SKARPNÄCKS STADSDELSNÄMND Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-12-19 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.1.-500/12 SID 1 (40) 2012-12-04 Verksamhetsplan 2013 Skarpnäcks stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutar följande: 1. Verksamhetsplanen för år 2013 fastställs. 2. Resultatenheter enligt bilaga 1:5 fastställs. 3. Omslutningsförändringar om 53,0 mnkr redovisas till kommunstyrelsen. 4. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen och stadens revisorer. Margareta Östrand Stadsdelsdirektör Maria Laxvik Administrativ chef Lena Borgman Avdelningschef Monica Ulvede Avdelningschef Lars-Gunnar Winsa Avdelningschef Stefan Lundh Kommunikatör
SID 2 (40) Bakgrund Kommunfullmäktige har fastställt budgeten för 2013. I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning ska samtliga nämnder upprätta en egen budget/verksamhetsplan för det kommande året med utgångspunkt från den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Kommunfullmäktiges budget är stadens övergripande styrdokument för verksamhetsåret. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2013 fastställt tre övergripande inriktningsmål och ett antal mål för verksamhetsområdena. Indikatorer har fastställts som ska följas upp under året. Specifika aktiviteter har angetts som ska genomföras för att säkerställa att målen nås. Stadsdelsnämnden ska därför i sin verksamhetsplan, utifrån kommunfullmäktiges mål, ange sina mål för respektive verksamhetsområde och årsmål för indikatorerna. Därutöver har nämnden möjlighet att ange egna indikatorer och aktiviteter. Ärendets beredning Ärendet har utarbetats av förvaltningsledningen i samråd med samtliga enhetschefer. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen 2012-12-04. Pensionärsrådet och rådet för funktionshindersfrågor har behandlat ärendet 2012-12-13 respektive 2012-12-12. Organisation och ansvar Stadsdelsområde Skarpnäcks stadsdelsområde omfattar stadsdelarna Hammarbyhöjden, Björkhagen, Kärrtorp, Enskededalen, Bagarmossen, Skarpnäcks Gård och Flaten-Orhem- Skrubba. Stadsdelsområdet har cirka 43 500 invånare. Stadsdelsnämnden ansvarar för: Flyktingmottagning Fritidsverksamhet för barn och ungdomar Förskoleverksamhet Ekonomiskt bistånd, budgetrådgivning och skuldsanering Konsumentrådgivning Lokala näringslivs- och arbetsmarknadsåtgärder Lokal kulturverksamhet Lokalt miljöarbete i linje med stadens miljöprogram Lokala stadsmiljöfrågor Skötsel och investeringar i parker och naturområden Service och omsorg till personer med funktionsnedsättning Social service, omsorg och behandling samt familjerätt Äldreomsorg
SID 3 (40)
SID 4 (40) Stadsdelsnämnden Stadsdelsnämnden består av 13 ledamöter samt 13 ersättare. Kommunfullmäktige (KF) utser ledamöter och ersättare i stadsdelsnämnden. Bland ledamöterna utser KF en ordförande och en vice ordförande. Skarpnäcks stadsdelsnämnd leds av ordförande (M) och vice ordförande (MP). Stadsdelsnämnden fattar beslut om mål och inriktning för de verksamhetsområden som kommunfullmäktige delegerat till nämnden. Nämndens arbete leds av presidiet bestående av ordförande, vice ordförande och stadsdelsdirektören. Pensionärsråd och råd för funktionshindersfrågor Ett pensionärsråd och ett råd för funktionshindersfrågor är knutna till stadsdelsnämnden. Råden utses av stadsdelsnämnden enligt instruktioner utfärdade av kommunfullmäktige. Ledamöterna nomineras av pensionärs- och handikapporganisationerna. Råden sammanträder regelbundet i anslutning till nämndens sammanträden. Stadsdelsdirektör och övrig förvaltningsledning Stadsdelsdirektören leder förvaltningsledningen och förvaltningens arbete samt har det övergripande ansvaret för all verksamhet. Direktören svarar inför nämnden och leder samverkan med de fackliga organisationerna samt externa aktörer. Stadsmiljöfrågorna och kommunikation är organiserade direkt under stadsdelsdirektören. Förvaltningsledningen består av stadsdelsdirektör, fyra avdelningschefer och en kommunikatör. Ledningen ansvarar för den strategiska planeringen, integrerat ledningssystem (ILS), ekonomistyrning och förvaltningsövergripande beslut.
SID 5 (40) Organisationsförändringar Individ- och familjeomsorgen har oktober 2012 fört samman mottagningsgruppen för barn och ungdom med mottagningsgruppen för vuxna till en integrerad mottagningsenhet. Från januari byter Södra Hemtjänstenheten namn till Skarpnäcks kommunala hemtjänst och kommer att erbjuda hemtjänst inom hela stadsdelsområdet. Aktivitetsplanen Förvaltningen har genomfört en förnyad upphandling av boendestöd, då gällande avtal löper ut 2013-02-28. Ny entreprenör tar över verksamheten från och med 2013-03-01. När det gäller återstående verksamheter föreslår förvaltningen att konkurrensutsättning av enheten för arbetsverksamheter skjuts på framtiden med anledning av pågående utvecklingsarbete. Nytt ställningstagande tas inför VP 2014. Resursgruppen har nära samarbete med myndighetsutövning gällande barn och ungdom. Förvaltningen föreslår därför som tidigare att verksamheten inte konkurrensutsätts. Även fritidsgårdsverksamheten föreslår förvaltningen åter tas bort från aktivitetsplanen. Anledningen är det samarbete, Skarpnäckslyftet, som inletts med bostadsbolagen kring verksamhet för ungdomar i Bagarmossen och Skarpnäcks gård. I samarbetet ingår fritidsgårdsverksamheten. Konkurrensutsättning av parkleksverksamheten och öppen förskola kommer inte att genomföras under mandatperioden, enligt tidigare beslut av stadsdelsnämnden.
