Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?
Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande aktiviteter och hälsa, välbefinnande, självkänsla och livskvalitet Har visats i både kvalitativa och kvantitativa studier Aktivitet och socialt umgänge anses vara det som ger mest mening i livet Således är vardagens aktiviteter en viktig prioritering i vård, stöd och rehabilitering
Behandling via aktivitet Evidensvärdet generellt lågt Att evidens saknas för många slags interventioner betyder inte att de skulle vara ineffektiva, bara att de inte utvärderats Viss evidens finns för Gruppbaserad arbetsterapi Kreativa terapier Livsstilsinterventioner
Gruppbaserad arbetsterapi (I) Syftar till mer tillfredsställande vardag och ökad delaktighet i samhället Ett fåtal studier har jämfört psykiatrisk arbetsterapi med kontrollbetingelsen, oftast vård som vanligt Bättre resultat i gruppen som fått arbetsterapi gällande t ex social integration, kommunikationsförmåga, funktion, symptom, livstillfredsställelse
Gruppbaserad arbetsterapi (II) Exempel från Sverige Smörlyckan En av få psykiatriska verksamheter med basal evidens för effektivitet (90-talet) Fanns i ca 25 år, nedlagd 2011 Hjälpande faktorer: aktiviteter + gruppfaktorer + miljön Internationella studier framhäver arbetsterapiprogram som en hävstång för prioriteringar och att hitta sin identitet Skapa goda cirklar med aktivitet hälsa aktivitet, osv
Kreativa terapier mm (I) Kreativa aktivitetsgrupper Gynnsamma resultat jämfört med samtalsgrupper när det gäller kommunikationsförmåga och att hantera aggressivitet Beror på val av utfallsvariabel ej effektivt för social färdighetsträning
Kreativa terapier mm (II) Bildterapi? blandade resultat Musikterapi viss evidens för minskade symptom och bättre social funktion Trädgårdsodling (grön rehab) trend till positiva resultat Sällskapsdjur ger positiv livsroll och engagemang i närområdet; som terapi mer oklar betydelse
Livsstilsinterventioner (I) Livet är ditt (boenden; Forsberg m fl) Studiecirklar med fokus på kost och motion, 2 x 2 tim/v under 12 månader Både brukare och personal deltog Jämförelsegrupp fick kreativa aktiviteter Riskfaktorer (fysiologiska mått) för metabolt syndrom minskade men ingen skillnad på vikt, BMI eller fysisk kapacitet Bättre KASAM i interventionsgruppen men inte bättre livskvalitet, psykosocial funktion eller minskade symptom Slutsats: det finns viss möjlighet att påverka den fysiska hälsan, men de stora effekterna uteblev
Livsstilsinterventioner (II) Action over inertia (tidsanvändning; Edgelow & Krupa) Kurs på 12 veckor, gruppbaserad Fem moduler: 1) analysera behov av förändring, 2) reflektion över aktivitetsbalans med snabb introduktion i nya aktiviteter 3) information om samband mellan allvarlig psykisk sjukdom och aktivitetsbalans och engagemang, 4) planering och stöd för att nå långsiktiga mål 5) kontinuerligt stöd och revidering av planering Bättre aktivitetsbalans (mindre sömn) i interventionsgruppen men inte ökat engagemang i aktiviteter Slutsats: lovande intervention men större studie behövs
Livsstilsinterventioner (III) Vardagsrevidering (stressrelaterad ohälsa; Eklund & Erlandsson) Formen av en kurs, gruppbaserad Alla deltagare hade ett arbete de var sjukskrivna från 16 veckor med tre moduler vardagen arbetet arbetsträning Gruppsessioner varvas med hemuppgifter Målet är: att finna en optimal balans i vardagens aktiviteter återgång i arbete självanalys + hantera strategier
Resultat: Interventionsgruppen återgick i arbete i högre utsträckning, ökade sin självkänsla mer och blev mer tillfredsställda med sina vardagliga aktiviteter Dock ingen gruppskillnad skillnad i ökad livskvalitet, känsla av att ha kontroll eller synen på arbetsrollen Slutsats: En effektiv intervention i den kontext den utvärderades, men mer studier behövs
