Samrådsmöte om Universitetssjukhuset Inledning Egentligen skulle det här kunna vara två olika artiklar, men eftersom de berör varandra så skriver jag dem som en. I början av året hölls ett samrådsmöte om de stora förändringar som är planerade för Universitetssjukhuset (US). Samrådsmötet var välbesökt, minst 40 personer och jag var där för Storstad Linköping. Mina synpunkter, influerade av de diskussioner vi haft inom gruppen, kommer jag redogöra för längre ned. Men först kommer jag att ta upp själva samrådsmötet. Området som behandlas i planförslaget. Samrådsmötet Samrådsmöte, vad är det då? Det innebär att kommunens planläggare tillsammans med andra inblandade, till exempel byggherrar (och i det här fallet Landstinget) presenterar planerade projekt och allmänheten får ställa frågor samt ge kritik och synpunkter. Planerna kan sedan revideras beroende på synpunkterna innan planen går till beslut. Idén med samrådsmöten är jättebra eftersom det ger en mer öppen debatt och att det därmed skulle kunna minska risken för överklaganden med
de utdragna processer som ofta blir resultatet. Även slutresultatet bör kunna bli bättre då fler får tycka till och komma med idéer. Samrådsmötet om US började med en presentation av planförslaget där det tidigt betonades att andelen naturytor kommer öka, inte minska. Antagligen är minskning av andel natur standardkritik de får så därför gick de nästan i försvarsställning om naturmiljöerna redan från början. Sedan blev det paus där man kunde ställa frågor till enskilda personer, följt av ytterligare presentation och diskussion. Bra så. Men jag har upptäckt ett stort problem med samrådsmöten. Det är mest ett slags klagoforum för närboende! Ingen revolutionerande upptäckt kan tyckas, så har det nog alltid varit. Men just under samrådet för US insåg jag vidden av problemet. Bland deltagarna var såvitt jag kunde bedöma jag själv den enda som inte var närboende. Där fanns folk från området runt Magistragshagen (Stolplyckan och söderut), Garnisionen, från småhusen på Eklyckegatan och även från andra sidan Tinnerbäcken. Och vad är allt de närboende fokuserar på? Jo, självklart på problemen med förändringarna, sett ur deras lokala perspektiv. Vilket ligger i människans natur. Det enda de ville prata om var alltså bullerproblem, trafikproblem, byggproblem, problem med hushöjder (dock inte om naturytor som planläggarna verkade vara förberedda på). Huvudproblemet som hela tiden kom upp som frågor var buller; det var fläktbuller, bilbuller, helikopterbuller, byggbuller, buller från bussar, buller från utryckningsfordon, buller från en framtida spårvagn. Buller. Många tog även upp samma fråga gång på gång och det kändes efter ett tag som om diskussionen stod still. Ingenting diskuterades om US användning, framtid, dess gestaltning, stadsmässighet eller om nya förslag/idéer. Trots det höll mötet på i två och en halv timme. En bullerutredning utlovades i slutet som skulle ta hänsyn till alla olika typer av buller för att blidka de församlade. Men man kan ju konstatera att ett sjukhus och en stad som lever, den låter! Min önskan är att bullerfrågan ges den tid och respekt som den kräver, inte mer. Framtida samrådsmöten Vad kan man dra för slutsatser från det här då? Att samrådsmöten inte fungerar och borde läggas ned? Njae. Så långt vill jag inte dra det. Däremot skulle jag vilja se att mer än bara de lokala problemfrågorna, som förvisso är viktiga, kunde diskuteras. Men alla som besökt sjukhuset någon gång och de som jobbar där? Var fanns de? Det är ju trots allt hela regionens sjukhus och alltså borde många fler än de närboende vara intresserade av att ge sin syn på projektet. Risken är annars att kommunen lyssnar på alla negativa synpunkter, lägger sig platt och att det då bara blir en halvmesyr av hela planen. Ytterligare ett problem är att när samrådsmötet väl hölls så hade de kommit så långt i planeringen att det kändes som om vissa saker redan var satta i sten, för en del byggstarter hade ju redan datum satts. Det man kanske skulle göra, speciellt på så här stora projekt, är att ha ett förmöte innan man har kommit så långt i planeringen. Alternativt flera samråd i olika skeden. Kontentan är alltså, och det här gäller alla samråd: hur får man en större blandning av intressenter och inte bara folk som är närboende? De närboende påverkas ju nästan alltid negativt på något sätt av förändringar, exempelvis av mer buller eller försämrad utsikt. Men alla de som skulle påverkas positivt då. Hur får man dit dem?
