Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk under 1,5 MW ska bort Älvräddarnas Samorganisation
Living Planet Report 2014 Sötvattenekosystem de mest degraderade 76 % minskning bland arter mellan 1970 och 2010 Kraftigare minskning än för terrestriella arter Habitatförluster, fragmentering pga dammar för vattenkraft och bevattning Collen et al., 2014; Darwall et al., 2011; Cumberlidge et al., 2009; Abell et al., 2007. Älvräddarnas Samorganisation
Planetary Boundaries
Vetenskapen Konsekvenser vattenkraft Vandringshinder Död och skadad fisk nedströms vandring Torrfåror - hundratals mil Döda strandzoner Döda litoralzoner Forsarna försvinner motorn i ekosystemet Påverkar intilliggande ekosystem Påverkar grundvatten Kiselbrist i Östersjön Förstörd näringstransport Förstörda habitat för fisk, däggdjur, fåglar Utarmad landsbygd mm. mm. mm MEN också Värmer vattnet genom dammarna Älvräddarnas Samorganisation
Skillnader Sverige-Norge Geografi: Sverige mer flackt, Norge kortare och brantare mellan hav och källflöden Norge fler naturliga vandringshinder i branta forsar Lagar: I Sverige äger den enskilde vattenresursen Eviga tillstånd som fås i domstol (sedan 1918) Max 5 % av vattnet kan tas vid omprövning av villkor till minimitappningar Och mycket mycket mer
Alla fiskar vandrar! Säker Uppvandring Säker Nedvandring
Upp- och nedströms passage Omlöp anses vara bättre än tekniska fiskvägar Kan utgöra habitat Även svagsimmande fiskar klarar av passagen
Upp- och nedströms passage Ätrafors gamla galler
Upp- och nedströms passage Ätrafors nya galler
Upp- och nedströms passage
Fiskvägar funktion och idé Måste ha minst 90 % effektivitet om många vandringshinder Många idag når bara 70 % effektivitet, eller lägre Innebär att av 2 000 fiskar hittar endast 165 förbi om 7 vandringshinder i rad. Med 90 % effektivitet blir siffran 957 fiskar. Tar vi bort två vandringshinder (5 kvar) får vi med 90 % effektivitet en siffra på 1 182 fiskar.
Vad händer i Sverige? Nationell strategi för miljöåtgärder i vattenkraften (HaV och Energimynd.) Mycket åtgärder i den småskaliga Minst MLQ-tappning i torrfåror Utrivningar ok, de betyder inget av vikt för elsystemet Inga åtgärder i den storskaliga (Lule älv, Ångermanälven, Ljusnan, Skellefteälven m.fl.) Miljöorganisationerna vill ha åtgärder även i de stora kraftverken Älvräddarnas Samorganisation
Ramdirektivet för vatten Från år 2000 Syfte: Skydda naturresursen vatten i medlemsstaterna. Art. 1) Hindra ytterligare försämringar och skydda och förbättra statusen hos akvatiska ekosystem, främja en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser och eftersträva ett ökat skydd och förbättring av vattenmiljön. Art. 4.1) Medlemsstaterna ska genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla ytvattenförekomster samt att skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster så att god kemisk och ekologisk ytvattenstatus uppnås senast år 2015. SYFTE SKYLDIGHET MÅL Älvräddarnas Samorganisation
Miljökvalitetsnormer för vatten God ekologisk status: - Hög status - God status - Måttlig status - Otillfredsställande status - Dålig status ---------------------------------------------------------------------------------------- ----- God kemisk status: - Uppnår god status - Uppnår ej god status Kvalitetsfaktorer: - Biologiska - Fysikalisk-kemiska - Hydromorfologiska Älvräddarnas Samorganisation
Weser-domen Skyldighet för medlemsstaterna att inte lämna tillstånd: 1) När ett projekt kan medföra en försämring på kvalitetsfaktornivå av aktuell ytvattenstatus, eller 2) När ett projekt kan äventyra en förbättring av statusen i vattenförekomsten. Icke-försämringskravet = försämring till en sämre klass för en enskild kvalitetsfaktor räcker för att försämring ska uppstå, även om den sammanvägda statusen inte försämras.
Kommissionens kritik Sverige behöver en lagstiftning som bättre överensstämmer med Weserdomen, god ekologiskt status måste få status som gränsvärdesnorm. Understryker att påverkan samt skräddarsydda lösningar måste bedömas utifrån varje enskild vattenförekomst. Ställer sig starkt kritisk till Sveriges tolkning av vattenkraft som exkluderat från vattentjänster enligt art. 9 i direktivet. Kritik mot svensk omprövning, uppdateringsystemet, måste gå att effektivt pröva äldre tillstånd till uppfyllande av Ramdirektivet. Älvräddarnas Samorganisation
100 % Installerad effekt kontra produktion 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % > 10 MW 1,5 till 10 MW 125 kw till 1,5 MW < 125 kw 30 % 20 % 10 % 0 % Antal Produktion De småskaliga under 125 kw effekt står för 49 % av antalet kraftverk men endast 0,5 % av produktionen
120 Antal kraftverk kontra produktion 100 80 60 40 20 0 1 2 < 125 kw 125 kw till 1,5 MW 1,5 till 10 MW > 10 MW De småskaliga under 125 kw effekt står för 11 % av antalet kraftverk men endast 0,03 % av produktionen. 42 % av antalet kraftverk står för 1,2 % av produktionen
Tänkbart scenario Norge Om vi tänker oss att 70 % av de under 1,5 MW effekt utgör hinder (resterande antas vara naturliga vandringshinder) Tas de bort får vi: > 410 vandringshinder bort > 410 återskapade habitat Minskad produktion av el med 0,08 % Motsvarar mindre än 1/10-del av tänkta vindkraftsutbyggnaden Älvräddarnas Samorganisation
Arbetstillfällen och inkomster i Sverige vid miljöanpassning Åtgärderna i sig ger 560 sysselsatta/år i 20 år men efteråt Mer fisk, ger goda förutsättningar för fiske/rekreationsturism Potential för detta om alla vattenkraftskadade vattendrag miljöanpassas - 11 miljarder SEK/år Skapar 6 900 sysselsatta personer per år ffa i glesbygd Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarnas Samorganisation