KALLELSE 1(2) 11 april 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden 18 april 2012 Tid/plats Onsdagen den 18 april kl. 09.00 - ca 12.00 Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Ann-Christine Wallin Brukare/kunder 2. Redovisning Mest sjuka äldre bilaga... AU 147 3. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete bilaga... AU 149 4. Rapport om den framtida ledarorganisationen för primärvården/hab/rehab i egen regi... AU 150 5. Listningstak för vårdcentralen Visborg bilaga... AU 151 6. Riktlinjer för utalarmering av IVPA (i väntan på ambulans) bilaga... AU 152 7. Redovisning av projekt hälsofrämjande insatser och sjukdomsförebyggande arbete bilaga... AU 153 8. Mobil tandvård bilaga... AU 154 Ekonomi 9. Ekonomirapport bilaga... AU 155 10. Delårsrapport 1 bilaga... AU 156 11. Ekonomi i balans slutrapportering... AU 157 12. Plan för internkontroll 2012 bilaga... AU 158 Medarbetare/ledare
KALLELSE 2(2) 11 april 2012 Processer 13. Rapport från sjukvårdschefen... AU 160 14. Presentation av nya hälso- och sjukvårdsdirektören... AU 161 15. Uppdrag för Folktandvården bilaga... AU 162 16. Uppdrag för Tandvårdsenheten bilaga... AU 163 Samhälle Övrigt 17. Informations- och anmälningsärenden...au 165 Remissvar till Socialstyrelsen angående överbeläggningar, utlokaliserad patient, utskrivningsklara patienter Beslut i andra nämnder Barn- och utbildningsnämndens beslut angående överföring av medel från HSN till BUN gällande HPV-vaccinering Regionsstyrelsens beslut angående nyttjande av eget kapital, Räddningstjänsten 18. Övriga frågor Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Region Gotland 621 81 VISBY Tfn 0498 26 90 00 Fax 0498 20 35 58 Org nr Region Gotland SE212000-0803-17
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/239 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 29 mars 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ledningsstruktur och handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden antar den föreslagna ledningsstrukturen och handlingsplanen för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ställt medel till förfogande för att uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting med de mest sjuka äldres behov i centrum. För att kunna ansöka om det prestationsbaserade statsbidraget på äldreområdet har man tre grundläggande krav: 1. Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. 2. Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 3. Huvudmännen ska ha fatta beslut om att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för sytematiskt kvalitetsarbete. Förslagen till ledningsstruktur och handlingsplan är framtagna i samarbete mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Handlingsplanen består av två delar, den första delen utgår från de nationella kraven, och den andra delen är ett regionalt tillägg som har sin grund i förbättringsområden som identifierats utifrån lokala processkartläggningar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor: Ledningsstruktur Handlingsplan Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre ledningsstruktur 1 SOF Medarbetare Samordnade insatser Medarbetare HSF Enhetschefer för: hemtjänst SÄBO habilitering/rehabilitering hemsjukvård LSS-verksamheter myndighetshandläggare Avdelningschef för: utförareavdelning SOL och LSS hemsjukvård och särskilt boende myndighetsutövning Samordnade arbetsgrupper Samordnad ledning för utförande av överenskommelser Verksamhetschef för: psykiatri primärvård enhetschefer på sjukhuset Områdeschef för: opererande specialiteter medicinska specialiteter primärvård och psykiatri slutenvård öppenvård habilitering/rehabilitering Beställarchef Beställarchef IFO Samordnad ledning och styrning av sammanhållen vård och omsorg Sjukvårdschef Kvalitetschef Socialdirektör Samordnad direktörsgrupp för sammanhållen vård och omsorg Hälso- och sjukvårdsdirektör Socialnämnd Samordnat arbetsutskott mellan HSN och SON Hälso- och sjukvårdsnämnd Ekonomer, kvalitetsutvecklare/controller, HR, informatörer, specialister Samordnade stödjande resurser efter behov Gemensam kompetensplattform Ekonomer, kvalitetsutvecklare/controller, HR, informatörer, specialister t ex chefsapotekare
Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre ledningsstruktur; syfte mm Samordnade insatser Medarbetarna utför de samordnade insatserna. Medarbetarna är informerade. Viljeinriktning, uppdrag och mål är tydliga och kommunicerade Samordnade arbetsgrupper Forma görandet Samordnad ledning för utförande av överenskommelser HUR Samordnad ledning och styrning av sammanhållen vård och omsorg VAD - arbetar på uppdrag av den samordnade direktörsgruppen Samordnad direktörsgrupp för sammanhållen vård och omsorg Samordnat arbetsutskott mellan HSN och SON Är länken mellan nämnderna och det samordnade arbetsutskottet. Kommunicerar uppdrag och rapporterar till AU/nämnder Det är ett önskemål att beslut och uppdragen är dokumenterade Kommunicerar viljeinriktningen via balanserat styrkort för den sammanhållna vården och omsorgen, ger särskilda uppdrag, analyserar resultat från uppföljningar, fattar beslut
Gemensam handlingsplan, SOF o HSF för sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre Nationell plan för prestationsersättning anpassad till regionen ÖK målområde 2012 Svenska Palliativregistret Resultat Mått Prestationsersättning Länsmått nuläge Länsmål Hur mäter vi? Aktivitet i handlingsplan Utförare oavsett driftsform sammantaget registrerar 70 procent eller fler av dödsfallen. Andel registreringar per kommun i förhållande till antalet dödsfall i kommunen. 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting som uppnått målen. 2011 62 % 2012 januari 70%, februari 65% 70% Svenska Palliativregistret Styrning o ledning i samverkan. Införande och uppföljning i projektform 2010-09-01-2012-12-31 Brytpunktsamtal Utförare oavsett driftsform sammantaget uppnått 70 procents täckningsgrad i Palliativregistret samt i 60 procent eller fler av de förväntade dödsfallen genom- fört ett brytpunktsamtal. Antal genomförda bryt punktsamtal. 20 miljoner kronor fördelas mellan de kommuner och landsting som uppnått målen. 2011 45 % 2012 januari 33%, februari 50% 70% Svenska Palliativregistret Temadag för läkare om brytpunktssamtal våren 2012 Införs i överenskommelse/ avtal om läkarmedverkan i hemsjukvård och särskilda boendeformer Senior alert Samtliga relevanta verksamheter, oavsett driftsform,har påbörjat registrering i senior alert. Antal registrerade riskbedömningar. 50 miljoner kronor fördelas mellan de kommuner och landsting som uppnått målet. Lasarettet, särskilda boendeformer och hemsjukvården registrerar. Primärvården ska registerera Senior Alert Projekt pågår 2010-09-01-2012-12-31. Aktuell aktivitet följa upp de verksamheter som registrerar samt införa i primärvården SveDem Utredning med registrering i SveDem via primärvården (vårdcentralerna), oavsett driftsform. Antalet utredningar med registrering i relation till antalet personer som nyin- sjuknat i demenssjukdom. 50 miljoner kronor fördelas till landsting som uppnått målet. Nuläget ska tas fram, Målsätts därefter. 10 % av alla personer som insjuknar ska registreras i Svedem Svedem Verksamhetsområdeschef för primärvård och psykiatri kontaktar Minnesmottagning för planering.
BPSD Utförare oavsett driftsform inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSDsymptom och registrerar i BPSD-registret. Antalet utförda nyregistreringar i BPSDregistret. 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner som uppnått målet. 0 Samtliga Debo och Säbo med demensplatser ska vara anslutna till BPSD och ska ha registrerat minst 20% av sina brukare BPSD Projekt pågår. Utbildning i maj. Undvikbar slutenvård & återinläggningar 30 dagar Minska indikatorerna undvikbar sluten vård och återinläggningar inom 30 dagar med 10 procent. Indikatorerna mäts länsvis den 1 september 2012 jämfört med nivån den 1 september 2011. 325 miljoner kronor fördelas till de län som uppfyller uppsatta mål för dessa indikatorer sammanvägt i ett index. Minska med 10% Mäta återinläggningar Nationell uppföjjning Ta fram specifik handlingsplan med koppling till - Samordnad vårdplanering - Egenvård - Informationsöverförin g sluten öppen vård - Korttidsplatser - Läkemedel Återinläggningar inom 30 dagar tas fram lokalt. Intervall? Undvikbar slutenvård. Nationell definition saknas. Lokal definition bör samordnas med närliggande regioner.
God läkemedelsbehandling för äldre Minskar indikatorerna Olämpliga läkemedel, Olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boen- den för äldre med minst 10 procent. Indikatorerna mäts länsvis i september 2012 jämfört med nivån i september 2011. 325 miljoner kronor fördelas till de län som uppfyller uppsatta mål sammanvägt som medelvärde för de tre indikatorerna. Information -Riktad info till förskrivare och återkopplimng månadsvis (statistik) - Veckobrev (HSF) - Annonskampanj till allmänheten - Förskrivningsmönster från Apoteksservice samt regelbunden återkoppling till arbetsgrupp. -Info till specialistsjukvårdens läkare samt förankring hos verksamhetschef. Särskilda boenden -LM-genomgångar med stöd av analysverk MiniQ Primärvården -Identifiera patienter som har olämpliga läkemedel Regional handlingsplan -Gemensam vårdplanering -Inform. Las-PV -Process korttidsplatser -Preventivt. arb.sätt -Läkemedelshantering.
Gemensam handlingsplan, SOF o HSF för sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre Regionalt tillägg Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Gemensam vårdplanering Infobroschyr om samordnad vårdplanering ska delas ut till patienter Förtydliga syftet med vårdplanerings-möte för såväl patient/anhörig/personal. Patienter får inte skrivas ut från slutenvården utan vårdplanering vid behov av vård eller omsorg efter sjukhusvistelse. Ibland kallar man inte till vårdplanering fast det behövs helger kvällar 100 % av de patienter som omfattas av föreskriften ska erbjudas samordnad vårdplanering. Samsyn på ledningsnivå om tolkning av föreskriften Patient/anhörigupplevelse: Jag upplever att alla tagit hänsyn till hela min situation inför utskrivning från slutenvård. Medarbetarupplevelse: målnivå Samordnad vårdplanering fungerar Gemensamma utbildningsinsatser för berörd personal SOF HSF om föreskrift och rutiner Gemensam infobroschyr till patienter och anhöriga ska implementeras När vårdplanering är gjord ska patienten kunna skrivas ut med behövliga insatser från socialtjänsten. Utskrivningsklara patienter ska verkligen vara utskrivningsklara och kunna lämna sjukhuset. Inga utskrivningsklara patienter ska vårdas i slutenvård Förhandsinformation till socialtjänsten om man inom slutenvården har kännedom om att patienten kommer att ha särskilda behov av t.ex hjälpmedel, larm, matdistribution, bemanning och läkemedelshantering, egenvård och delegering. Återtagande av utskrivningsklar datum när patienten inte är klar Förkorta installationstid av larm om hemtjänsten inte har tillgång till nyckel. Projekt pågår med nyckelfri hemtjänst
Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Förkorta processen för bostads-anpassning. Öka rehabkompetens i vårdplaneringsprocessen Klargörande av uppdrag för hemrehab gentemot rehabenhet slutenvård Bedömning av egenvård eller ansvarsövertagande ska göras av ansvarig läkare. Viktigt att kalla till ny SVPL vid ändrade förhållanden Läkemedelslistor/apodos måste vara uppdaterade inför utskrivning. Överenskommelsen ska vara aktuell SVPL ska vara en aktuell process tills patienten skrivs ut Årlig översyn av överenskommelsen. Implementering av egenvårdblankett i Take Care Sjukhusets rutiner ses över. Patienter ska inte göras utskrivningsklara i efterhand. Inga patienter ska registreras som utskrivningsklara i efterhand Anpassa dokumentationssystemet så att det inte går att registrera i efterhand. Vårdplanen ska alltid avslutas i Take Care i samband med att patienter skrivs ut. När brukare har daglig insats av hemtjänst ska utförande hemtjänst kontaktas inför hemgång även från akutmottagning. Den enskilde ska få det stöd den behöver när den kommer hem Utarbeta rutiner vid akutbesök på Visby Lasarett Utskrivningsmeddelande ska finnas skriftligt. Primärvårdsläkare ska justera vårdplan och ta över det medicinska ansvaret. Efter SVPL ska det alltid finnas ett skriftligt utskrivningsmeddelande Vid utskrivning ska det klart framgå vem som är patientansvarig läkare. Anpassa dokumentationssystemet så att det varnar om inte utskrivningsmeddelande skrivits ut. Förändra rutinen för primärvård.
Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Utveckla hemsjukvården Upprätta rutiner för vårdplanering i ordinärt boende och implementering av dessa Skapa tillit hos patienten att hemsjukvården har förmåga att ge vård i hemmet. Minska antalet indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar med 10 % jfr med tidigare mätning Överenskommelser i patientens vårdplan är genomförda Skapa kontinuitet och delaktighet för patienten Vårdplanering ska bidra till en helhetssyn på patienten Alla patienter i hemsjukvård ska ha en dokumenterad vårdplanering minst en gång per år. Förbättra distriktsläkares möjligheter att göra hembesök Minska undvikbar slutenvård Inrätta särskilda hemsjukvårdsläkare Klargöra ansvar för hälso- och sjukvårdsuppgifter gentemot egenvård Minska antalet vårdskador MAS upprättar riktlinjer och rutiner för delegering i samverkan med berörda aktörer Implementering av rutiner för delegering Utveckla tillgängligheten till distriktssköterskor för hemtjänsten Distriktssköterskor som enbart arbetar med hemsjukvård Ökad kontinuitet för patienterna Organisering av arbetsuppgifter så att vissa dsk enbart arbetar med hemsjukvård Förbättrad informationsöverföring från hemsjukvård till akutsjukvården Alla patienter inskrivna i hemsjukvården ska ha medicinsk information förvarad i hemmet Implementera informationsöverföringsblankett i hemsjukvården. Klargörande av ansvar och uppdrag för hemsjukvård (nivå 1 o 2) och hemsjukvård (nivå 3). Berörd personal ska veta innebörden av enhetens uppdrag. Upprätta överenskommelse/avtal mellan SOF och HSF.
Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Utveckla process korttidsplats Effektiv process Korttidsplats i normalfallet 3 veckor förutom vid vård i livets slutskede Strukturerad samverkan mellan slutenvården, handläggarenhet, hemsjukvård och hemtjänstutförare Samordnad vårdplanering klargör inte patientens behov samt vem som ansvarar Patientens oro för att gå direkt hem. Personalen inom slutenvården informerar om korttidsplats så att patienten förväntar sig det beslutet av biståndshandläggare. Hjälpbehov för att gå direkt hem utreds inte. Klargöra alla inblandades parters ansvar för sin del i samordnad vårdplan Skapa möjligheter för patienten att gå direkt hem. Information till slutenvården om hur de kan informera patienten och vad som sker vid vårdplaneringen. Sprida informationsbrochyr om vad vårdplanering innebär till patienten och närstående. Samverkan mellan slutenvården och hemrehab. Samverkan och rutiner runt bostadsanpassning Först då det är fullt på korttidsenheten diskuteras andra lösningar med den enskilde och dess närstående Väntan på korttidsplats gör att behovet inte finns när beslutet ska verkställas. Syftet med korttidsplats klargörs inte i beslutet. Oklarhet vilka insatser som behövs på korttidsplats för att den enskilde ska kunna återgå hem. Vilka färdigheter ska tränas? Se över utredningsprocessen när det gäller beslut om korttidsplats. Tät uppföljning av biståndshandläggare om behov av korttidsplats då patienten ligger kvar inom slutenvården. Utveckla vårdplanering så att målen för beslut klart framgår.
Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Rollfördelning och ansvar inför vårdplanering på korttidsenheten är inte klargjorda. Korttidsplats för att den enskilde ska fatta beslut om ansökan till SÄBO. Är korttidsplats då rätt insats? Demensutredningar blir fördröjda medan den enskilde är på korttidsplats. Oklart ansvarsförhållande. Biståndshandläggare upplever svårigheter att få adekvat info om den enskildes aktuella situation och medicinska tillstånd inför vårdplanering. Skapa en tydlig struktur kring vårdplanering på korttidsenheten, ansvar, syfte, deltagare, informationsvägar Tydliggöra ansvar för t ex demensutredning. Den kan ligga som ett underlag för biståndsbeslut. Informationsvägar saknas från hemtjänstutförare till korttidsenheten vilket innebär onödigt lång vistelse på korttidsplats. Slutenvården upplever svårighet att få tag på ansvarig chef för hemtjänst vilket gör att patienterna ligger kvar inom slutenvården onödigt länge. Skapa en rutin för hur korttidsplats får information om biståndsbeslut som påverkar deras planering. Hemtjänstutförare måste bli tillgängliga för slutenvården för att kunna utbyta relevant information om den enskilde
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Leif Ohlsson Ärendenr HSN 2012/131 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 2012-03-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om att införa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som motsvarar kraven i föreskriften SOSFS 2011:9 Bakgrund Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I överenskommelser har statsbidrag fördelats för att stödja kommuner och landsting i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Medel har bl.a. använts till införande av kvalitetsregistren för palliativ vård och Senior Alert. Den gemensamma satsningen för 2012 syftar till att stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting för en mer sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. De statliga stimulansbidragen ska framför allt kopplas till resultat och prestation och ska bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie arbete. Grundläggande krav måste uppfyllas för att landsting och kommuner ska kunna få ta del av medlen för 2012: - Gemensam struktur för lednings och styrning i samverkan samt en gemensamt politisk förankrat beslut om en handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre - Huvudmännen ska dessutom ha fattat beslut om att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrift om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) I december 2011 antogs en första, gemensam handlingsplan av hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden. Tillsammans med beskrivning av tänkt Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/131 2 (2) ledningsstruktur skickades den till SKL. För att uppfylla de grundläggande kraven i årets överenskommelse måste respektive nämnd besluta om att införa ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 innan september månad 2012. Socialstyrelsen beslutade en ny föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som trädde i kraft 1 januari 2012. Föreskriften är tillämplig inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst samt inom verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. De nya föreskrifterna och allmänna råden fokuserar på hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas och anger att det är vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS som ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. De viktigaste förändringarna i SOSFS 2011:9 De nya föreskrifterna och allmänna råden är gemensamma för hälsooch sjukvård, tandvård, socialtjänst och LSS. En definition av kvalitet införs. Den som bedriver verksamhet ska säkerställa att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. De nya föreskrifterna och allmänna råden ställer krav på att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, systematiskt och fortlöpande utvecklar och säkrar kvaliteten i verksamheten. Den information som verksamheten får genom riskanalyser, egenkontroller och utredning av klagomål, synpunkter och rapporter ska ligga till grund för förbättringar av ledningssystemets processer och rutiner. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade hösten 2011 om framtagande av projektplan för att införa ett ledningssystem, ett arbete som i dagsläget pågår och beräknas vara klar i sina grundstrukturer innan sommaren 2012. Bedömning Mot ovanstående bakgrund föreslås hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om att införa ett ledningssystem motsvarande kraven i Socialstyrelsens föreskrift för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Ohlsson Kvalitetschef
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling
I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN 0346-6000, 0346-6019 Artikelnr 2011-6-38 Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2011
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete; beslutade den 28 juni 2011. SOSFS 2011:9 (M och S) Utkom från trycket den 20 juli 2011 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 14 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 8 kap. 5 socialtjänstförordningen (2001:937), 4 2 och 3 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 8 kap. 5 första stycket 1 och 4 och andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av 1. 31 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2. 16 tandvårdslagen (1985:125), 3. 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 4. 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). 2 Föreskrifterna ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659). 2 kap. Definitioner 1 I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med: hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel 3
SOSFS 2011:9 4 1. kommunal nämnd, i fråga om sådan verk- samhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade som kommunen eller landstinget har ansvar för, och 2. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade vårdgivare socialtjänst den som bedriver socialtjänst den som bedriver verksamhet enligt LSS ledningssystem process kvalitet statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) I sådan verksamhet inkluderas även verksamhet som bedrivs enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 1. socialnämnd eller motsvarande kommu- nal nämnd, i fråga om sådan socialtjänst som kommunen har ansvar för, 2. Statens institutionsstyrelse, då den myndigheten bedriver socialtjänst, och 3. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst system för att fastställa principer för ledning av verksamheten serie aktiviteter som främjar ett bestämt ända mål eller ett avsett resultat att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter För vårdgivare som endast bedriver verksamhet som omfattas av lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar eller lagen (2009:366) om handel med läkemedel avses i dessa föreskrifter och allmänna råd
egenkontroll vårdskada allvarlig vårdskada med kvalitet endast att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksam heten enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat und vikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit SOSFS 2011:9 3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. 4 kap. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning. Allmänna råd Standarder, tekniska specifikationer och modeller för kvalitets- och verksamhetsutveckling kan ge stöd då ett ledningssystem ska byggas upp. 5
SOSFS 2011:9 Processer och rutiner 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska i varje process enligt 2 1. identifiera de aktiviteter som ingår, och 2. bestämma aktiviteternas inbördes ordning. 4 För varje aktivitet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS vidare utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Samverkan Socialtjänst och LSS 5 Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Hälso- och sjukvård 6 Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. 5 kap. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. 6
För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. SOSFS 2011:9 Egenkontroll 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna råd Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen (2008:355), jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, målgruppsundersökningar, granskning av journaler, akter och annan dokumentation, undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, analys av uppgifter från patientnämnder, och inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 1. vård- och omsorgstagare och deras närstående, 2. personal, 3. vårdgivare, 4. de som bedriver socialtjänst, 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 6. myndigheter, och 7. föreningar, andra organisationer och intressenter. 7
SOSFS 2011:9 Rapporteringsskyldighet 4 Bestämmelser om rapporteringsskyldighet 1. för hälso- och sjukvårdspersonal finns i 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse finns i 14 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns i 24 b LSS. 5 Bestämmelser om skyldighet 1. för vårdgivaren att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada finns i 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 14 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som bedriver verksamhet enligt LSS att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 24 e LSS. Sammanställning och analys 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Förbättrande åtgärder i verksamheten 7 På grundval av resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Förbättring av processerna och rutinerna 8 Om resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska processerna och rutinerna förbättras. 6 kap. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. 8
2 Enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. SOSFS 2011:9 3 Av 14 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453) och 24 a LSS framgår det att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. 7 kap. Dokumentationsskyldighet 1 Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Allmänna råd Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 1 och 2 eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 2 Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter om hur 1. ansvaret enligt 3 kap. 9 patientsäkerhetslagen har varit fördelat, 2. patientsäkerheten genom egenkontroll enligt 5 kap. 2 har följts upp och utvärderats, 3. samverkan enligt 4 kap. 6 har möjliggjorts för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada, 4. risker för vårdskador har hanterats enligt 5 kap., 9
SOSFS 2011:9 5. rapporter enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen har hanterats, och 6. inkomna klagomål och synpunkter enligt 5 kap. 3 som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. Av patientsäkerhetsberättelsen ska det vidare framgå hur många händelser som har utretts enligt 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen under föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts som allvarliga. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad 1. att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och 2. att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. 8 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag för en viss verksamhet från en eller flera av bestämmelserna i 3 7 kap., om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Georg Lagerberg 10
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Ärendenr HSN 2012/55 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 15 mars 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om listningstak för vårdcentralen Visborg Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdnämnden beslutar att inte bevilja vårdcentralen Visborg fortsatt listningstak Bakgrund Vårdcentralen Visborg har tidigare begärt avsteg från regeln i Basåtagandet, numera Krav- och kvalitetsboken, att en vårdcentral inte får neka nya patienter att lista sig. Begäran motiverades med att man sedan starten i oktober 2008 fått ett större ental listade än vad personalbemanning och lokaler medgav. Nämnden beslutade medge ett tak för antalet listade patienter. Taket innebar att nya patienter endast kunde tas emot när redan listade patienter avregistrerades. Sedan dess har antalet läkare ökats från 3,65 till 4,65 och omdisponeringar av utrymmen har gjorts för att möjliggöra fler mottagningsrum för läkare i bottenvåningen. Antalet personer som står på väntelista för att lista sig vid vårdcentralen Visborg är för närvarande cirka 400. Frågan om fortsatt listningstak aktualiserades åter efter majoritetsskiftet 2010 och under hösten 2011 genomfördes ett möte mellan ledningen inom Praktikertjänst och hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Praktikertjänst utlovade då att söka en lösning genom att öppna en filialverksamhet så snart man kunde rekrytera läkare. Vid kontakt med Praktikertjänst 2012-03-13 har det kommit fram att planerna på en filialmottagning inte kunnat verkställas eftersom att de inte kunnat rekrytera läkare. Praktikertjänst framhåller att detta innebär att framförda skäl för ett fortsatt listningstak kvarstår. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/55 2 (2) Bedömning Det obligatoriska vårdvalssystemet tillkom för att tillförsäkra befolkningen valmöjligheter mellan olika vårdcentraler samt för att förenkla etableringen av nya verksamheter. På Gotland har uppfattningen varit att patientens valfrihet är prioriterad vilket är bakgrunden till att nyetablerade vårdcentraler inte fått del av passivt listade personer utan endast fått lista personer som själva valt detta. Vårdcentralen Visborg erbjuder en verksamhet med mycket goda omdömen ibland annat nationella patientenkäten. Genom ett beslut om listningstak inskränks befolkningens möjligheter att välja den vårdcentral man önskar. Kontakter med företrädare för vårdvalskanslier i andra landsting visar att framställningar om listningstak är ovanliga. Där den möjligheten ges i förfrågningsunderlaget har denna sällan tillämpats. Mot bakgrund av ovanstående föreslås nämnden besluta att avslå begäran om fortsatt listningstak för vårdcentralen Visborg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Rolf Forsman Beställarchef
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Ärendenr HSN 2011/394 1 (4) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2012-04-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden Översyn av riktlinjer för insatser IVPA Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdnämnden beslutar att ändra riktlinjerna för IVPA (i väntan på ambulans) till att avse ärenden i Prio 1A, samt i Prio 1B avseende patienter under 7 år. Undantag från IVPA ska gälla beträffande vårdcentraler och äldreboenden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att återkomma med redovisning av effekten av detta i oktober 2012. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att se över riktlinjerna för utalarmering av räddningstjänst i väntan på ambulans. Bakgrunden är en framställan från Räddningstjänsten om överflyttning av kostnadsansvaret för insatser i väntan på ambulans till Hälso- och sjukvården, grundad på en kraftig ökning av antalet uppdrag. Generellt ses en ökning av antalet ambulanslarm över flera år. Från 2010 till 2011 ökade antalet utryckningar från 5866 till 6204. Det ökade antalet uppdrag innebär mindre tillgängligtid och längre framkörningstider vilket innebär att riktlinjerna för insats av IVPA uppfylls i allt fler fall. Genom detta redovisas också en betydande ökning av antalet IVPA-insatser. Riktlinjer för insatser i väntan på ambulans Riktlinjerna för insatser I Väntan På Ambulans är: Vid Prio 1A där IVPA beräknas vara på plats före ambulans. Vid Prio1B där ambulans ej kan vara på plats inom 30 minuter. Kan även begäras av ambulans/ helikopter. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/394 2 (4) Exempel på vad som klassificeras som Prio 1A är händelsestyrda ärenden, typ trafikolycka men inkluderar även hjärtstopp och andningshinder. Prio 1B avser symtombaserade larm som t ex bröstsmärta. Riktlinjen för prio 1B är avstämd mot den allmänna riktlinjen för ambulansverksamheten att samtliga prio1-uppdrag skall nås inom 30 minuter och tänkt att kompensera i de fall ambulansen inte uppfyller dessa. Riktlinjen ändrades hösten 2011 från att tidigare ha avsett ärenden där ambulans inte kunde vara framme inom 20 minuter. Insatserna inom IVPA utförs till största delen av deltidsbrandkårerna vilket innebär en kostnad för räddningstjänsten. Även utryckningar av heltidskåren i Visby innebär dock indirekt en kostnad eftersom uppdragen hindrar annan planerad verksamhet. Antalet IVPA-uppdrag var under 2010-2011 som följer. Station 2010 2011 Visby 39 60 Slite 74 75 Fårösund 43 50 Fårö 24 35 Dalhem 14 19 Hemse 56 68 Burgsvik 40 39 Klintehamn 72 92 Garda 28 34 Kräklingbo 35 36 Totalt 428 507 Som synes ökar antalet IVPA-uppdrag även i Visby. En anledning till detta är utöver det ökande antalet uppdrag de ökade kraven vid ambulansens överlämning av information då patienten lämnas på akutmottagningen. Rutinen är att ambulanspersonal har 15 minuter att överlämna patienten, skriva journal och iordningställa ambulansen för nytt uppdrag. I vissa fal tar överlämningen längre tid vilket påverkar ambulansen möjlighet att ta nytt uppdrag. Statistik för 27 IVPA-ärenden under januari 2012 har detlajstuderats. I 16 av dessa fall nådde ambulansen patienten inom 30 minuter. I övriga 11 fall nådde ambulans inte patienten inom målvärdet 30 minuter. Den genomsnittliga tidsdifferensen, dvs den tid räddningstjänsten var före ambulansen var 19 minuter och 11 sekunder. I de 11 fall där ambulansen inte nådde patienten inom 30 minuter var IVPA 25 minuter före ambulansen. Det lägsta värdet var 2 minuter och 40 sekunder och det högsta 36 minuter och 18 sekunder.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/394 3 (4) Jämförelse med andra landsting Jämfört med övriga landsting inom Fyrklövern innebär Gotlands riktlinje att IVPA larmas ut i mycket hög utsträckning. Under 2011 drogs IVPA i 507 fall, dvs 8,9 larm per 1000 invånare och år. Motsvarande antal för Uppsala läns landsting är 2011 dvs 1,5 per 1000 invånare och år. Här skall dock beaktas att landstingen har olika antal ambulanser i tjänst vilket förstås påverkar beredskapsgraden. Tids- och kvalitetsvinst vid IVPA. IVPA innebär en kvalitetsvinst vid ärenden rörande hjärtstopp, andningshinder och liknande direkt livshotande tillstånd där insatser av räddningstjänstpersonal kan betyda skillnad. Även i övriga ärenden innebär insatser av räddningstjänst en ökad trygghet men är dock inte av samma medicinska betydelse. Ur sjukvårdens synpunkt har en begränsning av antalet medverkande personer vid IVPA-uppdrag till högst två diskuterats med Räddningstjänsten. Enligt Räddningstjänsten är detta inte möjligt eftersom resursen alltid skall vara dragbar för räddningsuppdrag. I skadefall med trauma kan insats av IVPA innebära en fördel när patient skall flyttas till bår med minsta möjliga påfrestning av misstänkt skadade kroppsdelar. Tillgång till räddningstjänstpersonal innebär i dessa fall fler extra händer vid förflyttning av patienten. En ärendegrupp där IVPA-insatsen är tveksam är larm till vårdinrättningar. I dessa fall innebär IVPA ingen ökad medicinsk kompetens. Förslag IVPA Ett minskat antal IVPA-uppdrag kräver en ändring av riktlinjerna. Mot bakgrund av att det ökande antalet ambulanslarm är det viktigt att inte låta tillgången till IVPA utgöra en kompensation för en tillräckligt dimensionerad ambulanssjukvård. IVPA utför inget fristående medicinskt uppdrag men är en viktig förebyggande och trygghetsskapande verksamhet. En ändring av indikationen har redan genomförts under hösten 2011 med en höjning av toleranströskeln från 20 minuter till 30 minuters framkomsttid i Prio 1B-ärenden. Ännu är det dock för tidigt att säga vilken effekt detta får på helårsbas. En uppdragstyp som dock både ambulansledningen och räddningstjänsten är överens om bör kunna utgå är uppdrag till inrättningar med någon form av vårdpersonal, såsom kommunala äldreboenden och vårdcentraler.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/394 4 (4) För att åstadkomma en större minskning av antalet IVPA-ärenden behöver riktlinjen skärpas ytterligare. Ambitionen bör då vara att närma Gotlands riktlinjer till de som gäller i övriga Fyrklöverlandsting. Utifrån erfarenheter från Uppsala vill förvaltningen föreslå att begränsa indikationerna för insats IVPA till Prio 1A-ärenden och prio 1B-ärenden rörande patienter under 7 år där räddningstjänst kan vara å plats före ambulans. Inom gruppen prio 1A faller därvid hjärtstopp och akuta luftvägshinder samt medvetslösa patienter och traumafall. Utöver detta skall det vara möjligt för ambulans att begära assistans av IVPA. En sådan begränsning behöver följas upp i samråd med Falck ambulans och Sjukvårdens larmcentral efter några månader. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anders Karlström Hälso- och sjukvårdsdirektör Rolf Forsman Beställarchef
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2010/65 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 28 mars 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälsofrämjande insatser. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt projektet Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Information till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen/ styrgruppen hälsofrämjande insatser - informerar om vad som har gjorts och vad som planeras i arbetet med hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt förslag till budget kommer att redovisas. Projektet Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kommer att redovisas. Bakgrund Politiska direktiv och särskilda resurser för uppdraget Det långsiktiga arbetet för en hälsoinriktad hälso- och sjukvård ska fortsätta och det är angeläget att berörda nämnder tar sitt ansvar. Kommunstyrelsen får i uppdrag att leda det fortsatta utvecklingsarbetet. (Kf 120 2010-10-18) LK: Utvecklingsmedel 700 tkr fördelat under 2009 2011 arbeta för en långsiktig satsning för att utveckla hälsoinriktad hälso- och sjukvård enligt förvaltningens förslag. Uppdraget finansieras med riktad ramförstärkning med 500 tkr under 2011 (HSN 63 2011-05-23) Framtida resurser om 5 mkr är avsatta i hälso- och sjukvårdsnämndens strategiska plan inför 2012-2014 (HSN 2011-04-11). Detta finansieras inom den ramökning med 10 mkr som beviljades i vårens budgetberedning 2011 Uppdrag och ansvarsfördelning Regiondirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör och socialdirektör är uppdragsgivare för det förvaltningsgemensamma långsiktiga utvecklingsuppdraget att hälsoinrikta den gotländska hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ordföranderollen i styrgruppen för det gemensamma utvecklingsarbetet. Arbetet ska fortsätta enligt hittillsvarande Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 20 2 (2) plan med de prioriterade utvecklingsprojekten och aktivt deltagande i det nationella nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Arbetsform; uppdragsgivare styrgrupp - arbetsgrupper Uppdragsgivarna har fått en avstämning med styrgruppen om arbetet i februari 2012. Fokusering sker på delprojektet förslag till handlingsplan för införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Styrgruppens uppdrag och arbetet som helhet, med alla delprojekt, stäms av i november 2012 inför ett eventuellt nytt uppdragsbeslut för 2013. Mål och resultat Uppdragsgivarna betonar inriktningen på mätbara mål och resultat som visar på effekter bland patienter och brukare. Det betyder bland annat att arbetet med att möjliggöra uppföljning av nationella indikatorer för de kommande Nationella riktlinjerna är en prioriterad fråga. Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens bedömer att arbetet ska fortsätta enligt hittillsvarande plan vad gäller hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt att arbetet med Nationella riktlinjerna skall prioriteras. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Monica Palmö Ordförande i styrgruppen för Hälsofrämjande insatser Bilagor Kortfattad beskrivning av vad som hänt inom områden 2009-2012 Arbetsdokument Strukturplan för sjukdomsförebyggande metoder på Gotland
1 Strukturplan för Sjukdomsförebyggande metoder på Gotland 2012 Projekt Sjukdomsförebyggande metoder på Gotland presenterar härmed en strukturplan för ett successivt införande av de nationella riktlinjerna. Ett införande fullt ut är inte möjligt med befintliga resurser innefattande den ramförstärkning på 5.500 tkr som tilldelats HSF för hälsofrämjande insatser. Det krävs även omställningstid för att i praktiken rikta fokus i större utsträckning på förebyggande insatser, kompetenshöja, anpassa journal och utdatasystem. Dessutom tid för att skapa verktyg för ökad samverkan med Socialtjänsten och externa hälsoaktörer som kan ta vid och stötta patienter som behöver hjälp med att omsätta ordinerad egenvård, i detta sammanhang förändringar av levnadsvanor i praktiken. Fördröjningar av Socialstyrelsen utbildningspaket för vårdpersonal och IT-anpassning begränsar vilka sjukdomsförebyggande insatser som kan inledas enligt projektplan maj 2012. Rökfri operation prioriteras av alla verksamheter liksom av projekt-, referens- och styrgrupp. Strukturplanens mål för successivt införande av de nationella riktlinjerna 1. Rådgivande samtal om levnadsvanor blir praxis vid patientmöten 2. Kvalificerade rådgivande samtal skall kunna erbjudas kraftig utökning 3. Samtalskompetensen höjs med internutbildning av all personal 4. Levnadsvanekompetensen höjs med internutbildning för ffa leg. personal 5. Rökfri operation införs som praxis från maj 2012 6. Flera ohälsosamma levnadsvanor Fler FaR-recept, utskrivningsmeddelanden med levnadsvaneråd skall bli praxis kraftig utökning 7. Samverkan mellan Hälso- och sjukvården, Socialtjänsten och Folkhälsa och välfärd utökas 8. Föräldra- och mödrasamtal om levnadsvanor utökas kraftigt 9. Levnadsvanemottagningar införs på vårdcentraler: remissinstans för långsiktig och koordinerad levnadsvanebehandling och rådgivning 10. IT anpassning av journaler och införande av åtgärdskoder och utdatasystem Tidplan Införandet av sjukdomsförebyggande metoder på Gotland Start i mål i mål 2012 2013 2014 1 Samtalskompetensen höjs med internutbildning av all personal feb - x 2 Rökfri operation införs som praxis maj x x 3 Kvalificerade rådgivande samtal skall kunna erbjudas maj - x 4 IT anpassning av journaler och införande av åtgärdskoder och utdatasystem maj - x 5 Flera ohälsosamma levnadsvanor Fler FaR-recept, levnadsvaneråd i aug - x utskrivningsmeddelanden mm skall bli praxis 6 Levnadsvanekompetensen höjs med internutbildning för ffa leg. personal sept x x 7 Samverkan mellan HSF, SOF samt Folkhälsa och välfärd utökas sept x x 8 Föräldra- och mödrasamtal om levnadsvanor utökas kraftigt sept x x 9 Levnadsvanemottagningar införs på vårdcentraler: okt x x 10 Rådgivande samtal om levnadsvanor blir praxis vid patientmöten dec - x Finansieringsplan (se bilaga 1,10,11)
2 Bakgrund Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011-11-30. Avgränsning: Riktlinjerna omfattar metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Enligt Socialstyrelsen bidrar dessa till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Metoderna består av rådgivning som leder till beteendeförändring. De indelas i tre nivåer; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal och kräver omfattande kompetenshöjning bland legitimerad sjukvårdspersonal. I vissa fall rekommenderas tillägg av något slag, som exempelvis recept på fysisk aktivitet, stegräknare eller nikotinläkemedel. Prioriterade patientgrupper och tillstånd: riktas till vuxna >18år: Flera ohälsosamma levnadsvanor - tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor -särskilt vanligt bland lågutbildade och personer med ekonomiska problem Rökare (dagligrökare) Operation + rökning Småbarnsföräldrar (BVC) Ammande + rökning eller snusning(mvc/bvc) Gravida + rökning eller snusning (MVC) Lungsjukdom + ffa rökning Hjärtinfarkt + ffa fysisk inaktivitet Alkohol + fetma, hypertoni, depression, ångest, leversjukdom, hudsjukdom IT-struktur: Nya anvisningar för en nationell IT-arkitektur Informationsstruktur för uppföljning av landstingens insatser för det sjukdomsförebyggande arbetet(länk) - gavs ut i januari 2012 av SKL i samverkan med Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kräver fungerande rapportsystem från januari 2013 med utdata från journaler av specificerade indikatorer på sjukdomsförebyggande patientinsatser/åtgärder. Gotlänningarna är mest positiva i landet till att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor vid besök. Mer än åttio procent är positiva. Det framgår av Vårdbarometern som varje år undersöker medborgarnas inställning till hälso- och sjukvården i alla landsting och regioner i Sverige. Enligt nationella patientenkäten 2010 tar läkaren upp någon levnadsvana till ca 35% inom psykiatrins slutenvård, 22% i psykiatrins öppenvård, 17% i primärvården och på sjukhusmottagningar samt till 15% på vårdavdelning. Enligt brukarna finns således en önskan om större insatser från oss i vården. Region Gotlands styrkort anger i ett av sina visionsmål: Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Det hälsopolitiska programmet (länk) anger en tydlig förväntan att såväl Hälso- och sjukvården som Socialtjänsten i praktiken utvidgar de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna i nära samverkan med Regionens Folkhälsoenhet. I projektdirektivet till HSF står det: Riktlinjerna syftar till att öka användningen av vetenskapligt utvärderade sjukdomsförebyggande åtgärder. De ska ge underlag för ledning, styrning och prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Med riktlinjerna följer 9 indikatorer för nationell uppföljning. Bristen på enhetliga datakällor medför att det krävs utvecklingsarbete för att indikatorerna ska kunna följas upp på riksnivå. Regionen beslutar även om utökad rambudget för HSF 2012 och om ett projekt som sprider kunskap om riktlinjerna, skapar en strukturplan för införandet inklusive IT-anpassning och utveckling inom hela HSF i tillämpliga delar inom SOF.
