1 (17) Miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken 6 kap. och Ellagen 2 kap. för ansökan av nätkoncession för linje avseende 130 kv kabelförband mellan Askim och Tynnered i Göteborgs kommun 1. Sammanfattning Ansökan och denna Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, avser 3 stycken befintliga 130 kv kabelförband mellan Askim (K5) och Tynnered (K10) i Göteborgs kommun. Kabelförbanden är ca 3,1 km långa och togs i drift år 1971. Nu behövs ett förnyat tillstånd. I bilagan till ansökan, Karta över sökt sträckning, visas läge för kabelförbanden i hela dess sträckning. Denna sammanfattning beskriver risk för människors hälsa eller miljö som kabelförbanden kan förutsägas medföra i korthet och i genomfört samråd förutsågs tre aspekter; risk för exponering av elektromagnetiska fält, markanvändning samt mark- och vattenföroreningar. Därför domineras MKB av detta. I centrum ovan kabelförbanden och en meter ovan markytan är magnetfälten ca 0,4-0,5 µt och fyra meter från kabelförbanden är magnetfälten lägre än 0,1 µt. Det finns ingen bostad eller skola/förskola närmare kabelförbanden än 10 m. I bl a MKB Bilaga 2 visas läge för förskola. Därmed kan ingen risk antas avseende exponering av magnetfält i nuläget eller på lång sikt. I samrådet har ingen haft något att erinra mot läget för kabelförbanden och det föreligger ingen konflikt med gällande detaljplaner. Ledningsrätt finns för kabelförbanden i hela dess sträckning. Alternativt läge anges inte då det gäller förlängning av tillstånd för befintliga kabelförband som är av stor betydelse. I MKB redogörs för befintligt läge och dess betydelse. Då beaktas även vikten av att trygga elförsörjningen i en stor del av västra Göteborg. Miljöförvaltningen i Göteborg anser inte att 130 kv förbanden medför betydande miljöpåverkan och Länsstyrelsen har beslutat att kabelförbanden inte medför betydande miljöpåverkan. Se MKB Bilaga 1. I närhet av stationen i Askim korsar kabelförbanden Stora Ån som mynnar i Askimsviken. Med stor sannolikhet kan sägas att kabelförbanden inte riskerar att påverka Askimsviken i enlighet med Länsstyrelsens beslut om betydande
2 (17) miljöpåverkan. Sannolikheten för påverkan i Stora Ån är låg och detta beskrivs utförligt i MKB. För Askimsviken finns gällande miljökvalitetsnormer men för övrigt, längs läge för kabelförbanden, finns inga miljökvalitetsnormer. Läget för kabelförbandet berör eller påverkar inget annat skyddat område som t ex Natura 2000 område eller Naturreservat. I närhet av kabelförbanden finns följande skyddade områden eller arter: Del av Stora ån omfattas av strandskydd. I koloniområde nordväst om Järnbrottsmotet finns stenmurar och diken som omfattas av generellt biotopskydd och längre norrut finns ett område där pimpinellros, en rödlistad art, kan förekomma. Läge för dessa framgår av MKB Bilaga 2 och mer information finns nedan. 2. Bakgrund Syfte med projektet samt omfattning Syftet med projektet är att förlänga tillståndet för användning av 3 stycken 130 kv kabelförband mellan anläggningarna K10 och K5 vars läge framgår av Karta över sökt sträckning. Kabelförbanden är viktiga för elförsörjningen av Göteborg då det vid K5 finns en anslutning till regionnätet. Annan lokalisering är således inte aktuell. Gällande tillstånd GENAB innehar områdeskoncession för markförlagda kablar för spänningar upp till 50 kv och för luftledningar upp till 20 kv inom större delen av Göteborgs kommun. För anläggningar med högre spänningar