SID 6 (40) Inledning Förvaltningen fortsätter arbetet med att bidra till vision 2030 ett Stockholm i världsklass. År 2030 ska Stockholm vara en storstad i världsklass där stockholmaren sätts i centrum. Skarpnäcks verksamheter ska erbjuda en kostnadseffektiv samhällsservice med god kvalitet, baserad på valfrihet och mångfald som ger stockholmarna unika möjligheter att välja mellan olika utförare. Samtliga som arbetar i förvaltningen ska vara delaktiga i arbetet med att nå visionen. Förvaltningen månar om alla medarbetares delaktighet. Ett ökat medledarskap uppnås genom medarbetaråtaganden och resultatdialoger. Alla får därmed ett ansvar för att bidra till helheten och till enheternas måluppfyllelse. Visionen är en naturlig del i verksamhetsplaneringen och i att utveckla medarbetares förmåga till ett ökat gemensamt ansvarstagande för verksamhetens utveckling. Förvaltningen arbetar med bland annat resultatbaserad styrning för att nå målen. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg och växande stad för boende, företagande och besök Förvaltningen fortsätter att fokusera på arbetslinjen, minskat utanförskap och det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar. Förvaltningen satsar i sitt arbete särskilt på att stödja personer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. I syfte att stödja personer med långvarigt bidragsberoende på grund av sjukskrivning eller socialmedicinska skäl fortsätter arbetet med metodutveckling. Målet är att människor får ökade möjligheter till att nå självförsörjning eller en mer hållbar försörjning. Förvaltningen deltar i ett nationellt projekt, Romane Bucá, med stöd från europeiska socialfonden (ESF). Förvaltningen samarbetar med arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen. Målet för projektet är inkluderande av romer till majoritetssamhället. Under året kommer förvaltningen att bidra till upplevelsen av Stockholm som en välskött och trygg stad med höjd kvalitet på stadens park- och grönytor. En prioriterad fråga för förvaltningen är att de boende är trygga i sina bostadsområden. Det trygghetsskapande arbetet fortsätter att utvecklas, framförallt i Bagarmossen och Skarpnäcksfältet. Projektet Skarpnäckslyftet förlängs med tre år och innefattar Bagarmossen och Skarpnäcksfältet. Trygghetsvandringar tillsammans med medborgare, fastighetsägare och trafikkontoret kommer också att genomföras. Kvaliteten för invånarna som söker någon form av stöd från socialtjänsten ökar genom att en integrerad mottagningsenhet bildats. Mottagningsenheten ansvarar särskilt för att motverka att familjer blir bostadslösa och för stödet till kvinnor som är utsatta för våld.
SID 7 (40) Kultur utövas av och för många i stadsdelsområdet. Skarpnäcks kulturhus är navet i stadsdelsområdets kulturutbud. Föreningar som bland annat anordnar aktiviteter för barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre kan söka föreningsbidrag. Förvaltningen verkar också för att barn och ungdomar ges möjlighet att uppleva och själva utöva olika former av kultur. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Stadsdelsnämnden arbetar för att ha verksamheter av hög kvalitet och att bidra till att möta stockholmarnas krav på valfrihet och mångfald genom ökad information om vilka valmöjligheter som finns. Förvaltningen fortsätter att utveckla samarbetsformerna med landstinget och olika förvaltningar i söderort gällande beroendevård, ungdomsmottagning samt för insatser för personer som drabbats av våld i nära relationer. Det förebyggande och uppsökande arbetet för hemlösa sker av det rörliga teamet som nu ingår i mottagningsenheten. Förskolan förbättrar kommunikationen med familjerna. Inom förskolan kommer matematik, språkutveckling och barns samt föräldrars delaktighet vara prioriterade områden. Paviljonger med tillfälligt bygglov ersätts med nya förskolelokaler successivt. Barnomsorgsgarantin uppfylls genom en utökning av platser med fem grupper och andelen personal per barn kommer att öka något under året. Antalet äldre över 80 år fortsätter att minska fram till 2020. På Hammarbyhöjdens trygghetsboende och i Skarpnäcks kulturhus finns mötesplatser med olika aktiviteter för äldre. Hemtjänst i egen regi återinförs i norra delen av Skarpnäck. Förutom kommunal hemtjänst finns ett antal privata företag att välja på. Vård- och omsorgsboendet Hemmet för gamla drivs på entreprenad. I stadsdelsområdet finns Judiska Hemmet och Flygarhöjden som är enskilda verksamheter. Förvaltningen har tillgång till anhörigkonsulent som i samarbete med Enskede- Årsta-Vantör och Farsta arbetar med anhörigstöd främst till anhöriga som vårdar äldre. Viss uppsökande verksamhet till personer över 75 år fortsätter. Skarpnäcks stadsdelsområde ska vara tillgängligt för alla, varför särskilt fokus sätts på tillgänglighetsfrågor. Ett prioriterat område är att barn och ungdomar med funktionsnedsättning deltar i de öppna fritidsverksamheterna. Samtliga gruppbostäder och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning drivs på entreprenad. Programmet "Stockholm - en stad för alla" innehåller sju mål där förvaltningen tillsammans med funktionshindersrådet tagit fram aktiviteter som stödjer dessa mål.
SID 8 (40) Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva Stadsdelsnämnden ska bidra till kommunfullmäktiges måluppfyllelse genom att vara kostnadseffektiv och frigöra resurser för kärnverksamheterna. Förvaltningen koncentrerar sitt arbete på att vara kostnadseffektiv bland annat genom att sänka sjukfrånvaron och arbeta mer resultatinriktat. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron inriktas på att alltmer systematiskt och strukturerat utveckla medarbetare till medledare som därmed tar ett större ansvar för verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. Detta ökar kvaliteten för brukaren. Nya och mer evidensbaserade arbetssätt införs där nyttan för brukaren/medborgaren alltid står i fokus. Arbetet med resultatbaserad styrning fortsätter.
