2003-11-10 Till länets miljökontor Skicka även kopia till räddningstjänst, stadsbyggnadskontor och andra som berörs i er kommun Stöd till samverkan mellan lokala myndigheter Samverkan mellan olika myndigheter innebär bättre möjligheter att förebygga olyckor och att arbeta effektivare både i det förebyggande arbetet och när olyckan väl varit framme. Det finns alltså stora vinster att hämta hem genom att samarbeta. Miljösamverkans delprojekt Bränder och utsläppsberedskap har pågått i två år och kommer att avslutas i år. I projektgruppen sitter representanter från Länsstyrelsen, Räddningsverket, flera miljökontor och räddningstjänst (kontakt kan tas med dem via vår webbplats www.vgregion.se/miljo/miljosamverkan). Denna samlade kompetens har arbetat fram dokumentet Vägledning vid bränder och utsläppsberedskap (oktober 2002) som alla miljökontor fått. Även detta dokument finner ni på vår webbplats (som pdf-fil). Tillsammans med Räddningsverkets skola i Skövde har utbildningsinsatser gjorts under våren 2003. Detta dokument syftar till att vara en hjälp för att komma igång alternativt komma vidare med den lokala samverkan mellan miljökontoret, räddningstjänsten, stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret m.fl. (eller motsvarande namn på förvaltningar). Vi har utformat det som en lista med exempel på sådant som man kan samverka kring, med tips på mer information. I Bilaga 1 finns ett exempel på hur man kan planera en långsiktig samverkan. I Bilaga 2 finns exempel på en olycka som kan användas vid gemensamma övningar. Även om vår projektgrupp inte fortsätter att träffas efter i år så finns ju personerna kvar och kan svara på ev. frågor och ge tips. Se först till att skicka över detta dokument till era kollegor på räddningstjänsten, stadsbyggandskontoret (eller motsvarande) med flera, och bjud sedan räddningstjänsten till en första träff i syfte att planera för er framtida samverkan! Detta dokument har tagits fram av Projektgrupp Bränder och utsläppsberedskap och sammanställts av Cecilia Lunder, biträdande projektledare Miljösamverkan Västra Götaland. Vi önskar er lycka till! 1
EXEMPEL Vad gör de andra och varför? En grundförutsättning för en bra samverkan är att man lär känna varandra och varandras arbetsområde. Det kommer säkert att bidra till att en del problem kan förhindras och frågetecken lättare rätas ut. Träffas därför gärna under trevliga former och informera varandra om vad ni arbetar med och varför, vilket ansvar och mandat ni har, för att skapa förståelse och respekt för varandras arbete. Tips på information/arbetsmaterial: 1. Miljösamverkans Vägledning vid bränder och utsläppsberedskap, finns på www.vgregion.se/miljo/miljosamverkan. (Innehåller en allmän del, en förebyggande, en om beredskap och samverkan, samt flera bilagor med förslag på checklistor m.m.) Gå gärna till dokumentet om ni behöver ytterligare hjälp när ni läser våra exempel. 2. Olyckor med konsekvenser på miljön, ett häfte som går att beställa på Räddningsverkets webbplats www.srv.se, klicka Publikationstjänst. 3. Miljökunskap för räddningstjänsten är en lärobok för räddningstjänsten. Den kommer att arbetas om (beräknas vara klar i början av 2004) och bli mer faktainnehållande samt vända sig till fler, bland annat miljökontor. Men redan nu kan man använda bildserien som hör till Grön Räddningstjänst i utbildningssyfte (om miljöfrågor för räddningstjänsten). Kan hämtas hem från www.srv.se, klicka Våra områden, sedan Miljö. 