PROGNOS 2 Lantbrukets lönsamhet MARS 2 Var är din ledfyr? Lantbruksmarknaden och omvärlden är mitt uppe i en turbulent tid. Inför 2 är osäkerheten större kring flera av de faktorer som påverkar priser på lantbruksprodukter och insatsvaror än vad det varit på flera år. Förutom den normala osäkerheten kring vädret tillkommer en större politisk osäkerhet än tidigare samt konsumenters förändrade köpmönster. I denna tid måste företagaren bestämma sig för sin bild av hur omvärlden kommer utvecklas och utifrån det ta sina strategiska beslut. Bland alla omvärlds- och påverkansfaktorer, vilken är den ledfyr som du styr efter? Under det senaste året är det en rad politiska faktorer som påverkat lantbruksmarknaden. Prisuppgången på mjölk för drygt ett år sedan var till viss del orsakad av kinesisk inköpspolitik i kombination med underskott på marknaden. Efterföljande prisnedgång påskyndades av den ryska bojkotten. Frågan är om det räcker med politiska åtgärder för att lindra effekterna och återskapa balans. Att världsmarknadspriserna på olja sjunker brukar i allmänhet vara positivt för världsekonomin. Det ger utrymme för att lägga konsumtion på andra produkter än energi. Den amerikanska ekonomin har fått en skjuts med stigande tillväxt och arbetslöshet på samma nivå som före bankkraschen 28. Genomslaget i Sverige för oljepriserna mattas något av att dollarn har stärkts. Sedan halvårsskiftet 214 fram till Riksbankens sänkning av reporäntan har dollarn stärkts med cirka procent. Efter räntesänkningen har den svenska kronan ytterligare försvagats. Det innebär att importvaror blir dyrare. Det bör innebära ytterligare en fördel för svenska produkter. Samtidigt blir många insatsvaror dyrare, vilket kan medföra att inflationen under året kommer att stiga. Prognos 2 I detta osäkra läge antar vi i årets första tidiga prognos över lantbrukets lönsamhet att energi- och foderkostnaderna sjunker. I övrigt kalkyleras oförändrade prisnivåer på insatser och varor. I Lantbrukets lönsamhet kan du läsa en prognos för lönsamheten 2 inom driftsinriktningarna växtodling, griskött, mjölk och nötkött. Medelgårdar grundat på verkliga företag följs för varje inriktning. 4 3 2 1 21 211 212 Mjölk Växtodling Griskött Nötkött Mjölk långsiktig nivå Griskött långsiktig nivå 213 prel 214 prog 2 Växtodling långsiktig nivå Under året beräknas räntorna ligga kvar på nuvarande låga nivå. Osäkerheten gör att vi belyser hur ändrade förhållanden kan inverka på de olika produktionsgrenarna. För växtodlingsföretaget har världsmarknaden sedan skörden 214 fram till årsskiftet 214/2 visat stigande priser trots rekordskördar och ökande vetelager. Efter nyår har världsmarknadspriset fallit. Över helåret räknar vi med oförändrade spannmåls- och oljeväxtpriser i Sverige under 2 jämfört med 214 och att det blir normala skördenivåer. Totala intäkterna beräknas därmed vara oförändrade. Under dessa förutsättningar räknar vi endast med en svag uppgång av resultat före avskrivningar minus finansnetto. >>> UR RAPPORTEN: Mycket osäkert läge Historiskt låg ränta Svag krona ger både för- och nackdelar Ökad tilltro och betalningsvillighet hos konsumenten för svenska köttprodukter NYCKELTALET (RESULTAT F AVSKRIV MINUS FINANSNETTO)/OMSÄTTNING SKA RÄCKA TILL Framtida investeringar (avskrivningar) Uttag av egen lön Skatter Ränta på eget kapital Vinst LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2