SID 9 (40) KF:S INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Nämnden fortsätter arbetet för ett gott samarbete med näringslivet i stadsdelsområdet. Arbetet med att fokusera på arbetslinjen och minskat utanförskap, speciellt för personer med långvarigt bidragsbehov fortsätter. Verksamheterna bidrar till en hållbar livsmiljö genom att begränsa sin miljöpåverkan. Arbetet med trygghetsfrågor fortsätter, bland annat genom dialog med medborgarna. Parker och grönområden ska utvecklas. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.1 Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa Stockholms stad är motorn i en region i stark utveckling. Företag är viktiga aktörer i denna utveckling. Förvaltningen vill bidra till ett företagsvänligt klimat genom samverkan med det lokala näringslivet och genom att bidra till att nya företag startas. Förvaltningen kommer under året att bjuda in till möten med Skarpnäcks näringslivsråd. Från och med 1:a mars går förvaltningens stödboende Fallskärmen över i entreprenaddrift. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel upphandlad verksamhet i konkurrens (alla nämnder) 41 % 36 % År Kommentar: Förändring i kodplanen kan påverka hur stor andelen upphandlad verksamhet blir. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.2 Invånare i Stockholm är självförsörjande Jobbtorg garanterar att alla som idag har ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet får en snabb och individuell bedömning samt en jobbplan. Förvaltningen satsar i sitt arbete särskilt på att stödja personer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Metoder utvecklas för att förbättra möjligheterna för sjukskrivna personer med försörjningsstöd till en mer hållbar försörjning. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha 23 st 1600 st Tertial
SID 10 (40) KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd Andel personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 4,1 % 4,4 % Tertial 2,3 % 2,3 % Tertial 1,4 % 1,4 % Tertial KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum I samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden implementera bedömningsinstrument till personer som är långvarit beroende av ekonomiskt bistånd och därmed står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta för att på ett stadsgemensamt sett bedöma vilka insatser som leder till självförsörjning I samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden implementera bedömningsinstrument, till personer som söker ekonomiskt bistånd. Detta för att på ett stadsgemensamt sett bedöma vilka insatser som leder till självförsörjning NÄMNDMÅL: Invånare i Skarpnäck är självförsörjande Förvaltningen fortsätter att utveckla samarbetet med Jobbtorg, med fokus på arbetslinjen och minskat utanförskap. Metodutvecklingen för att stödja personer med långvarigt bidragsberoende på grund av sjukskrivning eller socialmedicinska skäl fortsätter med målet att de får ökade möjligheter till att nå självförsörjning eller att nå en mer hållbar försörjning. Förväntat resultat Antalet bidragstagare minskar och antalet personer som får arbete ökar. Även långvariga ärenden förväntas minska. Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel bidragstagare, ekonomiskt bi, med orsak sjukskrivning /0-klassning (enl FK) som gått till annan försörjning 35 % Tertial Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum
SID 11 (40) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Ta fram praktikplatser för personer med funktionsnedsättning ("En stad för alla" mål 5) Enheten för arbetsverksamheter, enheten för vuxna och enheten för ekonomiskt bistånd samverkar för att ta fram ett förslag till gemensam jobbudget för förvaltningen. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar Stadens miljöprogram för 2012-2015 med sex mål för hållbar utveckling är en vägledning för fortsatt miljöarbete. Stadsdelsnämnden har antagit en miljöhandlingsplan som sträcker sig över hela programperioden. En revidering av miljöhandlingsplanen kommer att göras under året. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel dubbdäck 0 % tas fram av År nämnden/styrelsen Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 20 % 15 % Tertial Andel elbilar 10 % 6 % År Andel miljöbilar i stadens bilflotta 100 % 100 % Månad Andel miljöbränslen i stadens miljöbilar 85 % tas fram av nämnden/ styrelsen Halvår Elanvändning per kvadratmeter 60 kwh/kvm 34 kwh År Kommentar: Elanvändning per m2 påverkas av att det finns ett antal förskolor inom stadsdelsområdet som har direktverkande el som uppvärmningssystem. Mängden matavfall som stadens verksamheter sorterar ut för biologisk behandling 20 % öka År NÄMNDMÅL: Livsmiljön i Skarpnäcks stadsdelsområde är hållbar (Normer och värden) Nämndens verksamheter arbetar med utgångspunkt från Stockholms miljöprogram. Förvaltningen har 100 % miljöbilar. Förvaltningen kommer att
SID 12 (40) revidera sin miljöhandlingsplan. Ett prioriterat område är förskolans miljöarbete som särskilt kommer att belysas i den reviderade miljöhandlingsplanen. t ex ekologiska livsmedel och effektiv avfallshantering. Förväntat resultat Minskad belastning på livsmiljön inom stadsdelsområdet inom de områden förvaltningen har rådighet över. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.4 Det byggs många bostäder i Stockholm Förvaltningen vill bidra till stadens utbyggnad av bostäder med särskild service. Förvaltningen har anmält intresse av gruppbostäder i flera planerade bostadsprojekt inom stadsdelsområdet. Två projekt är i Bagarmossen, kv. Ståthållaren och kv. Rustmästaren, ett i Kärrtorps centrum och ett i Björkhagen, kv. Hornlyktan. Inflyttning i gruppbostäderna blir tidigast 2014 och senare. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal nytillkomna bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 st tas fram av nämnden År KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Skarpnäcks kulturhus är en öppen mötesplats för alla åldrar som erbjuder ett brett kulturutbud samt stödjer föreningar och privata initiativ till kulturutövande. Föreningsbidrag bidrar till att utveckla kulturutbudet där förvaltningen särskilt prioriterar verksamhet för personer med funktionsnedsättning. I samtliga verksamheter som innefattar barn och unga arbetar förvaltningen efter barn- och ungdomskulturplanen Kultur i Ögonhöjd. NÄMNDMÅL: Kulturutbudet i Skarpnäck är mångsidigt Kultur- och föreningsverksamhet bidrar till ökad social samvaro och integration. Inom stadsdelsområdet verkar många kulturutövare och Skarpnäcks kulturhus fungerar som nav för kulturaktiviteter i stadsdelsområdet. Förväntat resultat Fler använder Kulturhuset som en mötesplats för mångsidig kultur.
