Smärta i ett internationellt perspektiv (KF) Smärta i ett internationellt perspektiv Omgivningen spelar roll för hur smärtan upplevs. Kontext eller contextual factors på engelska ger signaler om hur smärta kan upplevas om något i omgivningen upplevs som farligt eller allvarligt. Känningar i bröstet upplevs kanske som farligare om vi har nedsatt kondition och precis har gått upp för en trappa. Den sammanlagda informationen styr oss in i en riktning hur vi ska uppleva och tolka smärtan.kontexten kan även minska smärtupplevelsen, det kan vara så för vissa att bara komma in till akutmottagningen kan minska smärtupplevelsen eftersom personen känner sig omhändertagen. Det betryggande att befinna sig i den kontexten minskar smärtupplevelsen. De kontextuella faktorerna lär vi oss genom vår familj och kulturen vi lever i. Det är viktigt att som behandlare även sätta sig in i det för att förstå patienterna (Linton, S). Kulturella faktorer Både kulturella och sociala faktorer avgör och sätter gränser för hur vi reagerar på smärta. Smärtan påverkas av våra relationer till andra människor. Den sociala faktorn kan avgöra både vad som är acceptabelt och vad som är tabu när det gäller vår smärta och hur vi uttrycker den. Kulturen kan bestämma hur vi upplever och pratar om vår smärta. I vissa kulturer ingår riter som är oerhört smärtsamma. Nordamerikanska indianer utför soldansen, en rit. Män binds fast vid en påle och det skärs ett snitt i kroppen där en läderrem träs in, de ska sedan slita sig loss därifrån. Detta är ett eldprov och de utsätter sig frivilligt för den fruktansvärda smärtan. I de flesta kulturer kan smärtan ha en andlig dimension. Smärtan kan då ses som ett straff eller att den orsakas av andliga skäl. I en studie av Maoribefolkningen på Nya Zeeland framkom det att Maorifolket liksom i andra kulturer ser smärtan ur flera perspektiv fysiskt-, psykiskt-, andligt-, samhälleligtoch ur ett familjeperspektiv. Det framkom också att de inte gärna pratar med andra om sin smärta utan ser den som något privat.
Maorierna använde också andra ord för att beskriva sin smärta ord som inte finns i standard smärtformulär, djävulen, glädjande, och mörkaste. Forskarna tror att de orden kommer från en i grunden andlig syn på smärta.relationen till sjukvårdgivaren var viktig eftersom smärtan var så privat och en familjeangelägenhet. Relationen till sjukvårdaren skulle byggas upp under lång tid, det var viktigt för att patienten skulle känna ett förtroende för sjukvårdaren. Det är viktigt att vi i vården förstår att det kan finnas sociala och kulturella skillnader tex ett andligt perspektiv för att vi ska kunna förstå patienterna bättre och förstå den situation de befinner sig i (Linton, S). Differences in prescription opioid analgesic availability: comparing minority and white pharmacies across Michigan I en tvärsnittsstudie undersöktes tillgången på opioider på apotek, apotek i Michigan USA valdes ut utifrån vilket området de låg i. Anledningen till att studien gjordes var att det inte finns så mycket skrivet om möjliga barriärer för att minoriteter ska få adekvat smärtbehandling. I en tvärsnittsstudie undersöktes förskrivningen av opioider, cirka hälften av apoteken låg i områden med mer än 70 % beskrivna som minoriteter och cirka hälften i områden med mer än 70 % beskrivna som vita. Tillräckligt god tillgång på opioider beskrevs som att det skulle finnas en långtidsverkande en korttidsverkande och en kombinations opioid tillgänglig. Det visade sig att i minoritetsområden fanns det signifikant färre varianter av opioider jämfört med apotek i vita områden. Det var även signifikant lägre tillgång på varianter av opioider i områden med låg inkomst oavsett om det var apotek i minoritets eller vita områden. Icke privata apotek hade även ett större utbud av opioider jämfört med privata. Slutsatsen var att i Michigan USA är det 52 gånger mindre troligt att få ut rätt opioid på ett apotek som ligger i ett minoritetsområde jämfört med ett område där det bor människor som beskrivs som vita oavsett inkomst. (Green, C, et.al.). Etniska skillnader när det gäller smärtbehandling och empati Så det är svårare för människor med viss etnicitet att få rätt medicin i USA men det finns även andra skillnader i inledningen till studien "Racial Differences in Pain Treatment and empathy in a Canadian sample" finns flera studier beskrivna där det framkommit att patientens etnicitet spelat roll vid valet av smärtbehandling i USA. I dessa studier har det visat sig att icke vita patienter har signifikant högre risk att underbehandlas för sin smärta. Detta trots att afro-amerikaner i USA rapporterar mer smärta.