För mjölkföretaget räknar vi med kraftig nedgång i mjölkpriset för 2 jämfört med 214-. Totala intäkterna beräknas sjunka med nära sju procent. De totala kostnaderna för mjölkföretaget beräknas att sjunka med knappt 1 procent vilket innebär att resultat före avskrivningar minus finansnetto försämras till sin lägsta nivå. Grisköttsföretagets intäkter förväntas stiga med drygt en procent och de totala kostnaderna sjunka med en procent förutsatt att foderpriserna sjunker med 2 procent över hela året. Det gör att grisköttsföretagets lönsamhet förbättras till 17 procent för resultat före avskrivningar minus finansnetto, den bästa nivån på 7 8 år. För nötköttsföretaget är marknaden osäker. Prisutvecklingen i inledningen av året har varit stark och tillsammans med ändrade konsumentvärderingar bedömer vi att betalningen stiger med 2 procent över hela året. Totala intäkterna ökar med drygt en procent och de totala kostnaderna förväntas sjunka med cirka en procent. Lönsamheten beräknat som resultat före avskrivningar minus finansnetto pekar på en ökning till 24 procent. Känslighetsanalyser I beräkningarna för 2 varierar vi några faktorer och ser hur de påverkar lönsamheten i företaget. I växtodlingsföretaget påverkar en förändring i spannmålspriset med ± 1 öre från grundläget att resultat före avskrivningar minus finansnetto förändras med fyra procentenheter enligt figuren. Om kostnaderna på viktiga insatsvaror som utsäde, gödning, bekämpningsmedel, bränsle och el ändras med ± procent blir inte utslaget lika stort. Förändringen stannar då vid två procentenheter. 3 2 1 Mjölk För mjölkföretaget är det svårbedömt hur mjölkpriset kommer utvecklas. Om mjölkpriset över hela året förändras med ± öre per kilo mjölk från grundläget förändras lönsamheten med 3 procentenheter. 3 2 1 21 211 212 +1 öre 1 öre Växtodling 21 211 212 213 prel 214 prog 2 Lönsamhetens utveckling i växtodlingsföretag vid olika spannmålspriser 213 prel 214 prog 2 För mjölkföretaget är inköpt foder bland de största enskilda kostnadsposterna. Förändras priset med ± öre per kilo inköpt foder från grundläget så påverkar det lönsamheten med drygt ± en procentenhet. 3 2 1 3 2 1 21 211 212 + öre öre Mjölk 21 211 212 + öre öre Griskött 213 prel 214 prog 2 Lönsamhetens utveckling i mjölkföretag vid olika foderkostnader I grisköttsföretaget påverkar förändringar i grisköttpris med ± öre per kilo från grundläget att lönsamheten förändras med 2 procentenheter enligt figuren. Foder står i grisköttsföretaget för drygt en fjärdedel av alla kostnader. Det innebär att resultatet förändras med drygt ± en procentenhet om priset förändras med ± öre per kilo foder. >>> 213 prel 214 prog 2 Lönsamhetens utveckling i grisköttsföretag vid olika köttpriser + öre öre Mjölk Lönsamhetens utveckling i mjölkföretag vid olika mjölkpriser LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2 2
För nötköttsföretaget ger förändringar i nötsköttpris med ± 1 kr per kilo kött att lönsamheten förändras med 2, procentenheter. 3 2 1 21 211 212 +1 kr 1 kr Nötkött 213 prel 214 prog 2 Lönsamhetens utveckling i nötköttsföretag vid olika köttpriser Lönsamhet och investeringsbehov De återkommande lönsamhetsproblemen inom lantbruket är olyckliga för utvecklingen. Det finns en ljusning i att det nu börja anas en viss förändring i konsumenters produktval till livsmedel med spårbarhet, kvalitet, miljömärkning och djuretik med mera. Men då måste det också finnas utrymme i lantbruksföretagen för investeringar och utveckling för att kunna möta en ökad efterfrågan. Som visas i diagrammet på sidan ett har inte medelföretaget nått en sådan lönsamhetsnivå under de senaste åren i någon produktionsinriktning. Trots det ser vi stigande åkermarkspriser och arrendepriser. Efterfrågan på bördig åkermark kommer fortsättningsvis vara stor men vi kommer se regionala avvikelser. Det finns en oro för att lönsamheten för mjölkgårdar på grund av lågt mjölkpris kan ge regionala effekter även på åkermarkspriser och fastighetspriser. Risken att det går som i Danmark där lån något frikostigt beviljades i början på 2-talet är dock ganska liten. Enligt den danska rådgivningsorganisationen SEGES förlitade man sig på förväntade konjunkturvinster i markvärdet vilket medförde en överbelåning som har orsakat konkurser och ett läge med lantbruksföretagare