Strategi, styrning och konkurrenskraft

Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1318 Strategi, styrning och konkurrenskraft En longitudinell studie av Saab AB Erik B Nilsson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet, 581 83 Linköping Linköping 2010

Erik B Nilsson, 2010 Strategi, styrning och konkurrenskraft En longitudinell studie av Saab AB Linköping Studies in Science and Technology, Dissertation No. 1318 IEI-EIS, Nr 18 Forskarskolan Management och IT, Nr 30 ISBN: 978-91-7393-382-7 ISSN: 0345-7524 Tryckeri: LiU-Tryck, Linköping Distribuerad av: Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling 581 83 Linköping Tel: 013-28 10 00

STRATEGI, STYRNING OCH KONKURRENSKRAFT En longitudinell studie av Saab AB Av Erik B Nilsson Juni 2010 ISBN: 978-91-7393-382-7 Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1318 ISSN: 0345-7524 SAMMANFATTNING Att skapa sammanhängande koncern-, affärs- och funktionsstrategier (strategisk kongruens), samt ett styrsystem med ett samstämmigt informationsflöde i och mellan de centrala styrverktygen (integrerad styrning), har sedan länge hävdats vara centralt för koncerners konkurrenskraft. I den mängd empiriska studier som legat till grund för detta har främst en eller två organisatoriska nivåer fokuserats när relationerna mellan strategier, styrning och konkurrenskraft diskuterats. Studier som tar ett helhetsgrepp om dessa samband efterfrågas därför för att öka kunskapen om och förståelsen av sambanden. Föreliggande avhandling svarar mot den efterfrågan. En longitudinell fallstudie för perioden 1995 2007 har genomförts. Strategier, ekonomistyrning och produktionsstyrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå har studerats inom försvars- och säkerhetskoncernen Saab AB. Tre affärsenheter har studerats i detalj: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics och Saab Systems. Det empiriska materialet har samlats in genom 74 intervjuer med totalt 54 respondenter samt via både internt och publikt skriftligt material. Avhandlingen visar att strategisk kongruens och integrerad styrning skapas genom ömsesidig anpassning av strategier och styrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå. Genom en sådan ömsesidighet anpassas styrningen till koncernens kritiska framgångsfaktorer och ett integrerat informationsflöde skapas. Inom Saab har detta i sin tur påverkat beteendet på alla nivåer och bidragit till att det förändrats i enlighet med strategierna. De senare har därmed implementerats. Samtidigt som dessa beteendeförändringar skett har Saabs konkurrenskraft varit god. Då implementerade strategier, anpassade utifrån omgivningen, kan antas vara en viktig del i ett företags framgång har Saabs strategiska kongruens och integrerade styrning rimligen haft en väsentlig betydelse för koncernens konkurrenskraft. Finansiering för att genomföra studien har tacksamt mottagits från forskarskolan Management och IT.

STRATEGY, CONTROL AND COMPETITIVE ADVANTAGE A longitudinal study of Saab AB By Erik B Nilsson June 2010 ISBN: 978-91-7393-382-7 Linköping Studies in Science and Technology Dissertation No. 1318 ISSN: 0345-7524 ABSTRACT For companies, consistency between strategies on corporate, business and functional levels (strategic congruence), in combination with alignment among control systems (integrated control) is considered vital for gaining competitive advantage. Numerous empirical studies have examined these relationships. However, most of them only take one or two organizational levels into consideration. Therefore, there is a need for studies with a holistic approach to further increase the knowledge and understanding about the relationships between strategy, control and competitive advantage. This dissertation sets out to fill that gap. A longitudinal case study was carried out covering the period 1995 2007. Strategies, the management control system and the production control system were studied for the corporate, business and functional levels within the Swedish defense and security company Saab AB. Three business units were studied in detail: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics and Saab Systems. In order to collect empirical data, 74 interviews with 54 respondents were conducted. In addition, annual reports and other written material about the company were used. The main findings in this study suggest that strategic congruence and integrated control is created through mutual adjustment of strategy and control on the corporate, business and functional levels. Such adjustment aligns the control systems with the company s critical success factors, thereby creating an integrated information flow that stimulates a behavior consonant with strategies on all organizational levels. Within Saab, this has led to extensive behavioral changes and implementation of new strategies. Simultaneously, the competitive advantage has been fairly high. Since implemented strategies, adjusted to the environment, can be seen as an important part of a company s success, Saab s strategic congruence and integrated control can be considered a significant factor for the company s competitive advantage. The funding by the Swedish Research School of Management and Information Technology is gratefully acknowledged.