söks linjekoncession, som i detta fall, och bolaget innehar i nuläget ca 20 stycken linjekoncessioner. Gällande lagstiftning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt Miljöbalken, 2-4, 6 kap samt Ellagen (1997:857) och Elförordning (2013:208) Kabelförbanden uppfyller krav enligt Elsäkerhetsverket föreskrift (ELSÄK-FS 2008:1). MKB, som i detta ärende ska ha mindre omfattning, som gäller för verksamhet som inte medför betydande miljöpåverkan. MKB skall beskriva hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken iakttas samt i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. MKB skall identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på
3 (17) människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB inleds med en sammanfattning, samlad bedömning, av den påverkan som kan antas. 3. Beskrivning av verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning Verksamheten Verksamheten består av tre stycken kabelförband för att överföra en större mängd elektrisk effekt mellan två stationer, i detta fall mellan K5 och K10. I stationen K10 finns inget ställverk för 130 kv och därför är det ett kabelförband för vardera transformatorn. En fördel med detta är att strömmen blir låg i förbanden vilket medför låg risk för exponering av magnetfält. Nämnda stationer förser en stor del av södra Göteborg med el, t ex Högsbo, Frölunda, Tynnered. Uppgifter om lokalisering I bilagan Karta över sökt sträckning visas lokalisering av kabelförbanden och i huvudsak ligger förbanden längs två stycken större trafikleder, söder- och västerleden. Nedan visas några bilder som beskriver områden längs kabelförbanden.
4 (17) Bild 1 Flygfoto med stationen K5 i vänstra nederkanten. Stora ån och Söderleden korsas och sedan följer kabelförbanden Stora ån och där ligger kabelförbanden ca 10 m från ån, som närmast. Bild 2 Stora ån viker här av mot sydväst och vid Järnbrottsmotet ligger Järnbrottsdammen som renar dagvatten från Dag Hammarskjöldsleden. Bild 3
5 (17) Kabelförbandens läge vid Frölunda Torg köpcentrum. Västerleden korsas och sedan följer kabelförbanden Topasgatan fram till stationen K10. Läge för en förskola är markerad och avståndet mellan skolan och kablarna är ca 50 m. Det finns fler förskolor i området men de ligger längre bort från kabelförbanden. Uppgifter om utformning och omfattning Som nämnts tidigare är kabelförbanden 3,1 km långa och varje förband består av tre kablar, en för varje fas, och de läggs i en triangelformering. Se nedanstående skiss. I skissen visas två kabelförband längst ner i schakt. På detta sätt ligger de tre kabelförbanden som omfattas denna ansökan. Mellan varje förband är det 0,5 m och kablarna ligger ca 1 m under markytan. I bilaga Kabelkonstruktion redovisas uppbyggnaden av en kabel. 4. Beskrivning av hur de allmänna hänsynsreglerna iakttas. I denna MKB bedöms följande hänsynsregler som relevanta. 2 Kunskapskravet innebär att verksamhetsutövaren är skyldig att ha den kunskap som behövs för att skydda miljö och hälsa. Gäller generellt för alla verksamheter som omfattas av miljöbalken. 3 Skyddskravet - den mest grundläggande hänsynsregeln. Innehåller krav på att alla ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Försiktighetsprincipen gäller, d.v.s. åtgärder ska vidtas så snart det finns skäl att anta att det finns en risk för skada, liksom "polluter pays principen" d.v.s. att förorenaren ska betala. Bästa möjliga teknik som finns tillgänglig i en bransch ska användas.