Universitetssjukhuset Här kommer jag beskriva min syn på projektet, som sagt influerat av de diskussioner vi haft inom Storstad Linköping. Först kan man konstatera att det är ett mycket viktigt projekt, inte bara för Linköping utan för hela regionen; att Universitetssjukhuset kan fortsätta utvecklas som ett centrum för sjukvård och forskning är en mycket stor tillgång för oss alla. Eftersom det är ett projekt med relativt stor budget (nästan 4 miljarder) är det viktigt att resultatet av om- och tillbyggnaderna blir så bra som möjligt, både arkitektoniskt och stadsbyggnadsmässigt. Det finns många bra saker i planförslaget men tyvärr även flera misslyckanden. Kortfattat är här några positiva delar man kan peka på: Man tar ett helhetsgrepp: man skapar en sammanhållen plan för hela området där alla delar integreras ihop i en helhet till skillnad från nuvarande US Man vill bygga ett modernt sjukhus som kan fortsätta att växa både inom vård och forskning Vision om innerstadskänsla och sammanhållna kvarter med god gestaltning Förbättrad Norra entré med nytt entrétorg Skapandet av hälsovägen samt nytt akutintag med helikopterplatta på taket Prioritet av kollektivtrafik och cykel Separering av biltrafik (både privat och utryckning) från kollektivtrafik Bevarandet av de gamla tidstypiska byggnaderna för att få kontinuitet Man talar om enkelhet, trygghet och tillgänglighet i utemiljöerna Däremot finns det flera sämre idéer eller till och med misslyckanden i planen: Flera av föresatserna man själva sätter upp i syftet för planförslaget uppnås inte Sjukhuset integreras inte ett dugg bättre med innerstaden Biltrafiken prioriteras vid Norra entrén vilket förstör torgmiljön Ingen ny profilbyggnad skapas som ersättning för huvudblocket Norra infarten blir lika otydlig och misslyckad som nu, ingen förbättring De gröna kilarna (parkytor) kommer nog tyvärr inte bli så bra som planerat Kopplingen mot Trädgårdsföreningen är ett misslyckande, den kunde gjorts mycket bättre Kort sagt: De uppsatta ambitionerna är bra, men planförslaget som det ser ut nu når inte dit. Nedan följer mer detaljerad kritik på de olika delarna.
Norra delen Orienteringsbild över det planerade sjukhusområdet, sett från öster med vy över de norra delarna. De mörkare byggnaderna är nya och de ljusare är befintlig bebyggelse. De äldre småhusen anges som "Flyttade byggnader". Infarten från Lasarettsgatan Redan på första uppslaget, Planbeskrivning med bakgrund och syfte, tappar de tyvärr bort sig. Under syftets andra punkt står det Integrera sjukhusområdet bättre med stadens centrala delar men både i den följande texten och på bilden på motstående sida så uppvisas ingen skillnad alls vid norra infarten mot nuvarande infart. Det enda som hänt är att de bara har flyttat om de äldre småhusen samt skapat en 4- filig trädkantad alléinfart för Sjukhusvägen (se bild ovan). Hur kan det kallas bättre integration med stadens centrala delar? Norra infarten är enligt mig, och jag kan nog tala för alla i Storstad Linköping, en av de mest misslyckade delarna i planförslaget. Norra infarten såg bättre ut i Fastighetsplanen (se nedan). Där hade man en större byggnad (det L- formade huset längst upp i bild) på västra sidan som kunde ha blivit symbolbyggnad och som på samma gång täckte vyn mot dels det nya parkeringshuset och dels mot panncentralen. Norra infarten kommer med nuvarande förslag även fortsättningsvis att vara visuellt mycket rörig, med de ditflyttade äldre småhusen, panncentralen och parkeringshuset på den västra sidan. Infarten borde istället vara platsen för två nya byggnader som tillsammans kan skapa något av en identitetskapande och stadsmässig portal till US. Fördelen med det är även att Lasarettsgatan kan göras mer stadsmässig och att en urban koppling till Trädgårdsföreningen kan möjliggöras. L-huset
skulle då dölja panncentralen samt p-huset (den stora fyrkantiga byggnaden) som planeras byggas där. Utdrag ur fastighetsutvecklingsplanen, White arkitekter. Här behöver man istället skapa något som manifesterar det nya, framtida och moderna US. Norra entrén vid torget behöver ha en symbolbyggnad som ger ett nytt ansikte till US, en arkitektoniskt välgestaltad huvudbyggnad som signalerar verksamheternas höga värde och hela sjukvårdregionens centrum. En byggnad, en vy och en fasad som kan reproduceras medialt och som visar vägen mot samtida sjukvård och högintensiv forskning. Inspirationsförslag för symbolbyggnaden som kommit upp är Brovakten på Kungsholmen eller CCTVbyggnaden i Beijing. Annan skala javisst, men detta handlar ändå om ett av landets största sjukhus! Just nu är den bild som många får när de tänker på US två höga sovjetiska betongblock. Inte kul.