FÖRETAL Ekonomiska informationssystem bedriver forskning och utbildning i gränslandet mellan ekonomi och IT. Mer precist handlar ämnesområdet om hur information överförs från, mellan och till människor. Särskilt intresse riktas mot vilken roll strategier och informationssystem har när människor samverkar i olika slags organisationer (företag, myndigheter, förvaltningar och föreningar), men också deras samspel med till exempel kunder och medborgare. Vår forskning är inriktad på följande områden: Strategisk IT-användning, med fokus på organisering kring IT-utnyttjande Strategisk ekonomistyrning Extern redovisning och revision IT och produktivitet Inom ämnesområdet tillhör flertalet doktorander antingen forskarskolan Management och IT (MIT) eller the Research programme for Auditors and Consultants (RAC). I MIT medverkar ett tiotal högskolor och universitet. Inom ramen för detta nätverk erbjuds en doktorandutbildning med inriktning på frågeställningar i gränslandet mellan ekonomi och IT. RAC är en forskarutbildning med inriktning mot redovisning och revision och med tonvikt på hantering av information. Den kombinerar praktik på revisionsbyrå med forskarkurser och avhandlingsarbete. Föreliggande arbete, Strategi, styrning och konkurrenskraft En longitudinell studie av Saab AB, är skriven av teknologie magister Erik B Nilsson, som tillhör forskarskolan MIT. Han presenterar det som sin doktorsavhandling inom ämnesområdet Ekonomiska informationssystem, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet. Linköping i maj 2010 Alf Westelius Professor Ekonomiska informationssystem

AVHANDLINGAR INOM ÄMNESOMRÅDET EKONOMISKA INFORMATIONSSYSTEM DOKTORSAVHANDLINGAR 1. Savén, Bengt, 1995, Verksamhetsmodeller för beslutsstöd och lärande En studie av produktionssimulering vid Asea/ABB 1968 1993, Doktorsavhandling 371, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2. Villegas, Jaime, 1996, Simulation supported industrial training from an organizational learning perspective Development and evaluation of the SSIT method, Doktorsavhandling 429, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3. Nilsson, Fredrik, 1997, Strategi och ekonomisk styrning En studie av hur ekonomiska styrsystem utformas och används efter företagsförvärv, Doktorsavhandling 475, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4. Moberg, Anna, 1997, Närhet och distans Studier av kommunikationsmönster i satellitkontor och flexibla kontor, Doktorsavhandling 512, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5. Lindström, Jörgen, 1999, Does distance matter? On geographical dispersion in organisations, Doktorsavhandling 567, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6. Tjäder, Jimmy, 2000, Systemimplementering i praktiken En studie av logiker i fyra projekt, Doktorsavhandling 618, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 7. Petri, Carl-Johan, 2001, Organizational information provision Managing mandatory and discretionary use of information technology, Doktorsavhandling 720, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 8. Gäre, Klas, 2003, Tre perspektiv på förväntningar och förändringar i samband med införande av informationssystem, Doktorsavhandling 808, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 9. Skåmedal, Jo, 2004, Telecommuting s implications on travel and travel patterns, Doktorsavhandling 869, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 10. Askenäs, Linda, 2004, The roles of IT Studies of organising when implementing and using enterprise systems, Doktorsavhandling 870, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 11. Wang, Zhiping, 2004, Capacity-constrained production-inventory systems Modelling and analysis in both a traditional and an e-business context, Doktorsavhandling 889, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 12. Kald, Magnus, 2004, In the Borderland between Strategy and Management Control Theoretical Frameworks and Empirical Evidence, Doktorsavhandling 910, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 13. Cäker, Mikael, 2005, Management accounting as constructing and opposing customer focus Three case studies on management accounting and customer relations, Doktorsavhandling 933, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 14. Keller, Christina, 2007, Virtual learning environments in higher education A study of user acceptance, Doktorsavhandling 1114, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 15. Cöster, Mathias, 2007, The digital transformation of the Swedish graphic industry, Doktorsavhandling 1126, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 16. Ahlström, Petter, 2008, Strategier och styrsystem för seniorboendemarknaden, Doktorsavhandling 1188, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 17. Scheja, Mikael, 2009, Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp En studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar 'Non-GAAP measures', Doktorsavhandling 1258, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 18. Nilsson, Erik B., 2010, Strategi, styrning och konkurrenskraft En longitudinell studie av Saab AB, Doktorsavhandling 1318, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping.