6 (17) 4 Produktvalskravet - alla ska undvika att använda miljö- eller hälsofarliga kemiska produkter eller varor som kan ersättas med mindre miljö- eller hälsofarliga. 5 Hushållnings- och kretsloppskravet - alla ska hushålla med råvaror och energi, främja återanvändning och återvinning. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Kravet innebär att hushållnings- och återvinningsfrågor kan tas upp både vid tillståndsprövningar och i samband med tillsyn. 6 Lokaliseringskravet - lämplig plats ska väljas med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid prövning enligt 7, 9, 11, 12 och 17 kap. ska 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden. Tillstånd eller dispens får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 7 Skälighetsregeln innebär att hänsynskraven i 2-5 och 6 första stycket bara gäller om det inte är orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska man särskilt jämföra nyttan av skyddsåtgärderna med kostnaderna. Men avvägningen får inte innebära att en miljökvalitetsnorm överskrids. (särskilda regler för s k gränsvärdesnormer) Här presenteras lite kortfattad information för valda hänsynsregler. Mer utförlig information finns i kapitel 5 i denna MKB. 2 Kunskapskravet Denna MKB redovisar den påverkan som verksamheten kan antas medföra. GENAB har under många år bedrivit elnätsverksamhet och det finns en gedigen erfarenhet och kunskap i bolaget. I nuläget pågår mycket arbete för att begränsa miljöpåverkan samt bidra till miljömålen för Göteborgs Stad och därmed de nationella miljökvalitetsmålen.
8 (17) 6 Lokaliseringskravet Lokalisering av eldistributionsanläggningar styrs naturligtvis till platser där el används och därför är det nog oundvikligt med intrång och olägenheter på flera olika sätt. Detta presenteras mer utförligt nedan. I huvudsak ligger kabelförbanden längs stora trafikleder och inte i område som är skyddat, t ex Natura 2000 område, Naturreservat, Strandskyddat område eller vattenskyddsområde. Vid tiden för byggnation av anläggningen beaktades val av läge nogsamt. Läget skall vara så säkert och varaktigt som möjligt då varje behov av förändring medför stora kostnader och försämrad teknik för säker elförsörjning. Stöd i detaljplan ses som en fördel och idag innehar GENAB ledningsrätt som ger ett bra stöd för kabelförbandens läge. Ovanstående ger ofta fördelar avseende människors hälsa och miljö och ett exempel på detta är risken för exponering av elektromagnetiska fält. Kabelförbanden ligger relativt långt från bebyggelse. De är viktiga för elförsörjningen för en stor del av Göteborg. 7 Skälighetsregeln Som framgår av ovanstående, t ex produktvalsprincipen innehåller kabeln farliga ämnen men risken för miljö och människors hälsa är liten därför att risken för spridning av dessa ämnen är låg och exponeringsrisk antas som liten. 5. Verksamhetens miljöpåverkan GENAB bedömer att verksamheten inte medför indirekta effekter på människors hälsa och miljön. Effekter på människors hälsa När det gäller människors hälsa är det i regel risken för exponering av elektromagnetiska fält som i allmänhet bedöms som viktig för denna typ av verksamheter. Elektriska fält Elektriska fält beror på spänningar; fältet går från en spänning till en annan. Styrkan på det elektriska fältet anges i volt/meter (V/m). Om man har två plåtar som i figur 1 och den ena har spänningen 0 V och den andra 1 kv (kilovolt = 1000 V) så blir den elektriska fältstyrkan, E, lika med spänningsskillnaden, U (= 1 kv) dividerat med avståndet, d (= 1 m), dvs. 1 kv/m. Detta innebär att alla spänningssatta föremål alstrar elektriska fält.