som är ekonomiskt pressade. Svenska banker har tagit lärdom av det som skedde i Danmark. Fokus ligger på lantbruksföretagarens kompetens och företagets affärsplan som ger återbetalningsförmåga. Men för att företaget ska ha återbetalningsförmåga krävs det att långsiktig lönsamhet uppnås. En möjlighet att förbättra lönsamheten och öka affärerna kan finnas i och med konsumenters växande intresse för svensk råvara. För att möta upp mot det behövs fortsatt strategiska investeringar så att företagen kan utvecklas. I detta läge krävs tilltro hos finansiärer för att fortsätta dessa strategiska investeringar. Det blir nödvändigt med ett samspel mellan företagen och kreditgivare för vända lönsamhetstrenden. Växtodlingsföretaget För tillfället är världens spannmålsmarknad lugn med generellt stora lager av spannmål. Världsveteproduktionen ser ut att bli rekordhög. Osäkerhet råder runt utvintring i både Europa och USA. Om normal utvintring sker finns potential för en stor veteskörd på norra halvklotet. USA har haft en köldknäpp i februari men ett snölager har skyddat grödorna. Vårvintern kan fortfarande pina grödorna och resultatet av detta ser man först i mars/april. Senaste WASDE rapporten från amerikanska jordbruksdepartementet visade endast på små förändringar i lager, produktion och konsumtion. Ryssland har infört exportskatt och detta har satt fart på leveranser fram till februari och skattens ikraftträdande. När det gäller oljeväxter beräknas den globala produktionen bli rekordstor. Ytterligare en faktor som kan påverka är ett ökat intresse för sådd av sojabönor istället för majs vilket också påverkar oljeväxtpriset nedåt. Inhemska proteingrödor i Europa stimuleras till odling av det nya förgröningsstödet. En stark dollar gör sojaimporten dyrare viket till viss del kan motverka sänkta priser på proteingrödor i Europa. Sammanfattningsvis bedöms spannmålspriset inför våren återgå till motsvarande nivå som föregående år. Inget tyder för tillfället på stigande priser såvida inte det oväntade händer vilket trots allt sker ibland. Nötköttsföretaget Nötkött har hittills inte påverkats av den ryska bojkotten. De ryska inköpen har traditionsenligt gjorts under första halvåret. Det är möjligt att det kan innebära problem med avsättning för den europeiska marknaden i inledningen av 2. Två tredjedelar av EU:s nötköttsimport kommer från Sydamerika. Argentina och Uruguay har nationella handelsbegränsningar för export och Brasilien har fribrev i den ryska bojkotten. Det gör att importtrycket till EU avtagit. Det är i stort balans inom nötköttsområdet inom EU, däremot obalans i efterfrågade detaljer. Balansen kan dock rubbas om osäkerhet i mjölksektorn medför utslaktning av kor samtidigt som antalet nötboskap ökat. Slaktmarknaden Om förändringarna inom mjölkproduktionen leder till neddragningar kan det medföra att tillgången på tjurkalvar kommer att minska på den svenska marknaden. Tillsammans med oklara besked i jordbrukspolitiken rörande LFA områden och miljöstöd finns det en stor osäkerhet i nötköttsproduktionen. Konsumenternas ökade intresse för svensk råvara måste resultera i tydliga prissignaler till producenterna för att de ska våga göra nödvändiga investeringar. Som vi skrivit flera gånger i Lantbrukets Lönsamhet är det upp till bevis för marknaden att visa vilka kvalitéer och produkter man vill ha av svenskt kött. SPANNMÅLSPRIS KR/KG DRIFTSRESULTAT KR/HA NÖTKÖTTSPRIS DRIFTSRESULTAT LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2 3