4. Om man från Miljö klickar sig vidare till Miljöeffekter och därefter Provtagningsprojekt kan man ta del av den kunskapsbank som successivt byggs ut, med erfarenheter från olyckor som hänt. Det bygger på provtagningar från flera olika sorters olyckor. 5. RIB Integererat beslutsstöd för skydd mot olyckor, finns hos alla räddningstjänster och är avsedd att användas vid förebyggande verksamhet, insatsplanering, utbildning m.m. En del uppgifter kan säkert intressera även miljökontoret, t.ex. info om farligt gods, spridningsberäkningar, erfarenheter från olyckor. En kommun tecknar ett licensavtal, kör man på samma nätverk som räddningstjänst kan miljökontoret använda sig av samma licens. Sedan köper man ett abonnemang innehållande cdskivor och handböcker, som kostar 900 kronor/år. All nödvändig info finns på SRV: s webbplats. 1 1 Bilderna är hämtade ur skriften Olyckor med konsekvenser på miljön, SRV. 2
Hur samarbetar vi bäst? Börja diskutera hur ni kan förbättra ert samarbete. Det kan handla om att skapa rutiner för att remittera ärenden till varandra. Vilka ärenden behöver de andra känna till och lämna synpunkter på? Det gäller förstås att tänka till så att man inte dränker varandra i onödigt pappersarbete. I ärenden som omfattar mycket är det bra att skicka riktade remisser, med någon eller några konkreta frågor. T.ex. kan miljökontoret fråga räddningstjänsten hur stor volym som skulle behövas vid ett ev. omhändertagande av släckvatten vid en viss verksamhet. Det kan vara bra att diskutera gemensamma tillsynsobjekt. Vilka krav ställer olika myndigheter på en verksamhet, och vilka försiktighetsmått kan vi enas om är bra? Har vi ungefär samma syn på verksamhetsutövarens beredskap för olyckor som drabbar miljön? Om vi drar åt samma håll kan vi effektivare nå dit. Detta kan många gånger också vara en hjälp för verksamhetsutövaren, som då i mindre utsträckning får olika krav från olika myndigheter, vid olika tidpunkter. Ett forum som man säkert kan använda sig av i större omfattning är samrådsmötena som stadsbyggnadskontoret håller i. Diskutera hur ni kan göra dem effektiva och till verklig hjälp för er själva och verksamhetsutövare. Kan gemensamma tillsynsbesök vara något? Det kan finnas tillfällen då gemensam tillsyn är bra. Det kan vara på verksamheter med särskilda risker, eller vanliga objekt som alla stöter på i vardagen. Därmed inte sagt att alla ska börja samordna sin tillsyn, självklart vore inte det effektivt. Men har man sett den andre agera får man en inblick i vad de tittar på, hur de resonerar. Det kan också resultera i att man får eller ger konkreta tips som noterats vid tillsyn. Verksamhetsutövarens egenkontroll är centralt i miljöbalken och får också en mer framträdande position i den nya räddningstjänstlagen (Lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsingripanden, beslut väntas inom kort). Gemensam tillsyn kan hjälpa VU att förstå att mycket hänger ihop; krav på förebyggande arbete för att undvika bränder och andra olyckor och därmed människors hälsa och miljön. Ett exempel är räddningstjänstens planering för sina insatser, då man gör insatsplaner eller insatskort med information om kemiska risker för insatspersonal, miljörisker och konsekvenser för miljön vid brand. Enligt den nya räddningstjänstlagen är verksamhetsutövaren skyldig att upprätta denna dokumentation. Man kan prova gemensam tillsyn inom ramen för Miljösamverkans delprojekt Egenkontroll & systemtillsyn. Det har provats och ansetts lyckosamt att genomföra gemensamma tillsynsbesök i form av systemtillsyn. 3
