Bilaga 8: Ovanåkers kommun

Relevanta dokument
Bilaga 5: Hofors kommun

Bilaga 9: Ljusdals kommun

Bilaga 6. Rapportnr: 2015:4

Bilaga 11: Nordanstigs kommun

Bilaga 8. Rapportnr: 2015:4

Bilaga 7: Vattenförsörjning Söderhamns kommun

Bilaga 4: Sandvikens kommun

Bilaga 1. Rapportnr: 2015:4

Bilaga 2: Gävle kommun

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

Övriga fjällområden med planerad utökning av antal bäddar är Vemdalen, Tänndalen och Funäsdalen där ett ökat behov av dricksvatten kan förväntas.

I Östersunds kommun finns två av länets fyra miljöfarliga A-verksamheter, Lundstams och Frösö flygplats.

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Hållan - SE

9. Grundvatten av god kvalitet

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

DRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

SE SE

Värderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Grundvattenförekomster i VRO 10

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.

Vattnets betydelse i samhället

Kunskapsunderlag för delområde

Sammanfattning av frågor

Bilaga 5:25 Fo rvaltningsplan fo r Bottenhavets vattendistrikt

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

Renare marks vårmöte 2010

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenförsörjningsplan

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

Strömsunds kommun /

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

5.4 VATTENFÖRSÖRJNING

Kunskapsunderlag för delområde

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

Behovsbedömning detaljplan för Späckhuggaren 1

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Enligt sändlista Handläggare

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.

Transkript:

Bilaga 8: Ovanåkers kommun Beskrivning av vattenresurser Ovanåkers kommun I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Ovanåkers kommun och en beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer, översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument. Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling Ovanåkers kommun har en total areal på 2 017 km 2. Ovanåker hör till landskapet Hälsingland tillsammans med kommunerna Ljusdal, Bollnäs, Söderhamn, Hudiksvall och Nordanstig. Folkmängden i Ovanåkers kommun uppgick till 11 354 invånare den 31 december 2013. Största tätorterna är Edsbyn och Alfta med ca 4 000 respektive 2 100 invånare. Sedan följer tätorterna Roteberg, Runemo, Viksjöfors och Ovanåker med färre än invånare 400. Omkring 70 % bor i tätorterna. Kommunens befolkning har minskat varje år sedan en topp år 1990, totalt med 450 personer fram till 1997. Det innebär i genomsnitt 70 färre invånare per år. (SCB, 2013) Geologi, hydrogeologi och hydrologi Ovanåkers kommun ligger i inlandet och ytan omfattar urbergsområden under högsta kustlinjen. Berggrunden består mestadels av intrusiva, sura bergarter av granittyper. Urbergsområdena har generellt medellåg mediankapacitet mellan 600-2000 l/h. I norra delen av kommunen finns ett område med diabas, som dock inte har högre uttagskapacitet. I väster finns också områden med metamorfa bergarter av sedimentärt ursprung, mestadels argillit. En större isälvsavlagring (Voxnaåsen) med delar av mycket god (uttag 25-125 l/s) och god vattentillgång (uttag 5-25 l/s) sträcker sig genom kommunen i väst-östlig riktning. Kommunen genomströmmas av älven Voxnan med tillhörande vattendrag. Voxnan används idag inte som ytvattentäkt men konstgjord infiltration sker vid grundvattentäkten vid Runemo. Kommunen har 12 utpekade grundvattenförekomster enligt vattendirektivet. 10 är isälvsavlagringar och 2 är berggrundsförekomster. Av dessa är 8 regionalt högt prioriterade för dricksvattenförsörjningen. Alla grundvattenförekomster har god kvantitativ och kvalitativ status. Vattenresurserna Svabensverk, Voxnabruk-Edsbyn och Runemo ligger i risk att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Vattenmyndigheten, VISS, 2014). Påverkan och hot De största hoten mot dricksvattenförsörjningen i kommunen är påverkan från skogsbruket och verksamheter kring Voxnan. där huvudvattentäkterna för Ovanåkers kommun ligger. De största riskerna att förorena råvattnet kommer från vägar, skogsbruk, enskilda avlopp, lantbruk samt både pågående och nedlagda verksamheter. Risker att förorena vattnet kommer framförallt från läckage av miljögifter från olyckor från fordon med miljöfarligt gods samt saltning, spridning av miljögifter

från pågående och nedlagda verksamheter, bekämpningsmedelsrester sprids från ogräs- och pestisidbekämpning. Klimatförändringarna kommer också att få en större betydelse i framtiden och kommer att påverka råvattnets kvalitet, t. ex ojämnare vattentemperaturer med risk för ökad tillväxt av mikroorganismer, ökad risk att förorena grundvatten efter flödessvängningar, översvämningar och skyfall. Temperaturen kommer att öka i sjöarna vilket kan orsaka utlakning av bl. a mangan och järn men även öka tillväxt av mikroorganismer. Det kan även orsaka att grundvattenmagasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde och orsaka vattenbrist under delar av året. Nuläge dricksvattenförsörjning i Ovankers kommun I kommunen finns det 7 allmänna vattentäkter, alla utom en är täkter är grundvatten utan konstgjord grundvattenbildning. Vattentäkterna försörjer ca 75 % av kommunens invånare med vatten. De största vattenverken tar sitt vatten från grundvatten ur ås nära Voxnan, största är Homna med 5 500 anslutna och Runemo med 2 600 anslutna. HelsingeVatten AB står som huvudman för den kommunala dricksvattenförsörjningen. Helsinge Vatten AB är ett kommunalt bolag som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommuner. Bolaget sköter drift och underhåll av de båda kommunernas vatten- och avloppsverksamhet. Bristområden Inga områden finns i dagsläget utpekat som bristområden i kommunen men i framtida expansions-, LIS och omvandlingsområden kan det uppstå problem med vattenbrist eller kvalitetsproblem. Det är därför viktigt att i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i dessa områden. Viktiga planeringsdokument att lyfta dessa potentiella problemområden är i kommunal vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och detaljplaner. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är löst. Planering I gällande översiktsplan från 2000 omnämns vattenförsörjningen i korta ordalag i sammanhang med de tekniska lösningarna. I kommunens mål och handlingsvägar ska kommunen utreda åtgärder som på sikt leder till en bättre hushållning med vatten. (Ovanåkers kommun, 2000) Ovanåkers kommun har i dagsläget ingen aktuell vatten- och avloppsplan men arbete pågår med framtagande av en sådan av. Helsinge Vatten driver arbetet med att ta fram vatten- och avloppsplan även innehållande en dagvattenstrategi. Planen utarbetas tillsammans med Ovanåkers kommun och beräknas vara klar?. Vattenskydd Samtliga allmänna vattentäkter har vattenskyddsområden. Alla har skyddsområden och föreskrifter beslutade från gamla lagrum (Vattenlagen kapitel 19). Skyddsområde behöver revideras eller ses över på alla de befintliga vattentäkterna för att omfatta regler i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ett skydd på de regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering. Detta kan göra med stöd av MB kapitel 9. Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten Vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota dricksvattenförsörjningen i kommunen är det Räddningstjänsten södra Hälsingland som står för räddningsinsatser och

förebyggande åtgärder. Södra Hälsinglands räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka. Räddningstjänsten ingår i Kommunalförbundet södra Hälsingland (KFSH), där kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Ovanåker är medlemmar. Kommunalförbundet leds av en förbundsdirektion. Antalet ledamöter är 6 st., 2 st. från varje medlemskommun. KFSH viktigaste styrdokument är förbundsordning, antaget av kommunfullmäktige och reglemente, antaget av förbundsdirektionen.

