdade. Hemtjänst: Teamträffar fungerar på vissa ställen, sämre på andra. Fallrapport och HSL avvikelser hanteras på APT Diskuterar brukare vid behov på verksamhetsmöte. Läkemedelsgranskning hösten 2017, handlingsplaner påbörjas och åtgärdas. Rehabinsatser och hjälpmedelsfrågor hanteras gemensamt på APT. Patientsäkerhetsrond genomförts av MAS. Hygienrond på brandstationen har genomförts. Fortsatt utbildning i dokumentation i Treserva. 7

8 En förändring av rutiner för planering har genomförts där grupperna själva planerar hemtjänstinsatserna i syfte att: ge ökad dialog och delaktighet. I samband med förändringen gjordes riskanalyser där det framkom oro för att insatser skulle missas, detta har inte utvärderats men enhetschefernas bedömning är att det inte har missats fler insatser än tidigare. Åtgärder: Handledning i demenssjukdom har genomförts i vissa grupper. Senior Alert Riskbedömning: MAS har varit och utbildat i nästan alla grupper. Utbildning i BPSD i demensteamen. Slutfört utbildning i begränsningsåtgärder (nollvision). Utbildning i bemötande och hot och våld. Appva (digital signering) har startats upp i samtliga hemtjänstgrupper och personalen har fått utbildning. Särskilt boende: Teamträffar fungerar på vissa ställen, sämre på andra. Fallrapport och HSL avvikelser hanteras på APT tillsammans med legitimerad personal. Diskuterar boende vid behov samt alltid nyinflyttade. Åtgärder Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering hösten Handlingsplaner påbörjas och åtgärdas. Rehabinsatser och hjälpmedels frågor hanteras gemensamt på APT. Omvårdnadsplanering på nyinflyttade boende samt efter behov/förändring boendes hälsa. Patientsäkerhetsrond genomförts av MAS. Hygienrond på vissa avdelningar under Fortsatt utbildning i dokumentation i Treserva. Nattfastemätning gjort på vissa enheter. Hygienrutiner tvättstugehantering. Antibiotikaresistenta bakterier utbildning. Handledning i demens. Senior Alert MAS ute i vissa avdelningar på APT. Olika arbetssätt har gjorts efter utbildningsinsatser BPSD. Slutfört utbildning i begränsningsåtgärder. Utbildning i bemötande och hot och våld. Bostäder med särskild service för vuxna: Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering har utförts från Apoteket på samtliga gruppbostäder. Inga brister har uppmärksammats. Det finns vårdplaner för samtliga brukare vilket saknades på över hälften föregående år. Ny uppdatering av signaturförtydliganden har gjorts. 8

9 Bristerna på kontinuiteten på teamträffar har åtgärdats och dessa sker nu med regelbundenhet en gång per månad och enhet. 14 avvikelser på gruppbostäder har inkommit under året gällande utebliven medicin från dos orsakat av den mänskliga faktorn. En från Servicebostäder. Fel dos har getts vid två tillfällen på gruppbostäder och vid ett tillfälle har för hög dos getts. Inga klagomål eller synpunkter har inkommit under året gällande patientsäkerheten. En loggkontroll har gjorts utan anmärkning. Boendestöd: I verksamhetsmöten med boendestödjarna har rutiner följts upp för respektive brukare. I genomförandeplaner har rutiner förtydligats utifrån brukarens beslut och önskemål. Ett närmare samarbete med psykosenheten har bidragit till snabbare kontakt och lättare att få stöd av sjuksköterska när behov har funnits. Varje patient har fått en egen kontaktperson på psykosenheten. Personlig assistans: Brukarens hälsotillstånd har kontinuerligt följts upp på arbetsgruppens verksamhetsmöten samt i det dagliga arbetet genom hemsjukvården/kommunrehab direkt eller via enhetschef. De brukare som har hemsjukvård har kontinuerlig kontakt med sjuksköterska och rehabteamet med stöd av personlig assistans. Personliga assistenter kopplar upp sig via mobil arbetsplats. Det gör att det ibland är svårt att logga in i systemet på grund av tekniska orsaker. Det blir på bekostnad att den personliga assistenten ibland inte kommer åt att dokumentera. Samtidigt är det fortfarande en del tröghet i att få all personal att dokumentera i full omfattning. Ovana att arbeta vid dator i kombination med ovan nämnda inloggningsproblem är en orsak. En annan orsak är att den personliga assistenten inte alltid förstår betydelsen av att dokumentera. Ytterligare ett problem är att gränsdragningen mellan personalrapport och journalrapport blandas ihop. Åtgärder: MAS har träffat arbetsgruppen för patientsäkerhetsgenomgång, vilket denna gång hade kost som tema. Vid nyanställning får den personliga assistenten hygienutbildning med handcheck av handdesinfektion i samband med att sjuksköterskan delegerat läkemedelshanteringen. Personlig assistans samverkar med hemsjukvård och rehab kontinuerligt. Vi har bjudit in legitimerad personal till verksamhetsmöte för frågor rörande enskild brukare. Arbetsterapeut har vid flera tillfällen träffat nyanställd personal för att ge delegering på rullstol med drivaggregat. Risker för vårdskador framförallt risker för trycksår har upp- 9