Vad har ni för karta, det där röret finns inte på vår Vilka kartor, digitala och analoga, finns inom kommunen? Och vilka har tillgång till dem? Kanske behöver man vidta åtgärder för att få till gång till och kunna använda kartunderlaget effektivt. Varför inte åka ut tillsammans med tekniska kontoret och titta på utsläppspunkter i viktiga områden, t.ex. dagvatten som leds ut från ett industriområde till en känslig recipient eller områden där det förekommit mycket utsläpp/andra olyckor. Nu har det hänt! Hur gör vi? Låt räddningstjänsten konstruera en olycka, gärna något vanligt förekommande, och spela verklighetsspelet (exempel finns i Bilaga 2). Vem gör vad, när och varför? Vad var det som hände? Hur sker återkoppling till varandra efteråt om eventuella långsiktiga effekter? Diskutera gärna hur ni i er kommun ska göra för att berörda ska kunna nås vid olyckor. Tips! Prova att använda checklistorna i vår handledning (bilagorna B-I, M-N). Det kan också vara givande att diskutera en olycka som tidigare hänt, vad kan vi göra bättre till nästa gång? Gemensamma utbildningsinsatser Räddningsverkets skola i Skövde planerar att genomföra ytterligare utbildningar, bland annat en som är praktiskt inriktad och till stor del äga rum på övningsfältet. Information kommer att läggas ut på Räddningsverkets webbplats. Det kan förstås även finnas andra utbildningar som är av intresse. 4
BILAGA 1 Förslag till planering av lokal samverkan Tabellen visar exempel på hur man kan planera sin samverkan på lång sikt (kontinuitet är en förutsättning för att samverkan ska bli riktigt lyckad, ta inte för givet att det är självgående efter en eller två träffar.) Använd tabellen med fantasi och utifrån egna förutsättningar! Det finns givetvis inget som hindrar att exempelvis fler medverkar redan från start. Huvudsaken är att det blir smidigt så att en fortsättning följer utan motstånd, och förstås att det ger de medverkande något. Gå gärna tillbaka till exemplen tidigare i dokumentet, och till vår handledning, där ni hittar mer detaljerad information, checklistor m.m. År Träff Tema Tid Medverkande Ansvarig 1 1 MK berättar om sin verksamhet och arbetssätt, samt om projektet t.ex. utifrån handledningen och OH-mtrl på SRV:s webb. Planera er långsiktiga samverkan utifrån behov. Informera sedan de övriga parter som kommer att involveras i samverkan längre fram. 2-4 t MK, RTJ MK 2 RTJ berättar om sin verksamhet och arbetssätt. 2-4 t MK, RTJ RTJ 3 Samlas kring konstruerad olycka (exempel finns i bilaga 2). Vem gör vad i akutskedet, varför, när osv. Behov av förberedelser. 4-8 t MK, RTJ RTJ 2 3 4 5 6 7 Hur kan vi förbättra vår samverkan? Rutiner för ärenden, infoutbyte, ev. gemensam tillsyn m.m. Kartor: vad finns, tillgänglighet, vad behövs? Gå gärna ut i fält för att titta på känsliga utsläppspunkter eller objekt. Gemensam övning, t.ex. en händelse som tidigare inträffat vid gemensamt objekt (eller samma scenario som vid träff 3, se bilaga 2). Syftar till att synliggöra behovet av förebyggande arbete. Hur kunde vi genom samverkan ha förebyggt att olyckan inträffade, eller att dess konsekvenser inte blev så allvarliga? Uppföljning av t.ex. gemensam tillsyn. Hur fungerade det, för-/nackdelar, vad kan förbättras? 4 Fortsättning följer 2-4 t MK, RTJ, SBK MK 2-4 t MK, RTJ, TK MK 4-8 t MK, RTJ, SBK, (TK) RTJ 2-4 t MK, RTJ, SBK MK MK = miljökontor (el. motsvarande) RTJ = räddningstjänst SBK = stadsbyggnadskontor (el. motsvarande) TK = Tekniska kontoret (el. motsvarande) med ansvar för VA-frågor