3 HSN anger i sitt styrkort strategin Vi satsar på hälsofrämjande arbete för att begränsa framtida vårdbehov och framgångsfaktorn Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar. Styrkortet anger som en viktig aktivitet på nämndnivå: Verka för att utöka verksamheten på ungdomsmottagning. Implementera nationella riktlinjer för förebyggande hälsovård Sjukdomsförebyggande arbete idag inom HSF och SOF HSF: Enklare levnadsråd ges vid många kroniska sjukdomstillstånd såsom hjärtkärlsjukdom, diabetes, astma, KOL, allergi, rökning, benskörhet, artros, fetma, riskbruk av alkohol, smärta, depression mm. Råden ges av såväl läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter dietister av psykologer och KBT-terapeuter. Problemet är att det sker i för liten utsträckning och att samtalsmetoder som leder till förändring används i ringa utsträckning. Föräldra-/mödrasamtal sker i för liten utsträckning på BVC och MVC. Tobaksavvänjning och förskrivning av FaR recept sker men i mycket liten utsträckning i jämförelse med behov och rekommendationer. Screening av 45-åringar avseende diabetes med efterföljande hälsosamtal pågår på Hemse vårdcentral. Efterföljande rådgivande samtal om alla levnadsvanor enligt de nationella riktlinjerna sker i begränsad utsträckning. IT-anpassning av Take Care saknas - för dokumentation av levnadsvanor, åtgärder med eller utan koder för rapporter och utdatasystem. SOF: Socialtjänstens sjukdomsförebyggande stödinsatser idag. OOF och EPF omsorgen om funktionshindrade resp. enheten för psykiskt funktionshindrade försöker bistå sina brukare med råd kring levnadsvanor. Krav på integritet och självbestämmande begränsar möjligheterna att införliva levnadsvaneförändringar i brukarnas årliga utvecklingsplaner. Men, ordinationer från sjukvården skulle utöka möjligheterna drastiskt. Alkohol- och beroendeenheten arbetar med missbruk och beroende, inte riskbruk som de nationella riktlinjerna innefattar. Nulägesanalyser (bilaga 2,3): Huruvida levnadsvanorna tas upp i patient/brukarmötet, hur de åtgärdas och dokumenteras samt vilka samtalskompetenser som finns inom olika professioner Har utretts från december 2011 till februari 2012. I princip har alla verksamheter som ingår i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gjort nulägesanalyser. Inom Socialtjänsten har Alkoholoch beroendeenheten, Omsorgen om de funktionshindrade och Enheten för psykiskt funktionshindrade deltagit. Totalt har 31 nuläges- och behovsanalyser genomförts. Ytterligare fem återstår att genomföra. Nulägesanalyserna har bidragit till kunskapsspridning och påvisat på ett stort engagemang. I stort sett alla verksamheter uttrycker en önskan om att göra mer förutsatt att tid kan mobiliseras genom förbättrat IT-stöd, metodutbildning och viss resursförstärkning av nyckelfunktioner för kvalificerade rådgivande samtal. Resursförstärkningen behövs framför allt inom primärvården som då också kan bli en remissinstans.
4 Process genomförande Strukturplanens mål för successivt införande av de nationella riktlinjerna 1. Rådgivande samtal om levnadsvanor blir praxis vid patientmöten 2. Kvalificerade rådgivande samtal skall kunna erbjudas kraftig utökning 3. Samtalskompetensen höjs med internutbildning av all personal 4. Levnadsvanekompetensen höjs med internutbildning för ffa leg. personal 5. Rökfri operation införs som praxis från maj 2012 6. Flera ohälsosamma levnadsvanor Fler FaR-recept, utskrivningsmeddelanden med levnadsvaneråd skall bli praxis kraftig utökning 7. Samverkan mellan Hälso- och sjukvården, Socialtjänsten och Folkhälsa och välfärd utökas 8. Föräldra- och mödrasamtal om levnadsvanor utökas kraftigt 9. Levnadsvanemottagningar införs på vårdcentraler: remissinstans för långsiktig och koordinerad levnadsvanebehandling och rådgivning 10. IT anpassning av journaler och införande av åtgärdskoder och utdatasystem Under ett successivt införandet av sjukdomsförebyggande metoderna 2012-14 behöver verksamheterna stöd av en projektledning, utbildningsledare, IT-systemutvecklare. Nyckelfunktioner som skall utföra rådgivande och kvalificerade samtal i mycket större utsträckning såsom tobaksavvänjare, dietister, MVC-barnmorskor, BVC-sköterskor behöver förstärkas med utökade tjänster men också stöd av nyinrättade handledare i MI. Levnadsvanekoordinatorer behöver inrättas på vårdcentralerna för att klara såväl utökning av insatser som samordning. Personalinvestering HFS Proj.ledare 0,5 Utbildare MI-handl. 0,5 IT Levnadsvane -koordinator VC 3,0 BVC/MVC 1,5 Tobaksavvänjare 2,0 Dietist 0,75 All verksamhet ger enkla råd - när det är motiverat och lägligt. Enkla råd (5 min): Information och korta standardiserade råd Rådgivande samtal (10-15 min): Dialog, individanpassad till hälsa, risknivåer, ålder, motivationgrad mm. Kan inkludera motiverande strategier, särskilduppföljning och hjälpmedel. Ges i ökad omfattning av all legitimerad personal i alla verksamheter inom HSF: - Tobaksstopp/minskning/motivationssamtal till rökstopp - Alkoholriskbruk + webbskattning - Otillräcklig fysisk aktivitet rådgivning + FaR eller stegräknare
5 - Ohälsosamma matvanor motivationssamtal till kvalificerad rådgivning Vissa verksamheter ger dessutom kvalificerad rådgivning - remissinstanser Kvalificerad rådgivning är som rådgivande samtal men strukturerat och teoribaserat. Det kräver teoriutbildad personal t.ex. i MI (Motvational Interviewing) med handledning. Krävs i många fall vid: - Tobaksavvänjning: Av tobaksavvänjare på sjukhuset och alla vårdcentraler. - Ohälsosamma matvanor: Av dietister, distrikts- och specialistsköterskor, kuratorer, psykologer och KBT-terapeuter. - Alkoholmissbruk/beroende Alkohol- och beroendeenheten inom SOF Kompetenshöjning för rådgivning: (bilaga 4 utbildningsplan) Samtalstekniken behöver snabbt höjas genom kurser i Motivational Interviewing (MI): Basutbildning i MI (2 dgr): All legitimerad personal under de kommande tre åren. Även utbildning i kognitivt- eller handledande förhållningssätt som nu ingår i flera grundutbildningar kommer väl till pass. www.somra.se Fördjupad utbildning i MI (2+3 dgr): För personal som skall genomföra kvalificerade rådgivande samtal ffa vid tobaksavvänjning (tobaksavvänjare med specifik utbildning), Ändring av ohälsosamma matvanor (dietister, specialistsköterskor...), förändring av alkoholmissbruk/beroende (behandlare inom alkohol- och beroendeenheten SOF). Nyckelfunktioner erhåller fördjupad MI-utbildning för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning. MI-handledare inrättas inom HSF och SOF för att vidmakthålla kompetensen framgent. MI utbildning har redan påbörjats under projekttiden: 100 personer har redan utbildats. Kunskap om Levnadsvanor: Riktlinjerna beskriver tydligt men väldigt summariskt vilka levnadsvanemål som gäller. Därutöver behöver framför allt legitimerad personal betydande kompetenshöjning och handfasta råd om framför matvanor, men även om alkoholriskbruk, fysisk inaktivitet och tobak. Ett långsiktigt utbildningsprogram måste planeras och för detta krävs förstärkning inom utbildningsenheten med en utbildningshandledare på deltid. Socialstyrelsens plan att under våren ge ut nationella utbildningspaket till landstingen har försenats. I väntan på detta skall en utbildningshandledare forma korta utbildningstillfällen med hjälp av material som andra landsting producerat. Inköp av Karolinska Institutets webbaserade utbildning sundkurs.se Livsstilspåverkan som medel mot hjärtkärlsjukdom, bör snarast inköpas för själv eller gruppstudier inom alla verksamheter. Kostnaden ryms inom projektet; 1500/verksamheter, totalt 60 tkr. www.karolinska.se/uppdragsutbildning Rökfri operation införs 2012-05-01 Definition: Rökuppehåll 6 veckor innan och 6 veckor efter operation vid elektiv kirurgi. Rökuppehåll från operationsdagen och 6 veckor därefter vid akut kirurgi. Motiv: Rökuppehåll halverar antalet komplikationer och minskar antalet reoperationer, även vid akut kirurgi. En patientsäkerhetsfråga som accepteras av de allra flesta som skall opereras. Alla måste dock motiveras och ca var tredje behöver hjälp av tobaksavvänjare. Rådgivande motiverande samtal för en rökfri operation skall kunna utföras av all leg. personal liksom hänvisning till tobaksavvänjare vid behov. På Gotland utförs ca 5000 operationer per år varav ca 20% är akuta. 200 beräknas behöva hjälp av tobaksavvänjare. www.enrokfrioperation.se Rutiner för rökfri operation utarbetas under april 2012 och leds av tobaksavvänjaren på Visby lasarett i nära samverkan med opererande specialiteter, vårdcentralerna, anestesin och MIT-enheten som alla bör representeras i ett rökråd under första året. Akut tobaksavvänjning byggs ut på sjukhuset. Planerad tobaksavvänjning inför operation byggs ut ffa på vårdcentralerna (2012). Bör
6 även byggas ut inom folktandvården, psykiatrin och Socialtjänsten i (2013-2014). Levnadskoordinator på vårdcentral samordnar tobaksfri operation med andra sjukdomsförebyggande insatser. Kontaktperson för tobak: inrättas på alla mottagningar och avdelningar som inte har en egen tobaksavvänjare. En undersköterska eller sjuksköterska utses och ansvarar för att kontakt etableras med tobaksavvänjare och fungerar även som kontaktperson mot andra verksamheter. En framgångsfaktor inom ortopedkliniken i Umeå som inte behövt extra resurser. Stöd för beteendeförändring ges av omsorgerna och psykiatrin. Ekon. incitament OOF-SOF EPF-SOF Rökfri operation -internremisser IT -utdata Levnadsvane -koordinator VC Öppen vård akut 1% Sluten vård elektiv t Sluten vård akut 18% Op. Feb 2012 Tobaksavvänjarna inom HSF utökar sin tjänstgöringsgrad (se resurser personal nedan) Öppen vård elektiv t Levnadsvanemottagning på vårdcentral (bilaga 5) Levnadsvanekoordinator och ytterligare tobaksrådgivare anställs på samtliga vårdcentraler. Koordinerar levnadsvanemottagningen med övrig sjukdomsförebyggande verksamhet inom vårdcentralen, samverkar med sjukhuset och andra aktörer samt utför kvalificerad rådgivning. Flera ohälsosamma levnadsvanor skriftliga råd såsom FaR Särskilt drabbade är lågutbildade och personer med dålig ekonomi. Identifieras om möjligt inom sjukvården. Är välkända inom socialtjänsten. FaR- och utskrivningsmeddelanden bör användas i mycket större omfattning för att ge skriftliga rekommendationer för egenvård och stöd av Omsorgerna, Beroendeenheten, Stödoch försörjning inom SOF samt externa hälsoaktörer. MVC och BVC förstärks för att ge rådgivande samtal med fokus på föräldrarnas levnadsvanor - FaR-recept och/eller stegräknare vid rådgivande samtal - Utskrivningsmeddelande och FaR-recept vid rådgivande samtal Skriftligt råd som FaR till patienter för egenvård med eller utan stöd från SOF s omsorger, föreningar, hälsoaktörer. Det behöver utvecklas samma stödfunktioner i TC för FaR som för läkemedelsförskrivning och sjukskrivning. (se IT-stöd nedan). FaR förstahandsrecept från 580 till 5800/år Ek.incitament TC-stöd Läkemedelsmodul OOF-SOF EPF-SOF Egenaktivitet Friskvårdsaktörer Levnadsvanekoordinator VC Tobaksavvänjare x5 Gravida Förstärk MVC för fördjupning av samtal som leder till förändring av levnadsvanor för såväl
7 mammans, fostrets som familjens bästa. (se nedan under resurser) Småbarnsföräldrar och ammande Förstärk BVC för att möjliggöra mer rådgivning kring föräldrarnas levnadsvanor i synnerhet till utsatta grupper med låg utbildning och ekonomiska problem. (se nedan under resurser) IT-anpassasning (Systemgemensamma bilaga 6) Journalanpassning och införande av åtgärdskoder och utdatasystem termer, mallar, överblickbarhet, åtgärdskoder, utdata till verksamheterna och Socialstyrelsen införs för utdata Omsorgerna inom SOF utökar samverkan med HSF Omsorgen om funktionsförhindrade och Enheten för psykiskt funktionshindrade förstärker levnadsvaneråden i vardagen och ger vardagsstöd till brukare. Skriftliga råd från HSF behöver kommuniceras till omsorgerna som får större möjligheter att inleda, förstärka eller vidmakthålla levnadsvaneförändringar. Med skriftliga rekommendationer kan omsorgerna agera, vilket annars socialtjänstens regelverk om integritet och självbestämmande försvårar. Alkohol och beroendeenheten inom SOF utökar samverkan med HSF Med skriftliga rekommendationer från sjukvården kan de även agera för goda levnadsvanor inom övriga områden. Detta ger även synergieffekter som gynnar beroende behandlingen. Remissinstans från sjukvården när patienter blivit motiverade att göra upp med sina beroenden. Behöver utöka möjligheten till samverkan med HSF inte minst vid förskrivning av läkemedel som minskar alkoholsug (t.ex. Campral) eller förhindrar bruk (t.ex.antabus). Process Uppföljning (bilaga 7) Resurser Personal: (budget - bilaga 1) Tobaksavvänjare - utökning (bilaga 8) Nuläge: Finns idag totalt 1,05 tjänst inom HSF varav 0,5 på sjukhuset och 0,65 fördelat på VC. Pga andra pockande arbetsuppgifter är de endast verksamma som t-avvänjare 0,55. Framtid: Utökning med 2 tjänster totalt: 0,5 på sjukhuset med uppdrag att led processen rökfri operation i samverkan med VC. Nödvändigt för att klara målet med rökfria akuta operationer vilket inkluderar åtminstone rökuppehåll 6 veckor postoperativt. 1,5 på vårdcentralerna för att klara ett tillskott på ca 200 rökavvänjningar för den tredjedelen av rökarna som behöver hjälp med rökstopp/uppehåll 6v före och efter operation planerad operation. Dessutom för att kunna ta emot internremisser i ökad omfattning från psykiatrin och sjukhuset samt för att möta ett känt uppdämt behov av tobaksavvänjare inom primärvården. Idag hinner vårcentralerna endast stödja 275 av 1500 som vill ha hjälp att sluta röka (30% av rökarna på Gotland vill ha och behöver hjälp av en tobaksavvänjare). Finansiering: 1.100 tkr. Efter en inkörsperiod ersätts vårdcentralen för genomförda åtgärder och resultat av tobaksavvänjning och FaR-förskrivning via ekonomiska incitament (bilaga10,11) Förutsättningar: Det finns totalt 7 tobaksavvänjare varav en på sjukhuset som kan utöka sin insats som tobaksavvänjare redan från maj 2012. De har redan lokaler och utrustning. Levnadsvanekoordinator på Vårdcentralerna (bilaga 5)