LICENTIATAVHANDLINGAR 1. Larsson, Rolf, 1992, Aktivitetsbaserad kalkylering i ett nytt ekonomisystem, Licentiatavhandling 298, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 2. Noghabai, Mehran, 1993, Värdering av strategiska datorinvesteringar Med ett ledningsperspektiv på FMS- och KISinvesteringar, Licentiatavhandling 371, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 3. Moberg, Anna, 1993, Satellitkontor En studie av kommunikationsmönster vid arbete på distans, Licentiatavhandling 406, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 4. Carlsson, Peter, 1994, Separation av företagsledning och finansiering Fallstudier av företagsledarutköp ur ett agentteoretiskt perspektiv, Licentiatavhandling 414, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 5. Sjöström, Camilla, 1994, Revision och lagreglering Ett historiskt perspektiv, Licentiatavhandling 417, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 6. Poignant, Lars, 1994, Informationsteknologi och företagsetablering Effekter på produktivitet och region, Licentiatavhandling 441, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 7. Lind, Jonas, 1994, Creditor firm relations An interdisciplinary analysis, Licentiatavhandling 451, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 8. Nilsson, Fredrik, 1994, Strategi och ekonomisk styrning En studie av Sandviks förvärv av Bahco Verktyg, Licentiatavhandling 463, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 9. Lagerström, Bo, 1995, Successiv resultatavräkning av pågående arbeten Fallstudier i tre byggföretag, Licentiatavhandling 476, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 10. Andersson, Jörgen, 1995, Bilder av småföretagares ekonomistyrning, Licentiatavhandling 522, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 11. Larsen, Kristina, 1996, Förutsättningar och begränsningar för arbete på distans Erfarenheter från fyra svenska företag, Licentiatavhandling 550, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 12. Lindström, Jörgen, 1996, Chefers användning av kommunikationsteknik, Licentiatavhandling 587, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 13. Larsson, Annika, 1996, Ekonomisk styrning och organisatorisk passion Ett interaktivt perspektiv, Licentiatavhandling 595, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 14. Ollinen, Jan, 1997, Det flexibla kontorets utveckling på Digital Ett stöd för multiflex?, Licentiatavhandling 623, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 15. Zetterlund, Per-Ove, 1998, Normering av svensk redovisning En studie av tillkomsten av Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning, RR01:91, Licentiatavhandling 668, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 16. Tjäder, Jimmy, 1998, Projektledaren & planen En studie av projektledning i tre installations- och systemutvecklingsprojekt, Licentiatavhandling 675, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 17. Wennestam, Christina, 1998, Information om immateriella resurser Investeringar i forskning och utveckling samt i personal inom skogsindustrin, Licentiatavhandling 712, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 18. Westin, Carl-Johan, 1998, Informationsförsörjning: En fråga om ansvar Aktiviteter och uppdrag i fem stora svenska organisationers operativa informationsförsörjning, Licentiatavhandling 730, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 19. Jansson, Åse, 1998, Miljöhänsyn En del i företags styrning, Licentiatavhandling 731, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 20. Bäckström, Anders, 1998, Värdeskapande kreditgivning Kreditriskhantering ur ett agentteoretiskt perspektiv, Licentiatavhandling 734, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 21. Ferntoft, Anders, 1999, Elektronisk affärskommunikation Kontaktkostnader och kontaktprocesser mellan kunder och leverantörer på producentmarknader, Licentiatavhandling 751, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 22. Alvehus, Johan, 1999, Mötets metaforer En studie av berättelser om möten, Licentiatavhandling 753, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping.