BILAGA 2 Exempel på övningsuppgift Kan användas vid träff nr 3 Konstruerad olycka vem gör vad i akutskedet, när räddningstjänst är avslutad o.s.v. Deltagare: Miljökontoret, Räddningstjänst Händelse: Verksamhet: En tisdag morgon klockan 7 börjar det brinna hos Plast AB i Götastad. Orsaken till branden är okänd. Liten plastindustri med tillverkning av armerad polyester. Produktionslokal och lagerhållning av plastråvarorna polyester, aceton, styren, accelerator och härdare. Byggnaden är en våning på 300 m 2. Väderförhållanden: Halvklart, temp 7 C, vind 2 m/s (SV). Övriga förhållanden: Området omkring: Asfalterad markyta. Dagvatten från området avleds till en recipient med höga naturvärden, ca 130 meter bort. Området mellan byggnaden och recipienten utgörs av betesmark. Området ligger inom kommunalt verksamhetsområde, enskilda vattenbrunnar finns inte. Byggnaden ligger i utkanten av ett industriområde. Närmaste industribyggnad (mekanisk verkstad) ligger 30 meter västerut. Närmaste bostadshus ligger ca 300 meter österut. I området mellan finns en lokalväg och ett litet skogsparti. Frågeställningar: När ska räddningstjänsten kalla in miljökontoret eller Länsstyrelsen? Hur får man tag på rätt person? Vilka uppgifter är viktiga för miljö att få per telefon innan man åker ut? Vad ska miljö ha med sig ut? Vem är ansvarig för vad på olycksplatsen? Vilka förväntningar har rtj och miljö på varandra? Är de rimliga? Kan man förhindra att släckvatten hamnar i recipienten? Finns det möjlighet att samla upp släckvattnet? Hur agerar rtj? Hur agerar miljö?
När är räddningstjänst avslutad? Är kommunikationen mellan rtj och miljö tydlig på den punkten? Vilket behov av sanering finns? Hur bråttom är det med saneringen? Finns det farligt avfall som behöver tas omhand? Behöver prover tas? I så fall vad? Vem är verksamhetsutövare? Finns restvärdesledare på plats? Kan denne i så fall ta på sig kostnaderna för en inledande sanering? Föreligger misstanke om brott? Vilka bevis behöver i så fall säkras? Sker något informationsutbyte mellan miljö och rtj i ett senare skede, t.ex. om långsiktiga effekter, rättsligt efterspel? Vad har dagens övning lärt oss? Vad behöver vi förbättra för att bli bättre, både praktiska frågor och sådant som handlar om samverkan? Tips! Använd checklistorna i bilagorna B-I och M-N i vår handledning.
Forts. BILAGA 2 Exempel på övningsuppgift Kan användas vid träff nr 6 Samma konstruerade olycka hur kunde vi genom samverkan ha förebyggt att olyckan inträffade, eller att dess konsekvenser inte blev så allvarliga? Deltagare: Miljökontoret, Räddningstjänst, Stadsbyggnadskontoret, ev. Tekniska kontoret Frågeställningar: Hur agerar och samverkar bygg, miljö, VA och räddningstjänst vid nyetablering av en verksamhet på området, när en verksamhet vill utöka sin produktion, vid inspektion av befintlig verksamhet, ev. annat? Resonera om era olika roller och vilka möjligheter ni har att minska risken för brand/olycka. Vilka åtgärder behöver vidtas förebyggande för att säkerställa att spill inte når recipienten vid en olycka som denna? Resonera kring hur verksamhetsutövaren kunde förebyggt olyckan genom en effektiv egenkontroll. Vad händer när olyckan skett? Hur kommer övriga verksamheter att beröras vid en brand? Hur ser ledningssystemet ut på området? Är det aktuellt med sprinklers? Är det aktuellt att styra körvägarna? Är det aktuellt med särskild lossnings-lastningsplatta? Finns det andra särskilda krav på förebyggande åtgärder för att förhindra olycka/brand? När behöver en MKB tas fram och vad är det viktigt att en sådan innehåller? Tips! Använd checklistorna i bilagorna A+J+K i vår handledning.