ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010 1
2
ALINGSÅS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2010 3
INLEDNING > innehållsförteckning innehåll Alingsås kommun Årsredovisning 2010 Kommunstyrelsens ordförande 5 Ekonomisk sammanfattning 6 Nyckeltal de senaste tio åren 7 Budgetutfall-sammanfattning 8 Utfall-investeringsbudget 11 Samhället Alingsås 12 Samhällsekonomin 14 Ekonomiska rapporter 18 Noter 20 Koncernen Alingsås kommun 27 Koncernredovisning 27 Kommunala bolag 30 Kommunen Alingsås 34 Finansiell analys 34 Redovisningsprinciper 43 Skattefinansierad verksamhet 46 Vård- och äldreomsorgsnämnd 47 Socialnämnd 50 Utbildningsnämnd 53 Barn- och ungdomsnämnd 56 Kultur- och fritidsnämnd 59 Miljöskyddsnämnd 62 Byggnadsnämnd 64 Kommunstyrelse 66 Överförmyndarnämnd 69 Teknisk förvaltning 70 Serviceenhet 73 Avgiftsfinansierad verksamhet 74 Avfall 75 Exploatering 77 Vatten- och avloppsverk 80 Övrig redovisning 83 Personalredovisning 83 Barnkonventionen 87 Integrationsplan 88 Bilaga - Stadsskogen 90 4
INLEDNING > kommunstyrelsens ordförande har ordet Alingsås är attraktivt! Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är nu dags att summera år 2010 och jag vill först och främst rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för det gångna året och för de insatser som gjorts för medborgarna. De senaste årens trend fortsätter och för elfte året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. Med farhågor om vikande skatteintäkter och underskott i början av året kan jag nu glädjande konstatera att vi tagit oss igenom den värsta krisen på decennier med fortsatt starka finanser. Den enskilt viktigaste garanten för en god kvalité i kommunens verksamhet är en ekonomi i balans och vi kan nu möta framtidens behov och utmaningar på bästa sätt. Vi får dock inte slå oss till ro. Kostnadsutvecklingen inom kommunen måste ständigt bevakas och följas då våra intäkter i form av skatter är ytterst konjunkturkänslig. Under året fastställdes viktiga strategier för den framtida handeln och för industri- och tjänstenäringen. Strategierna innehåller idéer till hur en positiv utveckling av det lokala näringslivet kan skapas och vidmakthållas. Det goda samarbetet mellan kommun och näringsliv har förstärkts och vårt gynnsamma geografiska läge ger oss definitivt unika möjligheter som vi genom smart samhällsplanering kan förädla. Strategierna knyter även an till vår övergripande vision 2019 som beskriver att vi skall vara en central och växande partner i utvecklingen av västra Sverige. Alingsås är attraktivt. Det märks framförallt genom en stabil försäljning av tomter för bostadsändamål men även genom försäljning av industrimark. Antalet förfrågningar om detaljplaner vittnar även om kommunens attraktionskraft. Detta ställer stora krav på vår egen organisation som ständigt måste anpassas i kompetens och volym efter medborgarnas och näringslivets krav på tillgänglighet och service. En viktig del i detta avseende är styrningen och hur politiska mål och visioner omsätts i praktisk handling. Under året har arbetet med en ny styrmodell påbörjats. En styrmodell som tydliggör beslutskedjan från fullmäktige och ut i organisationen och som sätter den enskilda människan i fokus för det politiska beslutsfattandet. Två av våra större visionsprojekt har stått i fokus under 2010. Lights in Alingsås har genom en privat entreprenör tillsammans med kommunkoncernen utvecklats ytterligare där tradition förenats med nya visioner om det upplysta Alingsås. Oktobermånadens ljus har även lämnat bestående ljussättningar, senast i Museiparken. Nytt avtal har tecknats med Västra Götalandsregionen som förstärker Passivhuscentrums nationella roll som ett centrum för energieffektivt byggande. Tillsammans med vårt kommunala bostadsbolag Alingsåshem har arbetet med att modernisera bostadsbeståndet intensifierats. Ett arbete som ånyo gavs kunglig glans då kronprinsessparet under året besökte Brogården där ett av många steg tagits som bidrar till livskvalitet och hållbarhet i Alingsås kommun. Allt i enlighet med vår övergripande vision 2019. Alingsås i februari 2011 Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande 5
ekonomisk sammanfatning > nyckeltal ekonomisk sammanfattning Hur har det gått? För elfte året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. År 2010 fastställdes resultatet till 91,9 mnkr. Rensat från extraordinära poster är detta ett av periodens högsta resultat. Samtliga mål för god ekonomisk hushållning klaras med råge och då klaras även balanskravsresultatet med bred marginal. I resultaten för åren 2005 2009 ingick en pensionsavsättning med 10 mnkr det första året och 20 mnkr per år för de följande åren. För 2010 har en sådan avsättning inte gjorts. Detta beror på att, utifrån den plan och mål som fullmäktige fastställde för pensionsavsättningar, fonden nu är full och kommer inom ett par år att börja utnyttjas. Kommunens betalningsförmåga mätt i tre perspektiv, lång- medellång- och kortsiktig betalningsförmåga är stark. När det gäller likviditeten har denna varit mycket hög under året och överskott har varit placerad dels externt på bankkonto och dels hos kommunens helägda bolag i syfte att nå en högre ränta. Lågkonjunkturåret 2009 ersattes av ett 2010 med kraftigt stigande BNP och helt andra förutsättningar. Dock var både inflation och löneökningar låga under året. Även skatteunderlagstillväxten var låg. Under 2010 har även kommunerna erhållit ett tillfälligt konjunkturstöd från staten. Detta stöd uppgår till 37 mnkr för Alingsås kommuns del. Eftersom dessa resurser har varit tillfälliga har inte kommunen kunnat öka verksamhetsvolymen eftersom volymen då varit för stor vid 2011 års ingång när stödet upphörde. Kommunens goda resultat 2010 kan till stora delar förklaras enligt ovan samt av ett stort budgetöverskott hos barn- och ungdomsnämnden där volymtillväxten inom förskolan inte varit så stor som planerad. Full behovstäckning har nåtts med mindre resurser. Även ökade skatteintäkter under året har bidragit till resultatet. Ur verksamhetsperspektivet redovisar nämnderna en god måluppfyllelse. Av de 56 inriktningsmålen med en treåring horisont beräknas två tredjedelar vara uppfyllda 2011 och en fjärdedel helt uppfyllda. Budgetutfall När kommunfullmäktige fattade beslut om budget för 2010 var det budgeterade resultatet +47 mnkr. Orsakerna till att det var så pass högt var dels det tillfälliga konjunkturstödet som beskrivs ovan och dels att det fanns fog för att hålla god höjd i budgeten med den ekonomiska krisen i bakfickan. Efter ett antal tilläggsanslag och justeringar under året stannade det budgeterade resultatet på +32 mnkr. Fortfarande är detta ett godkänt resultat men inte mycket mer. Totalt uppgår den positiva budgetavvikelsen till närmare 60 mnkr varav +39 mnkr går att finna hos verksamheterna och +21 mnkr hos finansieringen. På investeringssidan kan noteras en avvikelse på 78 mnkr. Budgeten uppgick till hela 161 mnkr och utfallet stannade på mer blygsamma 83 mnkr. Orsakerna går främst att finna i förseningar och tidsförskjutningar av bland annat exploateringsområden. Hur står vi rustade inför framtiden De senaste sju åren har totalt sett varit en period med stärkta finanser för Alingsås kommun. Nettokostnadernas ökningstakt har varit ett ständigt orosmoln att bevaka. För samtliga år utom 2009 har ökningstakten varit lite för hög i förhållande till skatteintäkternas och statsbidrages utveckling. När vi blickar framåt vet vi att Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser för de närmsta åren är relativt dystra. Generellt har kommunerna klarat balanskravet och god ekonomisk hushållning åren 2009 och 2010. Det senare året till följd av extra 6
ekonomisk sammanfatning > nyckeltal statsbidrag i form av konjunkturstöd. Men konjunkturnedgången innebär att expansionsutrymmet för de kommunala verksamheterna begränsas påtagligt och från och med 2011 blir effekterna stora. Visserligen bör kommunsektorn sammantaget klara positiva resultat fram till 2015 men det understiger markant god ekonomisk hushållning. Därtill kommer det förändringsbehov som demografin medför. För Alingsås del är det framförallt utvecklingen inom LSS-utjämningssystemet som kan bli besvärande. Förändringar sker även inom övriga verksamhetsområden såsom barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg som kan skapa resursbehov inom den närmsta tiden. Tack vare det goda resultatet och de under senare år genomförda verksamhetsförändringarna, besparingarna och effektiviseringarna har Alingsås kommun ett gott finansiellt utgångsläge. Detta är nödvändigt då effekterna av lågkonjunkturen troligen blir långvariga. Verksamhetsförändringar måste genomföras både till följd av kommunens ekonomiska förutsättningar men också tillföljd av förändrad efterfrågan på kommunala tjänster. Nyckeltal de senaste tio åren Mått från resultaträkningen 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Årets resultat, mnkr 20 9 14 257 72 74 62 27 101 92 Bruttooms, mnkr (samtl kostn) 1 528 1 634 1 701 1 746 1 790 1 877 1 957 2 091 2 084 2 150 Nettokostn.andel (exkl. avskrivn) 94% 95% 95% 95% 94% 94% 96% 98% 94% 94% Nettokostnad, kr/invånare 32 731 34 650 35 729 35 821 37 909 38 587 40 692 43 254 42 266 44 015 Mått från balansräkningen Investeringsvolym, mnkr 60 72 95 56 51 75 56 58 65 83 Balansomslutning, mnkr 910 964 1 036 1 325 1 260 1 348 1 435 1 488 1 719 1 805 Likviditetsdagar 22 34 44 46 53 54 50 39 70 38 Soliditet 55% 53% 50% 59% 67% 68% 68% 67% 64% 66% Soliditet (inkl pens.skuld & löneskatt) -6% -6% -6% 14% 20% 18% 12% 13% 15% 21% Borgensåtagande, mnkr 873 1 017 1 051 1 036 1 178 1 225 1 259 1 319 1 635 1 628 Övriga mått Verksamhetens budgetföljsamhet, mnkr -28-40 7 248 1 37 46 24-28 51 39 Kommunal skattesats 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% Antal invånare 31 december 35 257 35 327 35 530 35 761 36 010 36 481 36 739 37 247 37 515 37 796 1) Inklusive reavinst genom försäljning av aktier till AB Alingsås Rådhus och försäljning av fastigheter. För jämförelse med tidigare år kan beloppet rensas från reavinster och då hamnar verksamhetens budgetföljsamhet på +4 mnkr. 7
ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING UTFALL DRIFTBUDGET Budget Bokslut Avvikelse Ingående Utgående eget kapital eget kapital Belopp i mnkr 2010 2010 2010 2010 Vård och äldreomsorgsnämnd 0,0 3,9 3,9 15,6 19,1 Socialnämnd 0,0-1,9-1,9 15,4 13,6 Utbildningsnämnd 0,5-1,7-2,2 4,2 3,5 Barn- och ungdomsnämnd 0,0 28,7 28,7 16,5 33,2 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 1,8 1,8 1,6 2,4 Miljöskyddsnämnd 0,0 1,0 1,0 0,1 1,2 Byggnadsnämnd -0,7 0,0 0,7 0,4 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 13,4 Kommunstyrelse 3,3-0,3-3,6 29,1 29,6 Överförmyndarnämnd 0,0-0,3-0,3 0,8 0,5 Teknisk förvaltning -4,2-2,8 1,5 5,1 2,5 Serviceenhet 0,0-1,6-1,6-0,4 0,0 Summa skattefinansierad verksamhet -1,1 26,9 28,0 88,5 119,1 Avfall 1,6 6,4 4,8 1,1 7,5 Exploatering 1,3 6,4 5,1 8,5 0,0 VA -1,0 0,2 1,2 4,5 4,7 Summa avgiftsfinansierad verksamhet 1,9 13,0 11,0 14,1 12,2 Summa verksamhet 0,8 39,9 39,1 102,6 131,3 Finansiering 31,3 52,0 20,8 989,2 1 052,5 Summa kommunen 32,1 91,9 59,8 1 091,8 1 183,7 Budgeterat resultat +32 mnkr När kommunfullmäktige fattade beslut om budgeten var det budgeterade resultatet +47 mnkr. Under året har det budgeterade resultatet justerats. Exploateringen beviljades i december 2009 ett tillläggsanslag på 0,35 mnkr avseende intrångsersättning. Under februari månad beslutade kommunfullmäktige att sänka arbetsgivaravgifterna med 1,05 procentenheter för att anpassa kommunen till, de av SKL, fastställda arbetsgivaravgifterna. Sänkningen innebar att nämndernas kommunbidrag minskades med 9,22 mnkr. Eftersom sänkningen av kommunbidragen motsvarar lägre kostnader till samma belopp sänks inte nivån för nämnderna. Kommunstyrelsen har fått tillåtelse att ianspråkta 1,2 mnkr av eget kapital för Norra länken och passivhuscentrum. Under april månad beviljades serviceenheten ett tilläggsanslag på 2,1 mnkr för drift av verksamhet under kvarvarande period i kommunal regi. Kommunfullmäktige beviljade att exploateringen fick öka sina budgeterade kostnader med 2,2 mnkr. Kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden beviljades tilläggsanslag på 34 tkr respektive 57 tkr för drift av konstgräsplan. Tekniska nämnden beviljades ett tilläggsanslag på 0,6 mnkr för arbetet med tillgänglighetsdatabasen. Byggnadsnämnden beviljades tilläggsanslag på 0,3 mnkr för genomförandet av lägenhetsregistret och kommunstyrelsen 8
ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING beviljades tilläggsanslag på 0,2 mnkr för finansiering av kommungemensamma tjänster. Kommunstyrelsen fattade beslut om bidrag till genomförande av potatisfestivalen med 80 tkr vilket fick tas från kommunstyrelsens egna kapital. Under maj månad beviljades utbildningsnämnden 9,0 mnkr i tilläggsanslag för att täcka det prognostiserade underskottet för interkommunala kostnader. Samtidigt återfördes kommunstyrelsens budgeterade anslag för interkommunala kostnader på 1,65 mnkr till eget kapital. Under september månad erhöll barn- och ungdomsnämnden 2,5 mnkr i tilläggsanslag för satsning på barn med särskilda behov och teknisk förvaltning erhöll 4 mnkr för att täcka de ökade kostnaderna för vinterväghållning. I december erhöll kommunstyrelsen dels 0,3 mnkr för finansiering av bidrag till Anten Gräfsnäs Järnväg och dels 2,6 mnkr för att täcka Alingsås kommuns del av Alingsås och Vårgårda. Räddningstjänstförbunds ackumulerade negativa egna kapital år 2010. Det budgeterade resultatet enligt reviderad budget uppgår till +32 mnkr. Kommunens budgetavvikelse, +59,8 mnkr Totalt visar kommunen en positiv budgetavvikelse på +59,8 mnkr. Verksamheternas budgetavvikelse uppgår till +39,1 mnkr och finansieringens till 20,8 mnkr. Fyra ansvarsenheter inom den skattefinansierade delen redovisar negativa avvikelser. Samtliga övriga verksamheter visar positiv avvikelse. Skattefinansierad verksamhet positiv budgetavvikelse 28 mnkr. Vård- och äldreomsorgsnämnden redovisar en avvikelse på 3,9 mnkr vilken bl. a beror på att nämnden ännu inte öppnat alla boendeplatser som medel avsatts till och att hyresintäkter ökat och kostnader för färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag minskat. Socialnämnden redovisar ett underskott på 1,9 mnkr där den största delen förklaras genom de höga kostnaderna inom försörjningsstödet. Utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse på 2,2 mnkr. Avvikelsen beror bl. a på interkommunala kostnader, ökade kostnader för skolmåltider och omställningskostnader för personal vid Alströmergymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden redovisar en avvikelse på +28,7 mnkr. Hälften av överskottet ligger på grundskolan och ca en tredjedel ligger på förskolan där största delen beror på förskjuten utbyggnad. Kultur- och fritidsnämnden redovisar en avvikelse på 1,8 mnkr. Orsakerna till överskottet förklaras dels av att nämnden inte nyttjat en ramhöjning om 1,0 mnkr för den förväntade hyreshöjningen avseende Nolhagahallen och dels på att det finns återstående medel inom bidrag till föreningar och organisationer om motsvarande 0,8 mnkr. Miljöskyddsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 1 mnkr vilket beror på högre intäkter inom livsmedelskontrollen och miljöskyddstillsynen än vad som budgeterats. Kommunstyrelsen redovisar en negativ budgetavvikelse på 3,6 mnkr. Orsaken ligger i att budgeterade tomtförsäljningar blivit senarelagda och i en större negativ budgetavvikelse inom kollektivtrafiken. Tekniskförvaltning redovisar en positiv budgetavvikelse på 1,5 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på att normalt gatuunderhåll inte kunnat utföras i önskad mängd på grund av den tidiga vintern. Serviceenheten redovisar en negativ avvikelse på 1,6 mnkr vilket bl. a beror på lägre intäkter och på 9
ekonomisk sammanfatning > BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING direktavskrivning av inventarier. För övriga ansvarsenheter, alla med mindre avvikelse än 1 mnkr, hänvisas till respektive ansvarsenhet i årsredovisningen. Positiv budgetavvikelse för den avgiftsfinansierade verksamheten Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamheter redovisar en positiv budgetavvikelse på 11 mnkr. Avvikelsen ligger huvudsakligen på exploateringen i form av diverse lägre kostnader och på avfall där avvikelsen beror på minskade kostnader på ett flertal upphandlingar med fördelaktigt resultat. Finansiering positiv avvikelse +20,8 mnkr Orsaken till den positiva avvikelsen ligger på intäktssidan i form av skatteintäkter och inkomsträntor. 10
ekonomisk sammanfatning > utfall - investeringsbudget UTFALL - INVESTERINGSBUDGET (mnkr) Budget 1 Redovisat Avvikelse 2010 2010 Vård och äldreomsorgsnämnd 4,1 3,3 0,8 Socialnämnd 3,6 1,8 1,9 Utbildningsnämnd 4,5 1,5 3,0 Barn- och ungdomsnämnd 8,0 5,6 2,4 Kultur- och fritidsnämnd 3,1 2,3 0,8 Miljöskyddsnämnd 0,2 0,1 0,0 Byggnadsnämnd 1,4 0,2 1,2 Kommunstyrelse 9,0 3,3 5,7 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 Teknisk förvaltning 42,4 22,0 20,3 Serviceenhet 0,0 0,0 0,0 Summa 76,3 40,2 36,1 Avfall 31,6 18,1 13,4 Exploatering 8,1 9,0-0,9 Va-verk 45,1 15,5 29,6 Summa 84,8 42,6 42,2 Finansiell leasing 0,0-0,2 0,2 Summa investeringar 161,2 82,6 78,5 1) Inklusive ombudgeteringar och revideringar under året Budgeterade investeringar på 161,2 mnkr Investeringsbudgeten uppgår till 161,2 mnkr inkl. ombudgeteringar från 2009. Kultur- och fritidsnämnden beviljades i mars ett tilläggsanslag på 0,35 mnkr för maskiner mm till konstgräsplan. Exploateringen erhöll, under september månad, 0,4 mnkr i tilläggsanslag för finansiering av förvärv av bostadsarrende på arrendetomt nr 7, Lygnared 1:3. Samma månad erhöll teknisk förvaltning 0,5 mnkr för stabiliseringsåtgärder pg. a akut skredrisk vid Kyrkstigen. Investeringar stor positiv avvikelse +78,5 mnkr Orsakerna till avvikelserna går till största del att finna hos tekniska nämnden. Teknisk förvaltning redovisar ett överskott på 20,3 mnkr och detta beror till stor del på att en del investeringsprojekt blivit försenade. Avfallsverksamhetens (13,4 mnkr) och vaverkets (29,6 mnkr) överskott beror också, till största del, på tidsförskjutningar av investeringsprojekt. 11
SAMHÄLLET ALINGSÅS SAMHÄLLET ALINGSÅS Alingsås - Den moderna mötesplatsen Arbetet med Alingsås långsiktiga framtid pågår ständigt, i visionens anda. Vision 2019 har ett tioårigt perspektiv. Visionens huvudprincip är att vara den moderna mötesplatsen, med hållbarhet och livskvalitet. Planeringsmålet är att gå mot 42 000 invånare år 2019. Se beskrivningar under de fyra punkterna nedan Folkmängden ökar Folkmängden i Alingsås kommun har ökat under 2010 med 281 personer, vilket motsvarar 0,7 % ökning. För att ha en stabil långsiktig ökningstakt bör denna, för Alingsås del, ligga på ca 1,0 %. Den stora faktorn i befolkningsökningen är inflyttningen. Attraktionskraften för Alingsås är stor och kommunen är en populär inflyttningskommun. Självfallet flyttar personer även från kommunen, men det positiva flyttningsnettot är stort. Den naturliga folkökningen, födda minus döda, är också positiv, om än inte alls så stort som flyttningsnettot. Bostadsbyggande År 2010 var ett magert år vad gäller bostadsbyggande. Endast ca 60 bostäder färdigställdes, de flesta i småhus. Skälet är den nu avslutade lågkonjunkturen som inneburit att mycket få investeringar i bostäder gjorts. Även 2011 kommer att vara ett magert bostadsår, först 2012 tar det fart igen. Sedan år 2000 har dock mer än 1 300 nya bostäder producerats i Alingsås. Av dessa är mer än hälften i hyresrätt, vilket är en ovanligt stor andel jämfört med andra kommuner. Under senaste åren är det nyproduktion främst i stadskärnan och nya utbyggnadsområdet Stadsskogen. 2008 2009 2010 Inflyttning 1 919 1 788 1 847 Utflyttning 1 499 1 571 1 639 Födda 457 426 440 Döda 361 376 364 Folkmängd Ålder 2008 2009 2010 0-6 3 079 3 208 3 267 7-12 2 382 2 377 2 422 13-19 3 773 3 633 3 467 20-64 21 084 21 146 21 246 65-6 929 7 151 7 394 Totalt 36 739 37 515 37 796 Bostäder 2006 2007 2008 2009 2010 Färdigställda 279 141 130 160 60 12
SAMHÄLLET ALINGSÅS Näringslivsklimatet mycket bra Näringslivsklimatet är en god värdemätare på vad lokala företag anser om tillväxtmöjligheter och övrig lokal utveckling. Vid den mätning som Svenskt Näringsliv gör årligen har Alingsås haft en mycket positiv utveckling. För år 2010 hamnade kommunen på 24:e plats i landet. Det är den småföretagarprägel som kommunen har, tillsammans med ett omfattande utvecklings- och klimatarbete via Alingsås Futurum, som skapat dessa goda förutsättningar. Dessutom har kommunens arbete med sk. 100 företagsbesök och den företagarsluss som kommunen inrättat, gett resultat. Vägar och järnvägen För närvarande, med start 2009 och avslut 2011, byggs E20 om till motorvägsstandard från Tollered till Alingsås. Här har kommunen tecknat ett avtal med vägverket om delfinansiering av en gång- och cykelväg mellan Västra Bodarna och Alingsås. Kommunen har tillsammans med Trafikverket inlett en förstudie för den sk. Norra Länken. Det är den planerade tvärförbindelsen mellan E20 och väg 1890. Trafikverket avser att genomföra arbetsplaner på E20 såväl beträffande genomfart Alingsås som sträckan upp till Bälinge. En utbyggnad av kapaciteten på järnvägen är avhängigt möjligheten att bygga nya dubbelspår på delar av sträckan. Utbildning Vår lokala högskoleutbildning, Campus Alingsås, invigdes 2004 och har närmare 700 studerande, vilket var målbilden när verksamheten startade. På Campus hålls kortkurser i olika ämnen, som juridik, IT, mm. Dessutom pågår fyra högskoleprogram. Sammantaget har Campus Alingsås samarbete med mer än 25 olika högskolor/universitet. Inom Campus pågår för närvarande planeringen för att också kunna starta en Yrkeshögskola. 13
samhällsekonomin SAMHÄLLSEKONOMIN Världsekonomin i ljusare färger (källa: SCB) Ända sedan förra våren då det statsfinansiella läget i många euroländer blev akut har stämningsläget i världsekonomin präglats av nervositet och osäkerhet om den fortsatta utvecklingen. Signaler om en förestående avmattning har funnits under hela året. Problemen och osäkerheten har och är koncentrerad till de statsfinansiella problemen i många länder i Europa. Det är framförallt utvecklingen i de två största ekonomierna USA och Kina, båda med ett BNP-utfall för det fjärde kvartalet som ger fog för en fortsatt optimism. Även IMF (Internationella Valutafonden) har lättat på synen på den globala ekonomin. De har skrivit upp den ekonomiska utvecklingen i världen till att redovisa en utfallsberäkning på 5 % i BNP-tillväxt för 2010. Inom Eu-området är den samlade BNP-utvecklingen betydligt svagare och de försiktiga hushållen med avsaknad av optimism håller tillbaka utvecklingen. Detta till skillnad från de amerikanska hushållen som kvicknade till ordentligt mot slutet av 2010. I Sverige har de ekonomiska indikatorerna varit positiva. Inte minst vad avser de svenska hushållens och företagens uppfattning om det ekonomiska läget. Det höga förtroendet för den svenska ekonomin går även att avläsa utanför Sveriges gränser genom att titta på uppvärderingen av den svenska kronan. Trots denna utveckling har överskottet i utrikeshandeln stärkts. Högre inflationstakt (källa: SCB) Inflationstakten räknat som förändringen under de senaste tolv månaderna var i december 2,3 % (0,9%). De största orsakerna till den högre inflationstakten är: högre boendekostnader, högre livsmedelspriser och högre transportpriser. Priserna på audiovisuellutrusning, fotoutrustning samt datautrustning sjönk. 14
samhällsekonomin Fler sysselsatta och fler fast anställda (källa: SCB) År 2010 slutade positivt ur ett arbetsmarknadsläge. Antalet sysselsatta personer ökade och det totala antalet arbetade timmar likaså medan antalet arbetslösa minskade. Därtill blev de fast anställda fler. Även antalet lediga platser ökade. Den relativa arbetslösheten var 7,4 % av arbetskraften i december. Detta är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med december föregående år. Andelen sysselsatt ökade från en sysselsättningsgrad föregående år på 63,7 % till 65,2 % säsongsrensat. Västsveriges konjunktur (källa: Västsvenska industri- och handelskammaren) December månads konjunkturindikator från Västsvenska industri- och handelskammaren visar att 2010 avslutades i dur. En urstark privat konsumtion och en stabil utveckling på exportsidan ligger bakom den goda utvecklingen. En allt tydligare uppgång på arbetsmarknaden går också att skönja. En investering i västsvenska börsföretag har varit lönsam på både kort och lång sikt. Det västsvenska börsindexet steg under 2010 med 60 procent vilket kan jämföras med Stockholmsbörsens uppgång på 23 procent. Handelskammaren lyfter fram behovet av infrastruktur och förbättrade pendlingsmöjligheterför att ytterligare förstärka det västsvenska näringslivet. Sveriges folkmängd (källa: SCB) Sverige hade 9 415 570 invånare vid årsskiftet. Det är en ökning med 74 888 personer sedan förra årsskiftet. Ökningen är något lägre än förra årets rekordnoteringar. Invandringen är fortsatt hög men inte lika hög som förra året. Antalet födda barn har ökat under hela 2000-talet så även under 2010. Men det är fortfarande långt kvar till babyboomens siffror på nittiotalet. Utvandringen har däremot ökat kraftigt. Detta beror till stor del på att skatteverket följt upp personer vars bosättning varit okänd en längre tid. Om dessa personer inte längre ansetts bo i Sverige har de avregistrerats från folkbokföringen och därmed registrerats som utvandrare. Av Sveriges befolkning beräknas 15 % vara födda utomlands. Största gruppen är födda i Finland och därefter Irak. De utrikes födda tillsammans med de som har två utrikesfödda föräldrar utgör gruppen som har utländsk bakgrund. Vid årsskiftet uppgick denna gruppen till 19 % av befolkningen Kommunsektorns ekonomi (källa: SKL, SCB) Även om ekonomin kan förväntas växa de närmaste åren med ökad sysselsättning och skatteunderlag som följd, är läget långt ifrån normaliserat. Med förbundets prognoser uppnås inte balans i svensk ekonomi förrän 2015. År 2010 är det andra året i rad med stora överskott i kommunsektorn. Det finns flera skäl till de stora överskotten. Kommunerna lyckades snabbt upparbeta ett krismedvetande som medförde en återhållsamhet i konsumtionen och nyanställningarna. Samtidigt kom flera tillfälliga faktorer som stärkte resultatet. Hit kan räknas: premiebefrielse från AFA-försäkringarna och återbetalningar från förbundet samt det tillfälliga konjunkturstödet från staten. Ytterligare en viktig faktor var att antalet arbetade timmar inte minskade i den utsträckning som befarats. Pris- och löneutvecklingen var också mycket låg. 15
samhällsekonomin Det goda utgångsläget gör att sektorn beräknas klara ett överskott 2011 trots försämrade förutsättningar. Det förväntade överskottet motsvarar dock inte nivån för god ekonomisk hushållning. Sammantaget fram till 2015 beräknas kommunerna klara ett litet plusresultat samtliga år men det understiger markant god ekonomisk hushållning. På längre sikt med volymökningar och förändringar i demografin står kommunerna inför mycket stora utmaningar. Förutom dessa generella utmaningar står kommunerna inför flera speciella utmaningar, som till exempel, fler barn och färre ungdomar i gymnasieåldern, den nya gymnasieskolan och finansieringsprincipen, och kostnader för omsorg om funktionshindrade ökar samt kostnaderna för försörjningsstödet ökar. Av landets 290 kommuner höjer nio skatten och tolv kommuner sänker skatten till 2011. Sammantaget innebär detta en genomsnittlig sänkning av kommunalskatten i landet från 31,56 till 31,55 procent. Som tidigare år har Ragunda den högsta skattesatsen med 34,17 och Vellinge lägst med 28,89. Alingsås har 32,24 (21,79). Inom GR-området valde Mölndals kommun att sänka skatten med 15 öre inför 2011 och Partille sänkte med tio öre. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen i GRområdet exklusive Göteborg är ovägt 31,92 (21,53). Det totala kommunala skatteunderlaget i landet ökade endast med 1,3 procent mellan taxeringsåren 2009 och 2010. Mellan åren 2008 och 2009 var ökningen 5,4 %. 16
samhällsekonomin 17
ekonomiska rapporter resultaträkning Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Redovisning, mnkr 2010 2009 2010 2009 Verksamhetens intäkter Not 1 445,7 449,0 836,6 801,0 Verksamhetens kostnader Not 2-2 109,3-2 034,6-2 335,0-2 213,4 Avskrivningar Not 3-39,4-39,0-120,9-116,0 Verksamhetens nettokostnader -1 703,0-1 624,6-1 619,3-1 528,4 Skatteintäkter Not 4 1 400,9 1375,5 1 400,9 1 375,5 Generella statsbidrag Not 5 360,3 318,4 360,3 318,4 Finansiella intäkter Not 6 35,0 41,3 17,9 19,7 Finansiella kostnader Not 7-1,3-9,9-45,1-51,4 Resultat före skatt 91,9 100,7 114,7 133,8 Skatt -5,8-6,4 Årets resultat 91,9 100,7 108,9 127,4 KASSAFLÖDEsanalys Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Belopp i mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 91,9 100,7 108,9 127,4 Justering för av- och nedskrivningar 37,7 25,9 120,9 116,0 Justering för gjorda avsättningar Not 8 3,5 22,9 4,7 24,4 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Not 9 14,1 8,6 13,5 6,1 Medel från verksamheten före förändr. av rörelsekapital 147,2 158,1 248,0 273,9 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -128,1-39,5-99,1-19,4 Ökning/minskning förråd och varulager -25,6-2,0-22,4-0,4 Ökning/minskning kortfristiga skulder -16,1 116,8 69,6 108,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten -22,7 233,4 196,1 362,8 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -82,3-63,4-277,2-242,7 Försäljning av anläggningstillgångar 0,8 13,2 5,9 5,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten -81,5-50,2-271,3-237,1 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0-3,8 6,2 335,4 Amortering av skuld -0,2 2,4-35,7-22,2 Utbetalning av nya och garantipensioner -2,9-3,7-2,9-3,7 Minskning av långfristiga fordringar 2,2 295,7 Ökning långfristiga fordringar -25,6-343,8-13,2-308,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -26,5-53,2-45,6 1,5 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -3,0 0,0-3,0 0,0 Årets kassaflöde -133,6 130,0-123,8 127,2 Likvida medel vid årets början 255,2 125,2 257,5 130,3 Likvida medel vid årets slut 121,6 255,2 133,7 257,5 18
ekonomiska rapporter balansräkning Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Belopp i mnkr 2010 2009 2010 2009 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 10 378,8 333,3 2 693,8 2 533,6 Maskiner och inventarier Not 11 76,6 80,0 97,9 103,3 Finansiella anläggningstillgångar Not 12 724,5 701,1 384,9 371,7 Summa anläggningstillgångar 1 179,9 1 114,4 3 176,6 3 008,6 Omsättningstillgångar Förråd mm Not 13 68,2 42,7 80,1 57,7 Fordringar Not 14 225,4 170,3 187,5 161,4 Kortfristiga placeringar 210,0 137,0 210,0 137,0 Kassa och bank Not 15 121,5 255,1 133,7 257,5 Summa omsättningstillgångar 625,1 605,1 611,3 613,6 Summa tillgångar 1 805,0 1 719,5 3 787,9 3 622,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 16 1 183,7 1 091,8 1 336,7 1 228,1 - därav årets resultat 91,9 100,7 108,9 127,4 - därav byte av redovisningsprincip exploatering -12,2-12,2 Avsättningar Avsättningar Not 17 172,4 162,5 236,8 219,9 Skulder Långfristiga skulder Not 18 0,0 0,2 1 559,7 1 589,1 Kortfristiga skulder Not 19 448,9 465,0 654,7 585,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 805,0 1 719,5 3 787,9 3 622,2 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 20 810,5 831,3 810,5 831,3 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Not 21 1 627,9 1635,1 51,5 52,7 Ställda panter Företagsinteckningar 6,0 19
noter noter SAMMANSTÄLLD Not 1 Verksamhetens intäkter, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Driftredovisningens intäkter 563,5 573,3 1095,7 1048,2 Interna poster/elimineringar inom koncernen -117,8-124,3-259,1-247,2 Summa 445,7 449,0 836,6 801,0 SAMMANSTÄLLD Not 2 Verksamhetens kostnader, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Driftredovisningens kostnader -2 227,1-2 158,9-2 594,1-2 460,6 Interna poster/elimineringar inom koncernen 117,8 124,3 259,1 247,2 Summa -2 109,3-2 034,6-2 335,0-2 213,4 SAMMANSTÄLLD Not 3 Avskrivningar, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Byggnader, tekniska anläggningar -14,8-14,0-92,4-89,4 Maskiner och inventarier -24,6-25,0-28,5-26,6 Summa -39,4-39,0-120,9-116,0 Företagens avskrivningsprinciper har inte anpassats till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. SAMMANSTÄLLD Not 4 Skatteintäkter, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Skatteintäkter 1 382,8 1 419,2 1 382,8 1 419,2 Slutavräkningar 18,1-43,7 18,1-43,7 Summa 1 400,9 1 375,5 1 400,9 1 375,5 Av slutavräkningar som bokförs 2010 avser 17,1 mnkr innevarande år medan 10 mnkr avser 2009 års slutavräkning. SAMMANSTÄLLD Not 5 Statsbidrag, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Inkomstutjämning 233,1 241,9 233,1 241,9 Kostnadsutjämning -21,8-10,2-21,8-10,2 Regleringsbidrag/-avgift 9,6-18,1 9,6-18,1 LSS-utjämning 49,0 50,1 49,0 50,1 Kommunal fastighetsavgift 53,9 54,7 53,9 54,7 Kunjunkturstörd 36,5 0,0 36,5 0,0 Summa 360,3 318,4 360,3 318,4 20
noter SAMMANSTÄLLD Not 6 Finansiella intäkter, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Ränteintäkter 31,0 38,2 32,1 39,5 Borgensavgifter 4,0 3,1 4,0 3,1 Räntebidrag 0,7 1,1 Interna poster/elimineringar inom koncernen -18,9-24,0 Summa 35,0 41,3 17,9 19,7 SAMMANSTÄLLD Not 7 Finansiella kostnader, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Räntekostnader -0,1-6,4-62,8-71,9 Ränta på pensionslöften -1,2-3,5-1,2-3,5 Interna poster/elimineringar inom koncernen 18,9 24,0 Summa -1,3-9,9-45,1-51,4 SAMMANSTÄLLD Not 8 Justering för gjorda avsättningar, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Avsättning till pensioner 0,0 20,0 1,2 21,5 Avkastning pensionsfond 2,8 2,1 2,8 2,1 Minskning pensionsavsättning 0,0 0,0 0,0 Avsättning till återställningsfond 0,7 0,8 0,7 0,8 Summa 3,5 22,9 4,7 24,4 SAMMANSTÄLLD Not 9 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Pensioner som ej är likvidpåverkande 11,9 7,6 11,9 7,6 Löneskatt skuldförändring 2,2 1,0 2,2 1,0 Realisationsresultat på materiella anl.tillg. 0,0 1,1 Nedskrivningar/utrangeringar -0,0-0,1 Restpost från bolagskoncernen -0,6-3,5 Summa 14,1 8,6 13,5 6,1 21
noter SAMMANSTÄLLD Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Ingående balans 333,3 313,9 333,3 313,9 Årest investeringar 60,3 33,3 60,3 33,3 Årets avskrivningar -14,8-13,9-14,8-13,9 Ingående anskaffningsvärde 2 870,6 2 721,8 Årets investeringar 201,3 158,9 Ingående avskrivningar -680,4-607,5 Årets avskrivningar -76,5-72,9 Summa 378,8 333,3 2 693,8 2 533,6 SAMMANSTÄLLD Not 11 Maskiner och inventarier, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Ingående balans 80,0 88,2 80,0 88,2 Årets investeringar 21,2 14,3 21,2 14,3 Årets avskrivningar -24,6-22,5-24,6-22,5 Ingående anskaffningsvärde 50,0 34,7 Årets investeringar 1,9 15,3 Ingående avskrivningar -26,7-25,7 Årets avskrivningar -3,9-1,0 Summa 76,6 80,0 97,9 103,3 Kommunen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Not 12 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr 2010 2009 2010 2009 Värdepappersinnehav 390,6 376,4 384,9 371,3 Andra långsiktiga fordringar 333,9 324,7 0,0 0,4 Summa 724,5 701,1 384,9 371,7 SAMMANSTÄLLD Not 13 Förråd m m, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Förråd 2,3 2,9 8,2 11,0 Exploateringsverksamhet Industrimark 6,3 5,8 12,3 12,7 Bostadsmark 58,9 33,3 58,9 33,3 Osålda marker 0,7 0,7 0,7 0,7 Summa 68,2 42,7 80,1 57,7 22
noter SAMMANSTÄLLD Not 14 Fordringar, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Statsbidrag/skattefordran 11,9 7,7 19,5 16,6 Kundfordringar 11,5 13,8 45,0 41,7 Interimsfordringar 124,2 103,2 162,7 132,8 Övriga fordringar 77,8 45,6 153,0 109,2 Interna poster/elimineringar inom koncernen -192,7-138,9 Summa 225,4 170,3 187,5 161,4 SAMMANSTÄLLD Not 15 Kassa och bank, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Koncernkonto 120,1 206,3 120,1 206,3 Kassa, bank övrigt 1,4 48,8 13,6 51,2 Summa 121,5 255,1 133,7 257,5 En del av minskningen beror på att det tillfälliga konjunkturstödet för 2010 (37 mnkr) betalades ut till kommunerna under 2009. En annan del ligger i en högre andel av likvida medel som placerats kortsiktigt under 2010. SAMMANSTÄLLD Not 16 Eget kapital, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Ingående eget kapital 1 091,8 1 003,3 1 228,1 1 112,9 Årets resultat 91,9 100,7 108,9 127,4 Justering 0,0-12,2-0,3-12,2 Summa 1 183,7 1 091,8 1 336,7 1 228,1 SAMMANSTÄLLD Not 17 Avsättningar Kommunen REDOVISNING IB garanti och visstidspens. 57,1 52,1 59,6 52,1 Räntor 1,2 3,5 1,2 3,5 Utbetalningar -2,9-3,7-2,9-3,7 Intjänade 10,7 4,2 11,3 5,8 Löneskatt på skuldförändr. 2,2 1,0 2,2 1,0 Andra pensionsavsättningar 0,8 0,9 Summa 68,3 57,1 72,2 59,6 Kommunen har pensionsutfästelser i samband med visstidsförordnanden och liknande till en chefstjänsteman. Det innebär att han, under vissa förutsättningar, har rätt till visstidspension om han avgår före ordinarie pensionsålder. Sedan 1996 ingås inga sådana avtal längre. En politiker har pensionsavtal enligt tidigare gällande regler. SAMMANSTÄLLD Övriga avsättningar Kommunen REDOVISNING Återställningsfond Bälinge 9,3 8,6 9,3 8,6 Pensionsfond 91,8 90,8 91,8 90,8 GC-väg västra bodarne 3,0 6,0 3,0 6,0 Avsättning för uppskjuten skatt 60,5 54,9 Summa 104,1 105,4 164,6 160,3 *Se not22 23
noter SAMMANSTÄLLD Not 18 Långfristiga skulder, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Ackumulerade låneskulder Vid årets början 0,9 4,7 0,9 4,7 Ökade skulder under året -0,9-3,8-0,9-3,8 Ackumulerade amorteringar Vid årets början -0,7-3,1-0,7-3,1 Årets amorteringar 0,7 2,4 0,7 2,4 IB skulder till kreditinsitut 0,0 0,0 1589,1 1 274,3 Ökade skulder under året 0,0 0,0 6,5 339,2 Årets amorteringar 0,0 0,0-35,7-24,6 Redovisat värde vid årets slut 0,0 0,2 1 559,7 1 589,1 Kommunens långfristiga skulder bestod av finansiell leasing vilket nu har avslutats. Huvudanledningen till att skulderna ökade kraftigt under den sammanställda redovisningen 2009 ligger i att AB Alingsås Rådhus tog ett externt lån på 294 mnkr med anledning av nya avdragsregler för koncerninterna räntekostnader. I samband med lånet betalade AB Alingsås Rådhus tillbaka ett lån till kommunen på motsvarande belopp. SAMMANSTÄLLD Not 19 Kortfristiga skulder, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Skulder till kom. bolag 64,7 55,1 0,0 0,0 Källskatt + soc. avg. dec 09 45,6 39,7 45,6 39,7 Interimsskulder 133,8 165,5 208,9 232,6 Leverantörsskulder 106,4 103,8 384,6 282,4 Semester- och övertidsskuld 58,3 62,7 61,0 65,2 Skulder till staten 9,2 11,0 9,9 16,5 Övriga skulder 30,9 27,2 72,7 37,1 Interna poster/elimineringar inom koncernen -128,0-88,4 Summa 448,9 465,0 654,7 585,1 SAMMANSTÄLLD Not 20 Pensionsförpliktelser, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Ansvarsförbindelse 652,2 669,0 652,2 669,0 Löneskatt 158,3 162,3 158,3 162,3 Summa 810,5 831,3 810,5 831,3 24
noter SAMMANSTÄLLD Not 21 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser, mnkr Kommunen REDOVISNING 2010 2009 2010 2009 Kom. stiftelser och bolag 1 576,4 1 582,4 0 Riksbyggen brf Kaptenen 14,0 14,2 14,0 14,2 Kom. förlustansv. Egnhem 3,3 3,7 3,3 3,7 Övriga förbindelser 34,2 34,8 34,2 34,8 Summa 1 627,9 1 635,1 51,5 52,7 Alingsås kommun har i maj 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Alingsås kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 183 455,2 mnkr och totala tillgångar till 178 833,1 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 856,4 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 834,8 mnkr Not 22 Kommunens pensionsfond, mnkr Bokfört värde Marknadsvärde Svenska statens obl 3102 16,7 19,2 HSH Nordbank AG 3,0 3,3 Barclays AOI Europa 5,0 5,0 Svenska statens obl 3104 27,2 31,3 Handelsbanken Sverige Index etisk 3,0 5,2 SEB Etisk Global 3,7 3,9 Skagen Global 3,5 4,2 Göteborgs stad 12,5 12,5 SHB AOI Kina balans 2,7 2,5 Bayerische Landesbank 5,9 6,5 Stockholm city/dm 5,1 5,1 Skagen Kontiki 1,5 1,5 Avkastning 2,0 2,0 Summa 91,8 102,2 25
SÄRSKILDA UPPLYSNINGAR Bidrag, tillskott och utdelningar (mnkr) Enhet Koncernbidrag Koncernbidrag Givna Mottagna AB Alingsås Rådhus 19,9 Alingsås Energi Nät AB 10,3 AB Alingsås hem 3,7 Fabs AB 5,9 Kostnader, intäkter, fordringar och skulder (mnkr) Försäljning Försäljning Lån Lån Borgen Borgen EnhetKöpare Säljare Givare Mottagna Givna Tagna Kommunen 204,7 333,9 1 576,4 AB Alingsås Rådhus 6,2 131,1 294,0 Alingsås Energi Nät AB 7,2 6,1 113,0 AB Alingsåshem 58,6 28,3 883,0 Fabs AB 108,7 160,0 286,4 AVRF 32,7 8,4 Futurum 3,7 26
koncernen alingsås kommun > koncernredovisning koncernredovisning Syftet med koncernredovisningen är att visa koncernens totala ekonomiska ställning, utveckling och åtaganden. För ytterligare information om de i koncernen ingående bolagen, hänvisas till respektive bolags årsredovisning. Koncernstrukturen Kommunkoncernen består, förutom av kommunen, av AB Alingsås Rådhus, futurum och Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund. Kommunfullmäktige beslutade 2003-10-29 om att bilda AB Alingsås Rådhus. Aktiekapitalet uppgick till 5 mnkr och kommunen överlät i januari 2004 aktierna i Alingsås Energi Nät AB, AB Alingsåshem och Fabs AB till AB Alingsås Rådhus. Priset uppgick till 294 mnkr. Moderbolaget äger döttrarna till 100 %. AB Alingsås Rådhus är ett helägt dotterbolag till kommunen. Den 19 mars 1990 startades Alingsås Futurum som ekonomisk förening för att främja medlemmarnas intressen. Futurum medverkar aktivt för att utveckla samverkan mellan lokala företag, kommunen samt regionala och nationella organ och myndigheter. En del av Futurum är inriktad mot turism och man arbetar även med evenemang, konferenser och projekt. Futurum har ca 100 medlemmar varav Alingsås kommun är en. (Koncernen äger 114 av 426 andelar (26,8 %). Kommunfullmäktige beslutade 2008-06-18, 122, att räddningstjänsten i Alingsås kommun från och med den 1 januari 2009 skall utövas av ett med Vårgårda kommun gemensamt kommunalförbund Alingsås och Vårgårda Räddningstjäntsförbund. Kommunens andel av förbundet var under 2010 80 %. Redovisningsprinciper Koncernredovisningen är ett sammandrag av kommunens och bolagens resultat-, balansräkningar och finansieringsanalyser. I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som kommunen har minst 20 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet. Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. Obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt har klassats som eget kapital. Dotterföretagens principer för avskrivningar är inte anpassade till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Bostadsbolaget har en genomsnittlig avskrivningstid på byggnader motsvarande 2 % på anskaffningsvärdet. Äldreboendet är undantaget. Pensionsskulden hanteras olika i koncernen. Kommunen, Alingsås Energi Nät AB och AVRF är med i KPA och redovisar således skulden i balansräkningen. I energibolaget, har för dem som ej gått i pension, pensionsskulden lösts från KPA och placerats i SPP LIV AB. Fabs och AB Alingsåshem avsätter också medel till SPP i ett s.k. premiesystem. Rådet för kommunal redovisning meddelade i sin rekommendation nr 8 2001 att den uppskjutna skatteskulden som utgör en del av förvärvade eller genererade obeskattade reserver skall redovisas och klassificeras som en avsättning. Detta sker från och med 2001 i Alingsås kommuns koncernredovisning. 27
koncernen alingsås kommun > koncernredovisning Ekonomisk översikt Stora värden i koncernen De kommunala bolagens omsättning är liten i förhållande till kommunens. Dock finns ett betydande innehav av anläggningstillgångar (till största delen fastigheter) i bolagen. Någon värdering av bolagen har inte gjorts men delar av affärsverksamheten och infrastrukturen har med stor sannolikhet ett högt marknadsvärde som inte syns i koncernredovisingen. Årets resultat är positivt Koncernen Alingsås kommun redovisar ett positivt resultat på 108,9 mnkr för 2010. Av koncernens totala resultat svarar kommunen för ca 84 %, AB Alingsås Rådhus (ABAR) för 14 % och AVRF för 2 %. I ABAR redovisar moderbolaget ett negativt resultat medan dotterbolagen redovisar positiva resultat (se sid 30-31). Den kortsiktiga betalningsförmågan Den kortsiktiga betalningsförmågan för hela koncernen kan mätas i måttet kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder). Detta mått bör vara över 