23. Skåmedal, Jo, 1999, Arbete på distans och arbetsformens påverkan på resor och resemönster, Licentiatavhandling 752, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 24. Gäre, Klas, 1999, Verksamhetsförändringar i samband med IS-införande, Licentiatavhandling 791, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 25. Björkegren, Charlotte, 1999, Learning for the next project Bearers and barriers in knowledge transfer within an organisation, Licentiatavhandling 787, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 26. Askenäs, Linda, 2000, Affärssystemet En studie om teknikens aktiva och passiva roll i en organisation, Licentiatavhandling 808, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 27. Nilsson, Håkan, 2000, Informationsteknik som drivkraft i granskningsprocessen En studie av fyra revisionsbyråer. Licentiatavhandling 788, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 28. Kald, Magnus, 2000, The role of management control systems in strategic business units, Licentiatavhandling 842, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 29. Cäker, Mikael, 2000, Vad kostar kunden? Modeller för intern redovisning, Licentiatavhandling 844, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 30. Lindahl, Magnus, 2000, Bankens villkor i låneavtal vid kreditgivning till högt belånade företagsförvärv En studie ur ett agentteoretiskt perspektiv, Licentiatavhandling 754, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 31. Bergum, Svein, 2000, Managerial communication in telework, Licentiatavhandling 807, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 32. Svarén, Stefan, 2001, Styrning av investeringar i divisionaliserade företag Ett koncernperspektiv, Licentiatavhandling 894, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 33. Sandell, Niklas, 2001, Redovisning i skuggan av en bankkris Värdering av fastigheter, Licentiatavhandling 915, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 34. Odar, Susanne, 2002, IT som stöd för strategiska beslut, en studie av datorimplementerade modeller av verksamhet som stöd för beslut om anskaffning av JAS 1982, Licentiatavhandling 916, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 35. Hansson, Emma, 2001, Optionsprogram för anställda En studie av svenska börsbolag, Licentiatavhandling 917, IDA- EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 36. Sevenius, Robert, 2002, On the instruments of governance A law & economics study of capital instruments in limited liability companies, Licentiatavhandling 956, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 37. Berglund, Fredrika, 2002, Management control and strategy A case study of pharmaceutical drug development, Licentiatavhandling 958, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 38. Nilsson, Peter, 2003, Svenska bankers redovisningsval vid reservering för befarade kreditförluster En studie vid införande av nya redovisningsregler, Licentiatavhandling 1033, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 39. Stoltz, Charlotte, 2004, Calling for call centres A study of call centre locations in a swedish rural region, Licentiatavhandling 1084, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 40. Sällberg, Henrik, 2004, On the value of customer loyalty programs A study of point programs and switching costs, Licentiatavhandling 1116, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 41. Vascós Palacios, Fidel, 2005, On the information exchange between physicians and social insurance officers in the sick leave process An activity theoretical perspective, Licentiatavhandling 1165, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 42. Keller, Christina, 2005, Virtual learning environments in higher education A study of students' acceptance of educational technology, Licentiatavhandling 1167, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 43. Ahlström, Petter, 2005, Affärsstrategier för seniorbostadsmarknaden, Licentiatavhandling 1172, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 44. Cöster, Mathias, 2005, Beyond IT and productivity How digitization transformed the graphic industry, Licentiatavhandling 1183, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 45. Horzella, Åsa, 2005, Beyond IT and productivity Effects of digitized information flows in grocery distribution, Licentiatavhandling 1184, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping.

46. Kollberg, Maria, 2005, Beyond IT and productivity Effects of digitized information flows in the logging industry, Licentiatavhandling 1185, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 47. Käll, Andreas, 2005, Översättningar av en managementmodell En studie av införandet av Balanced Scorecard i ett landsting. Licentiatavhandling 1209, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 48. Mihailescu, Daniella, 2006, Implementation methodology in action A study of an enterprise systems implementation methodology, Licentiatavhandling 1233, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 49. Park-Westman, Misook, 2006, Managing competence development programs in a cross-cultural organisation What are the barriers and enablers?, Licentiatavhandling 1263, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 50. Flodström, Raquel, 2006, A Framework for the strategic management of information technology, Licentiatavhandling 1272, IDA-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 51. Fryk, Pontus, 2007, Beyond IT and productivity Effects of digitized information flows in health care, Licentiatavhandling 1328, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 52. Lundmark, Erik, 2008, Organisational adoption of innovations Management practices and IT, Licentiatavhandling 1352, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 53. Anjou, Annette, 2008, Scanias framgång Betydelsen av strategisk kongruens och integrerad styrning, Licentiatavhandling 1364, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 54. Fagerberg, Jesper, 2008, Occupational fraud Auditors perceptions of red flags and internal control, Licentiatavhandling 1369, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping. 55. Arwinge, Olof, 2010, Internal control A study of the concept and themes of internal control, Licentiatavhandling 1431, IEI-EIS, Universitetet och Tekniska Högskolan i Linköping.