9 (17) Figur 1 Ett elektriskt fält uppstår mellan föremål som har olika spänning. Den elektriska fältstyrkan (E) är lika med spänningsskillnaden delat med avståndet mellan föremålen. De kablar som nu används är för 130 kv. Utanför isoleringen finns en skärm som är ansluten till jordpotential (= 0 V). Därmed uppstår inget elektriskt fält utanför kabeln. Magnetiska fält Elektriska fält alstras av spänningar, de magnetiska fälten alstras däremot av strömmar. Vi tar ett enkelt exempel, en rak ledning som det går en ström i, se figur 2. Runt ledningen skapas ett magnetiskt fält. De elektriska fältlinjerna går från en spänning till en annan, de magnetiska fältlinjerna bildar däremot alltid slutna banor runt om de strömmar som alstrar dem. Styrkan på de magnetiska fälten, den magnetiska flödestätheten, mäts i tesla (T). 1 tesla är en mycket stor enhet. När det gäller normal miljö används mikrotesla (µt), miljondels tesla och nanotesla (nt), miljarddels tesla. Figur 2 Magnetiska fält bildar slutna fältlinjer kring strömförande ledare. Den magnetiska flödestätheten (B) uppgår till 0,2 µt en meter från en ledare som för strömmen (I) 1 A. Om det går en ström på 1 A i figurens ledare får vi en magnetisk flödestäthet på 0,2 µt en meter ut från ledaren. Detta gäller för en enkelledare. Ett 130 kvkabelförband består av vardera tre stycken enkelledare och runt dessa uppstår ett resulterande magnetfält. Risk för magnetfältsexponering Som framgår av ovanstående uppstår ett resulterande magnetfält runt kabelförbanden. Belastningen, d v s strömmen, varierar under ett dygn. Stationen K10 ligger i ett område som i huvudsak består av bostäder och därmed följer
11 (17) GENAB bedömer att kabelförbanden i nuläget och även på sikt inte kan antas medföra betydande exponering. Magnetfälten är låga och GENAB bedömer att det inte finns skäl till oro eller annan olägenhet avseende exponering. Gränsvärden och rekommendationer Det finns inte några svenska gränsvärden som begränsar lågfrekventa magnetfält men det finns klara bevis för att starka fält kan ge hälsoeffekter. Statens strålskyddsinstitut, numera Strålsäkerhetsmyndigheten, har givit ut allmänna råd för allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält med frekvenser mellan 0 och 300 GHz och vid 50 Hz anges ett referensvärde för allmänhetens exponering på 100 µt. De grundläggande begränsningarna är, enligt internationella rekommendationer, satta vid ungefär två procent av de nivåer vid vilka akuta biologiska effekter är vetenskapligt säkerställda. För långvarig exponering finns en kombinerad analys av data från ett antal väl utförda studier som visar ett ganska konsistent statistiskt samband mellan barnleukemi och exponering i bostäder för kraftfrekventa magnetiska fält med fältstyrkor över 0,4 µt, med en ungefär fördubblad risk. Det är osannolikt att detta beror på slumpen, men resultatet kan ha påverkats av urvalsfel. År 1996 beslutade Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut, Elsäkerhetsverket och Boverket att en försiktighetsprincip ska gälla för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. I försiktighetsprincipen nämns ingen explicit magnetfältsnivå men gemensamt rekommenderar de följande: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Det övergripande syftet med försiktighetsprincipen är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risk för påverkan. Senare har Socialstyrelsen i samverkan med Strålsäkerhetsmyndigheten, Elsäkerhetsverket och Boverket publicerat en uppdatering till försiktighetsprincipen. I denna sägs:
12 (17) Sambandet mellan exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar och vissa andra elinstallationer och ökad risk för leukemi hos barn har diskuterats under många år. Resultaten från genomgången tyder på att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetiska fält på 0,4 µt eller mer (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ser man ingen riskökning under 0,4 µt. Det finns inte någon känd mekanism som skulle kunna förklara hur exponering för så svaga och lågfrekventa fält skulle kunna påverka risken för sjukdom. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bland annat på att det saknas en biologisk förklaringsmodell för påverkan på cancerrisken. Ellagstiftningen liksom miljöbalkens regler om försiktighet är tillämpliga på den här typen av exponeringar. De innebär att risker för människors hälsa ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Övriga effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft och klimat. Det finns inga skyddade områden som berörs av läget för kabelförbanden. Med skyddade områden avses Natura 2000 område, vattenskyddsområde, naturreservat, riksintresseområden eller andra typer av skyddsområden. I samrådet och enligt beslut från Länsstyrelsen i Västra Götaland bedömdes att de befintliga kabelförbanden med stor sannolikhet inte kommer att påverka vattenförekomsten Askims fjord (Askimsviken) i sådan omfattning att det är motiverat att utreda eventuell påverkan. Kabelförbanden korsar Stora Ån och mellan korsningen av ån till mynningen i Askimsviken är det drygt 2,5 km och medelhastigheten för vattnet i ån är låg, ca 0,3 m 3 /s. Miljöförvaltningen begärde i samråd att risk för påverkan skulle utredas i MKB, i allmänhet och i synnerhet för Stora ån. Sannolikheten för läckage är mycket liten med anledning av kabelns konstruktion. Det behövs en kraftig yttre påverkan för att kablarna, som ligger ungefär 1 m under botten i Stora Ån, skall skadas. Kablarnas läge är utmärkt med skyltar på ömse sidor av ån och muddring utförs inte. Då är det en grävskada eller borrning i mark som kan tänkas orsaka en läcka. Kablarna är ca 40 år gamla men det bedöms att de kommer att hålla i minst 40 år till utan att kvalitén på kablarna försämras. Oljan innehåller inte PCB. GENAB bedömer att det kan läcka ut ca 50 liter olja. Detta beror på att det är relativt lite olja i kabeln och oljetrycket avtar snabbt vid en läcka. Kabeln är också
13 (17) sektionerad vilket reducerar mängd olja som kan läcka ut. Ett läckage, i allmänhet längs kabel, medför en lokal förorening. Skarvar på kabeln är mer känsliga avseende läckage men det finns ingen skarv i närheten av Stora Ån. Om läckage skulle ske sker sannolikt spridning av olja längs kabelförbanden och det är ca 150 m från närmaste skarv till korsningen med ån. Så långt kan inte olja spridas längs kablarna, i detta fall. Sannolikheten för läckage i närhet av eller i ån är mycket liten. Ån har ett rikt insekts- och fågelliv. Stora åns nedre lopp och Välenviken har stora skyddsvärden från natur- fiske och rekreationspunkt och det finns fredningsområde för havsöring. Stora ån är ett vattendrag starkt präglat av dagvatten och ån har i sig inget särskilt högt skyddsvärde. Ån är dock en viktig transportväg för lekande havsöring som under sensommar-höst (runt september-oktober) vandrar upp i ån för att lägga rom. Smolten vandrar sedan tillbaka längs ån under våren (runt maj) ut i Välen och Askimsviken som är vattenförekomster med högt naturskyddsvärde och känslighet. Stor ån har naturligt inga bra lekbottnar även om det lokalt finns mindre grusområden som lagts ut. Den viktiga lokalen för lek är däremot Sisjöbäcken med tillopp längre österut där produktiviteten är mycket stor under lekperioden och antalet individer omfattande. En negativ påverkan i Stora ån och i de inre delarna av Askimsviken (Välen) kan teoretiskt enbart uppstå vid kabelbrott i eller nära platsen där ledningen passerar under Stora ån. Lakning av metaller etc. från själva kabelkonstruktionen som ligger nergrävd i marken och vidare till ytvatten är marginell och kan inte anses relevant i sammanhanget. Då ledningen är kraftig krävs att någon borrar eller gräver av ledningen eller att en lastbil kör av vägen rakt på ledningen för att olja ska rinna ut. Därefter ska olja rinna vidare i marken till Stora ån som ligger ca 50 m bort från vägen. Detta scenario bedöms som mindre troligt. Eftersom öringen primärt enbart vandrar i ån under korta perioder bedöms sannolikheten att det ska inträffa en betydande skada på fisken vid ett momentant läckage vid detta tillfälle som liten. Generellt är havsöring inte särskilt känslig för olja vid utsläpp etc. Det förutsätter dock att oljan inte får ligga kvar och spridas på stora områden. Det finns larm på ledningen som mycket snabbt indikerar tryckfall och det kan läcka ut ca 50 liter olja. GENAB har då avtal med saneringspersonal med jour som kan vara på plats inom 30 minuter för att åtgärda skadan (skyddslänsar, slamsugning etc). Sannolikheten att olja blir liggande under längre perioder och sprids till Välen och Askimsviken i en omfattning som skulle kunna innebära en negativ miljöpåverkan på vattenförekomsterna bedöms därför som mycket liten.