Vattenresurser i Ovanåkers kommun Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Ovanåker kommun. Kommun Nr i karta Vattenmagasin Vattenförekomst ID (VISS) Regional Bedömd uttagskapacitet miljö Uttags Prioritet (1-4) Påverk Kemisk Kvantitativ ans- Vattentäkt Status status analys- poäng (antal ansl) (VISS) (VISS) Ovanåker 1 Svabensverk SE677029-149878 2 5-25 l/s Sand och grus 24,5 at risk* god ja (35) ja (1992) Bollnäs/Ovanåker 2 Isälvsavlagring-Häsbo SE677652-150958 1 25-125 l/s Sand och grus 5,27 god god nej nej Bollnäs/Ovanåker 3 Isälvsavlagring Annforsån SE679460-559051 3 1-5 l/s Sand och grus 19,02 god god nej nej Ovanåker 4 Voxnabruk Skalen SE679831-149993 1 25-125 l/s Sand och grus 10,8 god god nej nej Ovanåker 5 Voxnabruk Böle-Stentjärnarna SE679973-149580 2 5-25 l/s Sand och grus 10,21 god god nej nej Bollnäs/Ovanåker 6 Runemo SE680271-151977 3 1-5 l/s Sand och grus 45,3 at risk* god ja (2600) ja (1998) Ovanåker 7 Voxnabuk-Edsbyn SE680513-148507 1 25-125 l/s Sand och grus 19,7 at risk* god ja (5500+115) ja (1998) Ovanåker 8 Voxnan Överbo SE681176-148191 1 5-25 l/s Sand och grus 7,06 god god nej nej Ovanåker 9 Loån Lobonäs SE682082-147757 1 25-125 l/s Sand och grus 7,06 god god ja (45) ja (1981) Ljusdal/Ovanåker 10 Loån Samuelsfallet SE682892-147175 1 5-25 l/s Sand och grus 6,94 god god nej nej Ovanåker 11 Ryggesbo SE682000-149945 4 ingen kartering gjord Berg 7,98 god god ja (40) ja (1983) Ovanåker 12 Öjung bergsförekomst Ingen 4 ingen kartering gjord Berg ja (25) ja (1983) Vattenskyddsområde (fastställt) * at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021 (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Ovanåker kommun. Kommun Nr i karta Namn Bedömd Bedömd Huvud- Avrinningsområdesarea vattenförekomst mynningen område IDnr MLQ i Vattenskydds- Sjöarea Medeldjup Maxdjup maximal kapacitet till Dominerande markanvändning inom Vattentäkt Vattentyp avrinnings- område [km 2 [km 2 ] [m] [m] uttagsmöjlig antal delavrinningsområdet (antal ansl) ] (VISS) [m3/s] (fastställt) het [Mm 3 /år] personer Rättvik/Ovanåker 13 Amungen Sjö 53000 Dalälven 641 SE677097-149458 60,6 20,7? 1,89 5,95 79 000 Skogsmark 65 %, sjö 32 % nej nej Ovanåker 14 Mållången Sjö 48000 Ljusnan 338 SE679363-150312 16,8 7,34 22,9 1,59 5,01 67 000 Skogsmark 81 %, sjö 16 % nej nej Bollnäs/Ovanåker 15 Stora Öjungen Sjö 48000 Ljusnan 36 SE678873-151408 7,7 3,84 14,2 0,09 0,28 3 800 Skogsmark 68 %, sjö 32 % nej nej Ovanåker 16 Tälningen Sjö 48000 Ljusnan 93 SE678764-149841 7,3 6,54 29,5 0,39 1,23 16 000 Skogsmark 73 %, sjö 26 % nej nej Ovanåker 17 Galvsjön Sjö 48000 Ljusnan 419 SE681440-152330 9,05 13,4 38,2 0,85 2,68 36 000 Skogsmark 76 %, sjö 21 %, Jordbruksmark 2,8 % nej nej Ovanåker 18 Lång-Rösten Sjö 48000 Ljusnan 261 SE681505-151345 6,1 3,85 12,6 0,46 1,45 19 000 Skogsmark 83 %, sjö 13 % nej nej Ovanåker 19 Mörtsjön sjö 48000 Ljusnan 261 SE681895-150253 2,6 3,85 12,6 0,22 0,69 9 200 Skogsmark 83 %, sjö 13 %, Jordbruksmark 1,6 % nej nej Ovanåker 20 Grycken Sjö 48000 Ljusnan 351 SE682516-147881 3,7 8 16 1,49 4,69 63 000 Skogsmark 70 %, sjö 29,8 % nej nej