FÖRORD Utan att jag visste om det började den här resan i biblioteksaulan på Högskolan på Gotland hösten 2004. Efter en föreläsning i kursen Strategisk ekonomistyrning frågade jag föreläsaren (Fredrik Nilsson) om det var möjligt att skriva sin magisteruppsats inom området. Svaret var ja. Mitt intresse för styrning var väckt och under den efterföljande vårterminen skrev jag en uppsats om nedbrytningsprocessen av Balanced Scorecard. Det var ingen dans på rosor och det var ofta jag tänkte: Det här skall jag aldrig göra om igen. Trots det valde jag att bli doktorand, och nu sitter jag här knappt fem år senare med en färdig doktorsavhandling. Så här i efterhand kan jag konstatera att det var ett av mina bästa val i livet! Det jag fått uppleva, både yrkesmässigt och privat, under de senaste fem åren har gjort att jag utvecklats som människa. Jag har lärt mig massor om mig själv och vet nu vad jag vill med livet. Bara det har varit värt allt slit. Att jag även får med mig den här avhandlingen som en produkt av resan känns galet bra! Ni är många som bidragit till att jag står där jag står idag. Några av er har dessutom varit speciellt viktiga för mig. Till mamma och pappa, tack för ert stöd! Och till dig, mamma, vill jag särskilt säga att du är en inspirationskälla för så många människor; det är imponerande vad du har åstadkommit. Manja, tack för allt ditt stöd och våra många samtal om stort och smått i livet. Du är en fantastisk vän! Gordon, jag fattar fortfarande inte att jag aldrig hade spelat squash tidigare. Men nu är jag såld. Tack också för prestigelös vänskap och för att jag äntligen kommer få använda kroppen mer än huvudet under en period. Ser fram emot sommaren! Erik, tack för alla givande diskussioner om forskning och spännande samhällsfrågor. De är alltid lika intressanta och uppskattade! Och till dig, Håkan, jag är verkligen stolt över att ha dig som bror och vän. Du berikar mitt liv! Jag har ett antal kollegor som jag haft förmånen att möta dagligen under min tid som doktorand. Så till Malin, Eva, Cecilia, Ida, Hans, Ulf, Stefan, Karin, Christina och Dag, tack för luncher, fikaraster, korridorsnack och alla andra trevligheter som förgyllt arbetsdagarna. Ni är guld värda! Två andra kollegor som också varit viktiga för mitt arbete är mina handledare Fredrik Nilsson och Nils- Göran Olve. Jag tror ärligt talat inte att det går att vara mer nöjd med sina handledare än vad jag är. Ni har alltid varit tillgängliga när jag behövt diskutera något, ni har bidragit med hav av värdefulla synpunkter och ni har dessutom prestigelöst delat med er av er stora kunskapsbas. Fantastiskt stort tack! Självklart finns det ytterligare personer som hjälpt mig framåt i avhandlingsarbetet. Tack till er alla på EIS för värdefulla kommentarer och för att ni bidragit till en stimulerande forskningsmiljö. Tack också till mina nuvarande och före detta kollegor i forskningsprogrammet SiSK, det vill säga Fredrik, Birger, Nils-Göran, Petter, Annette, Sanna, Klas, Carl och Niclas. Det har varit klockrent att ha haft er att bolla idéer och funderingar med. Dessutom vill jag tacka alla kollegor inom forskarskolan Management och IT, samt David, Marie, Lena och Maggie. Sist men inte minst hade den här studien inte varit möjlig att genomföra utan ett antal personer på Saab. Dan Jangblad, Pontus de Laval, Lars Sjöström, Hans Rehnberg, Peder Gustavsson och Hans Holmberg. Stort tack för den värdefulla tid ni avsatt och för att ni gjort det möjligt för mig att få prata med så många av era kollegor. Och till dig som låtit dig intervjuas, jag är evigt tacksam för din tid! Erik Nilsson Linköping, en underbar majdag år 2010!

Till mormor

DEL 1: STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER... 1 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 STRATEGISK KONGRUENS... 2 1.3 INTEGRERAD STYRNING... 3 1.4 STRATEGISK KONGRUENS OCH INTEGRERAD STYRNING... 4 1.5 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR... 5 1.6 INOM- OCH UTOMVETENSKAPLIG RELEVANS... 5 1.7 AVHANDLINGENS DISPOSITION... 6 2 AVHANDLINGENS KONCEPTUELLA RAMVERK... 9 2.1 ETT SITUATIONSANPASSNINGSSYNSÄTT... 9 2.2 EN TENTATIV MODELL... 12 2.3 OMGIVNINGEN... 19 2.4 STRATEGISK KONGRUENS... 20 2.5 INTEGRERAD STYRNING... 33 2.6 SAMMANFATTNING AVHANDLINGENS KONCEPTUELLA RAMVERK... 47 3 GENOMFÖRANDET AV STUDIEN... 51 3.1 EN FALLSTUDIE STUDIENS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSANSATS... 51 3.2 VAL AV FALLFÖRETAG OCH STUDIEPERIOD... 53 3.3 INSAMLING AV DET EMPIRISKA MATERIALET... 55 3.4 NÅGRA VIKTIGA FÖRTYDLIGANDEN AVSEENDE RESULTATKAPITLEN... 65 3.5 ANALYS AV DET EMPIRISKA MATERIALET... 66 3.6 SAMMANFATTNING STUDIENS TROVÄRDIGHET... 71 DEL 2: RESULTAT OCH MINIANALYS... 75 4 SAAB AB... 77 4.1 SAABS VERKSAMHET... 77 4.2 SAABS OMGIVNING... 83 4.3 SAABS KONCERNSTRATEGIER... 86 4.4 SAABS EKONOMISTYRNING... 98 4.5 SAABS KONKURRENSKRAFT OCH VÄRDESKAPANDE... 109 4.6 SAMMANFATTNING SAAB AB... 115 5 SAAB AEROSYSTEMS... 119 5.1 AEROSYSTEMS VERKSAMHET... 119 5.2 AEROSYSTEMS OMGIVNING... 121 5.3 AEROSYSTEMS AFFÄRSSTRATEGIER... 123 5.4 AEROSYSTEMS PRODUKTIONSSTRATEGIER... 129 5.5 AEROSYSTEMS EKONOMISTYRNING... 135 5.6 AEROSYSTEMS PRODUKTIONSSTYRNING... 150 5.7 SAMMANFATTNING SAAB AEROSYSTEMS... 156 6 SAAB BOFORS DYNAMICS... 161 6.1 SBD:S VERKSAMHET... 161 6.2 SBD:S OMGIVNING... 163 6.3 SBD:S AFFÄRSSTRATEGIER... 165

