Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Relevanta dokument
Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Dricksvatten och planoch bygglagen

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Klimatsäkring -P104 samt P105

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande

Mångfunktionella ytor system för. Anna-Mary Foltýn, Enheten för samhällsplanering, Länsstyrelsen i Skåne län

Grön infrastruktur i prövning och planering

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Övergripande planer, strategier etc

Planbestämmelser för dagvatten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatanpassning in i minsta detalj

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Dagvatten i detaljplan

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Vatten i fysisk planering

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Klimatanpassning är angeläget

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Kommunernas arbete med klimatanpassning. skl granskar

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens Vem har ansvaret? (SOU 2017:42)

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet

Hållbarhet i fysisk planering

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

Klimatanapassning - Stockholm

Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Låt staden grönska. Klimatanpassning genom grönstruktur

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering

Lotta Andersson. Redskap för klimatanpassning

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

Nya PBL: s uppbyggnad

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Transkript:

Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming

Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna och centrala myndigheter (bl.a. Boverket) Plats för bild Ny Plan- och bygglag fr.o.m. 2 maj 2011 2011-05-06 Sida 2 av xx Sidfot här

Boverket och klimatanpassning PBL främst anpassad för ny bebyggelse. Effektivt redskap för klimatanpassning av ny bebyggelse på oexploaterad mark. För tillkommande bebyggelse. På exploaterad mark i riskområden kan plan- och bygglagstiftningen användas i varierande omfattning för att förhindra negativa konsekvenser av klimatförändringar. PBL och befintlig bebyggelse. Dåligt verktyg för att hantera klimatförändringarnas konsekvenser på befintlig bebyggelse.

Ny plan- och bygglag 2 maj 2011 Syftet med att ta hänsyn till klimataspekter vid planläggning är att främja goda miljöförhållanden dels genom anpassning till klimatförändringar, dels genom en minskad klimatpåverkan I detaljplan får kommunen bestämma bl. a. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Reglera i detaljplan att lov inte får ges förrän markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom en skydds- eller säkerhetsanläggning har vidtagits på tomten.

Klimat i nya PBL 2:3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till bl.a. miljö- och klimataspekter främja... 2:6 hänsyn till 4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och energiförhållanden. 4:12 I detaljplan får kommunen bestämma krav på skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.

PBL Kunskapsbank Webbaserad vägledning Om ÖP, DP, Lov, Tillsyn, Kontroll och genomförande Live 2 maj 2011 Kompletteras sedan med fördjupat material 2011-05-06 Sida 6

Boverkets uppdrag 2010 om klimatanpassning Fördjupad analys hur klimatanpassningsarbetet ser ut i Sverige Nya PBL och klimatanpassning Planeringsunderlag

Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö Miljömålsprojekt och samarbete mellan Boverket, Lst Skåne, MSB, SKL och Movium Idé- och inspirationsskrift om anpassning av befintlig bebyggd miljö riktad till kommuner

Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö Verktyg och exempel på olika skalnivåer i stadsbyggande och planering fokus på vatten, klimatkomfort, och befintlig bebyggd miljö

En mångfunktionell yta Bebyggelsens mellanrum torg, parker, gaturum Gröna, blå och grå ytor gräsmattor, vattenspeglar och tak Plats för bild Bebyggelsens omland landskapet runt staden, tätortsnära skog och natur Plats för bild 2011-05-06 Sida 13 av 15

Slutsatser Klimatförändringarna är ett hot, men också möjligheter Grönstruktur är en del av en klimatanpassad byggd miljö Hög tid att tänka mångfunktionalitet där PBL kan vara ett verktyg av flera

Klimatanpassning - Se möjligheterna Exempel på åtgärder i översiktsplan. Nationella/regionala mål och strategier som är av relevans för kommunens klimatanpassning. Riskområden för översvämningar, erosion, ras och skred Lågpunkter i landskapet och områden som kan få översvämmas och fungera som utjämnings- och fördröjningsmagasin samt huvudvattenvägar till dessa. Föreslå markreservat för skyddsvallar mot översvämning i hav och längs med vattendrag Rekommendationer för hur geologi- och markmiljö bör beaktas vid detaljplanering och lovgivning.

Låt tätort och landsbygd dra nytta av varandra Vattenhantering i tätortsnära landsbygd - mångfunktionell damm Samla regnvatten för jord- och skogsbruk Planera för nya våtmarker Bild: Lomma kommun 2011-05-06 Sida 16 av 15

Exempel på klimatanpassningsåtgärder i detaljplan. Höjdsättning av mark och byggnader ned med gatan och upp med husen. Skyddsåtgärder mot olycka, översvämning och erosion för att villkora bygglov. Redovisa avvattningsvägar Skapa öppningar i planen för vattnet Vall mot översvämning Markbeläggning Förbud mot källare

Exempel på byggnadstekniska åtgärder - Källare kan byggas med vattentät betong och utan fönster - Källarfönster kan vattensäkras eller sättas igen. - Bottenvåning kan användas som parkeringshus eller vara oinredd - Tillfälliga översvämningsskydd kan sättas upp vid ytterdörrar. - Bräddavlopp på taket och rutiner för rensning av brunnar på tak och gårdar för att minska risken för skador framför allt efter en lång torrperiod då brunnar kan ha satts igen. - Gröna tak för att ta upp vatten och därmed minska påfrestningarna på dagvattensystemen.

Engagera allmänheten Informationskampanjer Ta hand om ditt vatten Råd och riktlinjer för bostadsgårdar och privata villaträdgårdar 2011-05-06

2011-05-06 Sida 20 Tack! www.boverket.se