CCTV-byggnaden samt Brovakten Det tråkiga är att de faktiskt haft ett syfte att förbättra norra infarten men misslyckats. Helt ärligt känns det knappt som om de ens försökt eftersom förslaget går ut på att det i stort ska se ut som det redan gör! Man kan undra varför planförslaget är en så märkbar försämring mot fastighetsutvecklingsplanen? Vad hände? Kopplingen mot Trädgårdsföreningen Tyréns skiss till ny entré till Trädgårdsföreningen till US. Från planförslaget. För kopplingen mot trädgårdsföreningen planeras ett nytt litet torg/plats mitt emot de fyra filerna. Fint kanske, men vem ska vara där? Det blir långt till närmaste hus, samt är mitt i en korsning och på baksidan av trädgårdsföreningen. Jag är mycket tveksam till att platsen blir speciellt använd! Antagligen kommer det stå tomt och trist där större delen av tiden.
Tydliga markeringar i form av byggnader saknas vid norra infarten från Lasarettsgatan, hela gatan kommer även fortsättningsvis vara anonym och icke stadsmässig utan bebyggelse. Därmed får man också mycket svårt att strukturellt knyta an till resten av staden och Trädgårdsföreningen. En bättre idé (se nedan) är att istället att flytta de tre små äldre husen till och runt det halvcirkelformade torget norr om Lasarettsgatan. Något av husen kan innehålla ett café, ett annat kanske ett galleri då skapar man en intressant koppling mellan US-området och parken. Med de tre småhusen som inramning runt ingången till trådgårdsföreningen märker man tydligt ut ingången till parken och får bort en del av den baksides -känslan som nu finns. Ingången till parken från söder blir då motsvarande huvudentrén som där inramas av två äldre småhus. Samt att man även kan återgå till fastighetsplanens ursprungsförslag och bygga en stadsmässig infart med ett större hus på vardera sidan av infarten till norra delen då småhusen inte längre står i vägen. Mitt förslag på hur man skulle kunna utnyttja den äldre bebyggelsen för att förbättra kopplingen mot trädgårdsföreningen. De grå boxarna är de tre äldre småhusen i ungefärlig skala. Även andra sidan av vägen behöver utökas med bebyggelse samt vägbredden minskas för att ge kvarterskänsla. Placeringen av husen är bara ett tänkbart förslag. Norra entrén och entrétorget För planförslaget för Norra entrén och Entrétorget se bild nedan. Grundtanken är helt rätt: Att skapa en tillgänglig entré, på samma plan som den södra (nu ligger de på olika våningar!), med affärer och ett mysigt torg med liv och rörelse. Men själva torget vid den nya Norra entrén riskerar att bli en flopp, som torg räknat. Det kommer störas mycket hårt av biltrafik, till och från norra entrén. Angöring för taxi (med fasta platser), med avstigning/upphämtning från bil samt att kollektivtrafiken kommer korsa det relativt lilla torget. Därmed blir det inte en miljö att ta det lugnt i det kommer bara bli en plats man passerar, inte en plats man vill stanna till vid. Både dåligt ur trafiksynpunkt, stadsbyggnad och visuellt.
Ett sätt att lösa trafikproblemet på torget är att all biltrafik (taxi och privatbilism) till och från entrén sker via p-huset och att det där inne finns en direktingång till Norra entrén. På så vis delar man upp trafikslagen så att torget används för fotgängare, cykel samt kollektivtrafik och biltrafiken går via p- huset. På så vis kan man hålla torget fritt från biltrafik. Det skulle även ge en signal om att annat än biltrafik prioriteras högre samtidigt som tillgång med bil underlättas jämfört med nuläget. In/utfart från P-huset skulle även kunna anläggas från Hälsovägen istället. En fördel med det är att om p-huset är fullt är det enklare att via Hälsovägen nå de södra parkeringarna och vise versa. Möjligtvis kan det nya torget ändå bli ett tydligt centrum för anläggningen, men det kräver en mycket urban gestaltning. Även när det gäller gestaltningen av fasaden till entrébyggnaden, med arkader för butiker, är det tveksamt om det blir bra. Det ser varken modernt eller speciellt attraktivt ut.
Skiss som visar det nya norra torget samt kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och en angöringsgata från Lasarettsgatan, White arkitekter AB.