6.4 SBD:S PRODUKTIONSSTRATEGIER... 169 6.5 SBD:S EKONOMISTYRNING... 177 6.6 SBD:S PRODUKTIONSSTYRNING... 193 6.7 SAMMANFATTNING SAAB BOFORS DYNAMICS... 200 7 SAAB SYSTEMS... 205 7.1 SYSTEMS VERKSAMHET... 205 7.2 SYSTEMS OMGIVNING... 207 7.3 SYSTEMS AFFÄRSSTRATEGIER... 210 7.4 SYSTEMS PRODUKTIONSSTRATEGIER... 215 7.5 SYSTEMS EKONOMISTYRNING... 222 7.6 SYSTEMS PRODUKTIONSSTYRNING... 238 7.7 SAMMANFATTNING SAAB SYSTEMS... 243 DEL 3: HUVUDANALYS OCH SLUTSATSER... 247 8 AVHANDLINGENS HUVUDANALYS NÅGRA BEVISKEDJOR... 249 8.1 FÖRSVARSINDUSTRIN EN FÖRÄNDRAD OMGIVNING... 249 8.2 FRÅN KONGLOMERAT MOT ETT SAAB... 250 8.3 FRÅN EN HUVUDKUND TILL MÅNGA KUNDER ETT EXPORTFOKUS... 254 8.4 FRÅN KUNDFINANSIERING TILL MER EGENFINANSIERAD UTVECKLING... 258 8.5 FRÅN STATLIGT VERK TILL AFFÄRSMÄSSIGT UPPVAKNANDE MOT EN INTEGRERAD STYRNING... 260 8.6 STRATEGISK KONGRUENS OCH INTEGRERAD STYRNING EN UPPSUMMERING... 268 9 AVSLUTANDE DISKUSSION... 277 9.1 MINIANALYSEN OCH HUVUDANALYSEN EN JÄMFÖRANDE DISKUSSION... 277 9.2 SAMSPELET MELLAN STRATEGI OCH STYRNING... 287 9.3 SAABS STYRSYSTEM EN MIX AV OLIKA TYPER AV STYRNING... 290 9.4 BETYDELSEN AV STRATEGISK KONGRUENS OCH INTEGRERAD STYRNING... 292 DEL 4: KÄLLFÖRTECKNING OCH BILAGOR... 297 KÄLLFÖRTECKNING... 299 SKRIFTLIGA KÄLLOR... 299 RESPONDENTER... 315 BILAGOR... 319 BILAGA 1 FORSKNINGSPROGRAMMET SISK... 319 BILAGA 2A INTERVJUGUIDE FÖRSTA INTERVJUPERIODEN... 320 BILAGA 2B INTERVJUGUIDE FINANSANALYTIKER... 325 BILAGA 3A MÄTINSTRUMENT AFFÄRSSTRATEGI... 326 BILAGA 3B RESULTAT MÄTINSTRUMENTET AFFÄRSSTRATEGI... 327 BILAGA 4 INKLUDERADE FÖRETAG I AKTIEINDEXEN AERSPER OCH DXS... 332 BILAGA 5 KÄLLOR I RESPEKTIVE AVSNITT I RESULTATKAPITLEN... 333 BILAGA 6 VERKSAMHETEN INOM SAABS AFFÄRSENHETER... 345 BILAGA 7 AEROSYSTEMS, SBD:S OCH SYSTEMS PRODUKTER... 347