10 märksammats av personalen och rapporterats till hemsjukvårdens sjuksköterska. Osignerade eller missade läkemedelsgivningar har rapporterats direkt till sjuksköterskan genom telefonsamtal och/eller med en avvikelserapport. Från 1 november signerar vi läkemedelsgivning och ordinerade rehabinsatser genom telefon i APPVA. En avvikelse från rehabteamet angående utebliven rehabiliteringsinsats har åtgärdats genom att organisera om arbetet. Inga klagomål eller synpunkter har inkommit Inga loggkontroller av utförd dokumentation i vårt verksamhetsystemet har gjorts. Fortsatt förbättringsarbete gäller för dokumentation. 10

11 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Enligt vård och omsorgsnämndens internkontrollplan ska patientjournaler granskas utifrån om det finns planer för aktuella hälso- och sjukvårdsproblem och om omvårdnadspersonal gör uppföljningar i plan. MAS kontrollerar. MAS följer regelbundet resultaten i kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD-registret och återför till verksamheten. Patientnämndsärenden utreds och besvaras av MAS och verksamhetschef. Resultatet delges Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott samt ledningsgruppen för Vård och omsorgsförvaltningen. Områdeschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Enhetschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Leda, planera, kontrollera och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån patientsäkerheten. Säkerställa att lokala rutiner finns i enlighet med lagstiftning och riktlinjer för hälso- och sjukvård samt att dessa följs. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar: Planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Analys av loggkontroller i NPÖ, APPVA och Svevac. Genomförd egenkontroll: MAS har sammanställt resultat från olika kvalitetsregister och redovisat för vård och omsorgsnämnden, sjuksköterskor och enhetschefer. Särskilt boende har deltagit i punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Vårdrelaterade infektioner på särskilt boende registreras per månad. Uppföljning av tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service. Inga ärenden från Patientnämnden har inkommit under året. 11

12 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Förvaltningen deltar i Arbetsgrupp södra äldre, Arbetsgrupp södra barn och Arbetsgrupp södra psykiatri och funktionshinder, en del av närvårdsstrukturen i Sörmland. Avtal om läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård med landstinget Sörmland. Läkarmedverkan innefattar telefonkontakter, patientadministration, besök, handledning av personal, läkemedelsgenomgångar och akuta insatser. På medicinska grunder görs hembesök i ordinärt och särskilt boende av läkare. Tillgång till läkarmedverkan ska finnas dygnet runt. Dygnet runt finns också tillgång till tjänstgörande sjuksköterska på särskilt boende och i hemsjukvård. Arbetet styrs, leds och följs upp i lokal närvårdsledning. Avtal med Smittskydd/Vårdhygien. Två kommunala hygiensjuksköterskor delas med de andra kommunerna i Sörmland. Avtal med Tandvårdenheten i landstinget Sörmland om munhälsobedömning av tandhygienist och utbildning om munvård för personal Avtal med ApoEX om kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i särskilt boende, hemsjukvård, bostäder med särskild service och boendestöd samt avtal med Apoteket AB och Apotekskonsulterna om fortbildning för sjuksköterskor inom läkemedelsområdet. Särskild överenskommelse gällande läkemedelsöverlämning och delegering i samband med socialtjänstinsatsen boendestöd. Överenskommelsen ska stödja en säker läkemedelshantering för personer med förskrivna läkemedel från psykiatriska kliniken i Nyköping och har slutits mellan Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland och Oxelösunds kommun. Samarbete mellan Akutklinken, Nyköpings lasarett och primärvården/kommunerna i södra länsdelen gällande rutiner för vårdplanering och informationsöverföring. Samverkan med andra vårdgivare vid allvarliga händelser. MAS deltar i nätverk för Masar i Sörmland Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet och för varje sådan händelse: Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar. Bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. 12