SID 13 (40) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Antal besökare i Skarpnäcks kulturhus 26 000 År KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Förvaltningens ansvar omfattar skötsel, renhållning, vinterväghållning, investeringar och underhåll av parker och naturområden. Dialog med medborgarna är ett viktigt uppdrag inför varje förändring av den yttre miljön. Förvaltningens arbete med att genomföra trygghetsvandringar i samverkan med trafikkontoret, polis, fastighetsägare, föreningar och allmänheten fortsätter. Förvaltningen bedriver ett förebyggande säkerhetsarbete. Varje år görs en risk- och sårbarhetsanalys RSA. Syftet är öka medvetenheten och höja beredskapen inför oväntade händelser. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 65 % öka År Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 62 % 62 % År Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA 100 % 100 % År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Genomföra minst en krisledningsövning på ledningsgruppsnivå. NÄMNDMÅL: Medborgarna är trygga i sitt bostadsområde I program för Söderort lyfts främst tre områden fram som bör förbättras för att öka Söderorts attraktionskraft. Det är att skapa fler arbetsplatser, bättre tvärförbindelser och tryggare bostadsområden. Att tillsammans med andra lokala aktörer öka känslan av trygghet i bostadsområdena är en viktig uppgift för förvaltningen. Detta sker bland annat genom samverkan inom det lokala brottsförebyggande rådet, åtgärder inom skötseln av park- och naturmark samt förbyggande arbete med barn och ungdomar. Samverkan med andra förvaltningar i olika frågor som gynnar en positiv utveckling av tryggheten i bostadsområdena kommer att prioriteras. Projektet Skarpnäckslyftet pågår och innefattar Bagarmossen och Skarpnäcksfältet. Ungdomsgårdarna ökar sitt aktivitetsutbud till olika grupper
SID 14 (40) av ungdomar, pojkar, flickor och ungdomar med funktionsnedsättning. Förvaltningen håller dialoger med olika målgrupper. Förväntat resultat Fler medborgare känner sig trygga i sitt bostadsområde. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Funktionshindersrådets representanter deltar i förvaltningens trygghetsvandringar( "En stad för alla" mål 1) 2012-01-01 2013-12-31 Förvaltningen verkar för att äldrebostäder byggs för personer i personkrets ett och två enligt LSS ("En stad för alla", mål 6) Förvaltningen verkar för byggnation av grupp- och servicebostäder ("En stad för alla", mål 6) Genomföra trygghetsvandringar Skapa en struktur för ungdomar äldre än 18 år som ett komplement till de individstödjande åtgärderna Spånga- Tensta och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar genomför en gemensam utvecklingsdag för erfarenhetsutbyte kring det förebyggande arbetet med unga Spånga- Tensta och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar genomför en uppföljningskonferens efter studiebesöket i Köpenhamn (MUST). Strukturera det trygghetsskapande arbetet i samarbete med Spånga- Tensta stadsdelsförvaltning genom att ställa upp tydliga resultat som går att följa upp. Ta fram kommunikationsplan kring trygghet i stadsdelsområdet 2012-01-01 2013-12-31 NÄMNDMÅL: Parker och grönområden är välskötta och trygga Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla park- och grönområden i nära samverkan med en engagerad allmänhet, fastighetsägare, föreningar och stadens förvaltningar. Utifrån den lokala parkplanen rustas lekparker och parkområden upp. Förvaltningen kommer fortsätta att fokusera på att förbättra
SID 15 (40) parkskötseln genom bland annat en tät uppföljning av upphandlad entreprenörs arbete. Utvecklingen av olika verksamheter vid Flatenbadet och dess omgivningar kommer att fortsätta i samverkan med föreningen Nya Flaten och andra aktörer, föreningar och organisationer. Förväntat resultat Parker och grönområden utvecklas positivt. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum En tillgänglighetsguide tas fram om tillgänglighet vid bad och naturområden ("En stad för alla", mål 1) Förvaltningen övervakar entreprenörens snöröjning så att tillgänglighet till bl. a räcken behålls vintertid ("En stad för alla", mål 1)
SID 16 (40) KF:S INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras Stadsdelsnämnden arbetar för att ha verksamheter av hög kvalitet och att bidra till att möta stockholmarnas krav på valfrihet och mångfald genom ökad information om vilka valmöjligheter som finns. Inom förskolan kommer kommunikation, matematik, språkutveckling och barns samt föräldrars delaktighet vara prioriterade områden. Individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning arbetar för att de som har behov av stöd ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Insatser erbjuds i samråd med den enskilde och utgår från personens behov. Förvaltningen arbetar för att medarbetare ska stimuleras till ökat ansvar och att aktivt bidra till verksamhetens måluppfyllelse. Sjukfrånvaron sänks ytterligare. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Den enskilde som beviljas bistånd uppmuntras till att göra aktiva val. Förvaltningen informerar om de valmöjligheter som finns när det gäller olika utförare samt underlättar den enskildes val genom att ge tydlig information om olika alternativ. Uppföljning och redovisning av hur olika utförare håller ställda kvalitetskrav utvecklas för att ytterligare öka kvaliteten i omsorgen. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom barnomsorg 73 % 76 % År Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, hemtjänst Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, vård- och omsorgsboende 68 % 68 % År 85 % 71 % År 75 % 56 % År