Karta över prioriterade vattenresurser i Ovanåker kommun, beskrivning enligt numrering nedan.

Svabensverk (1) Grundvattenmagasinen vid Svabensverk är utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE677029-149878. Area 1 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten. Ingen konstgjord grundvattenbildning sker. Ingen vattendom finns. Antal anslutna ca 35 personer och ett medeluttag låg på 14 m 3 /dygn år 2011. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren 2008-2012 inom råvattenkontroll från vattentäkt lokaliserade inom grundvattenförekomsten. Bedömningen baseras endast på basparametrar inom dricksvattenkontrollen, inga miljögifter som bly, koppar och arsenik har kontrollerats.(viss, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)

Påverkan och hot Risk finns att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 24,5, hög påverkans risk. (SWECO, 2013) Högst påverkan är från nedlagt järnbruk (EBH-objekt). Järnbruket har riskklass 2. Viss risk föreligger att tungmetaller (arsenik, bly och koppar) kan spridas till grundvattnet. Inga parametrar som föranligger risk finns analyserade/registrerade i SGUs databas. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) Vattenskydd Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och vattenskyddsområde finns framtaget 1992 (21FS 1992:4). Då förekomsten är en allmän vattentäkt och är regionalt högt prioriterad för nutida och framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för hela åsen med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Isälvsavlagring-Häsbo (2) Grundvattenmagasinen vid Häsbosjön är utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE677652-150958. Area 8 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.

NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 25-125 l/s. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedöms som mycket liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt till 2021. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 5,2, liten påverkansrisk. (SWECO, 2013) Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på isälvsavlagringarna och inget vattenskyddsområde finns framtaget på förekomsterna i dagsläget. Då förekomsterna är mycket högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7.

Isälvsavlagring Annforsån (3) Grundvattenmagasinen längs Anneforsån nor-ost om Annefors är en preliminärt utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE679460-559051. Area 1 km 2. Det är en sandoch grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)

Påverkan och hot Bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 19,02, måttlig påverkansrisk.(sweco, 2013) Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsten inte är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen finns i dagsläget inget behov för framtagande av vattenskyddsområde sett ur ett regionalt perspektiv. Voxnabruk Skalen (4) och Voxnabruk Böle-Stentjärnarna (5) Södra grenen av Voxnaåsen, är utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS EU CD Voxnabruk Skalen SE679831-149993 och Voxnabruk Böle-Stentjärnarna SE679973-149580. Area 6 km 2 respektive 1 km 2. Dessa är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är högt till mycket högt prioriterade (2,1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet

Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s i det smalare partiet och i den nedersta delen upp till 125 l/s. Ingen allmän vattentäkt finns på förekomsten. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 10,8, måttlig påverkansrisk.(sweco, 2013) En naturgrustäkt finns på nedre delen av förekomsten. Vattenskydd Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns framtaget. Då förekomsterna är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen ur ett regionalt perspektiv bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7. Runemo (6) Litet grundvattenmagasin intill Voxnan strax öster om Runemo. Det är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE680271-151977. Area 0,31 km 2. Det är sandoch grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.

NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten med konstgjord grundvattenbildning. Vattendom finns med ett tillståndsgivet medeluttag på 2100 m 3 /dygn och maxuttag på 3000 m 3 /dygn. Distributionsområde är Alfta och antal anslutna ca 2600 personer. Medeluttaget låg på 678 m 3 /dygn år 2011. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Statusbedömningens tillförlitlighet bedöms dock som låg då få mätvärden finns registrerade i SGUs dataarkiv av de parametrar som omfattas av SGU:s riktvärden, och bedöms vara relevanta för vattenförekomsten med avseende på vattenförekomstens påverkansbild. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Grundvattenförekomsten löper risk att inte uppnå god status till 2021 då hög påverkan finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 45,3, mycket stor påverkansrisk, där jordbruksmark och vägen har den

största påverkansrisken. Risk finns för läckage av bl. a kväve och bakteriell förorening från bl. a djurgårdar och enskilda avlopp. Vägen har fått ett grundvattenskydd vid vattentäkten, men osäkerhet finns på utbredningen av skyddet. Vattenskydd Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och vattenskyddsområde finns framtaget 1998 (21FS 1999:19). Då förekomsten är en allmän vattentäkt bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Voxnabruk-Edsbyn (7) Voxnaåsens bredaste parti och med de största uttagsmöjligheterna, denna del av grundvattenmagasinet är en utpekad grundvattenförekomst med beteckning i VISS EU CD SE680513-148507. Area 34 km 2. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger på 25-125 l/s. Två allmänna vattentäkter finns på förekomsten utan konstgjord grundvattenbildning(homna och Voxnabruk). De gynnsammaste uttagsmöjligheterna ligger troligtvis närmast älven. För Homna vattentäkt finns vattendom med tillståndsgivet medeluttag på 3000 m 3 /dygn och maxuttag på 4500 m 3 /dygn. Distributionsområde är Edsbyn med 5500 anslutna. Medeluttaget låg på 1670 m 3 /dygn år 2011. För Voxnabruk vattentäkt finns vattendom. Distributionsområde är Voxnabruk med 115 anslutna. Medeluttaget låg på 25 m 3 /dygn år 2011. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren 2008-2012 inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Risk finns att förekomsten kommer att påverkas negativt till 2021. Två EBH-objekt med riskklass 1 inom vattenskyddsområde och tre objekt med riskklass 2 finns på förekomsten. En f.d. plantskola (riskklass 1) kommer att få en lägre klass än 1 då inga miljögifter har hittats från undersökning som gjorts. Det andra objektet med riskklass 1 är undersökningar pågång och objekten med riskklass 2 har inga undersökningar påbörjats. Även spår av läkemedelsrester har detekterats i ett prov inom regional övervakning 2009, vilket kan indikera läckage från enskilda avlopp. (Vattenmyndigheten, VISS, 2014) I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 19,7, måttlig påverkan. Med störst påverkansrisk från skogsbruket. (SWECO, 2013) Vattenskydd Två allmänna uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten (Homna och Voxnabruk) med beslutade vattenskyddsområden från 1998 (21FS 1999:17 resp. 21FS 1999:18). Då förekomsten är en allmän vattentäkt och högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Voxnan Överbo (8), Loån Lobonäs (9) och Loån Samuelsfallet (10) Gren av Voxnaåsen ligger längs Loån från Samuelsfallet ner till Voxnans naturreservat efter Voxnan. Denna del av Voxnanåsen är utpekade grundvattenförekomster med beteckning i VISS: Loån Samuelsfallet EU CD SE682892-147175, Loån Lobonäs SE682082-147757 och Voxnan Överbo SE681176-148191. Area 2 km 2, 25 km 2 respektive 7 km 2. Dessa är sand- och grusförekomster. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Vattenresurserna är mycket högt prioriterade (1) ur ett regionalt perspektiv.

NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Bedömd uttagskapacitet ligger mellan 5 till 125 l/s. De största uttagen i finns i Loån-Lobonäs med upp till 25-125 l/s i bästa del. En allmän vattentäkt finns på förekomsten utan konstgjord grundvattenbildning i Lobonäs. Distributionsområde är Lobonäs med ca 45 anslutna. Medeluttaget låg på 5 m 3 /dygn år 2011. För Lobonäs vattentäkt finns ingen vattendom. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren 2008-2012 inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Påverkan och hot Bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 7.06, liten påverkansrisk (SWECO, 2013)

Vattenskydd Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten i Lobonäs med ett beslutat vattenskyddsområde från 1981 (21FS 1981:26 ). Då förekomsten är en allmän vattentäkt och mycket högt prioriterad ur ett regionalt perspektiv bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Ryggesbo bergsförekomst (11) Litet grundvattenmagasin syd-väst om Ryggesbo. Det är en utpekad grundvattenförekomst, en urbergsförekomst med beteckning i VISS EU CD SE682000-149945. Area 0,31 km 2. En allmän vattentäkt finns i området, ev. är grundvattenförekomsten felaktigt utpekad, då den bör avgränsas kring vattentäkten. Vattenresursen är lågt prioriterade (4) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad Kvantitet Var ligger täkten? Ska förekomsten ligga där vattenskyddsområdet ligger? Distributionsområde är Ryggesbo med ca 40 anslutna. Medeluttaget låg på 14 m 3 /dygn år 2011. För Ryggesbo vattentäkt finns ingen vattendom. Inga data på grundvattennivåer finns registrerade men förekomsten är bedömd till god kvantitativ status då inget tyder på motsatsen. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)

Kvalitet Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status. Bedömningen baseras på undersökningar mellan åren 2008-2012 inom råvattenkontroll från vattentäkter lokaliserade inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Vattenskydd Ett allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten i Ryggesbo med ett beslutat vattenskyddsområde från 1983 (21FS 1983:28). Då förekomsten är en allmän vattentäkt bör vattenskyddsområdet revideras eller ses över med stöd av MB kap. 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken till de allmänna råden (2010:5). Öjung bergsförekomst (12) En allmän vattentäkt i bergborrad brunn vid Öjung. Ca 25 personer anslutna. Medeluttaget låg på 6 m 3 /dygn år 2011. Ingen vattendom finns. Vattenskyddsområde finns fastställt 1983 (21FS 1983:27). Magasinet är ingen utpekad grundvattenförekomst inom vattenförvaltningen och inga uppgifter finns på området i VISS. Vattenresursen är lågt prioriterad (4) ur ett regionalt perspektiv. NV VicNatur Vattenskyddsområde - planerad - framtida Potentiellt förorenade områden EBH Riskklass/Preciserad status efter åtgärd ^_ 1 ^_ 2 ^_ 3 med enkelspår med dubbelspår Övrig järnväg under byggnation G Kyrkor Y Tillsynsobjekt, C, U och K A och B #* Tillståndspliktig A-verksamhet #* Tillståndspliktig B-verksamhet rekommenderad primär väg rekommenderad sekundär väg TV NVDB Saltade vägar Prioriterad sjö Grundvattendelare J1 HMAG_VDEL fast vattendelare ospec. vattendelare rörlig vattendelare Magasinsdelområden J1 Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter <1 l/s 1-5 l/s 5-25 l/s 25-125 l/s >125 l/s Okända uttagsmöjligheter Sand- och grusförekomst - preliminär Sand- och grusförekomst - beslutad Urbergsförekomst - preliminär Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad

Ytvattenresurser Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är och/eller kan vara viktiga för att trygga den långsiktiga vattenförsörjningen i kommunen. Amungen (13) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE677097-149458. Sjöarean 60,6 km 2, medeldjup 20,7 m, maximal uttagsmöjlighet 5,95 Mm 3 /år. Skogsmark 65 %. Hör till Dalälvens huvudavrinningsområde. Till största del ligger sjön i Rättviks kommun. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Två allmänna vattentäkter finns i anslutning till sjön, en i Dalfors i Rättviks kommun, i nord-västra delen av sjön och en vid Svabensverk i Ovanåkers kommun, i syd-östra delen av sjön. Bägge täkterna är grundvattentäkter i isälvssediment. Sjön har en hög regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till 2021. Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten och flödesförändringar, då vattenförekomsten är påverkad av reglering. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids.. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Mållången (14) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE679363-150312. Sjöarean 16,8 km 2, medeldjup 7,34 m, maximal uttagsmöjlighet 5,01 Mm 3 /år. Skogsmark 81 %. Sjön ligger strax öster om Amungen. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Sjön har en hög regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till 2021. Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten och flödesförändringar, då vattenförekomsten är påverkad av reglering. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Stora Öjungen (15) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE678873-151408. Sjöarean 7,7 km 2, medeldjup 3,84 m, maximal uttagsmöjlighet 0,28 Mm 3 /år. Skogsmark 81 %. Sjön delas mellan kommunerna Bollnäs och Ovanåker. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. En grundvattentäkt utan konstgjord grundvattenbildning ligger strax norr om sjön i Öjung. Ca 25 personer anslutna. Sjön har en låg regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till 2021. Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för

kvicksilver överskrids.. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Tälningen (16) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE678764-149841. Sjöarean 7,3 km 2, medeldjup 6,54 m, maximal uttagsmöjlighet 1,23 Mm 3 /år. Skogsmark 73 %. Ligger strax väster om Mållången. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Sjön har en låg regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till 2021. Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten och flödesförändringar, då vattenförekomsten är påverkad av reglering. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Galvsjö (17) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE681440-152330. Sjöarean 9,05 km 2, medeldjup 13,4 m, maximal uttagsmöjlighet 2,68 Mm 3 /år. Skogsmark 76 %. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Sjön har en hög regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till 2021. Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten. Det bedöms finnas problem med det morfologiska tillståndet för sjön utifrån klassningen av parametrarna "Närområdet runt sjöar" och "Svämplanets strukturer och funktioner runt sjöar". Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Lång-Rösten (18) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE681505-151345. Sjöarean 6,1 km 2, medeldjup 3,85 m, maximal uttagsmöjlighet 1,45 Mm 3 /år. Skogsmark 83 %. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Sjön har en måttlig regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till 2021. Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på att det finns vandringshinder i eller i anslutning till vattenförekomsten. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)

Mörtsjön (19) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE681895-150253. Sjöarean 2,6 km 2, medeldjup 3,85 m, maximal uttagsmöjlighet 0,69 Mm 3 /år. Skogsmark 83 %. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. Sjön har en låg regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status till 2021. Förekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Grycken (20) Vattenförekomst i VISS, EUCD SE682516-147881. Sjöarean 3,7 km 2, medeldjup 8 m, maximal uttagsmöjlighet 4,69 Mm 3 /år. Skogsmark 70 %. Hör till Ljusnans huvudavrinningsområde. Resursen används inte idag för vattenförsörjningen och inget vattenskyddsområde finns. En allmän grundvattentäkt ligger intill sjön, Ryggesbo vattentäkt med ca 40 personer anslutna. Sjön har en hög regional prioritet vad gäller uttagsmöjlighet. Enligt VISS bedömning har vattenförekomsten dålig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status till 2021. Den uppnår ej god ekologisk status med avseende på vattenståndets förändringstakt, då vattenförekomsten är påverkad av reglering. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då kvicksilver antas överskrida gällande gränsvärden. Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. I Sverige överskrider kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014) Litteraturförteckning Ovanåkers kommun. (2000). Översiktsplan. SCB. (den 01 11 2013). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år. SGU Vattentäktsarkivet. (den 06 08 2014). Vattentäktsarkivet. SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013. Framtagning i samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen. VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). www.viss.lansstyrelsen.se. Hämtat från VISS.