13 Områdeschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Enhetschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå vid framtida planerade händelser i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Behörighetstilldelning i verksamhetssystem och NPÖ. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Riskanalys genom att kontinuerligt identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Riskanalys genom att kontinuerlig identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Genomförda riskanalyser: Vid införandet av digital signering: Risk för att vårdpersonal kunde se planerade åtgärder hos patienter de inte skulle ha tillgång till. Risken åtgärdades genom att styra om behörigheter. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Genomförda uppföljningar av informationssäkerheten: Loggkontroller har genomförts i NPÖ (Nationell patientöversikt), APPVA (digital signering) och Svevac (Vaccinationsregister). Inga allvarliga brister har noterats. Resultatet av loggkontrollerna finns i Castor. Genomförda riskanalyser och åtgärder: Vid införandet av digital signering: Risk för att vårdpersonal kunde se planerade åtgärder hos patienter de inte skulle ha tillgång till. Risken åtgärdades genom att styra om behörigheter. Genomförd egenkontroll: MAS har granskat patientjournaler enligt Vård och omsorgsnämndens intern kontrollplan 2 gånger slumpvis utvalda patientjournaler grankades utifrån om de innehöll planer med åtgärder för aktuella problem/diagnoser, planer på aktuella begränsningsåtgärder, registrerat samtycke till begränsningsåtgärder och uppföljning i plan av omvårdnadspersonal. Resultatet är redovisat till vård och omsorgsnämnden. I nämndens intern kontrollplan ingår också att kontrollera om riktlinjer är aktuella och uppdaterade. Under året har MAS reviderat de riktlinjer som behövts och i några fall ändrat till rutiner. En sjuksköterska har gjort kollegial granskning av patientjournaler. 13

14 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser En avvikelse ska rapporteras av den som upptäcker avvikelsen, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Det kan exempelvis gälla läkemedel, fallskador, omvårdnad och informationsöverföring. Lokal rutin finns Riktlinjer för anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen enligt lex Maria och avvikelserapportering. Respektive enhetschef har ansvar för att följa upp och avsluta avvikelser. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder och sammanställer avvikelserapporterna samt anmäler allvarliga avvikelser till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vid vårdskada gör MAS en händelseanalys tillsammans med enhetschef och personal. Efter analysen tas en åtgärdsplan fram med åtgärder, ansvarsfördelning och uppföljningsplan. Återkoppling till berörd enhet och områdeschef/verksamhetschef enligt HSL. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Ledningssystemet fastställer att klagomål som inkommer från patienter och anhöriga besvaras av enhetschef. Klagomål som inkommer via patientnämnd eller Inspektionen för vård och omsorg besvaras av verksamhetschef och MAS. En utredning av händelsen påbörjas snarast och återkopplas till den enhet som berörs. Patient, anhöriga, patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg får återkoppling/analys efter utredning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska rapporterar till Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott. Områdeschefs ansvar: Säkerställa att det finns rutiner för att hantera synpunkter och klagomål. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera avvikelser enligt SoL, LSS och HSL, missförhållanden eller risk för missförhållanden. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Enhetschefs ansvar: Hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser enligt Sol, LSS och HSL. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Utredning av händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada. 14

15 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid ankomstsamtal och individuell vårdplanering inbjuds patient/brukare och i många fall även anhöriga att delta i att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetsarbetet i kvalitetsregistret Senior alert och hur vi tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår, ohälsa i munnen samt vårdrelaterade infektioner. Under året har brukarråd genomförts inom särskilt boende. Där avhandlas de områden som patienterna angett som viktiga.. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Samtliga patienter/anhöriga har fått återkoppling på sina klagomål, oftast genom personligt möte samt uppföljning. I nuläget har verksamheten ingen övergripande sammanställning över inkomna klagomål, därav finns ingen analys. 15

16 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Visualisering av måluppfyllelse Pilens färg visar om målvärdet är uppnått. Pilens riktning visar hur utvecklingen har varit sedan 2015 alternativt sedan föregående mätning. Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Trygg och värdig ålderdom Nämndens mål Mått till nämndens mål 2016 Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Mod och framtidstro Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård Riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen: Andel med måluppfyllelse (Bakomliggande orsaker och insatta åtgärder vid risk, medelvärde) Antal dagar i genomsnitt från utskrivningsklar till hemgång Målvärde 2017 Resultat % 90% 81% 1,7 <3,0 0,78 Förebyggande arbetssätt: Målet att 90 % av alla som har en risk för fall, undernäring, trycksår eller ohälsa i munnen ska ha fått en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker och åtgärder insatta är inte uppnått. 220 riskbedömningar har utförts under året, varav 14 i hemsjukvården. 85 % har fått insatta åtgärder. Teamarbetet har inte kommit igång ordentligt på alla enheter, därav bristande resultat. Bedömningen är att en orsak till minskat resultat är att man registrerar riskbedömningarna, klarmarkerar och sen går det en tid innan bakomliggande orsaker och åtgärder registreras. Därför kommer det alltid att vara ett glapp. 16