SID 17 (40) NÄMNDMÅL: Den enskilde har valmöjligheter inom nämndens verksamhetsområden Den enskilde gör aktiva val av utförare. Förvaltningen underlättar för den enskilde genom att informera om alla olika utförare. Förväntat resultat Andelen enskilda som anger att de har möjlighet att själva välja utförare ökar. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden Skarpnäcks kommunala förskolor är i världsklass och ger förutsättningar så att alla barn lär, bli modiga och nyfikna. Förskolan vilar på demokratins grund. Barnen lämnar förskolan med god självkänsla och tilltro till sin och andras förmågor, med kreativitet och självständigt tänkande som bidrar till en hoppfullhet inför framtiden samt en fortsatt nyfikenhet att lära och viljan att ingå i ett sammanhang. I samspel med barn och vuxna erbjuder förskolan en rolig, stimulerande, trygg och utmanande förskola som är full av möjligheter. Förskolan lägger tillsammans med föräldrarna grunden till ett livslångt lärande och utveckling hos barnen, så att de med respekt för sig själva och andra kan leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Förskolan lägger tillsammans med föräldrarna grunden till flerspråkighet för barn med ett annat modersmål än svenska. Förskolan har pedagogisk dokumentation som metod för att följa utveckling och lärande hos barnet. Förskolan satsar på kompetensutveckling och vidareutbildar all personal. Pedagogiskt centrum har en viktig roll i utvecklingen. Förskolechefens pedagogiska roll förstärks bland annat genom erfarenhetsutbyte med Norrmalm, Haninge och Reggio Emilia Institutet. En mentorsorganisation utvecklas för nya förskollärare. Vidare arbetar förvaltningen aktivt med att öka andelen förskollärare genom att anordna rekryteringsdagar två gånger per år. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 42 % 42 % År Andel nöjda föräldrar 79 % 85 % År Antal barn per grupp 16 fastställs 2013 År År
SID 18 (40) KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 5,1 st 4,9 År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,4 3,6 År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare 2011-01-01 2014-12-31 Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med utbildningsnämnden ta fram aktiviteter för att säkerställa en välfungerande övergång från förskola till förskoleklass. Stadsdelsnämnderna ska ta fram aktiviteter för att säkerställa att andelen förskolelärare ökar. Stadsdelsnämnderna ska ta fram aktiviteter för att öka föräldrarnas kunskaper om vad förskolan gör för att stödja barnens utveckling Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med att dokumentera och följa upp förskolebarnens utveckling. Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik och språkutveckling Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan. NÄMNDMÅL: Barn har tillgång till en demokratisk arena (Barns inflytande) Det visions- och värdegrundsarbete som pågår inom förskoleverksamheten ger möjlighet till ett fördjupat sätt att tänka om barns inflytande. Förskolan behöver alltid arbeta med värdefrågorna eftersom de är en grundförutsättning för att kunna uppmuntra situationer där barnens tankar och idéer värdesätts
SID 19 (40) och tas tillvara. Därigenom läggs grunden till ett växande ansvar och delaktighet hos barnen. De projekt och fördjupningsarbeten som pågår har stöd av bildlärare och pedagogiska ledare och bygger helt på barnens tankar och idéer. En kontinuerlig översyn av inne- och utemiljön görs i syfte att öka barns inflytande och delaktighet i sin vardag. Blivande förskoleklassbarn bjuds in till fokusgrupper för en dialog om sin förskoletid. Förväntat resultat Barn har mer reellt inflytande utifrån sin ålder. NÄMNDMÅL: Barn kommunicerar och lär med hundra språk (Utveckling och Lärande) Förskolan arbetar med ett processinriktat och ömsesidigt lärande. Alla är med och skapar. Barn och personal prövar och utmanar kontinuerligt sina förmågor och kunskaper. Förskolan inspireras av det som händer och finns att tillgå i vår omvärld för att utveckla matematik, språk, naturvetenskap och kommunikation. Förskolan har en dynamisk och väl genomtänkt inre och yttre miljö. Miljön ger tydliga signaler, stimulerar, lockar och utmanar till lek, kreativt skapande, experimenterande och ett lustfyllt lärande. Implementeringsarbetet med språkplattformen Formulera fortsätter för att fördjupa och stödja barns språkutveckling och barn med annat hemspråk än svenska. Förväntat resultat Barn uttrycker sig på många olika sätt. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Avstämning av stödinsatser för barn med särskilda behov kopplas till nya utvärderingsdokument ("En stad för alla" mål 4) Kvaliteten på handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd utvecklas och ny dokumentationsrutin implementeras ("En stad för alla" mål 4)
SID 20 (40) NÄMNDMÅL: Familjen är förskolans viktigaste samarbetspartner (Förskola och hem) Förskolan har en god kommunikation med vårdnadshavare/ familjen och är lyhörd för deras önskemål. Alla får vetskap om mål och åtaganden för verksamheten, hur det egna barnet utvecklas samt om hur förskolans åtaganden uppfylls. Utvecklingssamtal görs minst en gång per år och baseras på den pedagogiska dokumentation och utvärdering av verksamheten som förskolan gör. Samtalet beskriver på vilket sätt förskolans arbete bidrar till barnets utveckling, trivsel och lärande. Förväntat resultat Vårdnadshavare/ familjen har inflytande. Samtliga enheter har förskoleråd. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Enheter har förskoleråd KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg Förvaltningen erbjuder varierande stöd- och hjälpinsatser utifrån behov för vuxna, barn och ungdomar som befinner sig i socialt utsatta situationer samt för äldre och personer med funktionsnedsättning. De insatser som beviljas utformas i samråd med den enskilde och bidrar till att den enskilde kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Trygghet, delaktighet och värdighet präglar omsorgen. Information om olika utförare och möjlighet att påverka inom ramen för biståndsbeslutet ökar valfriheten. Barn och ungdomar erbjuds öppna fritidsaktiviteter och barn med funktionsnedsättning prioriteras särskilt. Alla verksamheter följer upp och bedömer effektiviteten av beviljad och utförd insats. Det finns två styrande lagar för dessa verksamhetsområden, socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Dessa lagar ger delvis olika förutsättningar för myndighetsutövande enheter. Enligt SoL ska brukaren ha en skälig levnadsnivå och enligt LSS goda levnadsvillkor. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 80 % 80 % Tertial