Livsstilsinterventioner (IV) Vardag i balans (pågående; Eklund, Argentzell m fl) Kurs över 16 veckor, gruppbaserad 12 veckor med en session (2½ tim) per vecka + 2 boostersessioner Bygger på principer om aktivitetsbalans, personlig återhämtning och kamratstöd Gruppsessioner varvas med hemuppgifter Målet är att finna en optimal, tillfredsställande balans i vardagens aktiviteter oftast att öka sitt engagemang i aktiviteter Kvalitativa data pekar preliminärt mot en framgångsrik intervention
Försök att utbilda personalen i aktivitetsinriktad rehabilitering I Svensk studie inom den kommunala psykiatrin (enheter för meningsfull daglig sysselsättning) Personalutbildning sammanlagt 3 dagar Personal och brukare fick skatta verksamheten feedback (diagram) Identifiera luckor i programmet Lägga upp en intervention för att berika den egna verksamheten; handledning vid 2 + 3 tillfällen
Interventionen uppbyggd på basis av identifierade luckor 4 3,5 3 2,5 2 1,5 pers bruk 1 0,5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
Exempel på inslag i interventionerna: Nya aktiviteter, ökat brukarinflytande, personliga planer, personlig återkoppling och uppföljning Resultat: Inga skillnader mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp efter 14 månader gällande kvantitativa data Dock visar kvalitativa studier att både brukare och personal var nöjda och tyckte berikningen lyckats Viktigt publicera negativa fynd (månadens artikel mars 2014)
Försök att utbilda vårdpersonalen i aktivitetsinriktad rehabilitering II Brittisk studie vid psykiatriska rehabiliteringskliniker GetREAL (Cook, Killaspy m fl) Målsättning: öka engagemanget i aktiviteter bland brukarna Brukare och personal bestämde innehållet i interventionen Predisposing stage; psykiatriker besökte avdelningar för att säkerställa motivation till förändringsarbete Enabling phase; arbetsterapeuter och brukare gick bredvid personalen under 5 veckor; 2 utbildningsdagar Reinforcing stage; kontinuerlig handledning och stöd
Resultat Inga skillnader mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp Kvalitativ studie tyder dock på att interventionen ledde till önskade resultat: ökat engagemang i aktiviteter och bättre tillfredsställelse hos brukarna Skillnad mellan resultaten av kvalitativa och kvantitativa behandlingsstudier varför?
Kan det verkligen vara så svårt? Problem med själva interventionen? För lite brukarinflytande? Snedträff vad gäller meningsfull aktiviteten? För lite fokus på den enskilde individen? Kanske behövs specialistkompetens? Bedöma kapacitet och behov hos individen Analysera aktiviteters krav Se till en helhet individ aktivitet miljö Hitta rätt matchning Möjligtvis är detta lättare sagt än gjort
Vad kan vårdpersonalen göra? Om arbetsterapeut finns förmedla kontakt för mer meningsfull tillvaro under inläggning eller som komplement till aktuell behandling för stöd till optimal och tillfredsställande aktivitetsrepertoar i vardagen; i hemmiljön och andra kontexter
Vad kan vårdpersonalen göra? Dessutom och särskilt om arbetsterapeut saknas Fråga efter aktuella intressen och vanor repertoaren av vardagliga aktiviteter? Skapa en bild av tidigare aktiviteter något som går att knyta an till nu? Vad upplever personen som meningsfullt? Önskemål om aktiviteter inför framtiden? Vilket utbud finns i personens närmiljö? Vilka möjligheter till meningsfull aktivitet finns inom den psykiatriska enheten, i närmiljön eller i samhällets utbud? Vad av detta kan matcha personens behov och intressen?
Tack för att ni lyssnat!