17 Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård: Målet har uppnåtts. Majoriteten av patienterna har kommit hem från sjukhus samma dag som de blev utskrivningsklara. 17

18 Övriga resultat: God demensvård: Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. BPSD-registret startade i november 2010 med syfte att genom tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD och det lidande som detta innebär och att genom detta, öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. Att arbeta med BPSD-registret och en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till: Ökad livskvalité för personen med demenssjukdom Implementering av de nationella riktlinjerna Personcentrerad omvårdnad & ett gemensamt språk för personalen Teamarbete & tydliga mål Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar Att tydliggöra vårdtyngden & bidra till en verksamhetsutveckling 2017 har 78 personer fått en bedömning i bpsd-registret. Andelen med olämpliga läkemedel har minskat Andelen som har en bemötandeplan och med Alzheimer sjukdom som har symtomlindrande demensläkemedel har ökat Andelen som fått en läkemedelsöversyn och som verkar smärtfria har minskat 18

19 19

20 Vårdrelaterade infektioner på särskilt boende: 20

21 Antalet vårdrelaterade infektioner har minskat och förhållandet mellan urinvägsinfektioner och övriga infektioner har förändrats till att mer motsvara nationella resultat. God vård i livets slut: Andelen som fått en smärskattning sista veckan i livet och fått munhälsan bedömd och dokumenterad har ökat (omvårdnadsåtgärder som utförs av kommunens sjuksköterskor). 21

22 Andelen som fått läkarinformation har minskat (utförs av landstingets läkare). Spindeldiagrammet visar kvalitetsindikatorer för en god vård i livets slut för av vården förväntade dödsfall. Det röda ska helst vara grönt. Under 2017 registrerades 62 dödsfall i Svenska palliativregistret varav 58 var förväntade. 36 på särskilt boende, 22 på kortvård, 4 i hemsjukvård. Från 2018 har Socialstyrelsen tagit fram målvärden för en god kvalitet vid vård i livets slut. Målen är markerade med rött i diagrammet. Resultat för Oxelösund är gröna. 22

23 Avvikelser inom hälso- och sjukvård: Antalet avvikelser har minskat sedan Den största minskningen är utebliven läkemedelsdos som minskat från 187 till 97 inom hemtjänst/hemsjukvård. Fel/risk/incident i läkemedelshanteringen utgör 74% av alla avvikelser. Antalet utebliven läkemedelsdos är 317=52%av alla avvikelser. Rapporterade avvikelser till annan vårdgivare har varit 8, varav 5 besvarats. Signatur saknas på signeringslista = Risk/incident 23

24 Övergripande mål och strategier för kommande år Mod och framtidstro Nämndens mål Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård, mäts genom antal dagar från utskrivningsklar till hemgång Ingångsvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde ,78 <3,0 <3,0 <3,0 Strategier Fokus på vardagsrehabilitering, palliativ vård och vård i livets slut Rehabilitering Återinförande av rehab-ombud Trygg hemgång och effektiv samverkan Fortsatt arbete med Trygg hemgång och effektiv samverkan (Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Sörmland) Använda vårdplanering via video Inför digital vårdplanering i hemmet Bli producenter i NPÖ Nationell patientöversikt Avvikelser Införa digital avvikelsehantering i Treserva Använda NITHA, ett digitalt verktyg för händelseanalys Sytematisk uppföljning av avvikelser Demenssjukdom Registrera i BPSD-registret Göra uppföljningar i Svedem på särskilt boende Test av modul i Svedem för uppföljning i ordinärt boende Genomföra aktiviteter för att leva upp till Plan för vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Oxelösunds kommun Uppföljning av utvecklingsarbetet för en kvalitetssäkrad demensomvårdnad Förebyggande arbetssätt Registrering i Senior alert av riskbedömningar för fall, undernä- 24

25 ring, trycksår och ohälsa i munnen Teamträffar Minska nattfasta på särskilt boende Hygien Registrera vårdrelaterade infektioner Deltagande i Svenska HALT Hygienrond på två enheter inklusive uppföljning Inkontinens Ta fram rutiner för kontinensarbetet, utse ansvarig Läkemedelshantering Införa digital signering i de verksamheter som ännu inte infört Arbeta enligt rutiner för läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralen och apotekare Palliativ vård och vård i livets slut Införa palliativa ombud Implementera reviderade Riktlinjer för palliativ vård och vård i livet slut Införa Palliation ABC webbutbildning om palliativ vård Övrigt Införa diabetessjuksköterskor för att kvalitetssäkra vården av patienter med diabetes Ta fram rutiner för klagomålshantering 25