Trafik Överlag har de lyckats bra med inriktningen för trafiken och strävan att göra den mer rationell. Bristerna finns främst vid norra infarten och torget. Det som är bra är att man separerar trafikslagen och prioriterar kollektivtrafik och cykel, att man skapar ytterligare en genomfartsgata (Hälsovägen, som kan koppla samman Norra och Södra delarna), att ett parkeringshus byggs och att man talar om åtgärder för att få ner biltrafiken till området. Att Sjukhusvägen endast får nyttjas av kollektivtrafik är en självklarhet. Även flytten av akuten till västra sidan är bra för tillgängligheten. Man bör även om möjligt göra det lätt att nå akuten från Norra entrén. Att ambulanshelikoptern har direkt närhet till akuten är också självklart. Eftersom det faktiskt kan handla om liv och död bara på den tid själva transporten mellan helikopterplattan och akuten tar så stödjer jag placeringen av plattan på taket, trots bullerproblemen. Hälsovägen kommer bli med förgårdsmark, alltså inte en ordentlig stadsgata. Tidigare hade man ett förslag på framtida bebyggelse där till 2030, men den verkar ha tagits bort. När den tillkommer borde byggnaderna spridas längs gatan, så att det blev en trygg stadsgata helst på båda sidor av Hälsovägen. Stadsstruktur, arkitektur och gestaltning Tyvärr finns det för få sådana ansatser i detaljplanen. De illustrationer som finns på gestaltning tyder inte på någon högre arkitektonisk kvalitet. Det skulle behövas att man höjde sina ambitioner för att skapa en högkvalitativ och samtida gestaltning på byggnader och strävade mot urbant utformade torg, parker och gaturum. Hela södra delen av området kvarstår som otydlig ytterstad, speciellt tillsammans med att Södra infarten lämnas utan åtgärder. Här finns inga byggnader och statsmässigheten vid Garnisonsvägen saknas. Huvudproblemet är att det blir alltför lite stad, hela sjukhusområdet kvarstår till största del som ytterstad och arbetsplats med parkeringsplatser, omgärdat av natur-, park- och skogspartier. Det är ogästvänligt och främjar inte ett positivt intryck. Kopplingarna till övriga staden förstärks inte. US knyts inte samman med omkringliggande stadsdelar; enklaverna kvarstår med barriärer mellan Södra Ekkällan, Garnisonen och US. Innerstaden utvidgas inte. Ambitionen att skapa en mer stadsmässig utformning på huvudgata och torg är däremot steg i rätt riktning. Tyvärr är den stadsmässiga utformningen bristfällig då torget kommer att störas av biltrafik, samt att gaturummet blir brett med fyra filer. Parker och grönområden Vad gäller parkerna som grönkilar in mot huvudgatan och österut mot Tinnerbäcken, så finns risk att de i stadsstrukturen kan uppfattas som överdimensionerade. Förhoppningen finns ändå att de ska bli välgestaltade och därmed välbesökta, fungera som pocketparker i stadsbilden från huvudstråket, samt vara naturliga passager till det upprustade Tinnerbäcksstråket.
En möjlig nackdel med parkerna är att lutningen ned mot tinnerbäcken kan göra att de blir branta, vilket gör att många av sjukhusets besökare kanske väljer bort att besöka dem, till exempel de som är äldre, har svårt att gå eller sitter i rullstol. Ytterligare ett problem kan bli att de upplevs som mörka om byggnader skuggar den smala parken. Upplevelsen beror också på vad man gör åt området närmast Tinnerbäcken, hur mycket kommer det att röjas upp eller ska det fortsätta vara förbuskat? Ett alternativ till dessa gröna kilar kan vara att utveckla Magistratshagen till en park för hela Sjukhusområdet. Ett förslag var en gångbro rakt över Hälsovägen från sjukhusbyggnaden. Sammanfattning Huvuddragen i planen med ett mer sammanhållet, modernt och stadsmässigt sjukhus är något vi alla helt stödjer. Däremot måste mer göras när det gäller det visuella och det urbana. Norra entrén kan inte fortsätta vara så otydlig som den är nu. Att flytta runt småhusen och anlägga ett parkeringshus gör på intet sätt att sjukhuset integreras mer till innerstaden. Tvärtom befäster det den gräns som där finns. Även en symbolbyggnad saknas tyvärr. Man önskar också se en betydligt högre arkitektonisk kvalitet både på byggnader och på den urbana miljön än vad skisserna visar. Jag skulle vilja se ett omtag för den Norra infarten med en ny helhetslösning som förbättrar kopplingen till innerstaden, löser trafiksituationen bättre samt ger en ny visuell portal in till området. För 4 miljarder tycker jag man kan kräva mer än det här! Andreas Johansson - Storstad Linköping andreas.johansson@storstadlinkoping.se - www.storstadlinkoping.se