15 (17) Ovanstående bild är från området, längs vägkant med kabelförbandens läge markerat med röd linje. Kabelförbanden ligger inom gräsyta som regelbundet klipps. Därför är det osannolikt att pimpinellros finns där. Läge för foto och förekomst av pimpinellros är markerat i MKB bilaga 2. Kabelförbanden kan inte antas medföra påverkan avseende den rödlistade arten pimpinellros. Pimpinellros växer i öppna miljöer. Det är en låg buske. Pimpinellros I nämnda bilaga finns även ett koloniområde markerat där stenmurar och diken förekommer som omfattas av generellt biotopskydd och för del av Stora ån finns strandskydd men dessa berörs inte läget för kabelförbanden. Läget för kabelförbanden kan inte antas medföra konsekvenser avseende skyddade områden eller skyddade, rödlistade arter. Miljökvalitetsnormer I området finns inga miljökvalitetsnormer som verksamheten riskerar att överskrida under användning eller rasering. Denna uppfattning delas av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Landskap och kulturmiljö Verksamheten medför under drift ingen påverkan i landskapet. Öster om Järnbrottsmotet finns ett fornminne, en stockbåt, men fyndplatsen (markerad med R i vänster nederkant i bild 2) ligger inte i närhet av kabelförbanden.
16 (17) 6. Hushållning med mark och vatten samt den fysiska miljön i övrigt GENAB bedömer att denna typ av anläggning, kabelförband i mark, är bra hushållning med mark för att överföra stora mängder elektrisk energi. Hög spänningsnivå kräver färre antal kablar och därmed mindre markbehov. Som nämnts tidigare eftersträvas så långt som möjligt lägen för kabelförbanden som inte medför konflikt med detaljplaner eller andra verksamheter. Den fysiska miljön i övrigt begränsas inte. Vägar, trafikområden, som kabelförbanden berör påverkas inte. Tillgängligheten till andra ledningar i mark påverkas då kablarna av säkerhetsskäl enbart friläggs om de frånkopplas. Därför krävs särskilda regler vid arbete i mark men detta är andra ledningsägare medvetna om. Verksamheten medför inget behov av vatten. 7. Hushållning med material, råvaror och energi. Anläggningen medför även bra hushållning avseende detta. Mindre mängd material och råvaror används, då färre antal kablar behövs, för elförsörjningen och den höga spänningsnivån medför relativt låga strömmar som direkt medför låga överföringsförluster jämfört med överföring av el på lägre spänningsnivåer, t ex 10 kv och 0,4 kv. Bilagor MKB Bilaga 1 med samrådsunderlag, inkomna yttranden, samrådsredogörelse samt Länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan. Kabelkonstruktion MKB Bilaga 2 MKB Bilaga 3 MKB Bilaga 4 Karta 1 berörda fastigheter Karta 2 berörda fastigheter Karta 3 berörda fastigheter Karta 4 berörda fastigheter Referenser avseende påverkan i Stora Ån
17 (17) Göteborgsavdelningen av Sportfiskarna ( ) (Medins Havs- och vattenkonsulter). Kretslopp och vatten.. (Angående muddring av Stora Ån) Rättelse I samrådsunderlag m m anges K5 Askim och kabelförband mellan Sisjön och Tynnered. Detta är inte korrekt. Det rätta namnet är K5 Askim och då kabelförbanden mellan Askim och Tynnered.