8 Nuläge: funktionen saknas idag. Framtid: Tre tjänster som fördelas mellan samtliga vårdcentraler på Gotland utifrån listningstal. Finansiering: 1650 tkr. Efter en inkörsperiod ersätts vårdcentralen för genomförda åtgärder och resultat av tobaksavvänjning och FaR-förskrivning via ekonomiska incitament (bilaga10,11) Förutsättningar: Distriktssköterskor finns och lokalutrymme uppstår när distriktssköterskor i hemsjukvård mot årets slut flyttar över till äldreomsorgen. Högskoleutbildning enligt utbildningsplanen behövs för att säkra kvalliten på sikt - startar i september 2012. Dietist - utökning Nuläge: 3,8 dietister på sjukhuset och 0,3 inom primärvården, HemseVC. Framtid: Utökning med 0,75 tjänst på sjukhuset. Nödvändigt för att tillgodose kraftigt ökat behov av kvalificerade rådgivande samtal. Någon av dietisterna ges även uppdraget att bevaka ämnesområdet gynnsamma/ogynnsamma matvanor och bistå övriga verksamheter vid uppdatering av rutiner och informationsmaterial. Finansiering: 272 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Lokal finns efter dietisttjänst som drogs in vid årsskiftet. Nyanställning. Kontaktperson för tobak Nuläge: Funktionen saknas. Framtid: En undersköterska eller sjuksköterska utses och ansvarar för att kontakt etableras med tobaksavvänjare på VC eller sjukhuset. Får även rollen som kontaktperson mot andra verksamheter. Funktionen inrättas på alla mottagningar och avdelningar som inte har en egen tobaksavvänjare. Finansiering: Inom ram Förutsättningar: Mottagningspersonal, avdelningspersonal och ledning inom resursområdena ställer sig positiva. Tobaksavvänjaren på sjukhuset skapar rutiner och nätverk. MI-handledare Nuläge: funktionen saknas. Framtid: 0,5 2012 och 0,25 därefter fördelat på 3-4 personer inom hela sjukvården Finansiering:272 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Grundutbildade personer finns i ett nystartat nätverk med två barnmorskor inom MVC, en tobaksavvänjare på VC Wisby Söder. Med ekonomiskt tillskott kan andra personer gå upp i tjänstgöringsgrad. Handledarutbildning inleds i maj 2012. Samverkan kommer att ske med 2 handledare inom SOF. BVC - utökning Nuläge: 9,0 heltidstjänster. Krav- o kvalitetshandbokens grund för resursfördelning är bastal 60 (bastal; antal nyfödda barn/bvc-sköterska och år). Framtid: Utökning med 1 tjänst. Ger utrymme att sänka bastalet till 54. Tillgodoser en del av behovet med fördjupade, utvidgade och ibland upprepade föräldrasamtal med MI metodik, riktade mot föräldrars levnadsvanor. De skall även innefatta matvanor och fysisk aktivitet utöver rökning, snusning och riskbruk av alkohol som avhandlas till viss del redan idag. Det innebär att tillskottet av tjänst kommer att behöva fördelas över samtliga BVCmottagningar när arbetet är färdigimplementerat. I en initieringsfas kan det vara mer effektivt att lägga tjänsteutrymmet helt, eller till del, mer koncentrerat på en person, som får i uppdrag att utarbeta rutiner och arbetssätt och sprida kunskaper ut till de olika BVC-sjuksköterskorna. Finansiering: 544 tkr (inkl OH kostnader)
9 Förutsättningar: Lokalutrymme finns i och med att flera arbetar deltid. Sannolikt krävs nyanställning. MVC - utökning Nuläge: f.n. 7 barnmorskor inom MVC men planerad neddragning till 6,75 april 2012. Framtid: Utökning med 0,5 tjänst. Tillgodoser en del av behovet med fördjupade, utvidgade och ibland upprepade föräldrasamtal med MI metodik. Utökat fokus på matvanor, snusning och fysisk aktivitet utöver rökning och riskbruk alkohol som tidigare. Finansiering: 272 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Lokalutrymme finns i och med att flera arbetar deltid. Sannolikt krävs nyanställning. Utbildningshandledare Nuläge: funktionen saknas. Framtid: +0,25 tjänst från maj 2012-14. Finansiering: 150 tkr Förutsättningar: Tillfällig anställning för att bistå kompetensutvecklaren inom kvalitetsenheten. Nyrekrytering. Delad expedition. Projektledare - förlängning Nuläge: Finns i tjänst t.o.m maj 2012. Framtid: 0,5 under resten av 2012, 0,3 under 2013. Finansiering: 350 tkr (från juni 2012) Förutsättningar: Delad expedition inom kvalitetsenheten. Styrgruppen har tillfrågat tilltänkt projektledare från juni 2012. FaR-mottagare: Nuläge: Funktionen saknas formellt. Framtid: Befintliga arbetsvägledare inom omsorgernas dagliga verksamhet, boendeassistenter inom omsorgerna och mentalskötare inom psykiatrin. Finansiering: 0 kr. Förutsättningar: Kan ske inom befintliga uppdrag. Förutsätter väsentlig utökning av skriftlig rådgivning om levnadsvanor i FaR-recept, utskrivningsmeddelanden eller andra behandlingsplaner från HSF. IT-funktioner: (bilaga 13 - IT-beräkningsunderlag) Termer och journalmallar anpassas efter termbank som SLSO redan infört i överensstämmelse med Socialstyrelsens rekommendationer (bilaga 6- systemgemensamma ) Levnadsvaneindikatorer visas i TC-mätvärdesmodul (bilaga 9) Levnadsvanescore utvecklas för att skapa ett sammanfattande riskvärde. Ett behov att få en snabb och enkel bild av levnadsvanorna har uttryckts allt ifrån narkosläkarna till personalen inom SOF s omsorger. Åtgärdstermer och KVÅ-koder (Klassificering Vårdåtgärder) införs i TakeCare enligt SKL s RIV-specifikation och Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I väntan på att SLSO löst teknikfrågorna med KVÅ-koder, som bl.a. innebära onödig dubbeldokumentation, justeras åtgärdstermer i TC Gotland för att kunna fånga Behov av utdata finns för: Uppdragsgivarna, ekonomienheten (ekonomiska incitament grundade på åtgärder och resultat), verksamhetschefen, medarbetarna (kvalitetsarbeten, Lean och projektarbeten), förvaltningsledningen, politiska nämnder och Socialstyrelsen (krav från
10 januari 2013). Utdatasystem: Försenat på grund av att MIT-enhetens planerade införande av utdatasystemet RAVE fick avbrytas av tekniska skäl i november 2011. Qlikview är systemet som nu inköpts av HSF: Anpassningar till sjukdomsförebyggande metoder sker i nära samverkan med SLSO som generöst låter Gotland utgå från mallar s k appar som de tillverkat. Detta underlättar anpassningen till de utdata som Socialstyrelsen kräver januari 2013. Utdata skall även anpassas till vad verksamheterna, HSF-ledningen, HSN respektiver Region Gotland önskar följa och utvärdera. Sannolikt kan utdata börja levereras under hösten 2012. (bilaga 13) Utvecklingsuppdrag -IT FaR-recept förskrivning bör flyttas till TC s läkemedelsmodul. Skulle förenkla förskrivningen och möjliggöra motsvarande beslutsstöd vid förskrivning av FaR som vid förskrivning av läkemedel och hjälpmedel såsom historik, sparfunktioner av favoritrecept beslutsstöd via Fass, Janus, hjälpmedelskatalog mm. Motsvarande beslutstöd vid förskrivning av FaR önskas av flertalet förskrivare t.ex. från Fyss som föreslår träningsform, intensitet och duration utifrån angiven diagnos. Viktiga framgångsfaktorer för få fart på FaR-förskrivningen och göra den lika enkel och säker som vid läkemedelsförskrivning. SLSO har sedan 1 år har beställt dessa beslutsstödsfunktioner enligt uppgifter till vår projektgrupp. Påtryckningar från MIT kommer att ske. Indata till TC-journalen via webben - Mina vårdkontakter - hemifrån eller via IT-kiosk på mott. Ännu är endast drygt 2000 registrerade användare i Mina Vårdkontakter på Gotland. Kostnaden skulle bli ca 1000 tkr första året och därefter ca 750 tkr pr år. Tekniken inte löst inom SLSO. Funktionen behövs men vi bör avvakta till tekniken inte löst inom SLSO och minst ¼ av gotlänningarna anslutit sig till Mina vårdkontakter Utskrivningsmeddelanden införa levnadsvanerubriker på blanketten i TC MoR-recept i TC (Mat o Recept/Råd): I samverkan med SLSO Levnadsvanor i journal Alla ser Inget dubbeljobb Mätvärden Livsstilscoach VC Grafer Nätverk för utökad samverkan Nätverk sjukdomsförebyggande metoder: Representanter från alla verksamheter inom HSF och berörda inom SOF. Sammankallande projektledare t.o.m. 2014 Referensgruppen för Mat och Hälsa: Samordning mellan Folkhälsa och välfärd (FHV), HSF, SOF, Skolhälsovården och externa hälsoaktörer. Folkhäslostrateg inom FHV sammankallar. Ref.gruppen för Tobaksfrågor: Samordning mellan Folkhälsa och välfärd (FHV), HSF, SOF, Skolhälsovården och externa hälsoaktörer. Folkhäslostrateg inom FHV sammankallar. Referensgruppen för Fysisk aktivitet: Samordning mellan Folkhälsa och välfärd (FHV), HSF, SOF, Skolhälsovården och externa hälsoaktörer. Folkhäslostrateg inom FHV sammankallar. Skolhälsovården. (FHV med repr från HSF o SOF)
11 Utbildningsplan Utbildningsplan för kompetensutveckling HSF-personal: (bilaga 4) Utbildningsplan för kompetensutveckling för SOF-personal: Hänvisar till FHV/SOF-plan. Utbildningar för allmänheten om goda levnadsvanor: Bör utarbetas lokalt av FHV i samverkan med projektledning och utbildningsenhet HSF ifall Socialstyrelsen och deras samverkaspartners inte genomför planerade informationskampanjer via media. Informationsplan Informationsmaterial till patienter: Hemsida, i kallelsebrev, bra broschyrer att dela ut. Finns Finns för tobak, fysiska aktivitet. Projektledare nr 2 i samverkan med informatörer HSF och SOF och utbildningshandledare ansvarar för material även om matvanor och alkohol. Informationsmaterial till personal: Uppgift för projektledare nr 2 i samverkan med informatör och utbildningshandledare. Socialstyrelsen skall producera informationsmaterial. Finansieringsplan: (bilaga 1) 1. Befintlig budget täcker redan en stor del av det sjukdomsförebyggande arbetet som redan utförs inom verksamheterna om än med varierande omfattning och intensitet 2. Del av ramförstärkning på 5.500 tkr som tilldelats HSF för sjukdomsbefrämjande arbete fr.o.m. 2012. 3. Ekonomiska incitament införs inom primärvården till att börja med så snart MIT skapat tillförlitliga åtgärdsrtermer och utdatasystem. Ledning, styrning och uppföljning Information alla ledningsgrupper och APT med start maj 2012 Styrkort HSN nuvarande mål och strategier uvärderas nästkommande möte Styrkort FLG - nuvarande mål och strategier utvärderas och justeras Aktivitetsplaner inom resp. verksamhet kompletteras och förtydligas under 2012 Krav- och kvalitetshandboken för primärvården uppdateras under 2012 Alla vårdprogram och vårdöverenskommelser uppdateras med sjukdomsförebyggande metoder i takt med att de blir tillämpliga under 2012, 2013 respektive 2014. Uppföljning av sjukdomsförebyggande insatser: Inleds i takt med att IT- anpassningar blir klara och utdatasystem finns i funktion. Hans Brandström, Projektledare Beslutsgång för Strukturplan för sjukdomsförebyggande metoder 120316: Styrgrupp sjukdomsförebyggande metoder 120322: Underlag till sekr FLG 120323: Underlag till sekr HSN 120327: Styrgrupp för sjukdomsförebyggande metoder fastlägger 120328: FLG beslutar 120404: AU (HSN) informeras 120418: HSN informeras 1204??: Uppdragsgivarna informeras (Dahlöf, Lager, Magnusson/Karlström) 1204??: Regionledningen informeras
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1 (2) Vad är gjort kopplat till en hälsoinriktad hälso- och sjukvård (HFS) 2009-2011 och vad händer 2012 Till beställare, uppdragsgivare och styrgrupp för HFS 2009 Formulering av ett förvaltningsgemensamt uppdrag inklusive att forma en gemensam styrgrupp Genomförande av förstudie med syftet att analysera förutsättningar, behov och möjligheter samt ge rekommendationer om det fortsatta utvecklingsarbetet Ökad förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, ett projekt inom ramen för Sjukskrivningsmiljarden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen huvudansvarig Seminarium om hälsofrämjande metoder i samverkan mellan HSF, SOF och FHVF 2010 Utvärdering av en rökfri arbetstid i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen som tillika är huvudansvarig Fortsättning från 2009. Ökad förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, ett projekt inom ramen för Sjukskrivningsmiljarden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen huvudansvarig. Seminarium om hälsofrämjande metoder i samverkan mellan HSF, SOF och FHVF 2011 Ett projekt för att mäta brukares upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet i samband med biståndsbedömning för insats i hemtjänsten. Socialförvaltningen huvudansvarig (fortsättning 2012) Förarbete inför och stöd till implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder via ett projekt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är huvudansvarig Beskrivning av förutsättningar för och konsekvenser av en modell för ekonomiska incitament kopplat till de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Ledningskontoret huvudansvarig. En strategi och åtgärdsplan för att främja barns och ungdomars hälsa med mat och fysisk aktivitet togs fram i anslutning till ett vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Ledningskontoret huvudansvarig. Seminarium om hälsofrämjande metoder i samverkan mellan HSF, SOF och FHVF Fortsatt utvecklingsarbete för att ta tillvara på erfarenheterna från projektet kopplat till ökat förskrivande av Fysisk aktivitet på recept (FaR) i avvaktan på att implementeringen av de nationella riktlinjerna genomförs. Dokumentnamn HFS- vad är gjort & vad är på gång Framtagen av funktion/namn Processledare Mats Granström Dokumentnummer - Godkänd av funktion/namn Styrgruppen för HFS Upprättat/godkänt datum 2012-02-21/2012-02-21 Version 2
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2 (2) Vad händer 2012 Del i implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Hans Brandströms projekt där det exempelvis kommer leda till att skapa förutsättningar för att fler ska erbjudas rökavvänjning inklusive att vi har fler rökfria operationer. Skapa bättre förutsättningar för hjälp och kunskap avseende att kunna nå en hälsosam vikt och erhålla en förbättrad livskvalitet genom att hjälpa de med ohälsosamma levnadsvanor på t.ex BVC. Att fler gotlänningar får ett Far -recept utskrivet och därmed skapar bättre förutsättningar för att nå en förbättrad hälsa och en bättre upplevd livskvalitet. I övrigt hänvisar vi till Hans Brandströms dokumentation. I samverkan med Folkhälsoenheten (folkhälso- och välfärdsenhet - FHVF) planerar vi för en seminariedag i september. Temat är samverkan mellan hälso- och sjukvård, föreningar och andra aktörer ska ske med koppling till recept på fysisk aktivitet. I samverkan med Folkhälsoenheten (folkhälso- och välfärdsenhet - FHVF) planerar vi för den årliga folkhälsodagen. Temat för i år är de fyra områdena som ingår i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Ökar medvetenheten inom hälso- och sjukvården om aktivitetskatalog kopplad till fysisk aktivitet på recept. Ökar medvetenheten inom hälso- och sjukvården avseende satsningen på en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård genom att skapa en hemsida, genomföra marknadsförande aktiviteter såsom mejl till alla om nyheter, kommande reportage i HSF-bladet. Verkar för att förbättra attityder till och uttaget av friskvårdstimmen. Avstämningar med uppdragsgivare och politiker för att hela tiden ha en värdeskapande dialog i det fortsatta arbetet med en hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Verka för att utöka verksamheten på ungdomsmottagning. Vi tar aktivt del av det senaste inom området hälsoinriktad hälso- och sjukvård via vårt nätverk inom HFS. Vi som arbetar med den hälsoinriktad hälso- och sjukvården samverkar både internt (Bra Sjukskrivning, jämlik vård) och externt (Finsam, Försäkringskassan) med pågående projekt eller processer som tangerar området, allt för att uppnå synergieffekter till nytta för vår kommuninvånare. Dokumentnamn HFS- vad är gjort & vad är på gång Framtagen av funktion/namn Processledare Mats Granström Dokumentnummer - Godkänd av funktion/namn Styrgruppen för HFS Upprättat/godkänt datum 2012-02-21/2012-02-21 Version 2