FIGURFÖRTECKNING Figur 2.1: Grundläggande samband i studier med ett situationsanpassningssynsätt...10 Figur 2.2: Den tentativa modellen av Nilsson & Rapp (2005)...13 Figur 2.3: Avhandlingens analysmodell...18 Figur 2.4: Hypotetiska samband mellan tre affärsstrategiska typologier och styrningens karaktär...27 Figur 2.5: Ekonomistyrning som ett paket av olika typer av styrning...34 Figur 2.6: En generell modell av produktionsstyrningens struktur inom traditionell produktion...37 Figur 4.1: Saabs organisationsstruktur och koncernstaber år 1995-2007...79 Figur 4.2: Saabs segment och affärsenheter vid utgången av år 2007...82 Figur 5.1: Aerosystems organisationsstruktur vid utgången av år 2007...120 Figur 5.2: Teknikpyramid för den militära flygindustrin...124 Figur 6.1: SBD:s organisationsstruktur vid utgången av år 2007...162 Figur 7.1: Systems organisationsstruktur vid utgången av år 2007...206 Figur 9.1: Samspelet mellan strategi och styrning för framgång på exportmarknaden... 288 Figur 9.2: Samspelet mellan strategi och styrning för realisering av synergipotential...289 TABELLFÖRTECKNING Tabell 2.1: Sammanställning av dimensioner och utfall för Fall 1 och Fall 2...14 Tabell 2.2: Sammanställning av dimensioner för mjukvaruproduktion...31 Tabell 2.3: Sammanställning av samtliga dimensioner för mjukvaruproduktion...33 Tabell 2.4: Sammanställning av innebörden av kapacitets- och planeringsstrategier i en mjukvarukontext...42 Tabell 3.1: Information om de genomförda intervjuerna...56 Tabell 3.2: Antal inkluderade företag per år i beräkningen av genomsnittligt ROA...64 Tabell 4.1: De nio koncernernas omsättning, i miljoner SEK, för år 1995 och år 2007...110 Tabell 4.2: Saabaktiens förklaringsvärde år 1998 2008...113 Tabell 4.3: Utfallet av minianalysen på koncernnivå...116 Tabell 5.1: Utfallet av minianalysen på affärs- och funktionsnivå inom Aerosystems...157 Tabell 6.1: Sammanställning av SBD:s produkter utifrån segment och produktkategori...163 Tabell 6.2: Utfallet av minianalysen på affärs- och funktionsnivå inom SBD...200 Tabell 7.1: Utfallet av minianalysen på affärs- och funktionsnivå inom Systems...243 Tabell 9.1: Utfallet av minianalysen i kapitel 4 7...278 Tabell 9.2: Utfallet av minianalysen av Saab år 1995 i relation till Fall 1 och Fall 2...283 Tabell 9.3: Utfallet av minianalysen av Saab år 2007 i relation till Fall 1 och Fall 2...283 DIAGRAMFÖRTECKNING Diagram 4.1: Saabs och de fyra största europeiska konkurrenternas ROA år 1995 2008......111 Diagram 4.2: Saabs och de fyra största amerikanska konkurrenternas ROA år 1995 2008......111 Diagram 4.3: Saabs ROA och genomsnittligt ROA i Europa respektive USA år 1995 2008...112 Diagram 4.4: Saabs och de fyra största europeiska konkurrenternas TSR år 1998 2008...113 Diagram 4.5: Saabs och de fyra största amerikanska konkurrenternas TSR år 1998 2008...113 Diagram 4.6: Saabs TSR och fyra aktieindex år 1998 2008...11 5 Diagram 9.1: Saabs ROA och genomsnittligt ROA i Europa respektive USA år 1995 2008...293 Diagram 9.2: Saabs TSR och fyra aktieindex år 1998 2008...293

DEL 1: STUDIENS UTGÅNGSPUNKTER

1 INLEDNING Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om och förståelsen av skapandet av strategisk kongruens och integrerad styrning över tid i en koncerns strävan efter konkurrenskraft. I detta inledande kapitel presenteras först bakgrunden till syftet följt av en diskussion om strategisk kongruens och integrerad styrning. Därefter presenteras avhandlingens fyra forskningsfrågor samt dess inom- och utomvetenskapliga bidrag. Kapitlet avslutas med en presentation av avhandlingens disposition. 1.1 BAKGRUND Den här avhandlingen handlar om strategier och styrning, samt deras betydelse för en koncerns konkurrenskraft. Vad konkurrenskraft är finns det dock inga entydiga svar på, men många menar att den kan mätas genom att göra jämförelser mellan ett företag och dess konkurrenter. Tersine & Hummingbird (1995: 8) anser att det är konkurrenspositionen, vilket skall tolkas som marknadsandelar, som bör jämföras medan Day & Wensley (1988: 2) menar att det är en kombination av företagets marknadsandelar och lönsamhet som bör relateras till konkurrenterna. Porter (1985: 11) har i stället ett rent lönsamhetsperspektiv och anser att det är möjligt att uttala sig om ett konkurrensutsatt företags konkurrenskraft genom att sätta dess lönsamhet i relation till lönsamheten i branschen. En stark konkurrenskraft innebär en långvarig lönsamhet över branschgenomsnittet. Det är utifrån ett sådant jämförande perspektiv som konkurrenskraft skall förstås i avhandlingen, det vill säga en koncerns lönsamhet i förhållande till branschgenomsnittet 1. Vad som leder till en stark och förhoppningsvis långvarig konkurrenskraft finns det heller inte något entydigt svar på. Enligt Stalk Jr (2006) är lanserandet av nya innovativa produkter en central källa medan Gebauer et al. (2004) menar att tjänster, exempelvis som komplement till varor, är den primära källan. Stalk et al. (1992: 62) menar i stället att [t]he building blocks of corporate strategy are not products and markets but business processes, en åsikt som har likheter med utgångspunkterna i Porters (1985: 33 61) värdekedja. Värdekedjan lyfter fram de interna aktiviteterna som det centrala i ett företag. Att både lyckas utföra dessa aktiviteter bättre än konkurrenterna och åstadkomma en bättre matchning av aktiviteterna gentemot omgivningen antas leda till en stark konkurrenskraft. Även förespråkare av det resursbaserade perspektivet (se exempelvis Barney, 1991; Prahalad & Hamel, 1990; Teece et al., 1997) menar att det är viktigt med ett internt fokus för att förklara skapandet av konkurrenskraft. Barney (1991: 99 105; jfr Grant, 1991: 114) bygger också vidare på Porters värdekedja i sina diskussioner om vikten av de interna resurserna och förmågorna för utförandet av företagsinterna aktiviteter. 1 I avsnitt 3.3.4 (Operationaliseringar och mätinstrument) diskuteras hur konkurrenskraft mäts i studien. - 1 -