I studien gjord av Kaseweter i Kanada ville man undersöka om tidigare forskning överensstämde när det gäller etnicitet och smärtbehandlingsrekommendationer och empati. Om tidigare upptäckter var generaliserbara i Kanada. I tidigare studier i USA har de som skattat varit vita studenter och vita sjuksköterskor. I den här studien varierade etniciteten hos de som skattade. Femtio studenter (24 män och 26 kvinnor) fick titta på videor 30 sekunders-klipp där i tur och ordning två män och två kvinnor (hälften beskrivna som vita och hälften beskrivna som svarta) visade ansiktsuttryck för smärta. Efter varje video skulle de föreslå hur mycket medicin, sjukgymnastik, massage mot smärta, akupunktur mot smärta de skulle föreslå till patienten på en nio-gradig skala från 1 lika med ingen till 9 väldigt mycket. De fick även skatta sin empati för patienten. De som skattade föreslog signifikant mer smärtbehandling till vita patienter jämfört med svarta patienter. Försökspersonerna skattade även sin empati högre för vita patienter jämfört med svarta. Det här resultatet överensstämmande med resultatet från USA (Kaseweter, K, Drwecki, B, Prkachin, K). Education to identify and combat racial bias in pain treatment I en beskrivande artikel där Drwecki vill öka förståelsen för och motverka diskriminering av vissa minoriteter han skriver att det är lovvärt och görbart att reducera "racial biases" i smärtbehandling. Det är möjligt att göra skillnad. Skillnader i sjukvård beror delvis på omständigheter som hälso och sjukvård inte kan styra över. I områden där det bor mest afro-amerikaner är det mindre troligt att vissa läkemedel finns på apoteken, diskriminering på arbetsmarknad och det gör att tillgång på hälso och sjukvård minskar utifrån hur det fungerar i USA. Men det finns även skillnader som hälso och sjukvård i USA kan styra över. Det gäller beslutsfattande, minoriteter får vänta längre på vård, personer som tillhör minoriteter i USA får inte ekg lika ofta vid bröstsmärtor, det är mindre troligt att de ska komma upp på en väntelista för organtransplantation samt bli utvärderade för detta. Dessa beslut tas i vården. Afro-amerikaner får sämre kvalite på smärtbehandling även fast de har samma försäkring som andra och söker vård på samma inrättning som icke afro-amerikaner. Forskning visar att det förekommer diskriminering även i övriga samhället, i USA inom skolan, i rättssystemet, banker som beviljar lån, inom sport. Det är inte bara ett problem inom hälso och sjukvård i USA. Det är inte så att det bara är några få som har fördomar utan många inom sjukvård i USA har det utan att vara medvetna om det. När afro-amerikanska och europeisk-amerikanska skådespelare simulerade bröstmärtor inför läkare var det mindre troligt att afroamerikaner fick ekg. I ett annat experiment var det 20 till 23 % mindre chans att läkare skulle rekommendera svarta jämfört med vita till en njurtransplantation. Drwecki frågar sig är hälso och sjukvårdspersonal rasister. Författaren menar att de inte är rasister i den
meningen att de medvetet vill skada andra. Det handlar om människor som inte medvetet skulle skada andra om de fick möjligheten. Inom socialpsykologi finns det forskare som föreslår hur det ska gå att minska hälso och sjukvårdspersonalens diskriminering av personer från andra etniska grupper. än deras egen. Det handlar om att personer med olika etnicitet samarbetar som likar och därmed utvecklar en förståelse för varann. Går det att reducera diskriminering? Författaren har gjort ett eget experiment. Sjuksköterskestudenter i experimentgruppen blev tillsagda att försöka sätta sig in i hur försökspersonerna känner sig under undersökningen. Det reducerade skillnaden i smärtbehandling för afro-amerikaner med ungeför 50 % jämfört med sjuksköterskorna i kontrollgruppen som inte hade fått samma uppmaning. Det går att minska diskrimineringen. Etniska skillnader i hälso och sjukvård samt i val av smärtbehandling är på riktigt, författarens slutsats. Omedvetna fördomar är allt för vanliga. Det finns en tendens att människor undviker att titta på sina egna fördomar, men det finns bevis inom social vetenskap att fördomar kan minska om de gör det.författaren Drwecki menar att man behöver inte hålla med om allt han skriver men det är viktigt med en förändring (Drwecki, B). Har varit osäker på hur jag ska översätta rase eftersom det inte finns raser när det gäller människor. Har översatt till etnicitet ibland vet inte om det är rätt heller. Minoriteter föväntas man veta vad det är men jag är osäker när det gäller Amerika. Skrivet av Kristina Flynner. Referenser Green, C, Ndao-Brumblay, K, West, B, Washington, T. (2005). Differensces in prescription opioid analgesic availability comparing minority and white pharmacies across Michigan. Journal of pain, 6 (10), 689-699 Drwecki, B. (2015). Education to identify and combat racial bias in pain treatment. Ama Journal of ethics, 17 (3), 221-228 Kaseweter, K.,Drwecki, B, Prkachin, K. (2012). Racial differences in pain treatment and emphathy in a Canadian sample.pain research and management,17 (6), 381-384 Linton, S. (2013). Att förstå patienter med smärta. (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur