Sida 1 av 14 Uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete 2015 Denna uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsarbete under 2015 består av två delar; Del 1: Uppföljning av KI:s handlingsplan för miljö- och hållbar utveckling 2015 Del 2: Uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsaspekter KI:s miljö- och hållbarhetsarbete under 2015 rapporteras även i vissa delar i KI:s årsredovisning för 2015.
Sida 2 av 14 Del 1: Uppföljning av KI:s handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2015 Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2015 innehåller de mål och åtgärder som KI:s styrelser och universitetsförvaltning planerat inom sina särskilda uppdrag inom miljö- och hållbarhetsarbetet i enlighet med dokumentet KI:s ledningssystem för miljö och hållbar utveckling: Organisation och ansvar, Dnr 1-55/2013. Styrelsen för utbildning Mål/åtgärd: Att främja, integrera och synliggöra hållbarhetsarbetet i KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. Aktiviteter/tillvägagångssätt: - att utforma vision samt mål för hållbarhetsarbetet i utbildningsverksamheten - att sprida kunskap om KI:s hållbarhetsarbete externt och internt genom att synliggöra de kurser och program som redan arbetar framgångsrikt med dessa frågor - att anordna aktiviteter i form av möten, arbetsseminarier och/eller inspirationsdagar Uppföljning: KI har under året genomfört insatser för att öka kunskap och medvetenhet om hållbar utveckling för studenter, forskare och lärare. Under 2015 har en interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, erbjudits studenter på avancerad nivå, och antalet studenter på denna kurs har fördubblats i jämförelse med föregående år. Hållbarhetsfrågorna har även tydliggjorts på universitetets webbportal för miljö och hållbar utveckling. Övriga aktiviteter har inte hunnits med p.g.a. resursbrist, då rollen som samordnaren för hållbar utveckling i utbildning var vakant under våren 2015. Styrelsen för forskarutbildning Mål: Kompetensen inom området hållbar utveckling har stärkts bland KI:s handledare och lärare inom forskarutbildningen. Aktivitet/tillvägagångssätt: Resultaten från den webbenkät som har skickats ut till kursansvariga och koordinatorer för forskarutbildningsprogrammen för att kartlägga hållbar utveckling inom forskarutbildningen (i kurser, andra lärandeaktiviter samt organisation och rutiner) ska analyseras. Lämpliga åtgärder ska föreslås. Aktivitet/tillvägagångssätt: Kursansvariga och ansvariga för forskarutbildningsprogrammen ska medverka i att beakta hållbar utveckling inom verksamheten de ansvarar för med utgångspunkt i resultaten från webbenkäten.
Sida 3 av 14 Aktivitet/tillvägagångssätt: Forskarhandledarnas kompetens inom området hållbar utveckling ska öka genom att synliggöra KI:s hållbarhetsarbete i grundkursen för forskarhandledare. Uppföljning: Resultatet från en webbenkät om hållbar utveckling, som besvarats av KI:s kursansvariga för kurser på forskarnivå, har sammanställts i en rapport som visar på goda exempel och andra ämnesområden där den hållbara utvecklingsaspekten kan förtydligas ytterligare inom forskarutbildningen. Det finns en fråga i webbkursen för forskarhandledare om tjänsteresor och länkar till KI:s sidor om miljö och hållbar utveckling på internwebben. Övriga aktiviteter har inte hunnits med p.g.a. resursbrist, då rollen som samordnaren för hållbar utveckling i forskarutbildning var vakant under våren 2015. Mål: Hållbar utveckling i forskarutbildningen är synliggjord Aktivitet/tillvägagångssätt: Att fortsätta arbetet med att synliggöra hållbar utveckling i forskarutbildningen på webben. Aktivitet/tillvägagångssätt: Att konkretisera vad hållbar utveckling betyder för forskarutbildningen på KI. Uppföljning: Hållbarhetsfrågorna har tydliggjorts på universitetets webbportal för miljö och hållbar utveckling under 2015. Mål: Nya forskarutbildningsprogrammen har integrerat hållbar utveckling i sin verksamhet Aktivitet/tillvägagångssätt: Hållbar utveckling ska beaktas som ett av flera viktiga kriterier i kravspecifikationen till forskarutbildningsprogrammen. Uppföljning: Denna aktivitet har inte hunnits med p.g.a. resursbrist, då rollen som samordnaren för hållbar utveckling i forskarutbildning var vakant under våren 2015. Styrelsen för forskning Mål/åtgärd: Hållbarhetsarbetet ska främjas, integreras och bättre synliggöras i KI:s forskning när så är möjligt. Tillvägagångssätt: En identifiering och kartläggning av forskning med särskild miljö- och/eller hållbarhetsrelevans vid KI utförs under 2015. Resultat från aktuell kartläggning synliggörs via KI:s hemsida och forskarnas egna hemsidor. En kommunikationsplan utvecklas i samarbete med kommunikationsavdelningen för att ta fram lämpliga kommunikations-aktiviteter. Utbyte av erfarenheter med landets medicinska fakulteter samt andra lärosäten.
Sida 4 av 14 Uppföljning: En identifiering och kartläggning av forskning med särskild miljö- och/eller hållbarhetsrelevans vid KI har utförts under 2015. Resultat från aktuell kartläggning håller på att sammanställas i en rapport. En kondenserad version kommer att finnas på KIs hemsida under hösten 2016. Mål/åtgärd: Främja KI:s forskares kompetens inom området hållbar utveckling. Tillvägagångssätt: Forskarhandledarnas kompetens inom området hållbar utveckling ska öka genom att synliggöra KI:s hållbarhetsarbete i grundkursen för forskarhandledare. Aktiviteter i form av seminarier och/eller inspirationsdagar ordnas i samarbete med Styrelsen för forskarutbildning och Styrelsen för utbildning. Uppföljning: Det finns en fråga i webbkursen för forskarhandledare om tjänsteresor och länkar till KI:s sidor om miljö och hållbar utveckling på internwebben. KI:s miljöråd har under hösten 2015 anordnat två lunchföreläsningar, en i Solna och en i Huddinge, med Mikael Karlsson på temat Klimatfrågan efter Paris. Lunchföreläsningarna besöktes totalt av ca 135 personer. Ett seminarium med hållbarhetstema planeras i samarbete med Styrelsen för forskarutbildning och Styrelsen för utbildning, och kommer att hållas under 2016. Mål/åtgärd: KI ska få en tydlig profil inom miljö och hållbar utveckling som kan leda till ökad rekrytering av spetskompetens och nya finansiärer. Tillvägagångssätt: Baserat på utfallet av ovan angivna mål/åtgärd; hållbarhetsarbetet ska främjas, integreras och bättre synliggöras i KI:s forskning när så är möjligt. Styrelsen ska i samarbete med Grants Office och Development Office se över möjligheter att paketera KI:s forskning med särskild miljö- och/eller hållbarhetsrelevans så den blir synlig för externa finansiärer. Hemsidan om miljö och hållbar utveckling i forskning, med direktlänkar till forskande grupper, ska förbättras. Uppföljning: Möte har hållits med Development Office för att se över möjligheter att paketera KI:s forskning med särskild miljö- och/eller hållbarhetsrelevans så den blir synlig för externa finansiärer. Ett dokument som kan användas till potentiella finansiärer planeras. Ekonomiavdelningen Mål/åtgärd: Implementera modellen för prioriteringar av upphandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Tillvägagångssätt: Vid varje upphandling inom fokusområdena ta ställning till om krav rörande hållbarhet ska ställas enligt modellen. Uppföljning: Implementeringen av modellen är påbörjad och uppföljning och utvärdering av den kommer att genomföras under 2016.
Sida 5 av 14 Mål/åtgärd: Arbeta strategiskt med uppföljning av ställda hållbarhetskrav. Tillvägagångssätt: Uppföljning inom kategoristyrningsarbetet. Uppföljning: Detta har påbörjats och är ett pågående arbete. Mål/åtgärd: I de regelbundet återkommande inköps- och upphandlingsutbildningarna hålla samt utveckla den del som rör hållbarhetsfrågor och som riktar sig till alla anställda på KI. Tillvägagångssätt: Genom utbildningar och workshops. Uppföljning: Denna åtgärd har fullföljts. Fastighetsavdelningen Mål/åtgärd: Utredning av nuvarande ångförsörjningsnät för att uppnå ökad energieffektivitet. Tillvägagångssätt: Under hösten 2014 påbörjades planeringen av åtgärder för att minska förlusterna på det ineffektiva ångförsörjningsnätet. Idag uppgår förlusterna till ca 70 procent av den producerade ångan. Projektet beräknas starta under 2015. Uppföljning: KI har under 2015 arbetat med att se över möjligheterna att effektivisera universitetets ångförsörjningsnät. Akademiska Hus utredning har tagit längre tid än väntat, men avtalsförslag inväntas inom kort. Mål/åtgärd: Fortsatt energieffektiviseringsarbete i KI:s lokaler. Tillvägagångssätt: Energieffektiviseringsarbetet gällande befintliga hus fortlöper stegvis. I skrivande stund är det de eventuella åtgärderna för byggnaderna 95:7 och 95:10 som diskuteras. Projekten är ett samarbete med Akademiska Hus. Uppföljning: Åtgärder i befintliga byggnader som Akademiska Hus genomfört eller påbörjat 2015 i samarbete med Karolinska Institutet är bland annat: 95:47, byte av värmeåtervinningsbatterier i luftbehandlingen, hus A och B. Energibesparingen beräknas uppgå till cirka 700 MWh/år. Arbetet påbörjades 2015 och fortskrider under 2016. 95:10, byte av värmeåtervinningsbatterier i luftbehandlingen, KI hyr 29 % av byggnaden. Energibesparingen beräknas uppgå till cirka 85 MWh/år (KI:s del). Projektet blev klart 2015. Mål/åtgärd: Utarbeta en tydligare målbild och strategi vad gäller KI:s energieffektiviseringsarbete för att uppnå ökad energieffektivitet i KI:s lokaler.
Sida 6 av 14 Tillvägagångssätt: Ta in konsultstöd för att ta fram en tydligare målbild och strategi m.m. för det fortsatta energieffektiviseringsarbetet. Uppföljning: Den upphandling av konsultstöd som initierades under 2015 planeras bli avslutad under 2016. Mål/åtgärd: Mål och aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling finns integrerat i KI:s verksamhetsplaner på alla nivåer. Tillvägagångssätt: I samarbete med Strategisk planering och uppföljning arbeta för att föra in mål och aktiviteter i KI:s verksamhetsplaner. Detta sker främst genom att delta i arbetet med de nya anvisningarna till VP, där mål och aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling ska ingå, och att informera kring detta. Uppföljning: Anvisningar för att föra in mål och åtgärder avseende miljö och hållbar utveckling finns med i Anvisningar för Karolinska Institutets verksamhetsplanering 2016-2018, fastställda av rektor 2015-10-27, samt i mall för verksamhetsplan 2016-2018. Dessa finns utlagda på KI:s internwebb. En workshop hölls för institutionernas miljö- och hållbarhetsombud som hjälp i arbetet med att ta fram mål och aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling till verksamhetsplanen för 2016-2018. Mål/åtgärd: Att ha ett fungerande system för de olika typer av avvikelser som ska hanteras inom ramen för ledningssystemet för miljö och hållbar utveckling. Systemet ska även kunna samordnas med övriga typer av avvikelser relaterade till arbetsmiljö och säkerhet. Tillvägagångssätt: Klargöra KI:s behov gällande avvikelsehantering, inte bara vad gäller miljö och hållbarhet utan även andra typer av avvikelser, exempelvis tillbud, riskobservationer, säkerhet och liknande. I första hand undersöka befintlig funktionalitet och ev. utvecklingspotential av befintligt system, utreda ev. lämplighet och möjlighet att knyta samman med andra system, ta fram kravspecifikation för att utveckla avvikelsehanteringen utifrån ledningssystemets behov. Uppföljning: Under 2015 har olika lösningar för avvikelsehantering inom KI undersökts. En kravspecifikation för att utveckla avvikelsehanteringen gällande arbetsmiljö i KI:s befintliga avvikelsehanteringssystem Key Concept har tagits fram under 2015. Denna arbetsmiljömodul har lanserats våren 2016. Tanken är att utveckla och testa denna modul först, och därefter undersöka lämpligheten för och behovet av att komplettera med rena miljöavvikelser. Under tiden finns möjlighet att rapportera in miljöhändelser i Säkerhetsmodulen i Key Concept som även den lanserades våren 2016. Mål/åtgärd: Alla på KI ska veta hur de ska sortera avfall och var det ska placeras för säker och korrekt hantering. Tillvägagångssätt: Utreda befintlig hantering av avfall, volymer av olika fraktioner och identifiera förbättringsmöjligheter. Vid behov öka antalet fraktioner för källsortering i allmänna utrymmen,
Sida 7 av 14 såsom lunchrum och pentryn. Se till att information och instruktioner för källsortering är lättillgängliga för alla anställda och besökare. Uppföljning: En arbetsgrupp har under 2015 arbetat med att se över utbudet av källsorteringsmöbler, och genomför ett pilotprojekt med källsortering på Fastighetsavdelningen på Nobels Väg 5, plan 5. Mål/åtgärd: Implementera nya rutiner och digitalt system för skyddsronder inklusive lagefterlevnadskontroll inom ramen för ledningssystemet för miljö och hållbar utveckling. Tillvägagångssätt: En ny rutin för skyddsronder har tagits fram i syfte att förbättra kontrollen av KI:s lagefterlevnad samt att identifiera avvikelser som bör åtgärdas på institutionsnivå eller på universitetsnivå. Åtgärden består av att utvärdera möjligheten att köpa in ett digitalt inrapporteringssystem för att förenkla implementeringen av rutinen. Uppföljning: Under 2015 har checklistan för skyddsronder lagts in i det webbaserade digitala enkätverktyget KI Survey. Checklistan har testats på en pilotinstitution under Q4 2015-Q1 2016. Checklistan har uppdaterats och även kompletterats med frågor för kontroll av lagefterlevnad avseende miljö och hållbar utveckling. Planen är att det digitala enkätverktyget ska kompletteras med frågor avseende miljö och hållbar utveckling för lagefterlevnadskontroll inom ramen för KI:s ledningssystem för miljö och hållbar utveckling under 2016. Mål/åtgärd: Genomföra utbildning av institutionernas representanter för miljö och hållbar utveckling (Miljö- och hållbarhetsombud). Tillvägagångssätt: Ta fram och genomföra en utbildning. Uppföljning: En heldagsutbildning för institutionernas miljö- och hållbarhetsombud genomfördes 2015-11-17. Utbildningen belyste aktuella miljö- och hållbarhetsfrågor, den röda tråden i ett ledningssystem, kraven i den uppdaterade miljöledningsstandarden ISO 14001:2015 och KI:s miljöoch hållbarhetsarbete. Mål/åtgärd: Förvaringen av brandfarlig vara sker enligt lagkrav, enligt kraven i tillståndet från räddningstjänsten samt enligt KI:s interna regler. Tillvägagångssätt: Stöttning och utbildning för verksamhetens personal som hanterar brandfarlig vara. Uppföljning: Utbildning av nya föreståndare hölls i november 2015 med hjälp av en KI-anpassad utbildning. En rollbeskrivning och delegationsmall har tagits fram för Kontrollant för brandfarlig vara. Dessa utgör efter rektorsbeslut i januari 2016 bilaga till KI:s besluts- och delegationsordning. Informationsmöte hölls för kontrollanter brandfarlig vara på CMM och IMM hösten 2015. Informationsmaterialet är tänkt att ligga till grund för framtida kursmaterial som skall vara klart senast under 2016.
Sida 8 av 14 Mål/åtgärd: Utrymningsövningar genomförs. Tydlig och inom KI kommunicerad information om vilka förutsättningar som finns för övning och utbildning inom brandsäkerhetsområdet. Tillvägagångssätt: Upphandlad leverantör av utrymningsövningar finns. Information om övning och utbildning inom brandsäkerhetsområdet finns på internwebben, ytterligare kommunikationsinsatser krävs så att alla verksamheter inom KI får del av denna. Uppföljning: Rollbeskrivning för roller inom KI:s brandsäkerhetsorganisation är framtagna och utgör nu, tillsammans med delegationsmallar, bilagor till KI:s besluts-och delegationsordning efter rektorsbeslut i januari 2016. Detta förbättrar möjligheterna att få ut brandsäkerhetsrelaterad information från enheten till institutionerna via nätverket av ansvariga. Mål/åtgärd: Minska behovet av resor genom att öka nyttjandet av videokonferenssystem vid KI. Tillvägagångssätt: Serviceenheten ska i samarbete med IT-avdelningen ta fram rutin för och löpande erbjuda kombinerade utbildningstillfällen i videokonferenssystem och Adobe Connect i Solna respektive Huddinge, på svenska respektive engelska, vid minst ett tillfälle varje termin. Information om kurstillfällena ska finnas på internwebben och kommuniceras. Uppföljning: Det har installerats två nya videokonferenssystem 2015, båda i Huddinge. Kombinerade utbildningstillfällen i videokonferenssystem och Adobe Connect i Solna respektive Huddinge, på svenska respektive engelska hölls den 26 januari 2015. Totalt var det 32 deltagare. Utöver detta har IT-avdelningen utbildat inom virtuella möten och AV-support har demonstrerat videokonferenssystemen vid behov. Ingen kombinerad utbildning hölls under hösten 2015 p.g.a. personalbrist. IT-avdelningen Mål/åtgärd: IT-avdelningens nya standard för klientdatorer skall, förutom på Universitetsförvaltningen, även testas på ett par institutioner inom KI med syfte att minska energiförbrukningen. Dessa tester görs i samband med projektet Samordnad IT. Tillvägagångssätt: KI:s nya standard för klientdatorer har under 2014 rullats ut inom universitetsförvaltningen. Vid köp av nya datorer erbjuds nu två till tre gröna standarddatorer som val. Dessa konfigureras av den centrala IT-supporten utifrån ett miljöperspektiv, vilket också bidrar till minskad energiförbrukning. Under 2015 skall IT-avdelningens standardarbetsplats, förutom inom Universitetsförvaltningen, även testas på ett par institutioner inom KI. Detta kommer därefter att lanseras som tjänst till KI:s institutioner. Uppföljning: Projektet standardarbetsplats är genomfört centralt på Universitetsförvaltningen och erbjuds framöver institutionerna som går in i projektet Samordnad IT. Detta innebär att ett fåtal gröna standarddatorer finns att köpa som även konfigureras så miljöeffektivt som möjligt.
Sida 9 av 14 Mål/åtgärd: Att ha en grundläggande övervakning av maskinparken inom IT-avdelningen på plats. Tillvägagångssätt: Införa ett övervakningssystem för att bland annat få bättre kontroll över maskinparken, ersätta gamla maskiner i tid, utnyttja befintlig utrustning effektivare, effektivisera felsökning och åtgärder, minska nertid genom att säkerställa rätt tillgänglighet på de system som driftas centralt. Aktuellt projekt skall ha en grundläggande övervakning inom IT-avdelningen på plats under 2015. Övervakning kommer på sikt även att sättas upp som en tjänst för att erbjudas KI:s institutioner. Uppföljning: Projektet har inte genomförts under 2015 p.g.a. resursbrist. Mål/åtgärd: Minska antalet fysiska servrar genom att flytta in dem i ITA:s virtuella serverplattform. Tillvägagångssätt: Implementera en virtualiserad server/lagringsplattform centralt inom KI för att effektivisera driften av centrala servrar och därmed våra driftmiljöer/system samt för att spara energi. Initialt har IT-avdelningens egen serverpark hanterats för att nu se på möjligheten att inkludera servrar på KI:s institutioner. Detta arbete görs i samband med projektet Samordnad IT-drift inom KI, som säkerställer att, om möjligt, fysiska servrar flyttas in i ITA:s virtuella miljö istället för att institutionerna ska ha egna ( under skrivbord-servrar ). Uppföljning: Virtualiseringsprojektet inom den centrala IT-avdelningen är i stort sett klart. Nästa steg löper parallellt med projektet Samordnad IT, där IT-avdelningen strävar efter att erbjuda institutionerna som går in i projektet att ersätta deras fysiska servrar med virtuella i IT-avdelningens system. Därmed höjs både säkerheten för IT-miljön ute hos institutionerna, elkostnaderna minskar och gammal utrustning reduceras. Mål/åtgärd: Minska behovet av resor genom att öka nyttjandet av Adobe Connect vid KI. Tillvägagångssätt: I samarbete med serviceenheten på Fastighetsavdelningen ta fram rutin för och löpande erbjuda kombinerade utbildningstillfällen i videokonferenssystem och Adobe Connect i Solna respektive Huddinge, på svenska respektive engelska, vid minst ett tillfälle varje termin. Information om kurstillfällena ska finnas på internwebben och kommuniceras. Uppföljning: Olika lösningar för virtuella möten finns och utvecklas/kompletteras löpande, dels för att följa utvecklingen och dels för att täcka olika behov (från stora planerade möten med t ex möjlighet att dela dokument till mindre spontana möten). Utbildning finns att tillgå efter behov. Se uppföljning under motsvarande rubrik under Fastighetsavdelningen ovan.
Sida 10 av 14 Del 2: Uppföljning av KI:s miljö- och hållbarhetsaspekter Uppföljningen av KI:s miljö- och hållbarhetsaspekter ligger till grund för fastställande av KI:s aspektlista vid ledningens genomgång. KI:s miljö- och hållbarhetsaspekter delas in i två kategorier, betydande och övriga aspekter, där de betydande aspekterna har bedömts ha en sammanvägd stor påverkan kombinerat med en hög grad av rådighet att inom organisationen påverka aspekten. KI:s betydande miljö- och hållbarhetsaspekter: - Utbildning - Energi - Tjänsteresor KI:s övriga miljö- och hållbarhetsaspekter: - Forskning - Forskarutbildning - Upphandling - Avfall - Vattenförbrukning - Pappersanvändning - Köldmedia Utbildning KI:s utbildningsprogram på grundnivå 1. Programmet har identifierat några hållbarhetsfrågor som är särskilt relevanta för programmet. 2. Programmet har identifierat några kurser som inkluderar, eller skulle kunna inkludera, dessa hållbarhetsfrågor. 3. Det finns för dessa kurser definierade lärandemål som kopplar till dessa hållbarhetsfrågor. 4. Något av ovanstående (fråga 1-3) finns dokumenterat i form av en plan. 2011 (15 svar totalt) 9 9 4 3 2012 (21 svar totalt) 12 15 9 6 2013 (15 svar totalt) 9 9 4 3 2014 (16 svar totalt) 11 13 11 10 Källa: Enkätsvar från programansvariga för KI:s utbildningsprogram (på grundnivå för åren 2011-2014). Hela tabellen är uppdaterad 2015. Enkäten har ej genomförts under 2015 p.g.a. resursbrist.
Sida 11 av 14 Forskning År Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 2008 3 789 2009 3 801 2010 3 926 2011 *4 149 2012 *4 334 2013 *4 752 2014 *4 858 Källa: KI:s årsredovisning, där antalet rapporteras med ett års fördröjning. * Uppdaterade 2016. Energianvändning OBS! Endast energianvändningen i de lokaler som hyrs av Akademiska Hus följs upp, vilket motsvarar ca 90% av de lokaler som KI hyr. Energianvändning Total energianvändning, kwh Total energianvändning per kvadrat, kwh/m 2 Andel förnybar energi, % Koldioxid, Ton 2010 65 974 000 390 87 2 805 2011 68 021 000 393 87 2 909 2012 76 901 000 418 86 3 352 2013 *80 147 000 398 *88 3 426 2014 76 919 000 411 *94 2 953 2015 71 989 530 320 94 2 206 Källa: Akademiska hus (energi), KI:s årsredovisning (årsarbetskraft). * Uppdaterad 2016. Not: Normalårskorrigerade uppgifter. Trend, energianvändning: KI:s långsiktiga energimål är att minska energianvändningen per kvadratmeter med 25 procent till 2025 jämfört med 2010. Mellan 2010 och 2012 ökade dock energianvändningen per kvadrat med ca 10 procent. Ökningen berodde på att Astrid Fagraeus Laboratoriet, som är en mycket energiintensiv verksamhet, flyttades över till KI 2012. Den totala energianvändningen har minskat med ca 6 % år 2015 jämfört med 2014. Total värmeanvändning minskade med knappt 20 % (normalårskorrigerat) mellan år 2010 och 2015 enligt uppgift från Akademiska Hus.
Sida 12 av 14 Trend, klimatpåverkan: Av samma anledning som ovan har KI:s beräknade klimatpåverkan kopplad till energianvändning minskat år 2015 jämfört med 2014 och toppnoteringen 2013. Tjänsteresor Koldioxid Flyg, Ton * Bilresor (egen bil, taxi), Ton Tåg, Ton Buss (KI-buss), Ton Övriga fordon, Ton 2010 8 600 85 0,016 59 17 2011 8 200 84 0,014 58 15 2012 8 140 94 0,014 52 18 2013 **8 359 **90 0,015 53 17 2014 7 683 88 0,015 55 15 2015 7 794 56 0,012 37 18 Koldioxid / årsarbetskraft Flyg, Ton * Bilresor (egen bil, taxi), Ton Tåg, Ton Buss (KI-buss), Ton Övriga fordon, Ton 2010 2,2 0,021 0,0000040 0,015 0,0043 2011 2,0 0,020 0,0000034 0,013 0,0037 2012 2,0 0,022 0,0000034 0,012 0,0043 2013 2,0 **0,021 0,0000034 0,012 0,0039 2014 1,7 0,020 0,0000033 0,012 0,0034 2015 1,7 0,012 0,0000025 0,008 0,0038 Källor: Ticket, BCD Travel, Agresso, KI:s institutioner, SJ, Wedins buss samt Traveller Bus. * Grovt skattade siffror. ** Uppdaterad 2015. Trend: Beräknad klimatpåverkan från flygresor under 50 mil har minskat jämfört med 2014, samtidigt som beräknad klimatpåverkan från flygresor över 50 mil har ökat. Klimatpåverkan från bussresor har minskat med drygt 30 %, delvis till följd av att pendelbussen mellan Campus Solna och Campus Huddinge fr.o.m. 1 september 2015 till 100 % tankas med fossilfritt bränsle. Redovisade klimatpåverkan utgörs till största del av koldioxidutsläppen från KI:s flygresor som är mycket grovt uppskattade (men skattade enligt samma system år från år). Det finns därmed inte tillräckligt underlag för att utläsa eventuella mindre ökningar eller minskningar i klimatpåverkan från KI:s samlade resande.