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Monica Palmö Ärendenr HSN 2012/102 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2012-03-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden Mobil tandvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ett pilotprojekt enligt projektdirektivet gällande mobil tandvård genomförs. Bakgrund De senaste åren har mobil tandvård blivit vanligare i Sverige framför allt inom uppsökande barntandvård och äldretandvård. Behovet av mobila tandvårdsinsatser i den kommunala äldreomsorgen kommer sannolikt att öka i framtiden då man numera prioriterar den så kallade kvarboendeprincipen. Det innebär att vårdberoende kronisk sjuka eller handikappade pensionärer så långt det är möjligt skall få vård och hjälp i det egna hemmet och även tandvård måste då ibland kunna ges i patientens hem. Den mobila tandvårdens möjligheter beskrivs i slutbetänkandet av utredningen tandvårdsöversyn 2000 "Tandvården till år 2010 ". (Staten offentliga utredningar SOU 2002:53 sid121-122) Mobil tandvård kan definieras som mun- och tandhälsovård som utförs vid en icke-stationär tandvårdsmottagning. Vilken tandvård som kan bli aktuell avgörs i varje enskilt fall, beroende på allmäntillstånd, tandhälsa och möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen. Regler som styr tandvården i övrigt gäller även för Nödvändig tandvård. Om en behandlingsåtgärd inte bedöms kunna utföras med god kvalitet, ska den inte utföras. Patientsäkerhet, kvalitet och hygien måste alltid tillgodoses vid alla typer av vård. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/102 2 (3) Pilotprojekt. Mobil tandvård Ett projektdirektiv har tagits fram. Beräknad start för projektet är april 2012. Det kommer att starta som ett pilotprojekt på södra Gotland med folktandvården Hemse som bas. Två team med en tandläkare och en tandsköterska i varje team kommer att starta. Patientgrupper som är aktuella för behandling: Patienter kopplade till den uppsökande tandvården via Tandvårdsenheten. Patienter med hemsjukvård som önskar få sin tandvård i hemmiljö. Patienter utan möjlighet att komma till konventionell tandvård. Patienter med påtagliga rörelsehinder. Patienter med uppenbara tandvårdsbehov utan egen insikt Patienter som av olika andra skäl inte kommer till sin tandläkare/tandhygienist. Ekonomiska beräkningar Kostnad kronor under projekttiden Personal, utrustning, förbrukning inom redan befintliga 0 ramar (Hemsekliniken) Utrustning för mobil tandvård ordningställs av Svensk 3 000 Dental Service Underhåll utrustning. Utbyte delar. Försäkring. 5 000 Lånebil från Lasarettet för transport av utrustning och 10 000 personal. Milkostnad per tillfälle. Förbrukningsmaterial som blir nödvändig spec. för mobilt 10 000 ändamål. Summa 28 000 Ordinär tandvårdstaxa enl. folktandvårdens mall. Patientavgift via faktura. Intäkt per behandlingstimme kan beräknas till ca 1 500 kronor brutto Intäkter under projekttiden 135 000 5 arbetstimmar per tillfälle under projekttidens 18 veckor = 90 arbetstimmar x 1 500 kronor
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/102 3 (3) Beräknat netto under projekttiden är ca 100 000 kronor. Motsvarande intäkter beräknas ha förvärvats på kliniken om motsvarande arbete hade utförts där. Det är samma åtgärder och efter samma tandvårdstaxa som arbetet utförs på men arbetet är förlagt på annan ort med den mobila enheten. Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gör bedömningen att med den mobila enheten uppnås målet att nå de patienter som inte kan få nödvändig tandvård på grund av att de inte kan ta sig till vårdgivare. Patienten skall erhålla livskvalitet med ett fungerande bett vad gäller tuggfunktion, nutrition och möjlighet till social samvaro utan besvärande problem från munhålan. Målet är att tillgodose patientsäkerhet, kvalitet och hygien. Dessa patientgrupper får möjlighet att erbjudas tandvård på lika villkor som för övrig befolkning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Monica Palmö Tandvårdschef Bilaga: Projektdirektiv Rutin. Ersättning vid mobil tandvård som vårdmodell inom Nödvändig vård
Projektdirektiv 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Projekt Uppsökande - Mobil tandvård på Gotland Ett pilotprojekt inom Folktandvården och privattandvården på Gotland Beställare Hälso- och sjukvårdsdirektör. Styrgrupp Folktandvårdens ledningsgrupp (FTV LG) Bakgrund De senaste åren har mobil tandvård blivit vanligare i Sverige framför allt inom uppsökande barntandvård och äldretandvård. Behovet av mobila tandvårdsinsatser i den kommunala äldreomsorgen kommer sannolikt att öka i framtiden då man numera prioriterar den så kallade kvarboendeprincipen. Det innebär att vårdberoende kronisk sjuka eller handikappade pensionärer så långt det är möjligt skall få vård och hjälp i det egna hemmet och även tandvård måste då ibland kunna ges i patientens hem. Den mobila tandvårdens möjligheter beskrivs i slutbetänkandet av utredningen tandvårdsöversyn 2000 "Tandvården till år 2010 ". (Staten offentliga utredningar SOU 2002:53 sid121-122) Mobil tandvård kan definieras som mun- och tandhälsovård som utförs vid en icke-stationär tandvårdsmottagning. Vilken tandvård som kan bli aktuell avgörs i varje enskilt fall, beroende på allmäntillstånd, tandhälsa och möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen. Regler som styr tandvården i övrigt gäller även för Nödvändig tandvård. Om en behandlingsåtgärd inte bedöms kunna utföras med god kvalitet, ska den inte utföras. Tekniskt svår och avancerad tand- och munhälsovård kräver tandläkarutrustning, motsvarande en stationär tandvårdsmottagning. Alla avsteg från den utrustningen påverkar direkt valet av den terapi som kan utföras. Uppdrag Implementera och utveckla arbetet med en mobil tandvårdsenhet på Gotland i samarbete med privattandvården. Fokus läggs på äldretandvård (nödvändig tandvård) och en uppföljning görs vid projektets slut Projektnamn: Projektledare: Beställare: Version: Dokumentnummer: Datum:
Mål Målet är att nå de patienter som ej kan erhålla nödvändig tandvård p.g.a. att de ej kan ta sig till vårdgivare. Patienten skall erhålla livskvalitet med ett fungerande bett vad gäller tuggfunktion, nutrition och möjlighet till social samvaro utan besvärande problem från munhålan. Målet är att tillgodose patientsäkerhet, kvalitet och hygien Syfte Starta och utvärdera en mobil tandvårdsenhet inom Folktandvården Gotland där privattandvården medverkar vid tillhandahållande av utrustning Tillhandahålla främst för de äldre sjuka medborgarna en jämlik och hälsofrämjande tandvård så att den orala hälsan inte försämras vid sjukdom Utveckla den mobila tandvårdsenheten efter utvärdering så att det blir ett permanent uppdrag för Folktandvården Gotland, ev. i samarbete med de privata vårdgivarna. Avgränsning Under projekttiden (2012-09-01 2013-12-31) planeras projektet starta på södra Gotland med folktandvården Hemse som bas. Inkluderar i starten 2 team med en tandläkare + en tandsköterska i varje team. Utrustning tillhandahålls tillsvidare av privattandläkare Jan Bolin. Avtal mellan Folktandvården och J Bohlin skall upprättas och skall innefatta utlåning, försäkring, reparation och underhåll av utrustning. Återrapportering Vid Förvaltningens ledningsgrupp (FLG)- och hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) möte i december 2012, april och augusti 2013. Id Slutdatum 2013-12-31 Övrigt Projektledaren har arbetat som sjukhustandläkare i mer än 30 år och har långvarig erfarenhet av äldretandvård och har arbetat med mobil tandvård vid tidigare anställningar i olika landsting. Projektledaren har sedan 80-talet varit nationellt engagerad i äldretandvårdsfrågor, inte minst inom Svensk förening för Orofacial Medicin (f.d. Svensk Sjukhustandläkarförening). Tandläkare Björn Franzén har lång erfarenhet av vuxentandvård och ca 10 års erfarenhet av sjukhustandvård. Under hans år som privattandläkare har han tillsammans med Folktandvården arbetat för en integrerad syn på äldretandvård. Kopplingar till andra projekt/uppdrag Regeringen och SKL:s överenskomna satsning på Mest sjuka äldre kopplingar till det lokala uppdraget på Gotland. Senior Alert där munhälsan ingår. 2 (3) Projektnamn: Projektledare: Beställare: Version: Dokumentnummer: Datum:
3 (3) Projektledare Monica Palmö, Tandvårdschef, Folktandvården Gotland Projektorganisation Beställare, projektledare, styrgrupp, Björn Franzén. Finansiering och Budget Se bilaga Kodsträng Ansvar Konto Objekt Projekt Datum 2012-02-22 Underskrift Projektnamn: Projektledare: Beställare: Version: Dokumentnummer: Datum:
Rutin 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ersättning vid Mobil tandvård som vårdmodell inom Nödvändig tandvård Anvisningen är utarbetad gemensamt för Landstinget Värmland, Landstinget Kronoberg, Region Skåne, Region Halland och Västra Götalandsregionen, Landstinget Gävleborg, Landstinget Blekinge, Region Gotland, Landstinget Dalarna, Landstinget Kalmar. Definition: Mobil tandvård är mun- och tandhälsovård som utförs vid en icke stationär tandvårdsmottagning Vilken tandvård som kan bli aktuell avgörs i varje enskilt fall, beroende på allmäntillstånd, tandhälsa och möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen. Regler som styr tandvården i övrigt gäller även för Nödvändig tandvård. Om en behandlingsåtgärd inte bedöms kunna utföras med god kvalitet, ska den inte utföras. Patientsäkerhet, kvalitet och hygien måste alltid tillgodoses vid alla typer av vård. Tekniskt svår och avancerad tand- och munhälsovård kräver tandläkarutrustning, motsvarande en stationär tandvårdsmottagning. Alla avsteg från den utrustningen påverkar direkt valet av den terapi som kan utföras. Nivåer, vårdutbud och ersättning vid Nödvändig tandvård A Konventionell tandvårdsklinik med fast utrustning komplett vårdutbud med ersättning enligt respektive landstings/regions regelverk B Permanent fast tandvårdsutrustning i en separat lokal på särskilt boende komplett vårdutbud med ersättning enligt respektive landstings/regions regelverk C Mobil tandvård - se nedan Nivåer, vårdutbud och ersättning vid Mobil tandvård C1 Tandvårdsutrustning som transporteras till t.ex. ett särskilt boende och som där monteras upp i en separat lokal komplett vårdutbud med ersättning enligt respektive landstings/regions regelverk och fastställd tandvårdstaxa. C2 En tandvårdsbuss med fast tandvårdsutrustning som kan placeras i anslutning till patientens bostad eller ett särskilt boende - komplett vårdutbud med ersättning enligt respektive landstings/regions regelverk och fastställd tandvårdstaxa. C3 Enklare mobil tandvårdsutrustning som används vid behandling bedside. Dokumentnamn Ersättning vid mobil tandvård Framtagen av funktion/namn Närverket för södra Sveriges bedömningstandläkare Dokumentnummer Godkänd av funktion/namn Tandvårdssamordnare Helen Hultnäs Upprättat/godkänt datum 2011-04-11 Version 1
Rutin 2 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bedside dentistry innebär att man med hjälp av denna tandvårdsutrustning behandlar patienter i särskilda boenden eller i patientens eget hem. Det av landsting och regioner gemensamt fastställda ersättningsbara vårdutbudet, enligt det särskilda tandvårdsstödet är begränsat till i första hand: undersökning profylax temporära och/eller enytsfyllningar avtagbar protetik I särskilda fall kan akut nödvändig tandvård utföras vid bedside dentistry. Vården ska alltid utförligt dokumenteras. I journalen ska valet av vårdmodell motiveras, och det ska tydligt framgå varför terapin inte utförs vid stationär tandvårdsmottagning. Patientsäkerheten ska särskilt beaktas. För ersättning enligt det särskilda tandvårdsstödet vid mobil tandvård som utförs bedside (vårdnivå C3) gäller följande: Utan krav på förhandsbedömning Åtgärd 101 eller 102, ersätts en gång per kalenderår. Åtgärd 103 får debiteras högst 3 gånger per kalenderår Åtgärd 105 för utvärdering av behandlingsresultat får debiteras 1 gång per kalenderår Röntgenundersökning ska utföras enligt gällande anvisningar för all tandvård. Vid undersökning enligt åtgärderna 101 och 102 ingår bildtagning och analys av upp till fyra intraorala bilder. Ersättning för övrig bildtagning utgår enligt fastställd taxa. Högst 2 av åtgärderna 201, 202, 203, 311, 321, 341, alternativt 30min tidsdebitering, får debiteras vid samma behandlingstillfälle. Högst 6 av dessa åtgärder får debiteras per kalenderår eller vid tidsdebitering totalt högst tre timmar/kalenderår. Vid kirurgisk behandling lämnas endast ersättning för åtgärderna 401 och 403. Vid fyllningsterapi lämnas endast ersättning för åtgärderna 701, 704, 301 och 302 (temporär fyllning) Vid reparation av avtagbar protetik lämnas ersättning för åtgärderna 831-839. All övrig tandvård kräver förhandsbedömning Dokumentnamn Ersättning vid mobil tandvård Dokumentnummer Upprättat/godkänt datum 2011-04-11 Framtagen av funktion/namn Närverket för södra Sveriges bedömningstandläkare Godkänd av funktion/namn Tandvårdssamordnare Helen Hultnäs Version 1
HSF Totalt 2012 Årsbudget januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden Nettokostnad 1 171 478 80 264 109 389 104 958 294 611 Totala Kostnader 1 615 414 96 136 131 709 139 944 367 789 Personalkostnader(konto 5) 707 980 55 957 59 450 55 391 170 798 Varav timlöner 19 171 1 384 1 226 1 173 3 783 Varav Schablonersättning läkare 334 352 642 1 328 varav övertid+mertid 475 473 673 1 621 Kostnader hyrpersonal 1 589 51 1 633 2 135 3 819 Personalkostnad inkl.hyrpersonal 709 569 56 008 61 083 57 526 0 0 0 0 0 0 0 0 0 174 617 Kostnader utomlänsvård 138 305 3 591 11 161 11 680 26 432 Kostnader rekv.läkemedel 35 145 2 635 3 335 3 738 9 708 Kostnader förmånsläkemedel 141 500 193 11 873 11 203 23 269 Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling netto -5,37% 53,33% -23,98% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 0,13% Kostnadsutveckling kostnader 17,83% 11,86% -19,87% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -1,65% Kostnadsutveckling personal 2,31% 3,64% 5,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 3,64% Kostnadsutveckling personal.inkl.hyr 1,99% 2,31% 2,58% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 2,30% Kostnadsutveckling utomlänsvård -7,62% 11,24% -56,21% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -34,88% Kostnadsutveckling rekv.läkemedel 659,37% 434,46% -10,42% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 88,72% Kostnadsutv. Förmånsläkemedel #DIVISION/0! 4,04% -2,19% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 1,76% Övrig uppföljning Antal utskrivningsklara dagar 273 90 Antal ersatta utskrivningsklara dagar 181 35 Antal utskrivningsklara dagar 2011 85 180 Antal ersatta utskrivningsklara dagar 2011 55 150 Kömiljard besök 82% 90% >80% Kömiljard operation/behandling 80% 88% >80% Antal primäruppdrag Helikopter 3 7 Kostnad primäruppdrag Helikopter (kr) 13 125 40 354 Personaluppföljning Antal tillsvidareanställda 1 195 1 195 1 198 Antal visstidsanställda 114 118 112 Totalt antal anställda 1 309 1 313 1 310 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Antal årsarbetare tillsvidareanställda 1 136 1 136 1 139 Antal årsarbetare visstidsanställda 106 109 104 Totalt antal årsarbetare 1 242 1 245 1 243 0 0 0 0 0 0 0 0 Mertid i timmar 413 637 Övertid i timmar 1 432 1 904 Mertid i timmar 2011 828 762 Övertid i timmar 2011 1 338 1 642 Sjuktal 4,80% 5,00% Nyckeltal Kostnad/vårdtillfälle Utomlänsvård 26 962 25 744 Vårdtillfällen/remiss Utomlänsvård 1,84 1,91 Kostnad över-timtid/kostnad närvarotid 6,39% 5,68%