SID 21 (40) KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enskilda som ökat sin funktionsförmåga inom socialpsykiatrin 15 % tas fram av nämnden År Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes (IoF) 70 % 80 % År Andel ungdomar anmälda för brott som tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare kallats till samtal med socialtjänsten inom 48 timmar 50 % tas fram av nämnden År Andel vuxna som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (IoF) Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden 65 % 65 % Tertial 30 % - År Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (stöd och sevice till personer med funktionsnedsättning) 50 % tas fram av nämnden År Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 82 % öka År 72 % öka År Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andelen barn och ungdomar med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet. (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 65 tas fram av nämnden tas fram av nämnderna År År
SID 22 (40) KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerade bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 87 % tas fram av nämnden År Andelen personer med funktionsnedsättning som övergår till lönearbete efter deltagande i dagliga verksamheter enligt LSS eller dagverksamheter enligt SoL (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 1 % tas fram av nämnden År Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - LSS-boende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) Maten smakar bra - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) 91 % 91 % År 80 % 91 % År 85 % 91 % År 89 % 89 % År 96 % 90 % År 87 % 84 % År 84 % 84 % År 77 % 76 % År 75 % 76 % År 75 % 75 % År 86 % 85 % År
SID 23 (40) KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 90 % 90 % År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ska säkerställa att stadens riktlinjer för samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa är implementerad i alla förskolor och skolor Vidta åtgärder för att förebygga och arbeta för att minska narkotikaanvändningen Stadsdelsnämnderna ska i samråd med bostadsbolagen inventera möjligheten att bygga om/ omvandla befintliga byggnader till gruppbostäder eller servicebostäder. Stadsdelsnämnderna, exploaterings- samt stadsbyggnadsnämnden ska i samråd med varandra i tidigt skede planera för omsorgslägenhter i stadsutvecklingsområden. Säkerställ att nämnderna beställer de gruppbostäder som behövs. Förstärka arbetet med att erbjuda kollo. Både riktade insatser och generellt tillgängliggöra informationen. Möjligheten till anmälan ska finnas digitalt och manuellt. Nämnderna och stadens bolag ska beakta barnperspektivet och säkerställa barnens rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stadsdelsnämnderna ska strukturerat arbeta med att förbättra brukarnas nöjdhet Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att äldreomsorgens myndighetsutövning och kommunala utförare arbetar i enlighet med Stockholms stads värdegrund och värdighetsgarantier Äldrenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utveckla principer och metoder för uppföljning och styrning inom äldreomsorgen 2012-01-01 2013-12-31
SID 24 (40) NÄMNDMÅL: Barn, unga och vuxna har skäliga levnadsförhållanden och lever ett självständigt liv utifrån sina förutsättningar Invånare som söker stöd från socialtjänsten får ökad kvalitet genom en integrerad mottagningsenhet. Mottagningsenheten ansvarar särskilt för att motverka att familjer blir bostadslösa samt budget- och skuldrådgivning. Olika projekt kring våld i nära relationer bedrivs i samarbete med andra stadsdelsförvaltningar i söderort. Insatser erbjuds till kvinnor, barn och ungdom som upplevt våld i hemmet. Förvaltningar kan även erbjuda män som utövar våld behandling genom en gemensam mansmottagning. Inom ramen för det brottsförebyggande arbetet med ungdomar driver förvaltningen projektet Skarpnäckslyftet med stöd av kommunala bostadsföretag och Söderortsvisionen. Projektet förlängs till och med december 2015. Syftet med projektet är att förbättra ungdomssituationen och att öka tryggheten för boende framförallt i Bagarmossen och på Skarpnäcksfältet. Nära samarbete finns även med närpolisen, skolorna och föreningar i stadsdelsområdet. Ungdomsgårdarna i Björkhagen, Bagarmossen och Skarpnäcksfältet är träfflokaler för ungdomar mellan 13 och 18 år där aktiviteter erbjuds för både tjejer och killar samt ungdomar med funktionsnedsättning. Därutöver finns en träfflokal, Bagisgården för ungdomar 18-24 år med aktiviteter genom "Stiftelsen på rätt väg". Fyra områdesvärdar arbetar med trygghetsvandringar under kvällar och helger och de coachas av "Stiftelsen på rätt väg". Förvaltningen har byggt upp samverkansformer för att tillämpa sociala insatsgrupper för brottsaktiva ungdomar samt det kommunala uppföljningsansvaret för 16-19 åringar. Vuxna personer med missbruks- eller beroendeproblematik erbjuds i första hand öppenvård enligt tolvstegsmodell. Öppenvårdsbehandling sker vid Pelaren som förvaltningen driver tillsammans med Enskede -Åsrta- Vantör. Förvaltningen driver Gullmarsplans beroendemottagning tillsammans med stadsdelsförvaltningarna Enskede-Årsta-Vantör och Farsta samt landstingets specialiserade beroendevård och allmänpsykiatri. En ungdomsmottagning drivs av tre huvudmän, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), Enskede-Årsta-Vantörs och Skarpnäcks stadsdelsförvaltningar. Huvudmannaskapet överförs till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning från och med mars 2013. Fallskärmens stödboende för personer med psykisk funktionsnedsättning har upphandlats och övergår till entreprenaddrift från mars 2013.