Prahalad & Hamel (1990: 89) ger några exempel på sådana interna resurser och förmågor, bland annat företags strategiska respektive administrativa arkitektur. Den förstnämnda innebär att mål och strategier på olika organisatoriska nivåer binds samman till en helhet. Innebörden av den administrativa strukturen är inte tydlig men min tolkning är att den motsvarar diskussionen i Teece et al. (1997; jfr Barney, 1991: 110 114) avseende koordinering av rutiner och processer för att styra en verksamhet. Recognizing the congruencies and complementarities among processes, and between processes and incentives, is critical to the understanding of organizational capabilities. [ ] The frequent failure of incumbents to introduce new technologies can thus be seen as a consequence of the mismatch that so often exists between the set of organizational processes needed to support the conventional product/service and the requirements of the new (Teece et al., 1997: 520). Den administrativa arkitekturen innebär således att interna rutiner och processer riktas så att de stödjer den strategiska arkitekturen och därmed underlättar för ett företag att realisera strategier och nå sina mål. Teece et al. menar vidare att sådan typ av koordinering av processer leder till att replication [of the coordinated processes] may be difficult because it requires systematic changes throughout the organization and also among interorganizational linkages, which might be very hard to effectuate. Put differently, partial imitation or replication of a successful model may yield zero benefits (Teece et al., 1997: 519). Komplexiteten i koordineringen av den strategiska och administrativa arkitekturen, tillsammans med deras bidrag i ett företags arbete för att nå sina övergripande mål, innebär att arkitekturerna skulle kunna betraktas som en central del i skapandet av konkurrenskraft. Föreliggande avhandling fokuserar på just dessa samband, det vill säga relationerna mellan den strategiska arkitekturen, den administrativa arkitekturen och konkurrenskraft. I stället för strategisk och administrativ arkitektur kommer dock begreppen strategisk kongruens respektive integrerad styrning att användas (jfr Nilsson & Rapp, 2005). I de två följande avsnitten fördjupas diskussionen om innebörden av dessa fenomen, och i ett tredje avsnitt diskuteras de tillsammans innan avhandlingens syfte och frågeställningar presenteras. 1.2 STRATEGISK KONGRUENS Ett företag med strategisk kongruens har en intern samstämmighet mellan strategier på dess olika organisatoriska nivåer (Nilsson & Rapp, 2005: 8 9). Kaplan & Norton (2005: 76, min kursivering) menar följande: A company can execute its strategy well only if it aligns the strategies of its business units, support functions, and external partners with its broad enterprise strategy. Alignment creates focus and coordination across even the most complex organizations, making it easier to identify and realize synergies. Även Goold et al. (1994: 21 23, 84 85, 283) menar att en koordinering av strategier är central och att ett företag därför bör sträva efter att skapa ett så kallat heartland, det vill säga en kärnverksamhet som så många som möjligt av företagets affärer relaterar till. Skapandet av ett sådant underlättar koordineringen av strategier på olika nivåer då utgångspunkterna är gemensamma inom hela företaget. Ett illustrativt exempel på detta är Moore & Birtwistles (2005) beskrivning av utvecklingen inom det italienska modehuset Gucci. I mitten på 1990-talet var Guccikoncernen konkursmässig. Koncernen bestod av en spretig portfölj av affärsenheter med i många fall begränsad koppling till den övergripande strategin. Verksamheten be- - 2 -