HSF Totalt 2011 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden periodiserad budget 0 Utfall 84 819 71 341 138 075 104 316 96 064 103 063 103 294 93 013 125 031 84 627 98 009 85 682 294 235 Avvikelse -84 819-71 341-138 075-104 316-96 064-103 063-103 294-93 013-125 031-84 627-98 009-85 682-294 235 Totala Kostnader 81 589 117 743 174 644 139 422 132 159 138 674 145 285 189 436 130 102 127 197 135 563 171 595 373 976 Personalkostnader(konto 5) 54 693 57 361 52 752 53 314 55 406 55 124 59 817 69 115 56 826 58 443 53 833 60 130 164 806 Varav timlöner 1 502 1 579 1 728 1 865 1 208 1 546 2 578 5 428 2 553 1 601 1 111 1 585 4 809 Varav timlöner ej schablon 1 240 1 093 1 151 1 369 1 208 1 546 2 578 5 428 2 553 1 601 1 111 1 585 3 484 varav övertid+mertid 459 500 586 609 505 411 462 635 773 640 227 593 1 545 Kostnader hyrpersonal 222 2 343 3 325 3 334 4 061 4 279 3 230 10 467-133 2 398 1 881 3 794 5 890 Personalkostnad inkl.hyrpersonal 54 915 59 704 56 077 56 647 59 467 59 403 63 047 79 582 56 693 60 841 55 714 63 924 170 696 Kostnader utomlänsvård 3 887 10 033 26 672 16 773 10 338 12 303 17 205 15 939 12 692 11 491 11 037 17 791 40 592 Kostnader rekv.läkemedel 347 624 4 173 1 347 1 985 1 878 5 139 2 465 3 754 4 736 1 325 5 168 5 144 Kostnader förmånsläkemedel 0 11 412 11 454 13 321 11 819 12 487 12 821 23 712 11 992-641 11 742 23 279 22 866 HSF Totalt 2010 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden Rensat för vaccinationskamp. periodiserad budget Utfall 85 310 87 230 105 965 97 809 94 380 121 682 100 079 90 988 108 625 90 287 100 357 96 976 1 179 688 Avvikelse -85 310-87 230-105 965-97 809-94 380-121 682-100 079-90988 -108625-90287 -100357-96976 Totala kostnader 89 327 118 408 148 167 134 108 128 708 156 361 133 211 178 356 113 042 133 862 139 332 178 112 1 650 994 Personalkostnader 55 041 57 311 54 553 55 140 55 724 57 597 58 879 74 348 49 942 56 662 57 439 56 761 689 397 Varav timlöner 1 722 1 370 1 554 2 101 1 640 1 903 2 977 5 174 3 368 2 039 2 045 1 954 27 847 Varav timlöner ej schablon 1 164 980 1 044 1 362 1 071 1 422 2 428 4 405 2 772 1 435 1 251 1 240 20 574 varav övertid+mertid 578 531 469 423 458 335 389 775 630 391 507 643 6 129 Kostnader hyrpersonal 602 39 614 483 786 1 373 849 2 631 791 1 773 2 279 3 337 15 557 Personalkostnad inkl.hyrpersonal 55 643 57 350 55 167 55 623 56 510 58 970 59 728 76 979 50 733 58 435 59 718 60 098 704 954 Kostnader utomlänsvård 5 596 9 755 19 370 13 003 9 943 25 252 9 238 10 526 13 987 6 098 12 542 18 720 154 030 Kostnader rekv.läkemedel Inkl.rabatt 2 670 2 986 2 496 2 733 2 173 2 757 3 034 3 447 3 126 3 310 3 136 6 502 38 370 Kostnader förmånsläkemedel 220 11 926 11 112 12 294 12 365 11 933 12 108 23 588 197 12 910 11 890 25 864 146 407
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 82 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Patientavgifter -19 906-21 026 1 120-81 966-80 712-1 254-80 740-80 149 Utomlänsintäkter -2 353-3 446 1 093-48 962-48 974 12-52 713-51 134 Bidrag -12 458-14 555 2 097-164 397-166 501 2 104-190 251-195 973 Intern ersätt + debitering -22 654-22 009-645 -92 438-91 214-1 224-92 314-93 515 Övriga intäkter externa -2 998-4 758 1 760-20 473-21 438 965-28 167-29 893 Övriga intäkter interna -8 338-7 385-953 -35 700-35 965 265-39 987-39 884 Summa intäkter -68 707-73 178 4 471-443 936-444 804 868-484 172-490 549 Köpt verksamhet 42 001 39 986 2 015 225 120 224 270 850 233 643 250 773 Intern ersätt + debitering 20 076 19 498 578 83 481 83 481 85 951 87 491 Personalkostnader 167 423 170 125-2 702 702 088 710 824-8 736 690 597 684 246 Hyrpersonal 397 3 819-3 422 1 589 13 969-12 380 37 121 39 192 Konsulter 2 617 2 451 166 10 788 11 043-255 16 048 16 353 Utbildning och resor 2 393 2 199 194 10 188 10 018 170 11 144 11 537 Läkemedel 32 388 32 977-589 177 445 178 150-705 181 308 176 340 Livsmedel 2 030 2 492-462 9 337 9 231 106 9 756 9 703 Tvätt 1 068 1 026 42 4 893 5 125-232 5 987 5 144 Sjukvårdsmaterial 9 274 10 157-883 42 241 42 002 239 45 759 45 862 Lab kostnader 8 979 10 063-1 084 40 141 40 541-400 43 841 42 898 Hjälpmedel 5 778 6 524-746 23 098 23 432-334 28 132 27 682 Tele och IT kostnader 8 094 7 970 124 35 847 36 122-275 36 864 36 465 Helikoptertransport 4 255 4 007 248 20 508 20 508 19 714 19 568 Lokalkostnader 31 335 32 361-1 026 129 008 128 836 172 131 024 129 401 Övrigt Inventarier o Material 2 833 3 068-235 12 756 12 774-18 15 385 15 806 Övrigt Patientresor 2 940 2 631 309 12 338 11 490 848 11 355 11 682 Övrigt Tjänster 8 183 8 938-755 43 027 43 233-206 36 457 35 986 Kapitalkostnader 6 948 7 054-106 28 891 28 891 28 629 28 890 Finansiella poster 186 442-256 2 630 2 342 288 3 167 2 865 Summa kostnader 359 198 367 789-8 591 1 615 414 1 636 282-20 868 1 671 882 1 677 886 Netto 290 491 294 611-4 120 1 171 478 1 191 478-20 000 1 187 711 1 187 337 Sida 1
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 820 Förvaltningsledning Patientavgifter -5 373-5 494 121-21 500-21 615 115-21 295-20 709 Utomlänsintäkter 3 Bidrag -95 95-9 635-9 635-15 621-17 940 Övriga intäkter externa -222-384 162-2 710-2 710-5 172-5 230 Övriga intäkter interna -399-499 100-1 600-1 600-1 553-1 065 Summa intäkter -5 994-6 472 478-35 445-35 560 115-43 641-44 941 Köpt verksamhet 2 836 2 552 284 14 465 13 450 1 015 15 839 15 588 Intern ersätt + debitering 882 70 812 3 530 3 530 3 648 3 738 Personalkostnader 8 736 8 998-262 44 646 44 496 150 37 759 39 037 Hyrpersonal 75 181-106 300 300 472 291 Konsulter 249 110 139 1 349 1 349 1 524 1 930 Utbildning och resor 742 606 136 3 535 3 555-20 3 132 2 967 Läkemedel 474 851-377 3 300 3 300 2 340 1 841 Livsmedel 6 20-14 41 41 87 102 Tvätt 440 314 126 2 000 2 000 2 262 1 949 Sjukvårdsmaterial 37 173-136 168 168 699 610 Lab kostnader 3 3 10 10 2 4 Hjälpmedel 6-6 4 31 Tele och IT kostnader 4 087 4 498-411 18 460 18 480-20 16 882 15 209 Lokalkostnader 25 728 26 884-1 156 102 796 102 796 104 164 102 662 Övrigt Inventarier o Material 218 352-134 966 966 1 021 1 124 Övrigt Patientresor 31 53-22 130 130 428 391 Övrigt Tjänster 7 156 6 613 543 35 996 35 883 113 28 370 29 003 Kapitalkostnader 1 447 1 411 36 5 801 5 801 5 743 5 800 Finansiella poster 119 32 87 2 188 1 900 288 1 290 1 354 Summa kostnader 53 266 53 727-461 239 681 238 155 1 526 225 665 223 630 Netto 47 272 47 255 17 204 236 202 595 1 641 182 024 178 689 Sida 2
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 821 Konkurrensut. vårdtjänst Patientavgifter -2 418-2 706 288-12 300-11 000-1 300-10 670-11 289 Utomlänsintäkter -427-525 98-10 425-8 437-1 988-9 888-9 734 Intern ersätt + debitering -3 576-4 768 Övriga intäkter externa -73-210 137-400 -400-1 716-3 795 Summa intäkter -2 918-3 442 524-23 125-19 837-3 288-25 849-29 586 Köpt verksamhet 16 637 15 623 1 014 93 557 91 471 2 086 88 705 91 411 Intern ersätt + debitering 18 885 19 120-235 78 719 78 719 81 173 82 931 Personalkostnader 150 403-253 608 861-253 3 899 4 613 Konsulter 42-42 3 3 443 401 Utbildning och resor 11 13-2 55 55 118 127 Läkemedel 309 289 20 1 240 1 240 829 541 Livsmedel 6 9 Sjukvårdsmaterial 8 3 5 30 30 5 10 Lab kostnader 64 50 14 250 250 222 215 Hjälpmedel 26 26 Tele och IT kostnader 51 56-5 267 267 244 280 Lokalkostnader 2 962 2 977-15 11 832 11 832 11 720 11 653 Övrigt Inventarier o Material 16 50-34 66 66 118 82 Övrigt Patientresor 28 16 12 120 120 91 115 Övrigt Tjänster 512 700-188 3 070 3 300-230 1 418 741 Kapitalkostnader 374 413-39 1 502 1 502 1 535 1 503 Finansiella poster 3 30-27 10 10 158 137 Summa kostnader 40 010 39 783 227 191 329 189 726 1 603 190 710 194 796 Netto 37 092 36 342 750 168 204 169 889-1 685 164 860 165 211 Sida 3
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 822 Läkemedel Bidrag -11 813-12 040 227-141 808-142 037 229-141 523-144 678 Övriga intäkter externa -105-105 Summa intäkter -11 813-12 040 227-141 808-142 037 229-141 628-144 784 Köpt verksamhet 59 59 Personalkostnader 251 167 84 1 009 1 009 1 080 1 082 Konsulter 12 22-10 50 50 34 12 Utbildning och resor 21 6 15 80 80 51 52 Läkemedel 23 206 23 271-65 139 260 140 260-1 000 141 691 140 292 Livsmedel 6 11-5 30 30 30 29 Sjukvårdsmaterial 10-10 34 35 Hjälpmedel 1 1 Tele och IT kostnader 12 5 7 39 39 23 22 Lokalkostnader 1 1 Övrigt Inventarier o Material 5 2 3 20 20 12 21 Övrigt Patientresor 1-1 4 5 Övrigt Tjänster 21 21 80 80 46 70 Finansiella poster 1 1 Summa kostnader 23 534 23 495 39 140 568 141 568-1 000 143 068 141 681 Netto 11 721 11 454 267-1 240-469 -771 1 439-3 103 Sida 4
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 823 Sjukvården Patientavgifter -1 1-150 -352 Utomlänsintäkter -1 926-2 921 995-38 537-40 537 2 000-42 825-41 403 Bidrag -645-2 384 1 739-12 954-14 829 1 875-33 051-33 335 Intern ersätt + debitering -20 236-19 427-809 -82 761-81 537-1 224-78 859-79 138 Övriga intäkter externa -2 546-3 987 1 441-16 598-17 563 965-20 497-20 080 Övriga intäkter interna -7 939-6 885-1 054-34 100-34 365 265-38 434-38 819 Summa intäkter -33 292-35 604 2 312-184 950-188 831 3 881-213 816-213 126 Köpt verksamhet 22 436 21 715 721 116 850 119 150-2 300 128 839 143 406 Intern ersätt + debitering 309 307 2 1 232 1 232 1 129 822 Personalkostnader 147 801 149 881-2 080 611 404 620 301-8 897 603 136 594 874 Hyrpersonal 322 3 638-3 316 1 289 13 669-12 380 36 649 38 901 Konsulter 2 309 2 256 53 9 261 9 466-205 13 936 13 920 Utbildning och resor 1 443 1 419 24 5 680 5 490 190 7 060 7 489 Läkemedel 8 345 8 503-158 33 385 33 075 310 36 200 33 441 Livsmedel 2 005 2 450-445 9 168 9 062 106 9 551 9 474 Tvätt 611 689-78 2 813 3 035-222 3 637 3 128 Sjukvårdsmaterial 8 450 8 886-436 38 333 37 994 339 40 884 41 175 Lab kostnader 8 043 8 918-875 35 696 36 096-400 38 708 38 024 Hjälpmedel 5 778 6 517-739 23 098 23 432-334 28 080 27 603 Tele och IT kostnader 3 679 3 179 500 15 798 16 053-255 18 436 19 587 Helikoptertransport 4 255 4 007 248 20 508 20 508 19 714 19 568 Lokalkostnader 2 134 2 127 7 10 302 10 130 172 11 508 10 807 Övrigt Inventarier o Material 2 398 2 250 148 10 714 10 712 2 12 845 13 258 Övrigt Patientresor 2 877 2 540 337 12 043 11 195 848 10 793 11 135 Övrigt Tjänster 470 1 540-1 070 3 658 3 747-89 6 270 5 890 Kapitalkostnader 4 813 4 658 155 19 222 19 222 19 012 19 221 Finansiella poster 205-205 1 053 859 Summa kostnader 228 478 235 685-7 207 980 454 1 003 569-23 115 1 047 441 1 052 581 Netto 195 186 200 081-4 895 795 504 814 738-19 234 833 625 839 455 Sida 5
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 824 Tandvården Patientavgifter -12 115-12 825 710-48 166-48 097-69 -48 625-47 799 Bidrag -36 36-56 -20 Intern ersätt + debitering -2 418-2 582 164-9 677-9 677-9 880-9 610 Övriga intäkter externa -157-177 20-765 -765-676 -684 Summa intäkter -14 690-15 620 930-58 608-58 539-69 -59 236-58 113 Köpt verksamhet 92 96-4 248 199 49 202 309 Intern ersätt + debitering 1-1 1 Personalkostnader 10 485 10 676-191 44 421 44 157 264 44 723 44 640 Konsulter 47 21 26 125 175-50 111 90 Utbildning och resor 176 154 22 838 838 783 902 Läkemedel 54 64-10 260 275-15 247 226 Livsmedel 13 11 2 98 98 81 90 Tvätt 17 23-6 80 90-10 89 68 Sjukvårdsmaterial 779 1 085-306 3 710 3 810-100 4 137 4 032 Lab kostnader 869 1 096-227 4 185 4 185 4 909 4 655 Hjälpmedel 21 20 Tele och IT kostnader 265 232 33 1 283 1 283 1 280 1 368 Lokalkostnader 511 373 138 4 078 4 078 3 632 4 278 Övrigt Inventarier o Material 196 413-217 990 1 010-20 1 388 1 321 Övrigt Patientresor 4 22-18 45 45 38 36 Övrigt Tjänster 24 85-61 223 223 353 282 Kapitalkostnader 314 572-258 2 366 2 366 2 339 2 365 Finansiella poster 64 175-111 432 432 666 514 Summa kostnader 13 910 15 099-1 189 63 382 63 264 118 64 998 65 198 Netto -780-521 -259 4 774 4 725 49 5 762 7 085 Sida 6
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 821 Konk.utsatt verksamhet Patientavgifter -2 418-2 706 288-12 300-11 000-1 300-10 670-11 289 Utomlänsintäkter -427-525 98-10 425-8 437-1 988-9 888-9 734 Intern ersätt + debitering -3 576-4 768 Övriga intäkter externa -73-210 137-400 -400-1 716-3 795 Summa intäkter -2 918-3 442 524-23 125-19 837-3 288-25 849-29 586 Köpt verksamhet 16 637 15 623 1 014 93 557 91 471 2 086 88 705 91 411 Intern ersätt + debitering 18 885 19 120-235 78 719 78 719 81 173 82 931 Personalkostnader 150 403-253 608 861-253 3 899 4 613 Konsulter 42-42 3 3 443 401 Utbildning och resor 11 13-2 55 55 118 127 Läkemedel 309 289 20 1 240 1 240 829 541 Livsmedel 6 9 Sjukvårdsmaterial 8 3 5 30 30 5 10 Lab kostnader 64 50 14 250 250 222 215 Hjälpmedel 26 26 Tele och IT kostnader 51 56-5 267 267 244 280 Lokalkostnader 2 962 2 977-15 11 832 11 832 11 720 11 653 Övrigt Inventarier o Material 16 50-34 66 66 118 82 Övrigt Patientresor 28 16 12 120 120 91 115 Övrigt Tjänster 512 700-188 3 070 3 300-230 1 418 741 Kapitalkostnader 374 413-39 1 502 1 502 1 535 1 503 Finansiella poster 3 30-27 10 10 158 137 Summa kostnader 40 010 39 783 227 191 329 189 726 1 603 190 710 194 796 Netto 37 092 36 342 750 168 204 169 889-1 685 164 860 165 211 Sida 1
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 82111 Privata specialister Utomlänsintäkter -14-44 30-275 -212-63 -227-204 Övriga intäkter externa 1-1 -1-4 Summa intäkter -14-43 29-275 -212-63 -228-208 Köpt verksamhet 2 201 1 527 674 9 869 9 718 151 8 817 9 354 Personalkostnader Läkemedel 165 165 Lab kostnader 64 45 19 250 250 211 208 Övrigt Inventarier o Material 10-10 38 35 Summa kostnader 2 265 1 583 682 10 119 9 968 151 9 231 9 763 Netto 2 251 1 540 711 9 844 9 756 88 9 003 9 555 82121 Njursjukvård privat regi Utomlänsintäkter -38-38 -750-750 3 Summa intäkter -38-38 -750-750 3 Köpt verksamhet 2 546 2 761-215 15 280 16 600-1 320 16 819 16 570 Personalkostnader 4 Läkemedel 309 275 34 1 240 1 240 401 126 Lab kostnader 4-4 8 4 Övrigt Inventarier o Material 28-28 28 Övrigt Patientresor 28 12 16 120 120 87 115 Finansiella poster Summa kostnader 2 883 3 080-197 16 640 17 960-1 320 17 343 16 819 Netto 2 845 3 080-235 15 890 17 210-1 320 17 343 16 821 Sida 2