Sida 13 av 14 Upphandling Upphandling Totalt, antal ramavtal Ramavtal där miljökrav och etiska krav ställts på leverantör, antal Ramavtal där miljökrav och etiska krav ställts på produkt/tjänst, antal Värde av alla upphandlingar med miljökrav / anskaffningar totalt, Mkr 2011 11 11 1 128 / 254 (50 %) 2012 8 7 1 103 / 366 (28 %) 2013 25 8 11 191 / 509 (38 %) 2014 24 21 i.u. 57 / 455 (12 %) 2015 * 54 i.u. 195 / 198 (98 %) Källa: KI:s enhet för inköp och upphandling. *För 2015 redovisas alla upphandlingar som hanterats av enheten för inköp och upphandling, inte bara ramavtal som tidigare. Not: Miljökrav på leverantör innebär t.ex. att leverantören ska ha en miljöpolicy som ska bifogas anbudet. Trend: Under 2015 har en fortsatt satsning på ställa miljö- och hållbarhetskrav i upphandlingar skett, och antalet ramavtal där miljökrav och sociala krav har ställts har ökat. Såväl värdet på alla upphandlingar som antalet upphandlingar med miljökrav som har ökat. Avfall Avfall (ej laboratorieavfall) Totalt, Ton Andel källsorterat, % 2006 655 30 2007 701 29 2008 608 37 2009 710 29 2010 673 25 2011 494 34 2012 760 33 2013 *848 *26 2014 *880 *25 2015 934 23 Källa: KI:s avfallsentreprenörer. *Uppdaterad 2016 med uppgifter från SRV om brännbart avfall från KI-verksamheten på Alfred Nobels Allé 8-23, campus Huddinge. Not: Inkluderar ej avfall från Novum i Huddinge eller verksamhet i Karolinska sjukhusets lokaler. Trend: Trenden för avfallsstatistiken visar att mängden avfall har ökat de senaste 5 åren. Andelen källsorterat avfall har minskat de senaste 3 åren och ligger nu på runt 25 %.
Sida 14 av 14 Laboratorieavfall Totalt, Ton 2006 55 2007 54 2008 53 2009 58 2010 57 2011 70 2012 84 2013 86 2014 94 2015 97 Källa: KI:s avfallsentreprenörer. Not: Laboratorieavfall inkluderar kemiskt, biologiskt, cytostatika- och läkemedelsavfall samt stickande/skärande smittförande avfall. Inkluderar avfall från Novum i Huddinge men ej från verksamhet i Karolinska sjukhusets lokaler. Trend: Mängden laboratorieavfall har varit tämligen konstant fram till 2011 då statistiken visar på en markant ökning. Ökningen tros bero på striktare laboratorieavfallsregler exempelvis gällande hantering av stickande/skärande smittförande avfall såsom blod och cellkulturer. Vattenanvändning, pappersanvändning och köldmedia OBS! Endast vattenanvändningen i de lokaler som hyrs av Akademiska Hus följs upp, vilket motsvarar ca 90 procent av de lokaler som KI hyr. År Vattenanvändning, m 3 Inköp av kontorspapper, SEK Kylar och frysar, antal 2010 131 523 1 243 283 974 2011 131 090 1 207 037 1 213 2012 134 489 1 000 460 1 182 2013 139 120 917 635 1 312 2014 111 073 900 940 1 398 2015 119 974 975 616 1 575 Källa Akademiska Hus Agresso KI:s anläggningsregister Trend: Vattenanvändningen har ökat sedan 2014, men ligger på en lägre nivå än tidigare år. Kostnaden för inköp av kontorspapper har ökat något samtidigt som antalet registrerade kylar och frysar ökar.