100 % för att betalningsförmågan skall hållas på en godtagbar nivå. Koncernens kassalikviditet var 81 % (95 %) exklusive övertrasseringsrätten (kredit på 50 mnkr genom koncernkontoavtal med SE-banken) och 89 % (103 %) inklusive denna. Utbetalningarna är dock inte jämnt fördelade över året. En stor utbetalning sker på våren, då föregående års intjänade pensioner betalas ut. Resterande del av året byggs likviditeten upp för att klara denna utbetalning. Över en enskild månad varierar också likviditeten. Kommunens skatteintäkter betalas in i slutet av månaden och då är likviditeten hög i några dagar tills löneutbetalning sker. Det är en medveten strategi att inte ha mer direkt tillgängliga medel än vad som behövs. Om de direkt tillgängliga medlen relateras till nettokostnaderna exklusive avskrivningarna är betalningsberedskapen 45 dagar (79 dagar). Betalningsberedskapen är således fortfarande god i koncernen. Den långsiktiga betalningsförmågan Precis som i kommunens redovisning ställer den sk. blandmodellen i redovisningen av pensionsskulden till det i jämförelserna. Vid en enkel eliminering av denna (hela pensionsskulden räknas som skuld) fås ett eget kapital på 526 mnkr (397 mnkr) för 2010. Detta ger en soliditet på ca 14 % (vilket är tre procentenheter högre jämfört med 2009 och innebär att den långsiktiga betalningsförmågan hos koncernen förstärkts. Soliditetsutveckling (Procent) 2008 2009 2010 Soliditet 10 11 14 Resultatutveckling 9 15 13 Tillgångsförändring 6 19 5 Med resultatutveckling menas här förändringen av eget kapital (årets resultat) plus uppskjutna skatter ställt i relation till eget kapital. Tillgångsförändringen avser procentuell förändring mellan åren. Av tabellen kan utläsas att resultatutvecklingen 2008 och 2010 varit fullt tillräcklig för att möta tillgångsökningen. 2009 avvek från detta och anledningen låg i ökade skulder, framför allt de långsiktiga som ökade med 313 mnkr varav moderbolaget i ABAR svarar för 294 mnkr. 28
koncernen alingsås kommun > koncernredovisning (Procent) 2008 2009 2010 Kortfr skuldsättngr 16 16 17 Långfr skuldsättngr 42 44 41 Pensionsskuldsättngr 31 27 26 Total skuldsättngr 89 87 84 Skuldsättningsgrad Med skuldsättningsgrad menas här andelen tillgångar som finansierats med lån. I pensionsskuldsättningsgrad har hela skulden inräknats även den del som redovisas inom linjen. Den totala skuldsättningsgraden fortsätter att minska jämfört med de två senaste åren. Investeringsvolymen Under 2008 uppgick investeringsvolymen till 265 mnkr. År 2009 minskade investeringsvolymen med 22 mnkr och uppgick till 243 mnkr. Minskningen låg på bolagen. För 2010 har investeringsvolymen ökat igen, med ca 34 mnkr. Ökningen är ganska jämt fördelat mellan kommunen och bolagen. Personal Antal anställda M Kv Tot Alingsås kommun 530 2 284 2 814 AB Alingsås Rådhus 1 0 1 Fabs AB 22 4 26 AB Alingsåshem 21 14 35 Alingsås Energi Nät AB 37 11 48 Alingsås Futurum 1 7 8 AVRF 83 5 88 Summa koncernen 695 2 325 3 020 Tabellen visar att de kommunala företagens andel av det totala antalet anställda i koncernen är mycket lågt. Alingsås kommun svarar för 93 % av totalt antal anställda. Andelen män är betydligt högre i bolagen än i koncernen som helhet. I samtliga bolags ägardirektiv finns inskrivet att bolagen skall följa den personal- och lönepolitik som gäller för kommunen. Uthyrningssituationen fortsätter att vara god I koncernen är andelen outhyrda lokaler och bostadslägenheter låg. Någon risk för att uthyrningssituationen skulle försämras i större omfattning under de närmaste åren synes inte föreligga. Nyckeltal Kr/inv 2008 2009 2010 Anläggn tillgång 69 466 80 195 84 046 Totala tillgångar 81 886 96 536 100 220 Totala skulder 52 104 63 804 64 853 Eget kapital 29 879 32 736 35 366 29
koncernen alingsås kommun > kommunala bolag kommunala bolag Moderbolag AB Alingsås Rådhus Ordf: Daniel Filipsson (m) VD: Lars Eklund Nettoomsättning: 1,4 mnkr Årets resultat: -12,6 mnkr Enligt bolagsordningen skall AB Alingsås Rådhus som moderbolag äga och förvalta aktier i Alingsås kommuns hel- eller delägda bolag samt initiera och driva utvecklingsprojekt inom kommunkoncernen som en integrerad del av utvecklingsarbetet i Alingsås kommun. Bolaget skall samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla bolagens verksamhet på ett för kommunen och bolagen värdeskapande sätt. Bolaget har i år haft rörelseintäkter som härrör från sponsring avseende Lights in Alingsås samt administrativa utvecklingsintäkter, sammantaget uppgående till 1,9 mnkr. Ränta på förlagslånet till kommunen har erlagts med 4,8 mnkr (11,0 mnkr). Årets resultat uppgick till 12,6 mnkr (-11,7 mnkr). AB Alingsås Rådhus har erhållit koncernbidrag på sammanlagt 19,9 mnkr (18,6 mnkr) från dotterbolagen. Aktiekapitalet i AB Alingsåshem har under året höjts med 10,1 mnkr genom nyemission. Ökningen av aktiekapitalet finansierades genom att kommunen lämnade ett förlagslån på 10,1 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Bolagets verksamhet skall medverka till en positiv näringslivsutveckling i Alingsås kommun och till att kommunens olika verksamheter har ändamålsenliga lokaler som används effektivt. Omsättningen i Fabs AB för 2010 uppgick till 139,5 mnkr (132,7 mnkr). Av omsättningen avsåg 138,5 mnkr (131,9 mnkr) fastighetsförvaltningen och 1 mnkr (0,9 mnkr) tomtförsäljningen. Rörelseresultatet för Fabs AB uppgick till 27,6 mnkr (28,5 mnkr) före finansiella poster. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 9,1 mnkr (10,2 mnkr). Fabs AB har lämnat ett koncernbidrag på 5,95 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Fabs fastigheter innehåller sammanlagt 171 887 m 2 lokalyta. Vakansgraden är 0,6 %. En fastighet och en tomt såldes under året och fyra fastigheter köptes. Alingsås Energi Ordf: Gunnar Henriksson (m) VD: Jan Olofzon Nettoomsättning. 279,5 mnkr Årets resultat 19,3 mnkr Dotterbolagen Fabs Alingsås Ordf: Sten-Åke Gustafsson (fp) VD: Peter Jakobson Nettoomsättning: 139,5 mnkr Årets resultat: 6,7 mnkr Koncernen Alingsås Energi driver verksamheterna elhandel, elnät, värmenät, stadsnät och tjänster närliggande kärnverksamheten. Nettoomsättningen uppgick 2010 till 279,5 mnkr (239,2 mnkr). Årets förändrade omsättning hänförs framförallt till en högre energiförsäljning. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 27,0 mnkr (29,3 mnkr). Årets resultat 30