SID 25 (40) Förväntat resultat Andelen barn, ungdom och vuxna som har stöd från socialtjänsten minskar. Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel ungdomar i år 9 som besöker stadsdelens ungdomsgårdar 28 % År Antal avhysningar barn 0 År Antal avhysningar vuxna 10 År Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Tillgängliga fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning ("En stad för alla" mål 7) NÄMNDMÅL: Äldre och personer med funktionsnedsättning har skäliga och/eller goda levnadsförhållanden samt lever ett självständigt liv utifrån sina förutsättningar Det är viktigt att den enskilde har förtroende för att likställighet gäller vid utredningar, bedömningar och beslut. De blir tydligt informerade om möjligheter och begränsningar utifrån individuella förutsättningar och behov. De garanteras respektfullt bemötande vid all handläggning. Äldre som behöver hjälp och stöd erbjuds olika insatser utifrån behov. Den äldre känner trygghet när ett fåtal olika personer sköter omsorgen och när kontaktmannaskapet fungerar väl. Förvaltningen verkar tillsammans med primärvården, för ett väl fungerande samarbete. En genomförandeplan är en viktig del i inflytandet över insatsen. Planen upprättas tillsammans med den enskilde och/ eller i samråd med anhöriga eller annan företrädare. Äldre erbjuds ett varierat utbud av sociala aktiviteter anordnade både i egen regi och av frivilligorganisationer. Två öppna mötesplatser finns inom stadsdelsområdet. Utredande enheter säkerställer kvaliteten i utredningarna genom att använda kunskapsbaserade utredningsmodeller; DUR (Dokumentation, Utvärdering, Resultat) för personer med funktionsnedsättning och ett av äldreförvaltningen framtaget bedömningsinstrument inom äldreomsorgen. Under året kommer MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) att regionaliseras i fyra regioner och heminstruktörer i tre regioner.
SID 26 (40) Förväntat resultat Äldre och personer med funktionsnedsättning är nöjda med de insatser de får. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Förvaltningen verkar för att personer med funktionsnedsättning ställer sig i bostadskö ("En stad för alla", mål 6) Utveckla användandet av metoder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta och ha inflytande över biståndsbeslut ("En stad för alla" mål 3) KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten Förvaltningen månar om alla medarbetares delaktighet. Ett ökat medledarskap uppnås genom medarbetaråtaganden och resultatdialoger. Alla får därmed ett ansvar för att bidra till helheten och till enheternas måluppfyllelse. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har som mål att sjukfrånvaron ska vara högst 5,2 %. En god arbetsplats uppnås genom att införliva jämställdhets- och mångfaldsarbetet i det vardagliga arbetet inom varje enhet. Fler ungdomar erbjuds sommarjobb. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi (alla nämnder/bolag) 63 st öka År Kommentar: Nämnden har begärt medel om 3,4 mnkr från Söderortsvisionen. Beviljas begäran beräknas 400 ungdomar få sommarjobb. Aktivt Medskapandeindex 81 öka År Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid 43 % öka År Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. 69 % öka År 92 % öka År Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 5,2 % 4,4 % Tertial
SID 27 (40) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna se över och utveckla stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal NÄMNDMÅL: Arbetsplatserna har en god arbetsmiljö där chefer och medarbetare arbetar tillsammans för att nå verksamhetens mål Med ett fungerande arbetsmiljöarbete och ett bra arbetsklimat som kännetecknas av delaktighet, ansvarstagande och inflytande ökar chanserna till hälsa och trivsel bland medarbetarna. För att skapa en god arbetsmiljö arbetar förvaltningen systematiskt med att löpande kartlägga risker på arbetsplatserna. Genom bland annat arbetsmiljöronder, medarbetarsamtal och medarbetarenkät kan förvaltningen motverka kränkningar, mobbning och trakasserier på arbetsplatsen. Ytterligare ett sätt att skapa god arbetsmiljö är att arbeta med medarbetaråtaganden och resultatdialoger. Detta arbetssätt leder till ett ökat inflytande och en ökad delaktighet för medarbetarna. I resultatdialoger följs det arbetslaget kommit överrens om upp tillsammans med exempelvis chefen. För att arbetssättet ska få genomslagskraft är det en förutsättning att resultatdialogerna sker på alla nivåer i förvaltningen. Inom förskolan utvecklas det pedagogiska arbetet. En arbetsgrupp med representanter för olika personalkategorier och fackliga företrädare är tillsatt för att se över utvecklingstiden för förskollärare och arbetslag. Förvaltningen söker extra medel om cirka 3,4 mnkr för att anordna ungefär 400 sommarjobb för ungdomar. Förväntat resultat - Cheferna utövar ett gott ledarskap - Förvaltningen behåller och attraherar kompetenta chefer och medarbetare - Medledarskapet utvecklas så att medarbetarna är delaktiga och tar ansvar för verksamhetens utveckling - Hög frisknärvaro - Samverkan med de fackliga organisationerna är välfungerande Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Alla ungdomar vars funktionsnedsättning är känd, som söker sommarjobb erbjuds jobb ("En stad för alla" mål 5)
SID 28 (40) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Personal inom förskolan får fortbildning om inkluderande arbetssätt för barn med särskilda behov ("En stad för alla" mål 4) Personalen får ökad kunskap om vilka funktionsnedsättningar som finns, vad det innebär och vikten av bra bemötande ("En stad för alla" mål 3) Alla enheter ska beskriva hur de ska implementera resultatdialoger och medarbetaråtaganden i sina verksamheter 2012-01-01 2013-12-31 NÄMNDMÅL: Sjukfrånvaron är låg Stockholms stads mål är att under 2013 minska sjukfrånvaron till 4,4 %. Målet för Skarpnäcks stadsdelsförvaltning är att minska sjukfrånvaron till högst 5,2 % under 2013. Varje enhet ska precisera sina egna sjukfrånvaromål. Till detta ska de koppla en handlingsplan kring hur de aktivt ska arbeta med hälso- och sjukfrånvarofrågorna. Handlingsplanen ska tas fram i dialog med medarbetarna. Förväntat resultat Sjukfrånvaron minskar, speciellt inom de enheter som har hög sjukfrånvaro.