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 82131 Primärvård egen regi Patientavgifter -2 418-2 706 288-12 300-11 000-1 300-10 892-11 277 Utomlänsintäkter -224-241 17-7 200-5 000-2 200-7 028-7 051 Övriga intäkter externa -73-7 -66-400 -400-1 186-3 089 Summa intäkter -2 715-2 954 239-19 900-16 400-3 500-19 106-21 418 Intern ersätt + debitering 18 885 19 120-235 78 719 78 719 81 173 82 931 Konsulter 343 343 Läkemedel 6-6 232 226 Sjukvårdsmaterial 1-1 1 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 2 962 2 977-15 11 832 11 832 11 710 11 643 Övrigt Tjänster 10 10 Kapitalkostnader 374 411-37 1 498 1 498 1 530 1 498 Finansiella poster 20-20 85 76 Summa kostnader 22 221 22 535-314 92 049 92 049 95 084 96 727 Netto 19 506 19 581-75 72 149 75 649-3 500 75 978 75 309 82141 Primärvård privat regi Patientavgifter -12-12 Utomlänsintäkter -51-22 -29-200 -200-218 -206 Övriga intäkter externa -204 204-156 -294 Summa intäkter -51-226 175-200 -200-385 -512 Köpt verksamhet 3 636 3 578 58 26 650 23 350 3 300 22 376 24 207 Läkemedel 8-8 24 17 Finansiella poster 2-2 2 Summa kostnader 3 636 3 587 49 26 650 23 350 3 300 22 402 24 224 Netto 3 585 3 361 224 26 450 23 150 3 300 22 017 23 712 Sida 3
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 82151 Primär ambulanstransport Utomlänsintäkter -100-219 119-2 000-2 275 275-2 415-2 275 Övriga intäkter externa -82-117 Summa intäkter -100-219 119-2 000-2 275 275-2 497-2 392 Köpt verksamhet 3 916 4 077-161 23 500 23 545-45 24 701 25 072 Konsulter 33-33 79 45 Utbildning och resor 8 9-1 35 35 41 33 Läkemedel 8 8 Sjukvårdsmaterial 8 2 6 30 30 4 10 Hjälpmedel 25 25 Tele och IT kostnader 49 54-5 252 252 136 102 Lokalkostnader 1 1 Övrigt Inventarier o Material 8 11-3 35 35 21 9 Övrigt Tjänster 512 679-167 3 070 3 300-230 1 408 729 Finansiella poster 3 9-6 10 10 70 61 Summa kostnader 4 504 4 875-371 26 932 27 207-275 26 493 26 095 Netto 4 404 4 656-252 24 932 24 932 23 995 23 703 82161 Tandvårdsenheten Patientavgifter 234 Övriga intäkter externa -39-39 Summa intäkter 195-39 Köpt verksamhet 3 888 3 601 287 15 562 15 562 15 370 15 615 Personalkostnader 150 149 1 608 608 601 597 Konsulter 8-8 3 3 22 13 Utbildning och resor 3 5-2 20 20 64 59 Livsmedel 1 1 Lab kostnader 3 3 Tele och IT kostnader 2 2 15 15 13 19 Lokalkostnader 3 3 Övrigt Inventarier o Material 8 8 31 31 29 34 Övrigt Tjänster 7-7 7 2 Summa kostnader 4 051 3 771 280 16 239 16 239 16 113 16 347 Netto 4 051 3 771 280 16 239 16 239 16 308 16 309 Sida 4
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 82171 Sjukvårdsupplysning Intern ersätt + debitering -3 576-4 768 Övriga intäkter externa -252-252 Summa intäkter -3 828-5 020 Köpt verksamhet 450 79 371 2 696 2 696 621 593 Personalkostnader 253-253 253-253 3 298 4 011 Utbildning och resor 13 35 Livsmedel 5 8 Hjälpmedel 1 1 Tele och IT kostnader 1-1 95 158 Lokalkostnader 6 6 Övrigt Inventarier o Material 2 4 Övrigt Patientresor 3-3 3 Övrigt Tjänster 13-13 -6 Kapitalkostnader 1-1 4 4 5 5 Finansiella poster Summa kostnader 450 352 98 2 700 2 953-253 4 043 4 822 Netto 450 352 98 2 700 2 953-253 216-198 Kollnetto 450 352 98 2 700 2 953-253 216-198 Sida 5
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 823 Sjukvården Patientavgifter -1 1-150 -352 Utomlänsintäkter -1 926-2 921 995-38 537-40 537 2 000-42 825-41 403 Bidrag -645-2 384 1 739-12 954-14 829 1 875-33 051-33 335 Intern ersätt + debitering -20 236-19 427-809 -82 761-81 537-1 224-78 859-79 138 Övriga intäkter externa -2 546-3 987 1 441-16 598-17 563 965-20 497-20 080 Övriga intäkter interna -7 939-6 885-1 054-34 100-34 365 265-38 434-38 819 Summa intäkter -33 292-35 604 2 312-184 950-188 831 3 881-213 816-213 126 Köpt verksamhet 22 436 21 715 721 116 850 119 150-2 300 128 839 143 406 Intern ersätt + debitering 309 307 2 1 232 1 232 1 129 822 Personalkostnader 147 801 149 881-2 080 611 404 620 301-8 897 603 136 594 874 Hyrpersonal 322 3 638-3 316 1 289 13 669-12 380 36 649 38 901 Konsulter 2 309 2 256 53 9 261 9 466-205 13 936 13 920 Utbildning och resor 1 443 1 419 24 5 680 5 490 190 7 060 7 489 Läkemedel 8 345 8 503-158 33 385 33 075 310 36 200 33 441 Livsmedel 2 005 2 450-445 9 168 9 062 106 9 551 9 474 Tvätt 611 689-78 2 813 3 035-222 3 637 3 128 Sjukvårdsmaterial 8 450 8 886-436 38 333 37 994 339 40 884 41 175 Lab kostnader 8 043 8 918-875 35 696 36 096-400 38 708 38 024 Hjälpmedel 5 778 6 517-739 23 098 23 432-334 28 080 27 603 Tele och IT kostnader 3 679 3 179 500 15 798 16 053-255 18 436 19 587 Helikoptertransport 4 255 4 007 248 20 508 20 508 19 714 19 568 Lokalkostnader 2 134 2 127 7 10 302 10 130 172 11 508 10 807 Övrigt Inventarier o Material 2 398 2 250 148 10 714 10 712 2 12 845 13 258 Övrigt Patientresor 2 877 2 540 337 12 043 11 195 848 10 793 11 135 Övrigt Tjänster 470 1 540-1 070 3 658 3 747-89 6 270 5 890 Kapitalkostnader 4 813 4 658 155 19 222 19 222 19 012 19 221 Finansiella poster 205-205 1 053 859 Summa kostnader 228 478 235 685-7 207 980 454 1 003 569-23 115 1 047 441 1 052 581 Netto 195 186 200 081-4 895 795 504 814 738-19 234 833 625 839 455 Sida 1
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 8231 Sjukvården ledning Utomlänsintäkter -1 926-2 921 995-38 537-40 537 2 000-42 818-41 307 Bidrag -1 544 1 544-8 000-9 500 1 500-28 448-26 903 Övriga intäkter externa -36-48 12-200 -200-379 -504 Summa intäkter -1 962-4 513 2 551-46 737-50 237 3 500-71 645-68 714 Köpt verksamhet 521 4 731-4 210 5 500 5 500 13 972 15 807 Personalkostnader 3 960 4 122-162 15 841 15 641 200 16 797 16 092 Konsulter 30 13 17 120 170-50 184 199 Utbildning och resor 133 67 66 489 489 322 370 Livsmedel 5-5 8 18-10 23 21 Sjukvårdsmaterial 5 5 Lab kostnader 2 Hjälpmedel 1 31 Tele och IT kostnader 31 29 2 127 262-135 214 249 Helikoptertransport 4 255 4 007 248 20 508 20 508 19 714 19 568 Lokalkostnader 19-19 5-5 20 1 Övrigt Inventarier o Material 23 12 11 111 111 179 179 Övrigt Patientresor 2 582 2 229 353 10 758 9 880 878 9 496 9 867 Övrigt Tjänster 24 39-15 100 100 86 82 Kapitalkostnader 33 33 130 130 130 130 Finansiella poster 134-134 329 195 Summa kostnader 11 592 15 442-3 850 53 692 52 814 878 61 473 62 799 Netto 9 630 10 930-1 300 6 955 2 577 4 378-10 172-5 916 Sida 2
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 8232 Öppen- & dagvård Patientavgifter 1-1 51 5 Utomlänsintäkter 50 Bidrag -26-26 Övriga intäkter externa -4-70 66-31 -47 16 137-265 Summa intäkter -4-69 65-31 -47 16 213-285 Köpt verksamhet 2 Personalkostnader 10 927 12 029-1 102 45 924 48 505-2 581 48 954 48 382 Hyrpersonal 2-2 100 98 Konsulter 12 31-19 63 63 95 75 Utbildning och resor 108 109-1 515 496 19 559 553 Läkemedel 126 118 8 500 500 510 475 Livsmedel 36 45-9 188 188 180 178 Tvätt 42 52-10 214 214 260 225 Sjukvårdsmaterial 830 1 068-238 3 776 3 811-35 4 301 4 015 Lab kostnader 1 071 1 277-206 4 860 4 860 5 203 4 968 Hjälpmedel 430 410 20 1 766 1 768-2 2 195 1 898 Tele och IT kostnader 298 318-20 1 257 1 377-120 1 700 1 806 Lokalkostnader 64 33 31 336 336 320 316 Övrigt Inventarier o Material 234 467-233 1 246 1 246 1 613 1 465 Övrigt Patientresor 4-4 1 7 Övrigt Tjänster 14 171-157 59 59 210 63 Kapitalkostnader 331 355-24 1 313 1 313 1 335 1 312 Finansiella poster 6-6 16 10 Summa kostnader 14 523 16 495-1 972 62 017 64 736-2 719 67 551 65 849 Netto 14 519 16 425-1 906 61 986 64 689-2 703 67 764 65 563 Sida 3
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 8233 Habilitering/Rehabiliter Patientavgifter -185-325 Utomlänsintäkter -35-48 Bidrag -51-161 110-1 695-1 695-3 620-3 702 Övriga intäkter externa -118-405 287-898 -898-1 424-1 118 Övriga intäkter interna -482-500 Summa intäkter -169-566 397-2 593-2 593-5 745-5 693 Köpt verksamhet 1 1 Personalkostnader 11 376 11 662-286 45 972 45 972 48 227 49 137 Konsulter 501 187 314 2 013 2 013 1 454 1 552 Utbildning och resor 127 114 13 533 533 705 905 Läkemedel 348 399-51 1 395 1 595-200 1 907 1 508 Livsmedel 21 28-7 97 97 317 321 Tvätt 8 8 44 44 44 36 Sjukvårdsmaterial 48 68-20 220 220 204 185 Hjälpmedel 2 842 3 512-670 11 032 11 322-290 12 725 12 213 Tele och IT kostnader 327 199 128 1 383 1 383 1 290 1 511 Lokalkostnader 787 780 7 3 154 3 154 3 155 3 148 Övrigt Inventarier o Material 202 224-22 897 897 900 913 Övrigt Patientresor 19 48-29 83 83 156 134 Övrigt Tjänster 3 141-138 14 14 260 136 Kapitalkostnader 108 109-1 424 424 426 424 Finansiella poster 1-1 3 3 Summa kostnader 16 717 17 481-764 67 261 67 751-490 71 774 72 128 Netto 16 548 16 915-367 64 668 65 158-490 66 029 66 435 Sida 4
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 8234 Service/Diagnostik Patientavgifter -2 2-1 -8 Bidrag -12-83 71-50 -50-273 -209 Övriga intäkter externa -906-1 012 106-7 092-7 092-8 409-8 241 Övriga intäkter interna -7 395-6 637-758 -31 100-31 300 200-32 137-32 608 Summa intäkter -8 313-7 734-579 -38 242-38 442 200-40 820-41 066 Personalkostnader 34 980 34 152 828 139 739 139 939-200 132 856 129 622 Hyrpersonal 1 005-1 005 2 250-2 250 14 102 15 065 Konsulter 139 287-148 555 555 303 590 Utbildning och resor 318 244 74 1 197 1 197 1 342 1 358 Läkemedel 865 1 229-364 3 460 3 460 4 754 4 075 Livsmedel 69 118-49 312 312 437 407 Tvätt 117 171-54 536 536 767 658 Sjukvårdsmaterial 3 572 3 588-16 16 188 16 188 17 079 17 065 Lab kostnader 633 692-59 2 885 2 885 3 414 3 414 Hjälpmedel 15 22-7 70 70 76 74 Tele och IT kostnader 1 704 1 749-45 7 500 7 500 9 610 9 852 Lokalkostnader 921 1 101-180 5 182 5 182 6 162 5 521 Övrigt Inventarier o Material 1 230 705 525 5 245 5 245 5 430 5 604 Övrigt Patientresor 27 34-7 115 115 129 148 Övrigt Tjänster 385 294 91 3 280 3 280 4 588 5 123 Kapitalkostnader 3 305 3 050 255 13 220 13 220 12 923 13 221 Finansiella poster 18-18 367 349 Summa kostnader 48 280 48 459-179 199 484 201 934-2 450 214 339 212 145 Netto 39 967 40 725-758 161 242 163 492-2 250 173 520 171 078 Sida 5
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 8235 Slutenvård Patientavgifter 2-2 2 Utomlänsintäkter -2 Bidrag -36-22 -14-195 -270 75-314 -324 Intern ersätt + debitering 21 Övriga intäkter externa -389-1 156 767-2 336-3 185 849-4 952-4 669 Övriga intäkter interna -544-166 -378-3 000-3 065 65-2 735-2 568 Summa intäkter -969-1 343 374-5 531-6 520 989-7 978-7 564 Personalkostnader 29 917 29 718 199 122 457 126 927-4 470 128 886 128 808 Hyrpersonal 105-105 15-15 1 297 1 199 Konsulter 6-6 43 64 Utbildning och resor 235 98 137 840 669 171 616 615 Livsmedel 1 695 1 958-263 7 702 7 586 116 7 626 7 548 Tvätt 408 400 8 1 850 2 072-222 2 330 2 032 Sjukvårdsmaterial 1 026 1 113-87 4 700 4 326 374 4 630 4 735 Lab kostnader Hjälpmedel 124 153-29 592 624-32 655 682 Tele och IT kostnader 307 376-69 1 225 1 225 1 682 1 671 Lokalkostnader 153 44 109 715 538 177 658 640 Övrigt Inventarier o Material 297 281 16 1 441 1 439 2 1 591 1 650 Övrigt Patientresor 16 35-19 95 125-30 104 88 Övrigt Tjänster 2 115-113 13 102-89 117 31 Kapitalkostnader 201 236-35 803 803 836 803 Finansiella poster 1-1 5 5 Summa kostnader 34 381 34 640-259 142 433 146 451-4 018 151 078 150 570 Netto 33 412 33 297 115 136 902 139 931-3 029 143 099 143 006 Sida 6
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 8236 Opererande specialiteter Patientavgifter -1 1-9 -16 Utomlänsintäkter -23-46 Bidrag -300 300-320 -320 Övriga intäkter externa -65 65-100 100-601 -642 Summa intäkter -66 66-400 400-953 -1 025 Köpt verksamhet 9 805 8 073 1 732 49 747 52 432-2 685 57 366 64 791 Intern ersätt + debitering 309 307 2 1 232 1 232 1 129 822 Personalkostnader 14 937 15 378-441 63 918 64 068-150 58 302 55 648 Hyrpersonal 710-710 1 550-1 550 7 853 8 776 Konsulter 714 506 208 2 861 2 861 4 198 4 241 Utbildning och resor 135 189-54 555 555 1 285 1 441 Läkemedel 3 769 2 700 1 069 15 070 14 260 810 13 221 13 118 Livsmedel 2-2 10 10 5 9 Sjukvårdsmaterial 2 337 2 431-94 10 595 10 595 11 868 12 128 Lab kostnader 2 400 2 245 155 10 875 11 275-400 11 144 11 391 Hjälpmedel 1 479 1 245 234 5 915 5 915 7 522 7 607 Tele och IT kostnader 218 56 162 930 930 696 796 Lokalkostnader 73 54 19 325 325 342 347 Övrigt Inventarier o Material 72 44 28 305 305 268 303 Övrigt Patientresor 46 26 20 190 190 259 305 Övrigt Tjänster 21 106-85 95 95 144 201 Kapitalkostnader 336 343-7 1 340 1 340 1 344 1 340 Finansiella poster 10-10 156 149 Summa kostnader 36 651 34 423 2 228 163 963 167 938-3 975 177 103 183 414 Netto 36 651 34 357 2 294 163 963 167 538-3 575 176 150 182 389 Sida 7
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 8237 Medicinska specialiteter Patientavgifter -1 1-1 Bidrag -57-57 Övriga intäkter externa 2-2 -214-328 Summa intäkter 1-1 -272-386 Köpt verksamhet 11 088 8 305 2 783 56 409 55 624 785 52 253 56 898 Personalkostnader 10 671 11 603-932 45 595 46 608-1 013 46 647 46 120 Hyrpersonal 322 431-109 1 289 2 104-815 2 384 2 253 Konsulter 643 839-196 2 574 2 579-5 5 748 5 065 Utbildning och resor 115 129-14 465 465 554 556 Läkemedel 2 627 3 484-857 10 525 10 825-300 13 237 11 769 Livsmedel 3-3 15 15-66 12 Sjukvårdsmaterial 186 124 62 845 845 941 971 Lab kostnader 2 318 2 930-612 10 511 10 511 11 977 11 576 Hjälpmedel 365 464-99 1 612 1 622-10 1 803 1 927 Tele och IT kostnader 208 21 187 915 915 351 428 Lokalkostnader 44 16 28 205 205 263 276 Övrigt Inventarier o Material 39 33 6 215 215 347 357 Övrigt Patientresor 141 91 50 597 597 376 354 Övrigt Tjänster 6 102-96 32 32 132 31 Kapitalkostnader 342 334 8 1 366 1 366 1 354 1 366 Finansiella poster 3-3 61 61 Summa kostnader 29 115 28 912 203 133 170 134 528-1 358 138 363 140 020 Netto 29 115 28 913 202 133 170 134 528-1 358 138 091 139 635 Sida 8
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 8238 Psykiatri Patientavgifter -1 Bidrag -532 532 442-1 386 Övriga intäkter externa -190-87 -103-1 050-1 050-276 -224 Övriga intäkter interna -256-256 Summa intäkter -190-619 429-1 050-1 050-90 -1 867 Köpt verksamhet 1 022 603 419 5 194 5 594-400 5 070 5 688 Personalkostnader 13 912 13 713 199 57 125 58 625-1 500 53 495 52 835 Hyrpersonal 323-323 3 081 3 363 Konsulter 270 357-87 1 075 1 225-150 1 804 2 049 Utbildning och resor 140 426-286 550 550 1 276 1 296 Läkemedel 51 95-44 200 200 308 260 Livsmedel 184 258-74 836 836 905 864 Tvätt 11 22-11 50 50 81 59 Sjukvårdsmaterial 9 15-6 35 35 51 45 Lab kostnader 110 141-31 500 500 625 591 Hjälpmedel 3-3 10 10 26 25 Tele och IT kostnader 203 151 52 853 853 1 057 1 218 Lokalkostnader 20 9 11 95 95 123 116 Övrigt Inventarier o Material 99 145-46 421 421 753 810 Övrigt Patientresor 7 10-3 33 33 54 48 Övrigt Tjänster 15 243-228 65 65 346 111 Kapitalkostnader 157 197-40 626 626 665 626 Finansiella poster 1-1 47 45 Summa kostnader 16 210 16 712-502 67 668 69 718-2 050 69 766 70 050 Netto 16 020 16 093-73 66 618 68 668-2 050 69 677 68 184 Sida 9
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut 2011 8239 Primärvård Patientavgifter -7-7 Bidrag -546-41 -505-3 014-3 014-436 -407 Intern ersätt + debitering -20 236-19 427-809 -82 761-81 537-1 224-78 879-79 138 Övriga intäkter externa -903-1 146 243-4 991-4 991-4 379-4 088 Övriga intäkter interna -82 82-2 824-2 887 Summa intäkter -21 685-20 695-990 -90 766-89 542-1 224-86 525-86 527 Köpt verksamhet 3-3 177 219 Personalkostnader 17 121 17 504-383 74 833 74 016 817 68 971 68 229 Hyrpersonal 1 062-1 062 7 750-7 750 7 833 8 146 Konsulter 30-30 107 84 Utbildning och resor 132 44 88 536 536 401 396 Läkemedel 559 479 80 2 235 2 235 2 263 2 236 Livsmedel 33-33 124 113 Tvätt 25 37-12 119 119 155 118 Sjukvårdsmaterial 442 479-37 1 974 1 974 1 804 2 025 Lab kostnader 1 511 1 632-121 6 065 6 065 6 345 6 083 Hjälpmedel 523 708-185 2 101 2 101 3 077 3 146 Tele och IT kostnader 383 279 104 1 608 1 608 1 836 2 055 Lokalkostnader 72 70 2 290 290 465 443 Övrigt Inventarier o Material 202 340-138 833 833 1 763 1 978 Övrigt Patientresor 39 65-26 172 172 218 184 Övrigt Tjänster 328-328 388 111 Finansiella poster 30-30 68 41 Summa kostnader 21 009 23 122-2 113 90 766 97 699-6 933 95 993 95 607 Netto -676 2 427-3 103 8 157-8 157 9 468 9 080 Sida 10