Mjölkföretaget 2 kommer bli ett tufft år för mjölkföretagarna. Efter årsskiftet har ytterligare sänkningar av mjölkpriset annonserats, men därefter har marknaden visat tendenser till återhämtning. Under de auktioner som hållits hittills under året på GDT (Global Dairy Trade) har mjölkpriset stigit på varje auktion. Kanske är detta ett tecken på att botten är nådd. Men det är tydligt i grafen nedan att det fortfarande är en lång väg kvar innan världsmarknadspriset på mjölk når en rimlig nivå. öka med runt öre. Detta utan hänsyn till den export som sker av mjölkråvara. För att ge en effekt hos bonden behöver även viljan till merbetalning av andra mejeriprodukter öka. Mjölkprisindex enligt Global Dairy Trade 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 1999 21 23 27 29 211 213 2 Mjölkprisindex enligt GDT Konsumtionsmjölkens del av den totala invägda mjölkmängden 1 ton 3 2 1 199 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Kvantitet invägd mjölk Konsumtionsmjölk Enligt flera internationella bedömare, Fonterra, Dairy Australia och Rabobank, så kommer mjölkpriset att vända under andra halvan av 2. Så även om botten nu skulle vara nådd för denna prisnedgången så kommer det ta tid innan mjölkpriset återhämtar sig och stabiliseras på en rimlig nivå. Totalt sett bedömer vi på LRF Konsult att det genomsnittliga mjölkpriset inklusive efterbetalningar kommer landa runt 3 kronor under 2. Mjölkkvoterna försvinner Den 31 mars i år försvinner EUs mjölkkvoter. Inför det har den invägda mjölkmängden i Europa ökat till följd av utökade besättningar. Enligt flera marknadsanalytiker kommer inte mjölkinvägningen i Europa öka ytterligare under 2. Många av de rekryteringsdjur som föddes upp för att sättas in i besättningarna är redan i produktion och det låga mjölkpriset gör att ytterligare rekrytering för att öka mjölkmängden inte är att vänta. Vad skulle ett höjt pris på konsumtionsmjölken innebära? I sken av konsumenternas intresse för svenska råvaror finns det även röster för att gynna och skapa merbetalning till den svenska mjölkbonden. I dagsläget används enligt Jordbruksverket 3 procent av den invägda mjölken i Sverige som konsumtionsmjölk. Resten av den invägda mjölken används för att producera andra produkter. De olika användningsområdena för mjölken innebär att om priset ut till de svenska konsumenterna för konsumtionsmjölk skulle höjas med 1 krona per liter skulle priset till mjölkföretagaren Den nya jordbrukspolitiken Under året kommer den nya jordbrukspolitiken, CAP 2, att implementeras i Europa. Effekten för de svenska mjölkföretagarna i faktiska utbetalningar sett över den totala programperioden förväntas vara begränsad. Men om det blir förändringar av de nuvarande LFA-områdena kan utbetalningarna av kompensationsbidrag, vallstöd etcetera förändras i stor utsträckning vilket får stor påverkan för mjölkföretagarna och deras ekonomi. Utöver detta kommer utbetalningarna försenas vilket än mer påfrestar mjölkföretagarnas likviditet som under 2 ändå kommer vara pressad. Besättningsutveckling Enligt Jordbruksverkets statistik har antalet slaktade kvigor ökat med 6,1 procent under jan-okt 214 jämfört med samma period föregående år. Under samma period har utslaktningen av kor samt ungkor ökat med 2,6 procent. Att utslaktningen av kvigor ökat kan indikera på en förhöjd utslaktning i mjölkbesättningarna mot bakgrund av den rådande marknadssituationen och den svaga lönsamheten i mjölkbranschen. Men det kan också indikera att de stallar där det skett nybyggnationer med en utökning av antalet stallplatser nu är i fatt med sin rekrytering och därför behöver inte alla kvigor rekryteras in i besättningen. 214 är antalet påbörjade kvigor i semin cirka 4 procent lägre än 212 och totalt antal djur påbörjade i semin minskade med 2 procent under samma period enligt siffror från Växa Sverige. En jämförelse av antalet djur påbörjade i semin 213 och 214 visar ingen skillnad i antalet påbörjade djur i semin under de två åren. MJÖLKPRIS KR/KG DRIFTSRESULTAT/KO LANTBRUKETS LÖNSAMHET PROGNOS 2 4