SID 29 (40) KF:S INRIKTNINGSMÅL 3: 3. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva Stadsdelsnämnden ska bidra till kommunfullmäktiges måluppfyllelse genom att vara kostnadseffektiv och frigöra resurser för kärnverksamheterna. Förvaltningen koncentrerar sitt arbete på att vara kostnadseffektiv bland annat genom att sänka sjukfrånvaron och arbeta mer resultatinriktat. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron inriktas på att genom ett mer systematiskt och strukturerat arbetssätt utveckla medarbetare till medledare. Därmed tar medarbetaren ett större ansvar för verksamhetens utveckling och måluppfyllelse vilket i sin tur ökar kvaliteten för brukaren. Nya och mer evidensbaserade arbetssätt införs där nyttan för brukaren/medborgaren alltid står i fokus. Arbetet med resultatbaserad styrning fortsätter. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten är i balans Enligt regler för ekonomisk förvaltning upprättar stadsdelsnämnden en budget för det kommande året. Nämndens verksamheter ska rymmas inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. I nämndens budget är endast kostnader för den egna verksamheten budgeterade. Omslutningsförändringar till följd av köp och försäljning av tjänster beräknas och redovisas för kommunstyrelsen. Det förutsätts att nämnden inte begär tilläggsanslag för den löpande verksamheten. Kostnadsökningar finansieras genom omprioriteringar inom nämndens budget. För stadsdelsnämnderna gäller att budgeten redovisas per verksamhetsområde enligt stadens centrala krav på redovisning. I budgeten beslutar kommunfullmäktige om medel per verksamhetsområde. Dessa medel fördelas i sin tur på respektive stadsdelsnämnd via av kommunfullmäktige beslutade system för resursfördelning. KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar (alla nämnder) 100 % 100 % Tertial Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar (alla nämnder) 100 % 100 % Tertial Nämndens prognossäkerhet T2 (alla nämnder) +/- 1 % År
SID 30 (40) NÄMNDMÅL: Nämndens verksamhet ryms inom fastställd budget Förvaltningen strävar efter att varje verksamhetsområde bär sina kostnader utifrån tilldelade medel. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Förvaltningen inventerar tillgängligheten utifrån Handisams checklista samt uppmärksammar att icke allergiframkallande material och produkter används i förvaltningens lokaler ("En stad för alla", mål 1) Nämndens ekonomiska förutsättningar 2013 Budget per verksamhetsområde, mnkr Verksamhetsområden VP VP VP 2013Kostnader 2013Intäkter 2013Netto NettoprognosT2 Bokslut2011 2012 Nämnd- och förvaltningsorganisation 32,3 0,7 31,6 31,6 29,2 Individ- och familjeomsorg 87,0 15,2 71,8 69,0 66,0 Socialpsykiatrin 33,3 2,3 31,0 30,6 30,4 Flyktingmottagande 0,0 0,0 0,0 0,2 1,2 Ekonomiskt bistånd 71,1 1,5 69,6 73,8 71,6 -varav handläggning 17,1 0,0 17,1 17,1 15,8 Arbetsmarknadsåtgärder 11,4 6,2 5,2 5,1 3,6 Stadsmiljöverksamhet 12,1 2,8 9,3 12,7 8,0 Förskoleverksamhet 240,7 17,8 222,9 226,2 213,1 Äldreomsorg 335,8 25,4 310,4 316,4 316,4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Kultur- och föreningsverksamhet 209,8 7,4 202,4 201,0 199,0 15,0 2,4 12,6 13,1 14,6 Övrig verksamhet/reserv 12,0 0,0 12,0 4,2 0,7 Avskrivning (stadsmiljöverksamhet) Internränta (stadsmiljöverksamhet) 2,4 0,0 2,4 2,4 1,9 1,2 0,0 1,2 1,4 1,2 Summa 1 064,1 81,7 982,4 987,7 956,9
SID 31 (40) Nämnd- och förvaltningsadministration Budgeten för nämnd- och förvaltningsadministration uppgår till 31,6 mnkr vilket motsvarar 3,2 procent av nettobudgeten. I förhållande till år 2012 är budgeten oförändrad. Individ- och familjeomsorg Budgeten för individ- och familjeomsorg uppgår till 71,8 mnkr. I förhållande till 2012 är detta en ökning om 2,7 mnkr eller 3,9 procent. Budgeten för utredningsenheten barn och ungdom uppgår till 40,4 mnkr. Budgeten för utredningsenheten för vuxna (missbruk) uppgår till 17,1 mnkr. Budgeten för mottagningsenheten uppgår till totalt 8,0 mnkr. Av detta avser 3,0 mnkr individ och familjeomsorg. Budgeten för resursenheten barn och ungdom uppgår till sammantaget 19,0 mnkr. Av resursenhetens verksamhet avser 11,3 mnkr individ- och familjeomsorgsverksamhet. I budgeten ingår medel för föräldrastöd om 0,3 mnkr och Skarpnäckslyftet om 1,8 mnkr. Socialpsykiatri Budgeten för socialpsykiatri uppgår till 31,0 mnkr. I förhållande till 2012 är det en ökning om 0,3 mnkr eller 1,0 procent. Budgeten för utredningsenheten vuxna (socialpsykiatri) uppgår till 30,0 mnkr. Budgeten för mottagningsenheten uppgår till 8,0 mnkr. Av detta avser 1,0 mnkr socialpsykiatri. Ekonomiskt bistånd Budgeten för ekonomiskt bistånd och handläggning uppgår sammantaget till 69,6 mnkr. I förhållande till år 2012 är detta en minskning med 1,0 mnkr eller 1,4 procent. Budgeten för enheten för ekonomiskt bistånd uppgår till 65,6 mnkr. Budgeten baseras på ett genomsnittligt medelbidrag på 8 100 kr och 544 hushåll per månad. I september 2012 fick 556 hushåll bidrag. Budgeten för mottagningsenheten uppgår till totalt 8,0 mnkr. Av detta avser 4,0 mnkr ekonomiskt bistånd.