Uppföljning HSF 2011 2012-04-13 Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull_12 Bokslut 2011 821 Beställare primärvård Patientavgifter -2 418-2 706 288-12 300-11 000-1 300-10 904-11 289 Utomlänsintäkter -275-263 -12-7 400-5 200-2 200-7 246-7 257 Övriga intäkter externa -73-211 138-400 -400-1 342-3 383 Summa intäkter -2 766-3 180 414-20 100-16 600-3 500-19 492-21 930 Köpt verksamhet 3 636 3 578 58 26 650 23 350 3 300 22 376 24 207 Intern ersätt + debitering 18 885 19 120-235 78 719 78 719 81 173 82 931 Konsulter 343 343 Läkemedel 14-14 256 242 Sjukvårdsmaterial 1-1 1 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 2 962 2 977-15 11 832 11 832 11 710 11 643 Övrigt Tjänster 10 10 Kapitalkostnader 374 411-37 1 498 1 498 1 530 1 498 Finansiella poster 21-21 87 76 Summa kostnader 25 857 26 123-266 118 699 115 399 3 300 117 486 120 951 Netto 23 091 22 943 148 98 599 98 799-200 97 995 99 021 Sida 1
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/2 1 (13) Datum 2012-04-13 Version 2. Delårsrapport 1 2012 Sammanfattning Patienter på Gotland har gott förtroende för den vård som ges men är något mindre nöjda med bemötandet, visar resultat från enkäter i primärvården (inklusive sjukgymnastik) samt på BB/förlossning hösten 2011. Tillgängligheten i hela sjukvården upplevs som god. Samverkan med socialnämnden om de mest sjuka äldre har inletts. Previa har tagit över regionens sjukvårdsrådgivning. Medicinsk tillnyktring har övergått i hälso- och sjukvårdens regi. Akutmottagningen har genom ett förändrat arbetssätt ökat säkerheten i de medicinska bedömningarna och kortat handläggningstiderna. Nationell patientsäkerhetssatsning 2012 genomförs på Gotland. Beslut om rökfria operationer på Visby lasarett innebär första steget i införande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Satsning på stärkt ledarskap görs inom förvaltningen. Vakansläge under årets första kvartal innebär risk för ökat behov av främst sjuksköterskor men även läkare inom några specialitetsområden. Bemanningsläget inom tandvården är också ansträngt. Den ekonomiska prognosen pekar mot 20 miljoner kronor i underskott för året. Åtgärdsplan för att skapa budget i balans är inte fullt genomförd ännu. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 2 (13) Viktiga/kritiska händelser Brukare/kunder Redovisning av den patientupplevda kvaliteten Resultatet från mätning av patientupplevd kvalitet inom primärvården hösten 2011 visar att de flesta patienterna är nöjda med bemötandet och anser att läkaren ger god och begriplig information om behandlingen. Informationen om läkemedelsbiverkningar upplevs däremot inte vara lika bra. Patienterna uppger också bristen på läkarkontinuitet som negativ. Bemötande och tillgänglighet till tidbeställning, väntrumsmiljön samt möjligheten till avskildhet i receptionerna får jämförelsevis låga betyg. Det samlade intrycket för både 2009 och 2011 års enkäter är ett gott förtroende för primärvården på Gotland, i paritet med riket. En patientenkät inom BB/förlossning genomfördes i sex landsting och regioner under hösten 2011. Gotland har bättre resultat än genomsnittet, men något lägre upplevd kvalitet på bemötande. Indikator J3 Bemötande J2 Delaktighet J4 Information D4 Förtroende J1 Helhetsintryck J6 Rekommendera Fråga Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Kände du dig delaktig i beslut om din förlossning och eftervård, så mycket som du önskade? Fick du tillräcklig information om ditt hälsotillstånd? Kände du förtroende för de barnmorskor som du träffade? Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? Skulle du rekommendera andra att föda på den här förlossningsavdelningen? Landsting (PUK) 88 91 90 83 80 77 90 90 84 78 94 92 Riket (PUK) Ett genomsnitt från indikatorerna i tabellen ovan ger följande resultat och rankning: Genomsnitt Ranking Region Gotland 75 1 Örebro läns landsting 74 2 Stockholms läns landsting 74 3 Region Skåne 73 4 Landstinget i Värmland 71 5 Landstinget Blekinge 70 6 För sjukgymnastik i primärvård gjordes en mätning på Gotland och i Östergötland, med i stort sett likvärdiga resultat.
Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 3 (13) Mätning av patientupplevd kvalitet leder till förbättringar Resultat från flera patientenkäter har visat på brister i information om läkemedelsbiverkningar. De läkemedelsgenomgångar i SÄBO, som införs i år, är ett sätt att komma till rätta med denna brist. Inom psykiatrin har man tagit fram ett utskrivningsmeddelande, som ska innehålla både aktuell medicinlista och biverkningsdiskussion. Tillgänglighet Månadsmätningarna till operation och specialistmottagningar inom 60 dagar ligger stadigt på mer än 80 % sedan hösten 2011. Riktade och framgångsrika insatser har gjorts på mottagningar för neurologi, gynekologi och ögon. Barnoch Ungdomspsykiatrin har nära 100 % tillgänglighet inom 30 dagar. Fortsatta köer finns inom infektion, hjärtmottagning, endoskopi, reumatologi och barnmedicin. Bäst framkomlighet nationellt till sjukvårdsrådgivningen Gotlänningarna har den bästa framkomligheten till sjukvårdsrådgivning i Sverige enligt 1177-statistiken. I Vårdbarometern anser 87 % att det är mycket lätt eller lätt att komma fram. Mest sjuka äldre samverkan med Socialnämnden Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Den gemensamma satsningen för 2012 syftar till att stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. På Gotland har hälso- och sjukvården och socialtjänsten tagit fram förslag på gemensam ledningsstruktur och handlingsplan för en mer sammanhållen vård. Samarbetet har lett till en gemensam utvecklingsgrupp (chefsteam) som deltar i det nationella nätverket Ledningskraft. Med samordnade arbetsutskott kan gemensamt formulerade beslutsunderlag läggas fram i de två nämnderna. Förbättrad munhälsa för äldre genom samarbete med socialförvaltningen Tandvårdens uppsökande verksamhet har kunnat utökas genom samarbete med medicinskt ansvarig sjuksköterska och teamkoordinatorer inom socialförvaltningen. Därigenom får tandhygienisterna lättare att nå ut till hemtjänstens personal och kan bättre fånga brukare med rätt till sådan uppsökande verksamhet.
Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 4 (13) Processer Sjukvårdsrådgivningen övertagen av Previa Den 1 februari tog Previa över sjukvårdsrådgivningen från hälso- och sjukvårdsförvaltningen via 1177-tjänsten. Samarbetsklimatet är gott och övergången har gått smidigt. Allmänheten informerades via annonsering Medicinsk tillnyktring i hälso- och sjukvårdsförvaltningens regi Den 1 februari lades socialförvaltningens tillnyktringsenhet ned. Övertagandet av medicinsk tillnyktring till hälso- och sjukvårdsförvaltningen gjordes på kort tid. Dessa platser har inrättats inom psykiatrins slutenvård och nya rutiner har upprättats. Akutprocesen gör framsteg Akutprocessens förbättringsarbete med primärbedömning i team har gått från enstaka testdagar till reguljär arbetsmetod. Resultatet har blivit säkrare och snabbare medicinska bedömningar och förbättrad logistik. Systemet för medicinsk prioritering har den 1 februari bytts till RETTS (Rapid Emergency, Triage and Treatment System), ett system som används i övriga landsting. Smärtverksamheten integreras i Rehabcentrum Rehabiliteringen på Korpen har i projektform fått uppdraget att omvandla nuvarande slutenvårdsavdelning till en kombinerad sluten-/dagvårdsverksamhet. Verksamheten kommer att innefatta såväl medicinsk/geriatrisk rehabilitering som smärtmottagning i teambaserad form. Högsta antalet dialyspatienter Det högsta antalet samtidiga patienter i hämodialys (rening av blodet vid njursvikt) hittills, 33 stycken, har noterats under februari 2012. Normalt ges tre behandlingar, men sex patienter får fyra till fem behandlingar per vecka. Kargo-projektet bidrar till kostnadskontroll av utomlänsvården Sedan årsskiftet arbetar en projektledare inom Kargoavtalet och en ekonomicontroller framgångsrikt med kartläggning av utomlänsprocessen, för att säkerställa rätt utomlänsvård till rätt pris. Trenden som började i slutet av 2011med minskat antal utomlänsremisser och minskad kostnad håller i sig. TakeCare-åtkomst äntligen tekniskt tillgänglig för privata vårdcentraler Den tekniska lösningen för att möjliggöra för de privata vårdcentralerna att ansluta till TakeCare har efter ett års förberedelser kunnat öppnas för testkörning. På grund av att test och utbildning inte kunnat genomföras enligt tidigare plan måste det skarpa införandet skjutas till oktober 2012.
Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 5 (13) Riktade tandhälsokontroller för ettåringar På grund av att tandhälsan har försämrats hos treåringar har hälso- och informationskontroller införts för ettåringar. Patientsäkerhet Förvaltningen har beslutat att genomföra årets nationella satsning för ökad patientsäkerhet som är överenskommen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Satsningen innehåller fyra grundläggande krav och sex olika indikatorer som, om de uppnås, innebär en ekonomisk ersättning från staten. I satsningen ingår bl.a. att följa och rapportera överbeläggningar, mäta förekomst av dolda vårdskador, minska förekomst av trycksår och minska antibiotikaförskrivning. Hälsofrämjande insatser Det hälsofrämjande arbetet har till stor del fokuserats på implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Ett projekt har skapat förutsättningar för att fler ska erbjudas rökavvänjning och att rökfria operationer kan införas. Övriga målområden är minskat riskbruk av alkohol, minskad förekomst av ohälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet. För att uppnå detta krävs att vårdpersonal kan utföra rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal med sina patienter. Under första kvartalet har utbildning i motiverande intervju (MI) startat. Medarbetare/ledare Satsning på att stärka ledarskapet Arbete har påbörjats via sjukvårdens ledningsgrupp för att stärka enhetscheferna i deras roll. Som ett första steg inbjöds samtliga chefer till en planeringsdag i mars med tema förhållningssätt, relationer, kommunikation och bemötande. Ansträngt vakansläge Under februari och mars har sjukfrånvaron varit ovanligt hög i samband med influensautbrott. Ett tidigare ansträngt läge i sjuksköterskebemanningen resulterade då i behov av hyrsköterskor på enstaka arbetsplatser. Inför sommaren är behovet av sjuksköterskevikarier större än tidigare och bemanningsföretag har redan kontaktats. Bemanningsläget bland läkare har försämrats genom nya vakanser främst inom primärvård och onkologi. Detta resulterar i behov av nya hyrläkarlösningar, förutom behovet inom tidigare bristspecialiteter.
Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 6 (13) Bemanningsläget inom tandvården är ansträngt då fyra tandläkare och två verksamhetschefer lämnat sina uppdrag. Fyra tandläkare är föräldralediga och chefstjänsten i Hemse är fortsatt vakant. Personalövergång till Previa Den 1 februari tog Previa över sjukvårdsrådgivningen. Fem medarbetare från hälso- och sjukvårdsförvaltningen följde med i övergången. Ekonomi Ekonomiskt resultat för perioden januari-mars 2012 För perioden visar det ekonomiska resultatet ett underskott jämfört med budget på 4,1 mkr. Periodiserad budget tkr jan-mars 2012 Ackumulerat utfall tkr jan-mars 2012 Periodens avvikelse tkr Ackumulerat utfall tkr jan-mars 2011 Utveckling Intäkter -68 707-73 178 4 471-79 556-8% Köpt verksamhet 42 001 39 986 2 015 57 116-30% Personalkostnader 167 423 170 125-2 702 163 774 3,9% Hyrpersonalkostnader 397 3 819-3 422 5 890-35,2% Läkemedelskostnader 32 388 32 977-589 28 010 17,8% Lokalkostnader 31 335 32 361-1 026 30 738 5,3% Övriga kostnader 78 706 81 467-2 761 80 949 0,6% Kapitalskostnader 6 948 7 054-106 7 316-3,6% Totala kostnader 359 198 367 789-8 591 373 793-1,6% Nettokostnader 290 491 294 611-4 120 294 237 0% Ekonomiskt resultat per område Periodiserad budget tkr jan-mars 2012 Ackumulerat utfall tkr jan-mars 2012 Periodens avvikelse tkr Ackumulerat utfall tkr jan-mars 2011 Utveckling Ledning 47 272 47 255 17 43 920 7,6% Konkurrensutsatt verksamhet 37 092 36 342 750 36 692-1% Läkemedel 11 721 11 454 267 6 912 66% Sjukvården 195 186 200 081-4 895 205 911-2,9% Varav vårdval primärvård - 677 2 509-3 186 2 096 19,7% Tandvården - 780-521 - 259 802-165% Totalt 290 491 294 611-4 120 294 237 0%
Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 7 (13) Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen jämfört med samma period 2011 är 0 procent och kostnadsutvecklingen är 1,6 procent. Intäktsutveckling Jämfört med 2011 har intäkterna minskat. Patientavgifter och intäkter för utomlänsvård har ökat. Högkostnadsskyddet för öppenvård höjdes januari 2012 från 900 till 1100 kronor. De ökade patientavgifterna kan också bero på att antal öppenvårdsbesök för perioden har ökat med 1804 besök. Uppbokning av minskat statsbidrag för läkemedel 2010 påverkade redovisningen i början av 2011 med 3,6 miljoner kronor och redovisningsprincipen gällande intäkter för läkemedelsstudier och andra projekt har ändrats. Därför är posten statsbidrag 5,7 miljoner kronor lägre än 2011. Personalkostnadsutveckling Personalkostnaderna har ökat med 3,9 procent. I gengäld har kostnaden för hyrpersonal minskat med 35,2 procent. Minskningen är störst inom ortopedi och anestesi. Sammantaget har kostnaden för egen personal och hyrpersonal ökat med 2,5 procent jämfört med 2011. Kostnader för utomlänsvård fortsätter att minska Kostnader för utomlänsvården har jämfört med 2011 minskat med 35 procent, vilket motsvarar 13,4 miljoner kronor. 7 miljoner kronor beror på den förändrade redovisning som gjordes i bokslut 2011 då slutenvårdsfakturorna från Karolinska för vård utförd i september månad 2011 bokades upp på 2011. Tidigare har dessa fakturor kostnadsförts i januari nästkommande år. Den förändrade redovisningsprincipen gör att sjukvårdens kostnad för utomlänsvården under 2012 vid jämfört med 2011 inte bara beror på faktisk nedgång i kostnad för vården utan också på att det under 2012 kommer att redovisas 12 månaders utfall istället för 13. Vid uppdelning av utomlänsvården i olika priskategorier är det tydligt att den stora kostnadsminskningen beror till stor del på en betydligt lägre kostnad för de mest kostsamma vårdtillfällena. Kostnaden för vårdtillfällen över 500 tkr som ägt rum under 2011 har minskat med?? jämfört med 2010.
Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 8 (13)