Grisköttsföretaget Det tog 2 år men till slut har svenska konsumenter och inköpare börjat förstå vad begreppet svensk djurvälfärd och svenskt smittskyddsarbete innebär inom djurproduktionen i allmänhet och grisproduktionen i synnerhet. Under perioden 1998 till 213 ökade importen av griskött med 212 procent, men 214 skedde ett viktigt trendbrott och importen minskade med 7 procent. Först var det debatten i samband med EU-valet som satte fokus på övriga EU-länders rutinmässiga kupering av grisarnas svansar, vilket är ett tydligt brott mot EUs grisdirektiv. Sedan kom debatten om den frikostiga användningen av antibiotika inom grisproduktionen och den kraftigt ökande förekomsten av multiresistenta stafylokocker (MRSA) på grisar. Det var framförallt dansk grisproduktion som hamnade i fokus fastän många andra EU-länder använder betydligt mer antibiotika. Men faktum är att på över 9 procent av de danska grisslaktkropparna förekommer det MRSA-bakterier. Detta står i skarp kontrast till en nyligen avslutad kartläggning av svenska avelsdjurs- och gyltproducerande besättningar där ingen MRSA påvisades. I Sverige har utvecklingen sett betydligt gynnsammare ut under 214 jämfört med EU i genomsnitt. När priserna ute i Europa sjönk 26 veckor i sträck var priserna i Sverige stabila. Det börjar / kg 2 1 Det svenska mervärdet Trots prisskillnader på uppåt tre kronor per kilo i producentledet mellan svenskt och importerat griskött har konsumenten/ inköparen stått emot och valt svensk köttvara. Man har insett att djurvälfärd och smittskydd får kosta. En försvagning av den svenska kronan gentemot euron med 6,7 procent under 214 har också bidragit till att göra importaffären mer ointressant. Det är nu man kan utnyttja det gynnsamma läget och köparnas villighet att betala mer för svenskt griskött. Det må så vara att handeln har större marginaler på svenskt kött. Större marginaler i kombination med handelns ökade vilja att använda kött med svenskt ursprung även till EMV (egna märkesvaror) bidrar till en ökad efterfrågan. Nu är det upp till slakterierna att visa ett större priskurage gentemot grossister och industri så att den ökade efterfrågan även innebär ett högre avräkningspris. Prisutveckling Prisutvecklingen inom EU har varit kärv under 214. I och med det ryska importstoppet har underlaget för en femtedel av EUs grisköttsexport försvunnit. Som en följd har grispriset sjunkit stadigt det senaste halvåret. Rabobank med flera analytiker räknar med fortsatt pressade priser under första kvartalet. 27 28 29 21 211 212 213 214 Marginal Foderkostnader SLAKTPRIS KR/KG jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Marginal medel 29 213 Grispris Källa: EU-kommissionen återigen väckas tankar om investeringar i grisstallar. Dels är renoveringsbehovet enormt efter att branschen i många år har levt på rost och röta dels finns det de som funderar på att bygga ut sin befintliga grisproduktion. Den nya jordbrukspolitiken CAP 2, innebär en viss osäkerhet, även för grisföretagarna. De femårsåtagande som löper kommer inte att beröras. Men alla djurkopplade bidrag, som till exempel suggpengen är under EU-kommissionens granskning. En utjämning av arealstöden påverkar grisföretagen i större utsträckning då de flesta av dessa ligger inom stödområde 1 och 2. DRIFTSRESULTAT KR/SUGGA I NÄSTA NUMMER 19 NOVEMBER Omvärldshändelser Preliminär 2 för produktionsgrenarna: Växtodling, Mjölk, Griskött och nötkött Projektledare: Stefan Nypelius Grafisk form: Joel Ledin Tryck: Digital LRF Konsult analysgrupp: Stefan Nypelius, Jan Lagerroth, Åsa Andersson samt Ingvar Eriksson, Svenska Pig. Tendenspilar: Pil för produktpris visar tendens år 2 jämfört med år 214. Pil för driftsresultat visar prognos för helår 2 jämfört med helår 214. Utgivningsplan: 19 november 2 ISBN nr 978-91-98762-4- Allt innehåll i denna rapport: LRF Konsult LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 1 orter över hela landet. På lrfkonsult.se hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret 771-27 27 27.